Titta

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalismDela
  1. Fundamentalism
    är ju onekligen ett ord som...

  2. ...är i tiden.

  3. Jag skulle vilja börja med en sak
    som jag har funderat lite på.

  4. Är det någon här som skulle beteckna
    sig som fundamentalist-

  5. -i någon fråga?

  6. Jag har i mitt googlande
    naturligtvis stött på nåt-

  7. -som kan kallas
    fundamentalistisk feminism.

  8. Det finns fundamentalistisk
    individualism.

  9. Det finns fundamentalistisk...

  10. ...miljöekologism.

  11. Fundamentalism har kommit in
    i vårt språk-

  12. -på ett sätt som inte fanns
    för 20-30 år sen.

  13. Man talade inte om varandra eller
    sig själv som fundamentalistisk.

  14. Och då inte när begreppet uppfanns
    för inte så länge sen-

  15. -i negativa termer utan man pratade
    om fundamentalistisk kvalitet-

  16. -att vara den som stod för
    det fundamentala och grundläggande.

  17. I dag har det huvudsakligen
    en negativ konnotation.

  18. Vi talar om den idag i rubriken
    som ett potentiellt hot-

  19. -mot demokratin.

  20. Vi kopplar den nog ganska
    till mans samman-

  21. -med religiös fundamentalism.
    Det är lite underförstått.

  22. Det görs också här och i vad mån
    den typ av idéer som leder till-

  23. -att en viss religion eller ideologi
    ska gå före allt annat.

  24. Huruvida det är ett hot
    mot vårt demokratiska samhälle.

  25. Jag kommer tillbaka till begreppets
    användningar och komplexiteter.

  26. Men man kan redan nu undra
    varför vi inte istället talar mer-

  27. -om sekterism, extremism...

  28. ...radikalism i nån sorts mening,
    än fundamentalism.

  29. Jag tänkte börja med Göran Larsson,
    vår religionsvetare-

  30. -i sällskapet här från Göteborg.

  31. Jag vet att du har ägnat detta
    många tankar utifrån ditt perspektiv.

  32. -Varsågod, Göran.
    -Tack så mycket.

  33. Jag vill tacka Göteborgs universitet
    och humanistiska fakulteten.

  34. Jag ser fram emot att höra de andra
    deltagarna och er i publiken.

  35. Det är kul att så många är här.

  36. Som inledande inlägg läser jag
    en text som jag har skrivit.

  37. Sen ska jag vara friare
    i diskussionen.

  38. Men jag har skrivit lite
    för att få det kortfattat.

  39. Fundamentalism -
    ett icke-självförklarande begrepp.

  40. Precis som flera andra begrepp är
    fundamentalism inte självförklarande.

  41. Olika aktörer
    och intressegrupper kan tillskriva-

  42. -och använda ordet
    på en mängd olika sätt.

  43. Ett sätt att definiera
    fundamentalism återfinns-

  44. -i norske författaren Torkel Brekkes
    bok "Hva er fundamentalisme?"

  45. Han skriver:

  46. "Fundamentalism är religiösa
    gruppers aktiva motstånd"-

  47. -"mot en förvittring av religiös
    auktoritet som har skett"-

  48. "-både i det privata och offentliga
    livet sedan 1850-talet"-

  49. -"som en följd av nationalstatens
    sekulariserande effekt på samhället."

  50. Slutcitat. Samtidigt som det finns
    vissa återkommande tankar och idéer-

  51. -som till exempel viljan att "värna"
    och "försvara" familjen, barnen-

  52. -vetenskapen och nationen från olika
    sekulära påtryckningar från liberala-

  53. -och feministiska krafter
    inom fundamentalistiska miljöer-

  54. -är det tydligt
    att variationsrikedomen är stor.

  55. Det finns inget enhetligt fenomen
    som vi kan kalla fundamentalism.

  56. Det är felaktigt att dela upp
    världens religioner efter ett schema-

  57. -där vissa framställs mer liberala
    eller fundamentalistiska än andra.

  58. I stället tycks alla religiösa
    tankesystem rymma tolkningar-

  59. -som antingen ger utrymme för
    liberala eller konservativa tankar.

  60. Därför återfinns fundamentalistiska
    tendenser till exempel bland kristna-

  61. -judar, hinduer, buddister och
    muslimer enligt Brekkes genomgång.

  62. Med dessa utgångspunkter är det
    viktigt att dra en klar skiljelinje-

  63. -mellan fundamentalistiska tankar som
    ryms i det demokratiska samhället-

  64. -och fundamentalism
    som står utanför detta system.

  65. En demokrati som värnar åsikts-,
    yttrande- och religionsfrihet-

  66. -har därför rum för radikala
    och fundamentalistiska åsikter-

  67. -så länge de inte bryter mot lagen.

  68. Om man väljer att underordna sig
    religiösa auktoriteter-

  69. -som t.ex. förespråkar en familjesyn
    med en rollfördelning som går emot-

  70. -med majoriteten så kan det
    mycket väl rymmas inom systemet-

  71. -så länge detta synsätt inte bygger
    på våld, hot eller tvång.

  72. Som religionsvetare är det viktigt
    att betänka då vi möter personer-

  73. -som gärna vill klassificera
    andras uppfattningar och livsval-

  74. -som fundamentalistiska,
    sekteristiska eller extremistiska-

  75. -till skillnad från
    hur man borde leva sitt liv.

  76. I en demokrati har vi rätt att
    kritisera hur andra lever sina liv-

  77. -men man ska vara medveten om att
    klassificeringar ofta har som syfte-

  78. -att legitimera vissa synsätt
    framför andra och att dessa frågor-

  79. -är nära sammankopplade med frågor
    som rör makt och auktoritet.

  80. Vad som driver människor att ta
    till sig fundamentalistiska åsikter-

  81. -är svårt att förklara
    på ett enkelt sätt.

  82. En känsla av trygghet och identitet
    i en föränderlig värld-

  83. -eller attack om man väljer mer
    fundamentalistiskt språkbruk-

  84. -tycks dock vara en viktig komponent
    för många religiösa fundamentalister.

  85. Vägen in i extrema, radikala
    och fundamentalistiska miljöer-

  86. -kan se olika ut för olika individer.

  87. För många, inte alla, tycks ideologin
    eller teologin vara sekundär.

  88. De flesta som ansluter sig till en
    sån tankevärld har ofta attraherats-

  89. -av dessa miljöer på grund av en
    känsla av samhörighet snarare än-

  90. -av ideologisk
    eller teologisk övertygelse.

  91. Människor kan drivas av ideologiska
    och teologiska övertygelser.

  92. Religion kan därför tolkas
    på ett sådant sätt-

  93. -att det legitimerar patriarkat,
    våld och odemokratiska tankesystem.

  94. Fundamentalism tycks speciellt locka
    i tider av oro och förändring.

  95. Många sociologer menar
    att de rörelser-

  96. -som uppfattas erbjuda tydliga svar,
    vad som är rätt, vad som är fel-

  97. -har en stor lockelse för många.

  98. Världen och meningen med livet
    blir kanske tydligare-

  99. -i fundamentalistiska miljöer
    än för oss som lever i en värld-

  100. -där individens frihet
    ges större utrymme.

  101. Utöver psykologiska och individuella
    förklaringar är det viktigt-

  102. -att peka på strukturella aspekter.

  103. Vi kan lyfta fram socioekonomiska
    faktorer, förhärskande tankesystem-

  104. -och kunskapsregimer,
    d.v.s. tankar som vi accepterar-

  105. -utan att ens tänka på hur dessa
    fungerar eller ska förstås.

  106. Den senare aspekten har diskuterats
    inom genus- och postkolonial teori.

  107. Det kommer Lena tillbaka till.
    I studiet av rekryteringen-

  108. -till våldsbejakande miljöer
    tycks allt för få utredningar-

  109. -som Westerbergs SOU-rapport
    peka på de strukturella aspekterna.

  110. Det faktum att de sociala klyftorna
    ökar i Sverige är oroande.

  111. För en diskussion om fundamentalism
    är dessa frågor viktiga.

  112. Intolerans, rasism och en ovilja att
    låta människor välja hur de lever-

  113. -och respektera olikhet tycks
    stå nära socioekonomiska frågor-

  114. -och den allmänna
    samhällsutvecklingen.

  115. Samtidigt som det finns
    ett starkt stöd för religionsfrihet-

  116. -tycks det t.ex. finnas en intolerans
    mot byggandet av moskéer-

  117. -i Europa och så även i Sverige.

  118. Har dagens religionsfrihet blivit
    selektiv eller ska den gälla alla-

  119. -oberoende av religionstillhörighet
    eller attityd till religion?

  120. Fundamentalistiska tolkningar kan
    vara ett hot mot demokratin-

  121. -om de utformas så att de står
    utanför det demokratiska systemet.

  122. Det är även viktigt att påpeka att
    antireligiösa yttringar är ett hot-

  123. -mot det fria och öppna samhället.

  124. Ur ett akademiskt perspektiv
    är det uppenbart-

  125. -att fundamentalism allt för ofta
    används som en slaskkategori-

  126. -som inrymmer en stor mängd tankar
    som inte automatiskt kan likställas.

  127. Därför är
    dess analytiska värde ifrågasatt.

  128. Under paraplybeteckningen
    fundamentalism ryms idag tankar-

  129. -som inte har
    något mer gemensamt än-

  130. -att de ifrågasätter det sekulära
    och moderna samhällets grundvalar.

  131. Vi kan diskutera om fundamentalism
    är ett resultat av modernitet-

  132. -eller om det är
    ett gammalt tankesätt.

  133. Vad har kristna
    i 1800-talets USA gemensamt-

  134. -med hinduiska nationalister
    i dagens Indien?

  135. Vad har Ayatolla Khomeini
    gemensamt med Jerry Falwell i USA?

  136. Utan att fördjupa oss
    i dessa fall är det tydligt-

  137. -att fundamentalistiskt motiv och
    metoder kan variera över tid och rum.

  138. Merparten av fundamentalister
    är inte våldsbejakande-

  139. -och många är verksamma
    i det demokratiska samhällsbygget.

  140. Till exempel genom att vara aktiva
    inom Ja till livet-grupper i Sverige.

  141. Merparten av de som räknas till
    kategorin tar avstånd från termen-

  142. -och väljer att kalla sig nåt annat.

  143. De som kallas fundamentalister
    vill istället bli betraktade-

  144. -kristna, muslimer,
    judar, hinduer eller buddister.

  145. För att uppnå en konstruktiv
    diskussion om ordet fundamentalism-

  146. -är det viktigt att inse att
    begreppet inte är självförklarande-

  147. -eller ett enhetligt begrepp.

  148. Tack. Oerhört viktigt och intressant,
    inte minst påpekandet-

  149. -att fundamentalisten...

  150. ...är till viss del
    en inomdriven position.

  151. Vi har en benägenhet att känna
    samhörighet av olika skäl-

  152. -med grupper som erbjuder
    en fundamentalistisk miljö.

  153. Det kan då vara fråga
    om ett sociopsykologiskt tillstånd.

  154. Då står ju frågan åter igen varför
    det här kommer så starkt i vår tid?

  155. Några frågor inom ditt område
    innan jag släpper in Lena.

  156. Hur mycket tror du att
    fundamentalismbegreppets renässans-

  157. -är kopplat direkt till islam?

  158. Det vill säga är förorsakat
    av 11 september-

  159. -eller förorsakat
    av en ganska högstämd retorik-

  160. -om islam som en farlig religion?

  161. Det finns en hel...
    Och att detta är kopplat till...

  162. ...islams texter och föreställningen
    om att dessa texter per se...

  163. ...leder till den här typen
    av fundamentalistiskt våld.

  164. Det hävdas att det ligger inherent
    i den här religionen.

  165. Vissa hävdar att det ligger inherent
    i alla religioner.

  166. Vi pratar om fundamentalism.

  167. Hur mycket ligger det här
    med islam under ytan?

  168. Det är väldigt stora frågor.

  169. Islamdiskussionen har aktualiserats-

  170. -vid vissa tidpunkter
    i Europas historia.

  171. Jag gick inte in på det, men tanken
    föds i Nordamerika på 1800-talet.

  172. Grupper vände sig mot
    sekulariseringen av samhället-

  173. -och den nya vetenskapens framväxt.

  174. Att prata om det i en mer tydligare
    koppling till islam är relativt nytt.

  175. Det är det nya som jag känner
    är en renässans för fundamentalismen.

  176. De internationella händelser
    som har utförts av personer-

  177. -som drivs av en muslimsk övertygelse
    har haft betydelse.

  178. Inte minst i USA där den psykologiska
    effekten är viktig att beakta.

  179. Inom mina områden
    tittar jag mycket på-

  180. -hur man pratar
    om religion i samhället.

  181. Många forskare menar
    att diskussionen har blivit driven-

  182. -av ett säkerhetstänkande idag.

  183. Det finns i samhället i stort.
    Man kan koppla det till tankar-

  184. -som föreställningen om
    att vi lever i ett risksamhälle.

  185. Den diskussion som jag har sett-

  186. -kring islam och islamism
    efter 11/9 är en diskussion-

  187. -som går ut på att islams texter,
    fundamentalistiskt lästa-

  188. -vilket man anser att muslimer
    nästan är predestinerade att göra-

  189. -är farliga, våldsframbringande
    och antidemokratiska.

  190. Antimodernistiska, antifeministiska.

  191. Allt detta härleds då till...

  192. Som religionsvetare och humanist
    är det en öppen fråga.

  193. Kan man läsa en text bokstavligt
    eller tolkar vi hela tiden?

  194. Jag studerar vad människor gör
    med texter och hur de tolkar dem.

  195. Vissa tolkar det som
    att det kan leda fram till funda...

  196. Vilken roll har det här spelat-

  197. -för begreppets återkomst
    och hur mycket ligger det under ytan?

  198. Det påverkar diskussionen
    och föreställningen kring detta.

  199. Jag ville med texten betona
    att fundamentalistiska tendenser-

  200. -finns latent i alla religiösa
    och ideologiska traditioner.

  201. När man gör detta som religionsvetare
    med inriktning på islamforskning-

  202. -måste man påpeka att islam inte är
    ett undantag från andra religioner.

  203. Nu kan vi se tolkningar
    av texter vid visa tidsperioder.

  204. Varför de ser ut som de gör är
    forskningens uppgift att ta reda på.

  205. Jag var inte ute efter fakta.
    Jag var ute efter perception.

  206. Hur saker spelar en roll i debatten,
    hur det kommer in i vår diskussion.

  207. Då behöver det inte bygga på fakta.
    Det kan bygga på vanföreställningar.

  208. Och rädsla, säkerhetstänkande
    och allt möjligt.

  209. Jag tolkar ändå ditt svar
    som att det spelar en roll-

  210. -för fundamentalismbegreppets
    renässans.

  211. Om det nu är så som du antar-

  212. -så påverkar ju det vår syn på
    världen och då också diskussionen.

  213. I den offentliga diskussionen...

  214. ...finns det olika tankegods
    som påverkar diskussionen.

  215. Det kan man se i flera traditioner.

  216. Vad är det för kunskapsregimer
    som dominerar egentligen?

  217. Vi kan återkomma till det. Det kan
    vara rädsla, kritik mot modernitet.

  218. Antifeminism och såna saker
    som är kopplade till fundamentalism.

  219. -Då läser jag ibland underförstått...
    -En sak till innan jag lämnar över.

  220. Jag brukar säga att religion är
    världens bästa ämne-

  221. -för det kan tolkas på många sätt.

  222. Det kan verka befriande
    och för demokrati och emot makt.

  223. Det kan också tolkas
    på en mängd andra sätt.

  224. Det är väldigt viktigt att betona det
    i diskussionen idag.

  225. Även religionskritiken påverkas
    av de här frågorna.

  226. Nån av er som direkt vill kommentera
    det vi nu har pratat om?

  227. -Ni här framme. Hallå!
    -Jaså, vi!

  228. -Lena och Heléne.
    -Jag måste ta på glasögonen.

  229. Du har en lite annan ingångsvinkel.

  230. Jag har skrivit några saker
    som vi ska komma tillbaka till.

  231. -Men inte precis nu.
    -Då är ordet ditt.

  232. Bra. Vad roligt att det är så mycket
    folk här. Fantastiskt härligt!

  233. Nu kom jag nära mikrofonen.

  234. Tack för att jag fick chansen
    att vara med i denna panel.

  235. Jättespännande.

  236. När Göran presenterade sin idé
    ville han att vi skulle fokusera-

  237. -fundamentalismen som ett problem
    eller som en hit i vårt eget...

  238. Vad synd! Jag tyckte det var
    så kul att du skrev "hit".

  239. Det var verkligen ett skrivfel.

  240. Nu har jag formulerat
    hela mitt anförande kring detta!

  241. "Problem/hot", stod det.

  242. Det spelar ingen roll.

  243. Huvudsaken var det
    som skulle komma sen.

  244. Göran ville att vi skulle fokusera
    på Sverige och Europa.

  245. -Han har svårt att...
    -Demokratin, alltså.

  246. Jag håller med. Det är viktigt
    att ha denna fokusering.

  247. Att se fundamentalism som ett problem
    i Sverige och Europa-

  248. -och tala om just det.

  249. Jag har ägnat en hel del forskning-

  250. -åt Pakistan där jag har studerat
    pakistanska kvinnorörelser-

  251. -och andra rörelser
    som barnrättsrörelser.

  252. Jag har läst mycket skön- och
    debattlitteratur av pakistanskt slag.

  253. Det här har nog gett mig
    en speciell utsiktspunkt.

  254. Jag har använt andras utsiktspunkter
    och transnationella positioner-

  255. -för att se på Europa och Sverige.

  256. Jag tänkte använda mig
    av nåt slags transnationell position-

  257. -för att säga nåt om föreställningar
    om fundamentalism och vad de gör-

  258. -med vår förståelse
    av Europa, Sverige och världen.

  259. Jag vill anknyta till det Göran
    var inne på i början.

  260. Det här med att fundamentalism
    är ett negativt ord.

  261. Det är lite likt tradition
    och konservatism fast mycket värre.

  262. Fundamentalism är nåt
    som framstår som motsats-

  263. -till det moderna,
    till reflektion, att tänka om-

  264. -självkritik, rationalitet och
    till viss mån också till vetenskap.

  265. I ett modernt samhälle
    kan fundamentalism framstå-

  266. -som en icke-position och
    det kan framstå som det moderna...

  267. Nu understryker jag "framstå".
    Jag ska strax problematisera det här.

  268. Det kan framstå
    som det moderna samhällets utsida.

  269. Normens "de andra"
    eller "the absent presence".

  270. När begreppet används pekar man ofta
    ut ett problem eller en tänkt gräns.

  271. Det var roligt när du sa
    att du tyckte du var fundamentalist.

  272. Det måste vi också
    komma tillbaka till.

  273. Det kan vara en position
    att hävda nånting ifrån.

  274. Men oftast tycker jag mig se
    att det är en icke-position.

  275. Därmed kan man säga att funda-
    mentalism har gjort sig nåt typiskt.

  276. Det har blivit nåt
    som är det motsatta-

  277. -till det tänkta moderna
    och öppna Sverige.

  278. Det är inte svenskt att vara
    fundamentalist eller traditionalist.

  279. En stark idé om Sverige som ett
    modernt, rationellt, jämställt land.

  280. Jag har erfarit att ordet förstås
    som nåt som är långt borta.

  281. Det är inte i Sverige
    utan nån annanstans.

  282. "Långtbortistan" är ett uttryck som
    postkoloniala forskare brukar säga.

  283. Det onda finns "Långtbortistan".

  284. När människor kommer därifrån
    kan de bära med sig det här otäcka.

  285. Fundamentalism som ett slags
    antifigur som bidrar till-

  286. -att skapa en svensk nationell
    och materiell självförståelse.

  287. Det är nånting som inte är
    vad Sverige står för.

  288. I "Den ovillige fundamentalisten"
    av fantastiske Mohsin Hamid-

  289. -berättas om den västerländska
    förståelsen av de andra.

  290. Och hur den förståelsen av de andra
    som fundamentalistiska är kränkande-

  291. -för bokens huvudperson
    när han bor i USA under ett antal år.

  292. Han upplever hur den pakistanska
    kulturen i USA uppfattas-

  293. -som nåt som är förlegat
    och ligger efter.

  294. Den här upplevda positionen driver
    fram motpositioner och känslor-

  295. -som huvudpersonen berättar om
    i den här boken.

  296. Känslorna skulle också kunna
    beskrivas som icke-erkänd-

  297. -inte delaktig, inte sedd.

  298. Det är också berättelsen
    om det fantastiska väst-

  299. -som icke erkännande
    av andra berättelser-

  300. -och av andra ingångar
    i den här världen.

  301. Boken är också ett svar
    på det Göran inledde med att säga.

  302. En reaktion på 11 september och vad
    det får för effekter för människor...

  303. Hur det var att leva
    som exempelvis pakistanier i väst.

  304. En annan pakistanier, Tariq Ali-

  305. -pekar i boken "Fundamentalisternas
    kamp" ut USA-imperialismen-

  306. -som alla fundamentalismers moder.

  307. USA med sin vilja att, som Ali
    skriver, "disciplinera världen"-

  308. -har sin klara motsvarighet också
    i Sverige och Europa.

  309. Det finns en orucklig tro
    på svensk och västerländska förmåga-

  310. -att sprida det goda.

  311. Att sprida demokrati, rättvisa
    och inte minst jämställdhet-

  312. -mellan könen ut i världen.

  313. Som om detta inte skulle
    kunna finnas på andra ställen-

  314. -eller på andra sätt i världen.

  315. Det finns en orucklig tro på att vara
    de mest utvecklande och ledande.

  316. Med Ali och andra författare och
    forskare kan man förstå berättelsen-

  317. -om det goda och världsledande
    som sprider sig ut i världen-

  318. -som en västerländska
    fundamentalism.

  319. En annan form av fundamentalism
    än den religiösa.

  320. Motsatsen kan man kalla västerländsk
    modernism-fundamentalism.

  321. Den västerländska fundamentalismen
    är en central berättelse-

  322. -om västerlandet självt.

  323. Västerlandets egen berättelse
    om sig självt.

  324. Det är ingen fundamentalism som bara
    finns i den svenska marginalen.

  325. Bland extremister och så.

  326. Det skulle vara en del
    av den nationella självuppfattningen-

  327. -eller europeiska självuppfattningen.
    En utav den, det finns ju många.

  328. Den västerländska fundamentalismen
    enligt Ali-

  329. -har en tung tradition i kolonialism.

  330. Den är fundamentalistisk i betydelsen
    stabil, sällan reflekterad-

  331. -och nästan inte nåbar för verklig
    och omfattande självkritik.

  332. Om självkritik verkligen fick spela
    roll skulle komma-

  333. -att innebär en annan form av
    västerländsk och europeisk identitet.

  334. Jag talar om känslor.

  335. Känslor av att vara bäst och tala om
    vad som är bäst för andra.

  336. Den här fundamentalismen
    provocerar förstås-

  337. -och skapar motpositioner
    av en rad olika slag.

  338. Ali och Hamid tycker jag är
    två viktiga röster-

  339. -för att förstå spänningsläget
    som finns.

  340. Det finns även många fler
    att lyssna på och förstå-

  341. -för att kunna förändra politik
    i Sverige och Europa.

  342. En tredje transnationell röst
    som fångar upp dessa spänningar-

  343. -är den politiskt erfarna och kunniga
    barnrättsaktivisten Malala Yousafzai.

  344. Hon bedriver en dubbel kamp
    mot fundamentalism-

  345. -när hon höjer sin röst.

  346. Dels en kamp mot fundamentalister
    eller "terrorister" i Pakistan-

  347. -som anklagar henne för att vara
    "västlig" och vill hindra henne från-

  348. -att kämpa för
    att flickor ska få gå i skolan.

  349. Det här är intressant.

  350. Vad som har hänt är att terroristerna
    som andra kallar fundamentalister-

  351. -har på många sätt
    köpt berättelsen om-

  352. -att kampen för rättigheter
    kommer från väst.

  353. Man kan se en upprepning
    av en viss bild-

  354. -av uppdelningen av väst och övriga
    världen som de har anammat.

  355. Det här gör att Malala Yousafzai
    har dubbla fronter.

  356. När Malala talar, vilket hon har
    gjort ofta och under många år-

  357. -i en rad sammanhang i Pakistan-

  358. -där hon var ganska känd
    innan hon blev känd här i väst-

  359. -erkänner hon ständigt Pakistan
    och landets kultur.

  360. Hon säger nästan ingenting
    utan att hänvisa till islam-

  361. -som grunden för den kamp hon för.

  362. Hennes kritik riktar sig då också
    mot västfundamentalister enligt Ali.

  363. Hon vill se nåt annat
    än en självklar...

  364. ...upprepning av det västerländska.

  365. Det är många
    som gör det här i Pakistan.

  366. Men hon är en av de
    som har intresserat folk i väst.

  367. Hon öppnar
    för andra möjliga berättelser.

  368. Det handlar om att kunna lyssna
    på såna som henne-

  369. -och bli utmanad av det.

  370. Och göra det utan att det leder
    till självbelåtet återskapande-

  371. -av den där västliga positionen.

  372. För att lyssna på den dubbelriktade
    kritik som ryms i hennes tal-

  373. -och hennes sätt att agera...
    Hon bär ju till exempel sjal.

  374. Det är ju
    en sån hopplöst stor fråga i väst.

  375. Det gör Malala jämt.

  376. Ett sätt att lyssna
    och utmana är att inse-

  377. -att de andra berättelserna än den om
    västerländsk fundamentalism finns-

  378. -och är tänkbara.
    Där slutar jag.

  379. Tack ska du ha.

  380. Det var en intressant betraktelse.

  381. Ser du nån...

  382. Jag tänkte på berättelsen du nämnde
    om pakistaniern-

  383. -som kommer till USA och lever där-

  384. -och sen upplever sig ifrågasatt
    och misstrodd.

  385. Du tänkte själv att det kan vara
    kopplat till 11/9 och det klimat-

  386. -som vi lever i och där islam
    har hamnat i västvärlden.

  387. Framförallt i Europa där den har
    hamnat i nåt slags hotposition.

  388. Inte hit utan hot.

  389. Är detta tendenser
    som du ser förstärkas?

  390. Vi har ju också
    en ganska hård diskussion-

  391. -om slöja och alla dessa diskussioner
    som är förknippade-

  392. -med fundamentalism.

  393. Hedersvåld har också nämnts här.
    Även på nån webbsida.

  394. Det skulle vi också diskutera här.

  395. Det är många saker som läggs in
    under fundamentaliststämpeln.

  396. Ser du såna tendenser
    och vad får det för effekt-

  397. -på vår förmåga
    att hantera såna här frågor?

  398. Det finns många svar på det.

  399. Boken heter just
    "Den ovillige fundamentalisten".

  400. Han tvingas in
    i en fundamentalistposition.

  401. Han tvingas in på grund av
    provocerande tilltal, kan man säga.

  402. Det förändrar
    och gör hans hemland Pakistan-

  403. -till en plats för fundamentalism.

  404. Det utspelar sig just
    efter 11 september.

  405. Problemet med den här bilden är-

  406. -att fundamentalismen blir kopplat
    till nåt långt borta.

  407. Det har ju absolut förstärkts
    under den här tiden-

  408. -sen terrordådet.

  409. Då slipper vi hantera
    de fundamentalismer-

  410. -som vi skulle kunna urskilja här.

  411. Den finns en västerländsk
    fundamentalism enligt Ali.

  412. Men de finns även marknads-
    fundamentalism som är stark nu.

  413. Tillväxtfundamentalism
    som skulle behöva ruckas på-

  414. -men som ingår i vår idé
    om det moderna och rationella-

  415. -som gör att vi inte riktigt ser det.

  416. Det är ett problematiskt hinder
    för oss.

  417. Det är också...

  418. ...ett problematiskt sätt att tänka
    då det skapar hierarkier-

  419. -som bygger på vem
    som hör och inte hör hit.

  420. Lätt att sätta stämpel på vad som är
    genuina sociala, politiska problem.

  421. Det förs på "de ondas" konto.

  422. "Här har vi nåt som inte går
    att hantera med demokratiska medel."

  423. Jag tänker just på en fråga-

  424. -som sjalen som kanske ska förbjudas.

  425. Kanske inte sjalen,
    men man vill ta till storsläggan-

  426. -för här finns nåt
    som inte går att resonera om.

  427. -Ser man det förstärkas?
    -Ja, absolut.

  428. Samtidigt finns det en chans för
    Malala, när hon kommer med sin sjal-

  429. -som ett så tydligt politiskt subjekt
    i det här sammanhanget-

  430. -att ta plats och tala
    mitt i denna världsspänning.

  431. Det är otroligt intressant
    att lyssna på henne.

  432. Hon balanserar
    på den här svåra linjen-

  433. -mellan två
    olika fundamentalistiska fronter.

  434. Du talar om två fronter.

  435. För hennes del är det absolut så.
    Hon har en front... Förlåt.

  436. Ville du säga nåt, Göran?

  437. Till detta?

  438. Vad jag hör när du pratar
    är kampen om-

  439. -vem som ska föra talan
    och ha tolkningsföreträde.

  440. Det handlar om kategoriseringar
    och hur vi väljer-

  441. -att kategorisera människor.
    Det är viktigt att lyfta fram det.

  442. Det handlar mycket om maktspråk.

  443. Om vi stämplar människor
    så får detta effekter.

  444. Ord får effekter.

  445. Ur fundamentalismbegreppet får man
    ut vissa frågor och kategorier-

  446. -ur diskussionssammanhanget.
    De går inte att diskutera med.

  447. Och det motsatta också.

  448. Att jämställdhet görs
    till nåt svenskt som kan spridas ut.

  449. Samtidigt sprids
    en västerländsk fundamentalism-

  450. -med hjälp av idén om det goda
    och jämställda.

  451. Vi återkommer
    till vår egen fundamentalism.

  452. Och vår oförmåga att se när vi själva
    reagerar på vad vi uppfattar-

  453. -som fundamentalistiskt tänkande
    med motsvarande tankemönster.

  454. Före det tänkte jag släppa in Hèlene
    Lööw som kommer in från sitt håll.

  455. Mångårig forskning kring extrema
    rörelser på högerkanten i Sverige.

  456. Där kanske man istället talar
    om fanatism och extremism.

  457. Ordet är ditt.

  458. Tack för att jag fick komma hit.
    Det känns märkligt på många sätt-

  459. -att åter vara i denna sal
    efter alla dessa år.

  460. Men också väldigt glädjande
    att så många är intresserade-

  461. -av just det här ämnet.

  462. Jag har egentligen ganska
    många ingångspunkter i det här.

  463. Vad ni har talat om är just
    de här spänningsfälten-

  464. -och definitionen på
    vad som är det goda.

  465. Föreställningen om oss själva
    är också intressant.

  466. Vi föreställer oss att vi är...

  467. ...att vi står för det goda i
    samhället vilket är en konstruktion-

  468. -som vi medvetet börjar
    att konstruera i Sverige efter 1945.

  469. Föreställningen och bilden
    av det goda Sverige.

  470. Vi äger tillsammans med Schweiz
    den unika lyxen att kunna göra det.

  471. För vi ställdes aldrig
    inför de svåra proven.

  472. Vi tvingades aldrig ta ställning till
    vad som skulle hänt vid ockupation.

  473. Hade vi utlämnat våra grannar?
    Hade vi själva deltagit?

  474. Hade vi anmält oss som frivilliga?

  475. Vi äger lyxen av att kunna säga:
    "Det hade aldrig hänt i Sverige."

  476. Det här är och har alltid varit
    nåt marginellt i Sverige.

  477. Där nånstans börjar vi
    att definiera bort...

  478. ...begrepp som extremism,
    fundamentalism, begrepp som...

  479. ...antisemiter, rasister
    och så vidare.

  480. Allting blir nåt
    som hände "Långtbortistan".

  481. Det som fanns här var väldigt lite.

  482. Det var här vi började konstruera
    bilden av det goda Sverige.

  483. Det är vi som ska exportera detta.

  484. Vi är de mest jämställda,
    upplysta och befriade-

  485. -från det som finns i andra länder.

  486. Men så var det naturligtvis inte.
    Det är en lögn och konstruktion-

  487. -som i sig blir
    en fundamentalism till slut.

  488. Därför att den omöjliggör
    för oss att diskutera-

  489. -de reella problem som existerar.

  490. För varje gång rörelser dyker upp-

  491. -som är extremistiska och står
    utanför det parlamentariska systemet-

  492. -som tar till våld,
    har våld på sin agenda-

  493. -och som begår olika former
    av våldsdåd, så säger vi två saker.

  494. Vi säger att de är väldigt få
    och väldigt marginella.

  495. De har inget med svensken
    i gemen att göra.

  496. För svensken i gemen är god.

  497. Vi säger också att de kommer utifrån.

  498. Det är andra människor som
    kommer hit och inspirerar svenskar.

  499. Vi talar väldigt starkt om det
    oavsett vilken rörelse vi menar.

  500. Detta är intressant i sig.

  501. Under lång tid när man talade om
    den så kallade vit makt-rörelsen-

  502. -som ett sorts samlingsbegrepp
    som i sig innefattar allt-

  503. -från religiösa rasockulta
    grupperingar, nationalsocialism-

  504. -och olika former av nätverk
    så sa man väldigt länge-

  505. -att det hände mycket under 90-talet.

  506. Det var väldigt mycket våld.
    Eskalerande våldsspiraler.

  507. I den offentliga debatten sa man:

  508. "Det har kommit hit folk från England
    och Tyskland och inspirerat dessa."

  509. Det onda kommer utifrån.

  510. I verkligheten var det det svenska
    grupperna vid den här tiden-

  511. -som var de ledande och exporterade
    till andra länder.

  512. Metod, taktik, musik
    och allt det andra.

  513. Men vi har den fundamentalistiska
    övertygelsen om-

  514. -att de problem som hemsöker övriga
    Europa och de konfliktytor som finns-

  515. -inte existerar här
    eller i väldigt liten omfattning.

  516. Och de har kommit utifrån.

  517. Och just denna blindhet gör-

  518. -att vi inte ser de här rörelserna.

  519. Vi talar kanske mycket idag
    om våldsbejakande extremism-

  520. -som i sig ska innefatta både
    politiska och religiösa rörelser.

  521. I statliga utredningar vill man räkna
    in militanta djurrättsaktivister.

  522. Däremot inte
    de militanta miljörättsaktivisterna.

  523. Där har man dragit
    nåt slags politisk gräns.

  524. Gränserna man drar för
    vad som är extremism eller inte-

  525. -om man talar om offentliga samhället
    är politiska gränsdragningar.

  526. Vilka rörelser
    som ska definieras som extremister-

  527. -när det gäller samhällets
    bekämpande är politiska beslut.

  528. Även om politikerna aldrig säger det.

  529. De bestämmer vilka rörelser som
    ska granskas i statliga utredningar.

  530. Eller som man ska vidta
    olika åtgärder kring.

  531. Som det ser ut idag har vi
    en rad olika såna här rörelser-

  532. -som står utanför systemet.

  533. Det finns religiösa rörelser,
    islamistiska rörelser.

  534. Det finns också
    en allt mer våldsam vit makt-värld-

  535. -som i allra högsta grad
    är fundamentalistisk.

  536. De står egentligen
    mot andra fundamentalister.

  537. Dock inte gentemot islamisterna.

  538. Snarare gentemot systemet.

  539. Där ser man för närvarande
    en kraftig eskalering av våldet.

  540. Vi har en lika militant autonom sida.

  541. Autonoma grupper...

  542. ...som befinner sig i ett konstant
    krig med vit makt-grupperingarna.

  543. Det är också ett krig mellan
    två fundamentalistiska grupperingar.

  544. Och det är ett krig...

  545. ...som är territoriellt
    vilket man ska komma ihåg.

  546. Det handlar om
    att driva ut motståndaren.

  547. Bildligt och bokstavligt talat
    från ett bostadsområde-

  548. -och ifrån olika miljöer.

  549. Det här mönstret ser vi
    i hela Europa.

  550. I takt med den ekonomiska krisen
    och att samhället drar sig tillbaka-

  551. -och också i takt med
    att regioner lämnas därhän...

  552. Allt kommer att fokuseras till
    vad man kallar tillväxtregionerna.

  553. Då lämnas också övriga delar,
    som landsbygd, därhän.

  554. Därhän lämnar man också...

  555. ...det som vi kallar
    miljonprogramområden i storstäder.

  556. De människor som bor där
    har lika mycket gemensamt-

  557. -med de som bor på landsbygden.

  558. I de här områdena...
    De sista tre åren har jag arbetat-

  559. -med ett gigantiskt EU-projekt
    där vi åkte Europa runt-

  560. -och tittade på kravaller-

  561. -och lika event med mycket hög risk
    för kravaller.

  562. Vi reste runt i tolv länder.
    När man talade med människor...

  563. ...kunde man också se
    dessa förändringar-

  564. -när man talade med polis,
    myndigheter och organisationer.

  565. Vad det i allt större utsträckning
    har kommit att handla om är-

  566. -att olika extremistiska
    och fundamentalistiska rörelser-

  567. -och även organiserad brottslighet
    flyttar in i områden-

  568. -där man tar över servicen
    och bygger upp socialt kapital.

  569. Det är också vad det handlar om.
    Ett skapande av socialt kapital.

  570. Därför att samhället
    lämnar utrymme att göra det.

  571. Det här är utvecklingar
    som vi ser överallt.

  572. Sverige är inte det här historiska
    undantaget som vi ofta inbillar oss.

  573. Det är vår mycket fundamentalistiska
    övertygelse att vi är det.

  574. Jag tycker också att ordet funda-
    mentalism är djupt problematisk.

  575. Det har både en positiv
    och negativ laddning.

  576. Det finns olika slag
    av fundamentalister.

  577. Alla kommer självklart inte
    att bli våldsbejakande.

  578. Ordet "radikalisering" har
    gått igenom exakt samma process.

  579. För 40 år sen
    var ordet "radikal" positivt.

  580. Idag betecknas det närmast
    som "terrorist" i en EU-kontext.

  581. Ordet "fundamentalist" håller nu på
    att gå samma väg.

  582. Där finns saker att fundera på.

  583. Ju mer begrepp vi inkluderar i en
    potentiell våldsbejakande terrorism-

  584. -desto snävare blir gränsen för
    vad samhället kommer att acceptera.

  585. Därför att orden laddas
    med nåt annat.

  586. Tack, Heléne. Några frågor till dig-

  587. -innan jag tänkte tematisera
    den här diskussionen-

  588. -utifrån de här tre inläggen.

  589. Du beskrev på slutet
    det Sverige som växer fram.

  590. Periferi och centrum
    i alla bemärkelser.

  591. Är det ett extremistbefrämjande
    samhälle vi håller på att få?

  592. Skapar det så mycket längtan-

  593. -efter flykt, gemenskap...

  594. Jag ska inte ens sätta namn på det.

  595. Finns det hela tiden yttre faktorer
    som idag mer än tidigare föder-

  596. -den här typen av tänkande
    och så småningom rörelser?

  597. Konjunkturerna för dem är goda.
    Tyvärr är det för närvarande så.

  598. Därför att mainstream-politiken...

  599. ...blir mer och mer triangulerad.

  600. Det är skrämmande att se hur
    partierna nästan utplånar sig själva-

  601. -i sin jakt på kärnväljarna.

  602. De definieras som storstads-
    regionernas välbeställda medelklass.

  603. Där finns
    egentligen inga skiljelinjer.

  604. Där kommer det
    att handla om nyanser.

  605. Det betyder
    att flankerna lämnas vidöppna.

  606. På samma sätt som
    när samhället drar sig tillbaka-

  607. -från landsbygd och problemområden-

  608. -så betyder det att stora delar
    av folket lämnas därhän politiskt.

  609. Man lämnar ett expansionsutrymme.

  610. Vad politiker de facto säger är:
    "Ni är inte intressanta."

  611. "Ni kommer inte
    att vinna ett val åt oss."

  612. "Ni är så att säga inte..."
    Det är det som blir effekten.

  613. Det finns väl inget ont
    att säga om det-

  614. -men vi ser individer som dras in
    i dessa extrema rörelser-

  615. -som fall för behandling och terapi.

  616. Jag är nyfiken på
    hur du generellt sett ser-

  617. -på "det goda samhällets" försök-

  618. -att svara på den här utmaningen
    som det ändå måste vara?

  619. Jag tänker på
    din egen ganska hårda dom-

  620. -över vår egen självbild
    att vi är så förbaskat goda.

  621. Finns det där en problematik
    när det gäller vår förmåga-

  622. -att möta människor
    i den här situationen-

  623. -med den här potentialen
    på ett annat sätt?

  624. Förstår du vad jag menar?

  625. Vi har ett terapeutiskt förhållande
    till problem-

  626. -som kanske ligger djupare
    i oss själva än vi kanske vill medge?

  627. Ja, vi har en terapeutisk syn
    på problematiken.

  628. Vi har också en annan syn på den.

  629. Vi tror
    att allt handlar om upplysning.

  630. Vi tror att folk blir
    fundamentalister och extremister-

  631. -på grund av kunskapsbrist.
    Det är det första felet man gör.

  632. Det är ett förödande fel.

  633. Vi tror också att det alltid
    måste handla om människor-

  634. -som är marginaliserade,
    outbildade, fattiga-

  635. -lite halvkorkade
    och samhällets förlorare.

  636. Det är hela tiden den bilden
    som målas upp.

  637. Oavsett om vi talar om religiös
    eller politisk fundamentalism.

  638. Det är exakt samma checklista
    som tillhandahålls av människor-

  639. -som potentiellt
    kan falla offer för detta.

  640. Det är att dra ner det
    till individplan.

  641. Naturligtvis finns individuella skäl
    till att välja olika sätt att leva.

  642. Men det finns det för alla grupper.

  643. Man talar om de väldigt extrema.

  644. Vit makt och andra grupper skulle
    jag vilja benämna millenariska.

  645. De är de mest extrema
    och potentiellt mest farliga.

  646. Det finns helt andra skäl till att
    folk sluter sig till dessa grupper-

  647. -än vad som traditionellt ges.

  648. Vad vi svarar med
    från samhällets sida...

  649. Vi svarar med att säga:

  650. "Du är ensam och olycklig
    och behöver kanske terapi."

  651. "Här har du lite böcker
    du ska läsa på om det här."

  652. "Vi förstår att du blev extremist.
    Du tillhör ju samhällets förlorare."

  653. Hur tror man
    att folk ska ändra uppfattning-

  654. -med den typen av argumentation?

  655. Vi tror att det ska gå snabbt.

  656. Så länge man kan hålla en dialog
    och så länge man kan lyssna-

  657. -och bemöta människors argument
    i sak finns en möjlighet.

  658. Stänger man dialogen...

  659. ...till en grupp eller tvärtom,
    det är då vi verkligen ska oroa oss.

  660. En sista sak och ett namn som inte
    har nämnts i det här sammanhanget.

  661. Nämligen Breivik som symbol-

  662. -för vad vi plötsligt upptäcker är
    fundamentalisten mitt ibland oss.

  663. I skepnad av
    en mycket upplyst och beläst person.

  664. På många sätt en sinnebild
    för oss själva.

  665. Men naturligtvis käpprätt ut
    i en världsbild...

  666. ...och ett handlingsmönster som är...

  667. ...rent destruktivt för oss alla.

  668. Frågan som hela tiden har växt
    i samband med Breivik-

  669. -vilket har att göra med de nya
    yttre förhållandena för framväxt-

  670. -av fundamentalism
    i vår tid är nätet.

  671. Det är dessa möjligheter
    att ständigt få säga vad som helst-

  672. -utan att bli motsagt,
    utan tvärtom få medhåll-

  673. -av tillräckligt många
    för så kallade ekokammare.

  674. Spelar det här nån roll idag?

  675. Låt mig säga så här. Nätet är
    bara ett kommunikationsmedel.

  676. Ibland när man diskuterar extremism
    och terrorism-

  677. -och framför allt i utredningar
    så framställs det som nåt spöke.

  678. Man talar om att folk sitter i
    sin källare och självradikaliserar.

  679. Det är nonsens.

  680. Men däremot öppnar det möjligheten-

  681. -till kommunikation
    på ett nytt sätt.

  682. Tidigare hade människor
    med extrema uppfattningar svårt-

  683. -att hitta likasinnade.

  684. Före nätet sa man
    att det var en man, hans hund-

  685. -och hans postbox
    som kommunicerade med andra.

  686. Sen blev det en man
    och hans hemsida.

  687. Vad som egentligen händer är
    att processerna går snabbare.

  688. Det är naturligtvis inte så
    att folk sitter ensamma och surfar-

  689. -på olika extremistiska hemsidor och
    säger: "Det här ska jag gå med i."

  690. Kommunikationen
    är naturligtvis oerhört direkt.

  691. Man talar i chattar och Skype
    och så vidare.

  692. Samtidigt ska vi också komma ihåg-

  693. -att vi har en historisk
    och fullkomligt unik möjlighet-

  694. -att se vad som rör sig i samtiden-

  695. -på ett sätt som vi aldrig haft.
    Dessa världar var tidigare slutna.

  696. Förut var det bara forskare
    och andra-

  697. -som ägnade detta något intresse.

  698. Men nu kan vi se det.

  699. Köper du inte ekokammar-teorin
    att det här förstärker-

  700. -och kanske också föder...

  701. Om du upptäcker att de är många, inte
    bara de fem som nås av din stencil-

  702. -utan, låt säga, 500 läser din idé
    om islams världsmakt...

  703. Är du kritisk till den idén om
    att det här bidrar-

  704. -till förstärkandet av
    fundamentalistiska tankemönster?

  705. Man ska inte överskatta den.

  706. Våldsamma fundamentalister
    existerade även före internet.

  707. Däremot är det så
    att människor får snabbare kontakt.

  708. De har också andra möjligheter att...

  709. Vad man ska ha klart för sig
    när man talar om detta är-

  710. -att vi talar om miljöer och att folk
    glider emellan olika miljöer-

  711. -och formar nya miljöer. Vi talar
    om nåt som är i ständig utveckling.

  712. Där sker det naturligtvis snabbare
    än vad det nånsin gjort.

  713. Nätet spelar en enorm roll.

  714. Men vi ser en mycket liten del
    av det.

  715. Det gör mig inte lugnare.

  716. Vi talar nu om det svarta nätet-

  717. -och de första undersökningarna
    har kommit.

  718. Det är fem gånger så stort
    som det öppna nätet.

  719. Det är där
    den riktiga aktiviteten äger rum.

  720. Så har vi NSA också. Det är
    en fin sörja vi har grävt in oss i.

  721. Jag tänkte återvända till begreppet
    fundamentalism som är vår bas.

  722. Det behöver
    inte betyda något negativt.

  723. Man har vissa fundamentala principer
    eller är något trogen.

  724. Eller en princip och så vidare.

  725. Då är det naturligtvis frågan om...

  726. Ska vi ändå försöka oss på...

  727. ...att definiera
    vad det är vi vill åt här?

  728. Vad är det för problem
    som vi egentligen talar om?

  729. Jag vill erbjuda mig
    att komma med ett förslag-

  730. -till nån sorts enkel definition.

  731. Det är oförmåga
    att se andra sanningar än sina egna.

  732. Inte bara ovilja utan oförmåga.

  733. Man accepterar dem inte som giltiga.

  734. Vad säger Göran från sitt
    religionsvetenskapliga perspektiv?

  735. Är det vettigt
    att försöka reda ut begreppen?

  736. Du nämnde själv förut att det var
    ett icke självdefinierat begrepp.

  737. I det offentliga samtalet
    är det ett problem-

  738. -att vi använder begrepp som vore
    de självförklarande i diskussionen.

  739. Det gäller flera olika begrepp
    som radikalisering, pietism...

  740. ...islamism, till exempel.

  741. Jag tycker
    att begreppsdefinition är viktigt.

  742. Ur religionsvetenskapligt perspektiv
    riskerar det att urvattnas.

  743. Då blir det upp till läsaren
    och lyssnaren själv att definiera.

  744. Då kommer man ofta fram till att det
    är de andra som är fundamentalister.

  745. Jag tycker att den här panelen
    har sagt många kloka saker.

  746. Jag vill säga nåt annat först.
    Heléne var inne på det här med-

  747. -att strukturfrågan är viktig.

  748. Vi ser hur delar av vårt land-

  749. -och delar av Europa glöms bort.
    Vi har flera vittnesmål kring detta.

  750. Många av de offentliga utredningarna
    som står nämnda på hemsidan-

  751. -där kallelsen till detta möte ofta
    negligerar de strukturella frågorna.

  752. Vi tänker att de
    har problem i centrala Los Angeles-

  753. -med segregationer,
    men det har vi även här hemma.

  754. Det här är också en demokratifråga.

  755. Vilka åsikter kan man ha
    inom det parlamentariska systemet?

  756. Och det som är utanför?

  757. Då kan man mycket väl ha
    s.k. fundamentalistiska frågor.

  758. Torkel Brekke som jag nämnde menar-

  759. -att det som förenar funda-
    mentalistiska och religiösa grupper-

  760. -är att de anser att det sekulära
    eller det moderna-

  761. -hotar familjestrukturen.

  762. Det vill säga
    att kärnfamiljen är hotad.

  763. Och att relationen
    mellan könen är satt ur spel.

  764. Vem ska ha rätt att undervisa barnen?

  765. Är det skolans eller samhällets sak
    eller föräldrarnas roll?

  766. Vad är det som ska göra grunden
    för antagningar inom vetenskapen?

  767. Då kommer hela den stora
    diskussionen om kreationism.

  768. Vem ska definiera vem som bor
    i en nation och vad en nation är?

  769. Den typen av frågor
    finns kring detta.

  770. Vi löser ju inte problemet genom
    att inte prata om det.

  771. Det är viktigt att i alla sammanhang
    försöka definiera vad man pratar om.

  772. Vad jag försökte säga är att det
    är viktigt att ta ett bredare grepp.

  773. Det är nåt som kan förstås
    på flera olika sätt i olika miljöer.

  774. Demokrati
    var ju det andra ledet i det här.

  775. Den nämndes i den text
    som föregick det här seminariet.

  776. Fundamentalism skulle kunna handla
    om åsikten att en religion-

  777. -eller en ideologi
    ska vara samhällets grund.

  778. Alltså att min åsikt är mer sann
    än din per definition.

  779. Det spelar ingen roll vad du tycker.
    Finns det några som driver det?

  780. Jag ser just nu ingen sån rörelse
    eller nåt sånt parti.

  781. Alla bekänner sig till demokratin.

  782. Om man ser globalt sett
    så finns det en sån idé.

  783. "Vi är mer sanna i demokratin.
    Vi är mer goda."

  784. -Vilka talar du om nu?
    -Vi i Europa.

  785. Den svenska självbilden
    eller världsfundamentalismen-

  786. -som det goda som Ali pratade om.

  787. Där finns en idé som är ickepolitisk.

  788. Man förstår den inte
    som möjlig att ifrågasätta.

  789. Det är inte en politisk situation
    som står i väst och det kan finnas...

  790. Är det alltså själva förutsättningen
    för själva systemet?

  791. Att det i grundvalarna för demokrati
    finns en massa antaganden?

  792. Just det här
    att sätta demokratin ur spel.

  793. Det är vad vi gör ni vi tror oss
    ha kommit längre, vara bättre-

  794. -och kunna tala om för andra
    hur de ska göra.

  795. Det är ju inte så att partier
    struntar i vad väljarna tycker.

  796. Det är en återgång
    till de gamla föreställningarna-

  797. -att religionen hade
    en sorts högre kunskap än politiken.

  798. Men vi har väl ännu inte
    såna partier i Europa-

  799. -som helt enkelt är antidemokratiska
    och inte vill ha demokrati?

  800. Nej, det vet nog Heléne bättre.
    De finns ju naturligtvis.

  801. Men det är viktigt
    att återkomma till frågan-

  802. -om fundamentalismen mitt ibland oss.

  803. Det är ett hot
    mot ett demokratiskt...

  804. ...inte bara partisystem
    utan även demokratiskt tänkande-

  805. -att det kan finnas olika sätt
    att bygga samhällen på.

  806. Det finns olika sätt
    att ordna världen på.

  807. De här sätten måste vara tänkbara.

  808. Har man en idé om
    att det finns ett bättre system här-

  809. -riktigt bättre, moraliskt bättre
    så stänger man för andra sätt.

  810. Jag håller med
    om den problembeskrivningen.

  811. Vi kan inte kommunicera väldigt väl
    mellan olika föreställningar-

  812. -om det goda samhället. På vilken
    nivå finns det här hotet idag?

  813. Om man talar
    om kommunikationsproblem?

  814. Eller ett hot
    mot vårt demokratiska tänkande.

  815. Kan man peka ut nån nivå i samhället-

  816. -där det här idag verkar och
    kan man peka ut aktörer och säga:

  817. "Titta, där har vi problemet."

  818. Ja.

  819. Vi ser dem ganska mycket överallt.

  820. Jag håller ju på mycket
    med jämställdhetsfrågor.

  821. En princip jag är villig att dö för,
    väldigt fundamentalistiskt.

  822. -En till!
    -Det är oerhört viktigt.

  823. Därför är det också viktigt
    att sätta det under press.

  824. Då ser man också det där
    skapas en fundamentalism-

  825. -i det goda jämställdhetspratet.

  826. Det utesluter vissa sätt att skapa
    idén om den goda svenska nationen.

  827. Jag måste provocera dig lite.

  828. Då kommer några och säger: "Jag
    vill stå vid spisen och föda barn."

  829. "Jag är lyckligast så och det
    är så jag vill förverkliga mitt liv."

  830. Kan du överhuvudtaget hantera
    en sån position idag-

  831. -utan att bli galen?

  832. Det tycker jag nog att jag kan.

  833. Den är inte så svår.

  834. Man kan tänka sig
    att det är nån sorts form av...

  835. Ett annat sätt att tänka
    vad det goda livet kan vara.

  836. Samhället kan organiseras på olika
    sätt och det är inget stort problem.

  837. Man kan argumentera
    för eller emot det.

  838. Då är det politik.
    Det tycker jag är rimligt.

  839. Nåt annat som vi har diskuterat
    på jobbet den sista tiden-

  840. -är andra fundamentalistiska
    strömningar som bara finns där...

  841. Nu glider jag kanske iväg lite.
    Du får stoppa mig.

  842. Ekonomhistorikern Ann Ighe var inne
    på det när hon talade senast.

  843. Det finns en stark arbetsnormativitet
    som finns kopplad-

  844. -till jämställdhetsdiskursen,
    tillväxt- och marknadssamhället.

  845. Det kan också komma till uttryck
    hos människor som hamnar utanför.

  846. Det blir dubbelt uteslutande
    i en värld där man förväntas arbeta.

  847. Frågan är nästan
    av fundamentalistisk karaktär.

  848. Den är svår att ifrågasätta.
    Vi arbetar väldigt mycket.

  849. Jag ska säga en sak till
    innan jag håller tyst.

  850. Fundamentalism är problematisk för
    att den är så uppdelande.

  851. Det funkar ju också
    som ett skällsord.

  852. Det delar det goda från det onda
    och måste därför problematiseras.

  853. Vi har ju kommit tillbaka-

  854. -till fundamentalismens dubbelhet.

  855. Vi kategoriserar gärna någon
    som inte riktigt förstår-

  856. -eller betraktar som irrationell
    eller fast i ett omöjligt tänkande-

  857. -som fundamentalist som åberopar
    vissa grundtexter eller grundidéer.

  858. Sen tittar vi oss i spegeln och inser
    att vår respons inte heller är bra.

  859. Den har starka drag av detta,
    och är en auktoritär respons.

  860. "Så här gör vi inte i vår tid
    och vårt samhälle. Förstår ni?"

  861. "Vi har kommit längre och nu
    får ni skärpa er och anpassa er."

  862. I Sverige
    har det gått ganska brutalt långt.

  863. Jag har tittat på Norge.

  864. Jag har tittat på en debatt
    som har rört mina frågor.

  865. Det som nu heter barnmisshandel,
    könsstympning och allt möjligt.

  866. Som i min ungdom hette berit mila
    och var den judiska omskärelsen.

  867. Nåt vi alla små judepojkar har
    genomgått utan synbara men.

  868. Vi lider naturligtvis
    alla helvetes kval.

  869. Jag säger inte att man inte
    får ha synpunkter på detta.

  870. Men det har varit
    en sådan självrättfärdighet.

  871. Det är rationalitet mot barbari.
    Det är rättigheter mot självsvåld.

  872. -hos dessa föräldrar
    som misshandlar sina barn.

  873. Du kanske vill säga
    nåt helt annat, Heléne.

  874. Det som jag har sett är att det
    i den svenska självbilden finns-

  875. -en fälla i det när vi tror oss
    veta vad som är rätt och fel.

  876. Vi tycker väldigt mycket om
    att se världen i rätt och fel.

  877. Om man nu ska tala
    om en skandinavisk...

  878. Har vi ett problem i den meningen-

  879. -att mångfald,
    pluralism, olikheter...

  880. Har vi svårare att hantera det här
    för att vi tycker att det är fel?

  881. Jag vet inte om vi har svårare
    än andra länder.

  882. Vi har
    en grundläggande föreställning-

  883. -att mångfald är trevligt,
    men på våra villkor.

  884. Vi tänker egentligen aldrig på det.

  885. Vi har också en föreställning
    som blir allt tydligare.

  886. Framför allt
    på det religiösa området.

  887. "Nu har vi kommit längre, ni får
    sluta med era barbariska sedvänjor."

  888. "Nu har vi nått fram.
    Religiösa får ni gärna vara, men..."

  889. Samma gäller naturligtvis
    diskussionerna-

  890. -kring kosher och halalslakt.

  891. Det finns människor som nu lever
    i nån sorts skräck för att äta...

  892. En ny term som smugit sig in
    är religiöst kontaminerat kött.

  893. Människor diskuterar på allvar
    det här som en hälsofara.

  894. I barnmisshandelsdiskussionen
    finns det en växande diskussion-

  895. -där man säger att religiöst
    kontaminerat kött är hälsofarligt.

  896. Våra barn kan få i sig kosher
    och halalmat i skolan.

  897. "Jag kan av misstag handla det
    i köttdisken."

  898. Det ses som nån sorts hot.
    "Vi har kommit längre än så här."

  899. "Vi rationella,
    sekulariserade svenskar."

  900. Det finns nånstans
    i bakgrunden den här...

  901. ...villkorade acceptansen.

  902. Kan vi avslutningsvis tala om nåt
    som jag börjar se.

  903. Det som gör att fundamentalismerna
    poppar upp i välartade grupper.

  904. Vi har fått kommunikationsproblem-

  905. -i detta det mest kommunicerande
    av alla samhällen.

  906. På nåt sätt lyckas vi inte
    överbrygga initiala...

  907. ...missförstånd, okunskaper
    eller skillnader-

  908. -i verkligen
    grundläggande värderingar.

  909. Nu blir det en väldigt ledande fråga.

  910. Om det här nu delvis är
    ett kommunikationsproblem i vår tid-

  911. -vad gör vi åt det?
    Ni kanske inte ser nåt problem.

  912. Är det delvis en oförmåga
    mellan olika grupper att möta varann?

  913. Istället för att stänga dörren
    ska man väl öppna man dörren?

  914. Har forskningen nån bra idé här-

  915. -om hur vi hanterar det här?

  916. Ja, forskningen...

  917. Det är ju därför jag sitter här.

  918. Det låter så lätt.
    Det är lite som du var inne på förut.

  919. Bara vi blir mer upplysta
    och lär oss prata med varann.

  920. Jag sa det själv förut.

  921. Det krävs faktiskt
    ett ifrågasättande av mycket-

  922. -som är fundamentalismer inom oss.

  923. En självkritik som krävs för
    att man ska kunna lyssna.

  924. Den biten är central
    om det här ska kunna gå.

  925. Först en nedbrytning
    av nåt slags godhetsfundamentalism-

  926. -eller vad man ska kalla det för.

  927. Har du nån kommentar, Göran?
    Eller vad som helst.

  928. Jag tycker...

  929. Man bör fundera på om man behandlar
    olika grupper i samhället olika.

  930. Behandlar man olika ämnen olika?

  931. Det är viktigt att hålla rågången
    för vad som är-

  932. -inom det parlamentariska samhället
    och vad som är utanför.

  933. Inom en demokrati kan det finnas
    massor av sätt att leva sitt liv-

  934. -som jag kanske inte accepterar.

  935. Då kan man fritt diskutera
    och ha synpunkter på det.

  936. Jag tänker speciellt på frågan
    om religionsfrihet-

  937. -och religionens plats
    i det offentliga rummet.

  938. Det var först 1951 som vi
    fick religionsfrihet i Sverige.

  939. Möjlighet att uttrycka religion
    om det inte bröt mot lagen.

  940. Samtidigt också frihet från religion.

  941. När den skrevs var det om relationen
    mellan svenska kyrkan och frikyrkor.

  942. Ingen tänkte att Sveriges religiösa
    landskap skulle förändras så.

  943. Frihetsfrågorna som man i europeisk
    kontext har kämpat för länge...

  944. Andra världskriget är givetvis
    en viktig bakgrund till detta.

  945. Det är viktigt
    att ha den diskussionen levande.

  946. Det är i hög utsträckning en fråga
    om grundläggande värderingar-

  947. -och rätten
    att ha olika åsikter kring detta.

  948. Att acceptera att inte alla väljer
    att leva sina liv som jag gör.

  949. Så länge inte nån bryter mot lagen
    och tvingar nån annan.

  950. Det känns
    som en oerhört viktig fråga.

  951. Annars får vi
    en selektiv religionsfrihet.

  952. Vi är positiva så länge
    nån tycker ungefär som jag.

  953. Om nån har en annan religiös
    uppfattning så är det inte okej.

  954. Behandlar vi olika former av funda-
    mentalism på olika i debatten?

  955. Muslimsk fundamentalism.

  956. Kristen och judisk fundamentalism.

  957. Diskuterar vi dem olika
    i den svenska debatten?

  958. Jag vill att man behandlar
    människor lika.

  959. Ateistiska fundamentalister
    måste också få en chans.

  960. I ett demokratiskt samhälle
    måste vi ha stort utrymme-

  961. -för religionskritik också.

  962. Det finns en viktig slutsats.

  963. Det är att vi måste just
    fortsätta att tala om detta.

  964. Textning: Karin Hagman
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal om fundamentalismen utifrån en västerländsk vinkel, men också från en postkolonial horisont som pekar ut väst, och särskilt USA, som "alla fundamentalisters moder". Medverkande: Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Religionskunskap, Samhällskunskap
Ämnesord:
Fundamentalism, Religion, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ockultism och modernitet

UR Samtiden - Ockultism och modernitet

Forskaren Henrik Bogdan ger oss en inblick i det akademiska studiet av västerländsk esoterism, med speciellt fokus på ockultismens roll i det moderna samhället. Var återfinns ockultismen i förhållande till modernismen? Är den främst hemmahörande inom tro eller finns det mått av rationellt tänkande med vetenskapliga metoder? Henrik Bogdan ser en tredje väg som kombinerar det som tidigare var oförenligt, både inom förnuft och tro. Inspelat den 23 februari på Stadsbiblioteket, Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Fåraherde?

Hur ska en andlig ledare förhålla sig till tydlighet och måluppfyllnad? Vi träffar tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar och Daniel Norburg, huvudpastor i Immanuelskyrkan i Malmö.

Fråga oss