Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Hjärnans tolkning av verklighetenDela
  1. Vad händer i hjärnan
    när vi blir förälskade?

  2. Nu skickar man in en bild på den
    de älskar - och där är kärleken.

  3. Kemin bakom den bästa känslan.

  4. Men hjärnan lever inte sitt eget liv.
    Den går att påverka, nästan lura.

  5. Varför är det lättare att lösa
    konflikter i bilen än vid köksbordet?

  6. Hjärnan uppfattar att vi
    står eller sitter på samma sida.

  7. Livet är inte så svart eller vitt
    som vi tror.

  8. Säg att du har hållit på i 40 år
    och tänkt så ini helvete-

  9. -och så kommer du fram till att allt
    du kan bevisa kan också motbevisas.

  10. Förstår du vilken känsla av "faaan"?

  11. "UR Samtiden Tema:
    Hjärnans tolkning av verkligheten".

  12. Hjärnan är världens mest komplexa
    maskin, om liknelsen tillåts.

  13. Den tar emot impulser och löser
    abstrakta sammanhang på nolltid.

  14. Men den lever inte sitt eget liv.

  15. Den tolkar omvärlden utifrån
    våra personligheter och värderingar.

  16. Vi får höra en rad exempel på
    vad det kan innebära för dig och mig.

  17. Det finns känslor som hjärnan aldrig
    blir klok på, som förälskelse.

  18. På ett sätt lurar
    förälskelsen hjärnan.

  19. Professorn i organisk kemi, Ulf
    Ellervik, berättar om drogen kärlek.

  20. Vad är det för nåt? Det är tre
    helt olika begrepp i vår hjärna.

  21. Lust är sexuell attraktion. Vem, när
    och hur som helst utan begränsningar.

  22. Förälskelse däremot,
    det är nåt helt annat.

  23. Mycket säger att man bara kan vara
    förälskad i en person åt gången.

  24. Sen finns kärlek, det långsiktiga,
    men det är ett tredje system.

  25. Men alla tre beror på kemi.
    Testosteron, dopamin, oxytocin.

  26. Vi ska utforska förälskelse en smula.
    Då behöver vi titta på den här.

  27. En funktionell magnetkamera. Där
    kan man mäta blodflöden i hjärnan.

  28. Ett ökat blodflöde brukar betyda att
    den delen av hjärnan är mer aktiv.

  29. I experimentet var 17 personer med.
    Alla fick lova att de var förälskade.

  30. De kördes in i maskinen
    och så gjorde man den här övningen.

  31. Tänk på ett fyrsiffrigt,
    slumpmässigt valt tal. 5 637.

  32. Nu vill jag att ni tyst
    räknar baklänges i steg om sju.

  33. 5 637, 5 630...

  34. Nu ser er hjärna ut så här.
    Den är tom.

  35. Fantastisk metod om ni vill tömma
    hjärnan. Funkar även när man är arg.

  36. Nu skickar man in en bild på den
    de älskar - och där är kärleken.

  37. Samma område lyser upp om man får
    pengar. Det är vårt belöningssystem.

  38. Om vi tittar in i hjärnan
    ser det ut ungefär så här.

  39. Här är en nervcell. Vi tittar närmare
    på den och förstorar upp lite grann.

  40. Det jag är intresserad av
    händer här nere-

  41. -där en nervcell
    binder till en annan nervcell.

  42. Och där! Det gröna
    är signalsubstansen dopamin.

  43. Det finns lite joner också.
    Sen kommer en signal. Där kom den.

  44. Då flyttas en liten påse med
    signalsubstans ner och den sprids ut.

  45. Den binder till
    en mottagare av kemisk information.

  46. Den skickar en second messenger
    och öppnar en jonkanal.

  47. Där strömmar jonerna in. Signalen
    överförd. Var det komplicerat? Ja...

  48. Händer varje gång ni tänker en tanke
    eller gör nåt alls.

  49. Blir ni förälskade spelar dopamin,
    noradrenalin och serotonin roll.

  50. De är en volymkontroll för känslor.

  51. De styr humör och njutning-

  52. -men även vakenhet, puls, aptit.
    Så länge de är i balans mår ni bra.

  53. Sen blir ni förälskade. Titta!

  54. Dopaminet och noradrenalinet går upp.
    Serotoninet tvärsjunker.

  55. Då blir ni lyckliga. Härligt.

  56. Ni kan vara vakna hela natten.

  57. Hjärtat bankar. Ni behöver inte äta.

  58. Så hettar det till lite... Och så
    min favorit: Omdömet stängs av.

  59. Det finns inga fel hos den ni älskar!
    Underbart.

  60. Problemet är att man kan styra ut
    dem. Titta vad den molekylen passade.

  61. Det är drogen amfetamin.
    Den liknar de här mycket.

  62. Det var ett bantningsmedel först.
    Man behöver inte äta.

  63. Vi tar en till: ecstasy,
    krammolekylen. Låter jättemysigt.

  64. Den höjer kroppstemperaturen
    med fyra grader också. Lite farligt.

  65. Som vilken drog som helst
    är förälskelse en drog-

  66. -och som vid andra droger vänjer
    vid oss, så jag har dåliga nyheter.

  67. En förälskelse
    kan inte vara för evigt.

  68. Den varar kanske bara 1,5 år,
    sen är allt tillbaka på det normala.

  69. Men vi ska vara lyckliga,
    för fåglar har bara tre minuter.

  70. Och vi har ett trumfkort till.
    Vi och tre procent av andra däggdjur-

  71. -vi kan bli kära och känna
    den här känslan resten av livet.

  72. Molekylen oxytocin känner vi mest
    till från värkarbete och förlossning.

  73. Men naturen
    älskar att återanvända system.

  74. Den här molekylen bildas när vi
    har sex och ger en närmare relation.

  75. Det räcker med att krama nån man
    tycker om så går oxytocin-nivån upp.

  76. Det här kallar jag konsten
    att njuta av kemi. Tack så mycket.

  77. Det sägs också att luktsinnet
    påverkar våra känslor för andra.

  78. Luktsinnet är ett referensverktyg
    för att tolka omvärlden.

  79. Dess viktigaste funktion
    är som varningssystem.

  80. Det är lukten, inte smaken,
    som varnar oss för dålig mat.

  81. Men inte ens doften är objektiv.
    Uppfattningen om vad som luktar gott-

  82. -är kulturellt betingad.
    Och det börjar tidigt.

  83. Luktsinnet är funktionellt
    från 12:e fosterveckan.

  84. När vi är i vecka 12 i mammas mage-

  85. -kan vi representera luktinformation.

  86. Hur kan man veta det?
    Det finns fina franska studier-

  87. -där man delat in gravida i grupper-

  88. -som har fått äta
    stora mängder lakrits eller vitlök.

  89. Bebisarna simmar runt
    i lakritsvatten eller vitlöksvatten.

  90. Sen föds de, och efteråt testar man
    luktpreferensen.

  91. Då ser man klart att vitlöksbebisar
    favoriserar vitlök-

  92. -mycket mer än alla andra dofter,
    förutom mammans doft kanske-

  93. -men den är neutral till lakrits,
    och lakritsbarnen är tvärt om.

  94. Det visar
    att vi har de strukturer på plats-

  95. -som lagrar in och representerar
    luktsinne och kemisk information.

  96. Vad luktar gott eller illa, då?

  97. Hur många tror
    att vi är förprogrammerade?

  98. Har vi ett...?

  99. Jag skulle tippa på en fjärdedel,
    men jag ser dåligt i ljuset.

  100. Den tråkiga sanningen är
    att det är både och.

  101. Det är ofta så, men mycket tyder på
    att det även är associativ inlärning-

  102. -att vi lär oss
    tycka om vissa dofter.

  103. Vi har konstaterat
    att systemet är aktivt tidigt.

  104. Vi möter dofter när vi är foster-

  105. -processar det
    och kan lagra den informationen-

  106. -men sen föds barnen-

  107. -och de har i sig ett fantastiskt bra
    och känsligt luktsinne.

  108. De har lätt att uppfatta dofter, för
    de har otroligt bra luktkänslighet-

  109. -men de har inga preferenser
    om vad som luktar gott eller illa.

  110. Tänk på hur det kan vara
    det sista halvåret de går med blöja.

  111. Det är inga fina dofter
    de släpar runt på i paketen-

  112. -men är de berörda av det? Nej.

  113. De kan konstatera att det luktar nåt,
    men det har ingen negativ laddning.

  114. Det är omgivningen
    som reagerar negativt-

  115. -så en fråga är om barnen lär sig
    från de negativa responserna-

  116. -att det luktar illa-

  117. -eller om man mognar fysiologiskt
    och uppfattar det som illaluktande.

  118. Det vet man inte, men man kan ju
    fantisera om att göra ett experiment-

  119. -där man har ett gäng barn som bara
    får positiv förstärkning vid paketen.

  120. Man drar djupa andetag-

  121. -säger "Vad du har varit duktig!"
    och ger bara leenden.

  122. Man kan undra var det skulle landa,
    men det vet vi inte än.

  123. Men det finns kulturella skillnader
    i vad vi tycker luktar gott och illa.

  124. Vi har ett bra exempel i Sverige
    i surströmmingen.

  125. Har vi några surströmmingsfans här?
    Jag är med er-

  126. -men det finns många
    som tycker att det är avskyvärt.

  127. De har inte varit
    i kontakt med fisken-

  128. -och reagerar väldigt negativt-

  129. -men för dem som är uppvuxna med det-

  130. -och kanske associerar det
    med positiva tillställningar-

  131. -blir det nåt positivt. Man tycker
    att det luktar gott och blir glad.

  132. Det finns många andra exempel
    på såna dofter. Jag valde två.

  133. Durianfrukten - har nån vågat
    testa den? Det har inte jag.

  134. Det är flera.

  135. "Det är värre än surströmming"
    säger nån, men vad tycker asiaterna?

  136. De gillar den.

  137. De har en positiv relation till den-

  138. -medan vi som är ovana-

  139. -tycker
    att den kanske inte är den bästa.

  140. Med det vill jag säga att det finns
    en enorm dynamik och plasticitet-

  141. -i hur vi formar det vi tycker om
    respektive inte tycker om.

  142. Det är inte hugget i sten i början,
    utan det är komplexa saker.

  143. Så till ännu en mänsklig känsla
    som är högst individuell och relativ.

  144. Vad gör att vi upplever lycka? Lone
    Frank har skrivit en bok i ämnet-

  145. -och menar att lycka kan tränas fram
    om man är olycklig.

  146. Forskningen har visat att deprimerade
    haft en skada i vänster hjärnhalva-

  147. -vilket fått negativa konsekvenser.
    Men det går alltså att påverka.

  148. Ju mer man har på vänster sida,
    desto gladare är man.

  149. Det kom senare fram
    att det verkar finns vissa kretsar-

  150. -på den vänstra sidan-

  151. -som nedreglerar
    vad vi kan kalla negativa impulser.

  152. Ju gladare man är...
    Tänk på nån ni känner som är glad-

  153. -och som oavsett vad som händer
    tar det med ro-

  154. -och fortsätter som vanligt.

  155. Det deras hjärnor gör-

  156. -är att automatiskt nedreglera
    negativa impulser-

  157. -från känslohjärnan,
    exempelvis amygdala.

  158. Det verkar vara där
    lyckotermostaten sitter:

  159. I vänstra pannlobens förmåga
    att nedreglera de negativa impulser-

  160. -som ständigt uppstår
    i känslohjärnan.

  161. Det var intressant.
    Richard Davidsons nästa tanke var:

  162. Hur kan man manipulera termostaten?

  163. Alla vill ju höja sina lyckonivåer.

  164. Han fick idén...
    Han hade själv mediterat i många år-

  165. -och hade varit i kontakt med
    många buddistiska munkar.

  166. Han hade sett att de hade...
    Som han uttryckte det:

  167. "De är liksom annorlunda."

  168. "Man kan inte få dem
    att bli på dåligt humör."

  169. Han undrade om
    allt mediterande förändrar hjärnan.

  170. Han samlade
    en grupp tibetanska munkar-

  171. -och gjorde EEG-undersökningar.

  172. De var, som han hade förutsett,
    rejält avvikande.

  173. De hade så mycket mer aktivitet
    i vänstra pannloben-

  174. -jämfört med i den högra.

  175. Nästa steg var att försöka se-

  176. -om meditation
    förändrar hjärnaktiviteten.

  177. Ett av de första experiment
    Davidson gjorde var...

  178. Han jobbade med Jon Kabat-Zinn,
    en annan amerikansk forskare-

  179. -som har gjort mycket forskning
    på mindfulness som behandling-

  180. -för olika patientgrupper
    från psykiatrin.

  181. De letade i Bostonområdet-

  182. -efter ett bioteknikföretag,
    med många stressade anställda.

  183. De anställda som ville delta
    delades in i två grupper.

  184. Alla tillfrågades
    om lyckonivå och stressnivå.

  185. Forskarna mätte kortisolnivåer
    och gjorde EEG-undersökningar.

  186. Sen fick den ena gruppen
    en åttaveckorskurs i mindfulness-

  187. -och därefter gjordes mätningarna om.

  188. Det man upptäckte var att gruppen
    som fullföljde mindfulnesskursen-

  189. -hade förändrats,
    medan kontrollgruppen inte hade det.

  190. Man hade en grupp människor
    som hade mediterat.

  191. De fick lägre kortisolnivåer
    och kände sig mindre stressade.

  192. De uppgav att de kände sig lyckligare
    och lyckonivån hade i snitt stigit-

  193. -och EEG-mönstren hade ändrats.

  194. De hade fått ökad hjärnaktivitet
    i vänstra pannloben.

  195. Sen dess har det gjorts många studier
    av olika meditationstekniker.

  196. De skulle kunna kallas
    kognitiva tekniker.

  197. Man pratar om att koncentrera sig
    eller tömma hjärnan-

  198. -men man förändrar
    sin hjärnaktivitet.

  199. Om gör man det ofta är effekten
    som att gå på gym.

  200. Man får en högre stresströskel,
    så man blir mindre stressad-

  201. -och man får en högre lyckonivå.

  202. Man kan undra
    vad som är revolutionerande i det.

  203. Jag tror att om man studerar
    den här forskningen-

  204. -säger den i själva verket
    att begreppet "jag"-

  205. -börjar bli mer flytande.
    Det vi börjar lära oss om hjärnan är-

  206. -att den är oerhört plastisk.

  207. Mycket mer plastisk än nån anade
    för tjugo år sen.

  208. Den kan förändras med olika tekniker-

  209. -eller med kemikalier
    eller inplanterade elektroder-

  210. -eller nån annan metod.

  211. Jag tror att det förändrar
    vår inställning.

  212. Det säger oss att det inte
    finns något fixerat "jag" där inne.

  213. Man kan välja, inom vissa gränser,
    vem man vill vara.

  214. Så vem är jag egentligen? Låt oss
    bli filosofiska för ett ögonblick.

  215. Vad är en riktig känsla, och hur vet
    jag att det jag upplever är sant-

  216. -och inte en illusion
    eller hallucination?

  217. Sverre Sjölander är zoolog, men
    eftersom vi härstammar från djuren-

  218. -finns paralleller att dra
    mellan djurlivet och människolivet.

  219. Jag arbetar med zoologi och har
    undrat sen jag var fyra år gammal-

  220. -hur fan
    ett djur alls kan begripa världen.

  221. Eftersom vi är däggdjur
    kan man ställa samma fråga om oss.

  222. För allt jag vet om världen-

  223. -är sådant som kommer
    genom mina sinnesorgan.

  224. Jag börjar med ett tankeexperiment
    för att illustrera det jag talar om.

  225. Tänk dig att du med dina ögon-

  226. -ser att du springer längs stranden.

  227. Du springer, du har vågorna här-

  228. -sanden är framför dig, måsarna
    där uppe, solen... Det är vad du ser.

  229. Det du hör är gatan.

  230. Bilar som kör, spårvagnar, människor
    som pratar. Du måste vara på en gata.

  231. Det är det du hör,
    men du ser stranden.

  232. Det din kropp känner är
    att du sitter på en stol.

  233. Du känner av stolen här.
    Du sitter alltså på en stol.

  234. Vad är då verkligt?

  235. Är du på stranden men
    hallucinerar med öronen och kroppen?

  236. Eller är du på gatan och hallucinerar
    med det du ser och det du känner?

  237. Eller sitter du på en stol och
    hallucinerar med synen och öronen?

  238. Eller är du i en sjukhussäng
    och hallucinerar med alla sinnen?

  239. I så fall, om du hallucinerar
    med ögon, öron och känsel-

  240. -vad är då verkligt, och
    vilka chanser har du att ta reda på-

  241. -var du är, vad du är
    och vad som pågår?

  242. Det ska jag säga dig: Inga.

  243. Du är din hjärnas fånge.

  244. Om din hjärna inte får rätt signaler-

  245. -är du hopplöst vilse.

  246. Om du vill prova på det-

  247. -kan du ta lite lysergsyradietylamid,
    lite LSD.

  248. Då får du se hur det går till.

  249. Jag deltog i ett experiment
    för många år sen.

  250. Det var mycket intressant.
    Det var på University of Miami.

  251. Det är nog förbjudet nu,
    men det var fantastiskt.

  252. Det får en att inse att man
    är fullständigt i sin hjärnas våld.

  253. Hur fan kan jag lita på det
    som pågår just nu?

  254. Där kommer biologin in.

  255. Biologin säger som Gaylord Simpson-

  256. -när han började
    få denna föreställning om djuren:

  257. "En apa som inte såg hallucinationen
    av en gren där det fanns en gren"-

  258. -"när den hoppade..."

  259. Hade den inte sett hallucinationen
    av en gren där grenen fanns-

  260. -hade den apan dött fort,
    och inte blivit en av våra förfäder.

  261. Våra förfäder är de
    som såg hallucinationen av ett lejon-

  262. -där det fanns ett lejon.

  263. De som såg hallucinationen av en
    hjort där det fanns ett lejon, dog.

  264. Läser man Maturana eller Lorenz-

  265. -är frågan redan löst.

  266. Skälet till att jag förstår mig
    på världen och alltihop fungerar är-

  267. -för att evolutionen har valt ut oss.

  268. Vi är ju som Gärdenfors säger:
    "Man är i resonans med verkligheten."

  269. Så länge man är i resonans-

  270. -lever man, man dör inte,
    man får barn och fortplantar sig.

  271. Jag har tre barn och sju barnbarn-

  272. -så i evolutionära termer
    är jag inte helt fel ute.

  273. Annars hade jag inte fått barn.

  274. Så här sa min lärare.

  275. "Förnimmelsernas funktion
    hos djuren..."

  276. Det skulle man anta är att återge
    verkligheten. Så är det inte.

  277. Funktionen är att möjliggöra handling.

  278. Att äta, få barn, fly från fiender.

  279. Huruvida man ser den verkliga
    verkligheten spelar ingen roll.

  280. Den ska hjälpa en till handling.
    Enligt mig-

  281. -är skillnaden mellan att hallucinera
    och vara normal-

  282. -inte vad människor tror.

  283. Nämligen att den hallucinerande
    personen är tokig och jag är normal.

  284. Vi hallucinerar för jämnan.
    Jag hallucinerar just nu.

  285. Lyckligtvis ser jag hallucinationen
    att jag är i Linköping.

  286. I min hallucination ser jag rummet
    och er i bänkarna här-

  287. -och att ni är människor.

  288. Min hallucination
    är i resonans med verkligheten.

  289. Någon av er kanske inte är i resonans
    men det kan jag inte ta reda på nu.

  290. Det finns en sak till.

  291. Förmår vi
    beskriva allt detta språkligt?

  292. Vi inser lätt att vi inte kan det.

  293. Det finns mycket
    som man inte kan beskriva språkligt.

  294. Det förargar humanister som förmodar
    att språk kan användas i alla lägen.

  295. Då frågar man: Ifall någon aldrig har
    varit kär, kan du beskriva känslan?

  296. Aldrig. "Mitt hjärta,
    bla, bla, bla..." Pyttsan!

  297. Om en person som aldrig smakat salt-

  298. -frågar dig: Hur smakar salt?

  299. Det finns inget begrepp för det.

  300. En färgblind person frågar dig
    hur färgen röd ser ut.

  301. "Som..."

  302. Det är omöjligt
    att språkligt beskriva-

  303. -hur saker luktar, ser ut och så vidare.

  304. Det går inte. Varför?
    För att det inte behövs.

  305. Alla vet hur förälskelse känns,
    vad rött är-

  306. -hur köttbullar smakar
    och skit luktar. Och?

  307. Ska man beskriva det
    måste man säga:

  308. "Om mitt öga
    träffas av ljus av en viss våglängd"-

  309. -"tar min hjärna till en symbol
    som heter röd."

  310. "Om jag äter köttbullar
    tar min hjärna till..."

  311. Lukten av skit
    luktar underbart för en dyngbagge-

  312. -och äckligt för mig tack vare
    min hjärna. Det är bara molekyler.

  313. I den yttre verkligheten
    finns ingen lukt, bara molekyler.

  314. Det finns inga färger,
    bara våglängder i luften.

  315. Det finns inga ljud.
    Ni kan den urgamla frågan:

  316. "Om ett träd faller i skogen
    och ingen är där, låter det då?"

  317. Det gör det inte.
    Det ger ifrån sig vibrationer.

  318. Det är vad trädet gör.

  319. Om någon finns där för att ta emot
    och tolka vibrationerna som ljud-

  320. -då är det ett ljud.

  321. Hela den filosofiska frågan
    går om intet.

  322. Det gör mig impopulär
    hos mina humanistiska kolleger.

  323. Om nu relativa och abstrakta intryck
    som lycka och kärlek-

  324. -är svåra att tolka objektivt, så
    borde väl ändå vetenskapen vara sann?

  325. Eller? Nej, det är inte så enkelt,
    hävdar psykologen Tomasz Witkowzki.

  326. När det handlar om studier
    utförda av människor-

  327. -med erfarenheter och värderingar-

  328. -kan det hända att resultaten
    inte är i resonans med verkligheten.

  329. Han liknar viss vetenskap
    vid nyreligiös rörelse, cargokult.

  330. Vi möter honom
    på Skeptikerkongressen i Stockholm.

  331. Ett annat skäl till att samhälls-
    vetenskaperna närmar sig cargokulten-

  332. -beskrivs i artikeln som publicerades
    av Joseph Henrich, Steven Heine-

  333. -och Ara Norenzayan år 2010.

  334. Artikeln heter
    "The weirdest people in the world?"

  335. Ordet "weird" i titeln
    står för västerländsk, utbildad-

  336. -industrialiserad, rik och demokratisk.

  337. Var kommer det här ifrån?

  338. Studien gick ut på att analysera-

  339. -en stor mängd psykologiska artiklar.

  340. Man hittade bevis för att man använde
    ett smalt undersökningsurval-

  341. -som var mycket säreget.

  342. Enligt studien
    kom 96 procent av försökspersonerna-

  343. -från industrialiserade länder i väst.

  344. Men bara 12 procent
    av världens befolkning-

  345. -bor i dessa länder.

  346. Det är så här forskarna
    påstår att världen ser ut.

  347. 68 procent
    av de nämnda undersökningarna-

  348. -kommer från USA-

  349. -och av de amerikanska
    försökspersonerna var 67 procent-

  350. -psykologistudenter på grundnivå.

  351. Så en slumpvis utvald
    psykologistuderande från USA-

  352. -har 4 000 gånger större chans
    att bli utvald till försöksperson-

  353. -än en person som inte bor i väst.

  354. Mellan år 2003 och år 2007-

  355. -utgjorde studenter 80 procent
    av hela försöksunderlaget-

  356. -i sex av de största
    psykologiska tidskrifterna.

  357. Mitt herrskap, psykologin påstår sig
    kunna förklara den mänskliga naturen.

  358. Men de har bara berättat
    om en liten grupp västerlänningar.

  359. Det finns många exempel på
    att folk från olika kulturer-

  360. -beter sig, tänker och uppfattar saker
    på ett helt annat sätt-

  361. -än vi västerlänningar.

  362. Inte ens vetenskapen
    behöver alltså vara helt objektiv-

  363. -om man vill tro Tomasz Witkowzki.

  364. Måste vi låta datorer och robotar
    räkna ut vad som är på riktigt?

  365. Hur olika eller lika är hjärnan
    och en avancerad dator?

  366. Vi dyker in i en diskussion
    mellan hjärn- och IT-forskare.

  367. Du forskar på
    hur vi människor fattar beslut.

  368. Du har även tittat på hur man kan på-
    verka beslutsprocessen med mediciner.

  369. Kan man programmera en hjärna
    att bete sig på ett visst sätt?

  370. -Styra hur hjärnan ska tänka?
    -Ja. På ett sätt är det...

  371. ...vad som händer i vår miljö.
    Vi präglas mycket av vår omgivning.

  372. Tittar man på gener och epigenetik,
    d.v.s. hur gener stängs av eller på-

  373. -så är det en typ av programmering
    från miljön, som läggs på oss.

  374. Men sen kan det komma inifrån.
    Vi kan tänka på saker som gör-

  375. -att vi beter oss på ett visst sätt.

  376. Vi utsätter oss kanske mer för
    en miljö som vi har valt.

  377. Saker kan både komma inifrån
    och utifrån för att påverka oss.

  378. Om man vänder perspektivet,
    tror du vi nånsin kan lära en maskin-

  379. -att tänka? Vad tror du?

  380. Jag gillar att allt är möjligt. På så
    sätt vill jag svara ja på den frågan.

  381. Men jag tror också att det är
    en väldigt stor utmaning att nå dit.

  382. -Det blir inte i år?
    -Nej, det tror jag inte.

  383. Kan vi lära en maskin att tänka,
    tror du?

  384. På ett sätt.

  385. Vi kan få en maskin att utföra
    olika typer av aktiviteter-

  386. -och bete sig som en människa skulle
    acceptera som mänskligt beteende.

  387. Men kan en människa acceptera
    att en maskin tänker?

  388. Hur upplever vi det som människor?

  389. Är det bara att en maskin
    följer ett antal lagar-

  390. -och gör det vi kallar "inferens",
    alltså tar fram information-

  391. -baserad på förprogrammerad kunskap?

  392. Eller är det verkligen så
    att en maskin kan gå utanför ramar-

  393. -och dra egna slutsatser?

  394. Komma fram till lösningar,
    och beteenden-

  395. -som en människa inte kan göra?

  396. En maskin kan göra väldigt många
    oväntade saker.

  397. En maskin kan säga saker, och hitta
    lösningar en människa inte kan.

  398. Eller göra det snabbare, bara för
    att en maskin har en datorkraft-

  399. -och förmåga att räkna snabbare
    än människan.

  400. Men betyder det
    att en maskin kan tänka?

  401. Finns det en tendens att vi säger
    att det här klarar inte datorer-

  402. -för det krävs mänsklig tankeförmåga?
    Sen klarar de det och då säger vi:

  403. "Nej, de tänker inte. Det är bara
    programmering." Förstår ni?

  404. Man flyttar fram gränsen,
    för att slippa säga att de tänker.

  405. Så ser ju historien ut.
    Vi flyttar fram gränsen.

  406. De första datorerna som konstruerades
    och kom till användning-

  407. -under andra världskriget i USA,
    kallades "computers".

  408. Det hade funnits computers, som var
    människor, på 20- och 30-talet i USA.

  409. De blev alltfler som hade räkne-
    uppgifter. De satt med räknesnurror.

  410. Det är klart att när man ersatte
    "human computers" med "computers"-

  411. -så utförde dessa computers
    samma arbetsuppgifter. Man kan säga-

  412. -att de där "human computers",
    räknarna, de tänkte inte på jobbet.

  413. De kalkylerade ganska stora...
    Löste differentialekvationer, o.s.v.

  414. Det gjorde sen maskiner. Jag tillhör
    de som säger att det är rimligt-

  415. -att de första datorerna, till och
    med, tänkte. Men det sa man inte då.

  416. Utan då lägger man på det Danica
    säger. Att man ställer högre krav.

  417. -Kan datorer tänka redan i dag?
    -Ja, det tycker jag.

  418. Då måste man göra en distinktion
    mellan att tänka och vara medveten?

  419. -Du säger inte att de är medvetna?
    -Nej, det tror jag inte.

  420. Vad är skillnaden mellan att kunna
    tänka och att ha ett medvetande?

  421. Det kan vi ha ett
    väldigt långt samtal om.

  422. Vad är ditt svar på det?
    Sen vill jag höra er andra.

  423. Mitt enkla svar på det är
    att vi är inte-

  424. -i en situation i dag ännu,
    där vi kan säga vad medvetande är.

  425. Vi har alla en upplevelse av
    att vara medvetna.

  426. Vi har också en uppfattning,
    tror jag, alla tre låter det som här-

  427. -att vi är elektronik och mekanik.
    Fysiologi. Det är inget mystiskt.

  428. På nåt sätt blir det ett medvetande.
    Det komplexa system vi är-

  429. -eller bär på, blir ett medvetande.
    Vi vet inte hur det går till.

  430. Hur mänskliga datorer och robotar
    kan bli får framtiden utvisa.

  431. Och även om vi inte vet
    hur ett medvetande går till-

  432. -vet vi vad som händer i hjärnan
    rent fysiologiskt.

  433. Vi kan påverka vad som händer
    där inne, säger Martin Garwicz.

  434. Och så här kan det gå till
    när vi studerar hjärnan.

  435. Titta på den här personen.
    Hjärtat slår, lungorna rör sig.

  436. Andas in, andas ut. När hjärtat slår
    rör sig också hjärnvävnaden.

  437. Och när vi andas rör den sig
    på det sätt som ni ser nu.

  438. Mycket rörelse. Om en elektrod ligger
    där och skaver blir det skador.

  439. Vi vill kunna lyssna utan att störa.
    Det är en väldigt viktig princip.

  440. Ett sätt att handskas med detta
    är att ha otroligt tunna elektroder.

  441. Man bakar in dem i gel
    så att det blir stelt.

  442. Sen smälter gelen bort.

  443. Elektroden sätts in, backas
    och förankras med de små piggarna.

  444. Vi har alltså väldigt tunna
    elektroder som inte skadar hjärnan.

  445. De är förankrade
    så att de inte rör sig.

  446. Vi minimerar påverkan
    på hjärnvävnaden, men vi kan lyssna-

  447. -och förstå vad nervcellerna gör.

  448. Men att kommunicera med hjärnan
    handlar inte bara om att lyssna.

  449. Det handlar också om
    att prata med hjärnan.

  450. Deep Brain Stimulation
    utnyttjas redan.

  451. Man sticker in elektroder i hjärnan
    och stimulerar.

  452. Det används vid motoriska sjukdomar,
    vid epilepsi-

  453. -och man hoppas kunna använda det
    också vid psykiatriska diagnoser.

  454. Men fortfarande använder man detta i
    de patienter där inget annat hjälper.

  455. Då tar man till DBS.

  456. Och fortfarande är DBS
    en ganska grov metod, trots allt.

  457. Det finns biverkningar-

  458. -och det finns problem
    som man kan åtgärda.

  459. Det är en aspekt som vi arbetar med
    inom NRC:

  460. Att utveckla elektroder som i stället
    för att ha få stimuleringspunkter-

  461. -och därmed vara mindre
    anpassningsbara, mindre flexibla-

  462. -har många stimuleringspunkter.

  463. Då kan man från olika
    stimuleringspunkter kombinera-

  464. -och därmed ibland aktivera
    vissa nervceller, ibland andra-

  465. -se vad som händer med patienten
    och anpassa.

  466. Minimera biverkningarna
    och maximera behandlingseffekten.

  467. Jag hoppas
    att jag har kunnat övertyga er-

  468. -om att vi kan lyssna på och prata
    med hjärnan, och vi bör göra det.

  469. En liten inblick
    i begreppet neuroteknologi.

  470. Dagens möjligheter är stora, men
    morgondagens möjligheter är hisnande.

  471. Vi ska återvända till värderingar.

  472. Värderingar styr
    hur vi uppfattar verkligheten-

  473. -säger författaren Jana Söderberg.

  474. Det är värt att tänka på
    när vi kommunicerar med andra.

  475. Då ökar chansen till positiva möten.

  476. Ja! Vad ser ni när ni tittar
    genom ettåringens glasögon?

  477. Få höra. Ett papper-

  478. -som man kan knögla ihop
    och stoppa i munnen.

  479. När ni är 14 år
    ser ni en möjlighet till vad...?

  480. Att spara till ett dataspel, eller
    köpa en biobiljett utan popcorn.

  481. Ni är 30 plus. Vad har hänt?

  482. Är det för lite?
    Har värdet sjunkit eller ökat-

  483. -när ni är 30?

  484. Vi har förstått
    hur lätt man blir av med den.

  485. Har ni nån gång trott att ni pratat
    om samma sak men haft olika glasögon-

  486. -när ni t.ex. pratat med tonåringen
    om städning?

  487. Vem hade då de rätta glasögonen?

  488. Så klart. Där är dilemmat i möten.

  489. Vi ser aldrig världen som den är,
    utan genom våra egna glasögon.

  490. Vi har många värderingar
    förprogrammerade-

  491. -och den första nyckeln är:
    Förstå dina egna och andras glasögon.

  492. 90 % av våra tankar och beteenden-

  493. -grundar sig
    på beteendemönster på värderingar.

  494. Värderingarna står ibland i vägen.
    Vi har värderingar om andra.

  495. Det räcker att vi ser deras kläder.

  496. "Hästsvans och svarta kläder -
    Det måste vara en reklamkille."

  497. Vi har värderingar om oss själva.

  498. Är det nån som kallar sig oteknisk?

  499. Händerna upp!

  500. Ni som har kallat er otekniska
    får en ny mobiltelefon, öppnar den-

  501. -och där ligger en snygg handbok.

  502. Vad tänker ni? Ska det bli spännande
    att läsa den i kväll?

  503. Nej. Jag lägger den åt sidan,
    för jag kommer aldrig att förstå den.

  504. Jag börjar använda mobilen, och
    sannolikheten ökar att det går fel.

  505. Vad var det jag sa? Jag är oteknisk.
    Det är en självuppfyllande profetia.

  506. Vi behöver ibland titta på
    om våra värderingar är rätt.

  507. Om du har bråkat i samma soffa
    flera gånger, så är soffan värderad.

  508. Det är inte längre roligt
    att sitta där.

  509. Kommunikation är ord.

  510. I morgon kommer du till jobbet...

  511. Nej, på måndag.

  512. Din chef kommer gående och säger:
    "Du, vi måste prata."

  513. Vad tänker du direkt?

  514. Oj!

  515. Vänster hjärnhalva
    hör att personen vill prata-

  516. -men vad säger tolken på höger sida
    som värderar meningen?

  517. När ville dina föräldrar
    prata med dig?

  518. Var det när du hade lyckats, eller
    när du inte hade gjort det du skulle?

  519. När vi är vuxna och nån trycker
    på knappen, är vi där igen.

  520. Vi lever utifrån våra värderingar,
    och hjärnan är som en taxichaufför.

  521. Du kliver in i en taxi,
    och chauffören ger dig ett val.

  522. Vill du ta den snabba och billiga
    eller den vackra vägen?

  523. Den snabbaste, och hjärnan tar också
    den snabbaste och billigaste vägen.

  524. På de värderingarna lever vi.

  525. Som ni hörde inledde jag med:

  526. "Vill du höra vad jag tycker?"

  527. Vi har två psykologiska grundbehov.

  528. Det ena är att vara sedd-

  529. -att få bekräftelse och vara sedd.

  530. Det andra är att vi alltid vill
    ha en valmöjlighet och kunna påverka.

  531. Gör det skillnad om jag ger min åsikt
    eller säger "Vill du höra på mig?"?

  532. Även om det är skenbart
    får den andra en valmöjlighet.

  533. Det fysiska spelar roll.
    Ställ er upp en sekund.

  534. Bra. Ta den som står bredvid dig-

  535. -och vänd ansiktet mot den.

  536. Så, ja! Jag hoppas att ingen
    är överviss och börjar kramas direkt.

  537. Försök hitta ett avstånd där det är
    bekvämt att möta personen framifrån.

  538. Nu vill jag att ni gör samma övning-

  539. -men står sida vid sida
    och tittar åt samma håll.

  540. Nu får ni sätta er.

  541. Var det nån skillnad
    i avståndsbehovet?

  542. Ja. Vi har sen urtider skyddat
    fram- och baksidan av kroppen mest-

  543. -för det är våra mest sårbara sidor.
    Vi är svårare att döda från sidan.

  544. Det kan vi upptäcka
    när vi sitter vid köksbordet.

  545. Har du undrat varför det är lättare
    att lösa konflikter i bilen än där?

  546. Hjärnan uppfattar att vi
    står eller sitter på samma sida.

  547. Det använder man i politiken, där man
    sitter lite snett bredvid varandra.

  548. Vi ser åt samma håll. Tänk på det
    när du har ett tufft samtal-

  549. -oavsett vem det är.
    Närma dig lite snett från sidan.

  550. Sen finns det en finess med bilen
    där det fysiska spelar roll:

  551. Hjärnan har svårt att tänka bakåt
    när bilen rullar framåt-

  552. -för tanken följer
    den fysiska riktningen.

  553. Vi är inte logiska. Ni som löptränar
    eller promenerar kan ha märkt det.

  554. När vi springer eller promenerar
    tänker vi framåt-

  555. -så om du är fast i offerperspektivet
    ta en promenad.

  556. När ni bara bråkar om vems fel det är
    men inte kommer till en lösning-

  557. -så sätt er i bilen,
    och låt hjärnan rulla framåt.

  558. Vi har pratat mycket om tankar,
    för det är bara tankar-

  559. -men de styr mycket.

  560. Vi kan göra ett tankeexperiment.

  561. Tänk en liten stund på en citron.

  562. Har alla en?

  563. Nu får du en kniv, och du ska
    klyfta citronen i fyra bitar.

  564. Du tar första klyftan och suger ut
    all saften. Låt den rinna ner.

  565. Det smakar gott.

  566. Nästa klyfta sparar du i munnen.

  567. Låt saften rinna in
    och bilda en pöl under tungan.

  568. Till slut
    är hela munnen full av citronsaft.

  569. Händer nåt? Vad händer?

  570. Är det saliv? Hjärnan skiljer inte
    mellan tanke och verklighet-

  571. -så den blotta tanken om citronsaft
    larmar hjärnan om fara.

  572. pH-värdet i citronsaft
    är skadligt lågt-

  573. -så hjärnan skickar ut saliv i munnen
    för att tunna ut citronsaften.

  574. Men det var ju bara en tanke.

  575. Gör det då skillnad om jag
    dömer ut en person som skitstövel-

  576. -eller om jag ger den en ny chans-

  577. -om jag primar en dag som skitdag?

  578. Du har alltid ett val
    att frisätta adrenalin eller dopamin.

  579. Det kan vara värt att tänka på.

  580. Om du undrar vad du ska börja med
    så bestäm dig för en sak-

  581. -för annars blir inget av,
    och det visar den sista övningen.

  582. Lyft lätt högerfoten
    och låt den cirkulera åt höger-

  583. -som en analog klocka. Det går bra.

  584. Fortsätt med foten,
    men ta höger hand och skriv en sexa.

  585. Gick det? Nej.

  586. Det händer i livet när vi försöker
    förändra allt på en gång.

  587. Ett handfast tips
    från Jana Söderberg.

  588. Vad har vi lärt oss
    av den här timmen?

  589. Kanske att det inte finns några
    sanningar, att vi inte vet.

  590. Att vi tolkar omvärlden olika
    och ibland upplever förvirring.

  591. Men spelar det nån roll?
    Nej, säger Klas Hallberg-

  592. -som menar att vi snarare
    borde hedra livets mysterium.

  593. Min inre projektledare löser
    livets mysterier, löser problemen-

  594. -och min inre indian upplever dem.

  595. Det är bra, tror jag,
    att kunna göra båda!

  596. Det är därför vi kommer in på Albert.

  597. Han har ju sagt otroligt mycket,
    och en sak var så här:

  598. "Det kreativa sinnet
    är en helig gåva"-

  599. -"och den rationella hjärnan
    är dess trogne tjänare."

  600. Problemet är att vårt samhälle hyllar
    tjänaren och har glömt bort gåvan.

  601. Det ligger ju nåt i det, om du tänker
    efter hur det är på ditt jobb.

  602. Einstein har en poäng.

  603. Hur pålästa är ni
    på vetenskapshistoria? Jag är inte...

  604. Det sitter folk här som kan mer.

  605. Nu tog jag bara lite vetenskapsmän,
    för det handlar om vetenskap.

  606. Kurt Gödel har...
    Det har gripit mig, hans livsöde.

  607. Han är berömd för många saker. En av
    dem är hans ofullständighetssats.

  608. Stackars Kurt kom nämligen-

  609. -efter jättemånga års
    fruktansvärt långa algoritmer-

  610. -fram till att för varje teori...

  611. ...eller för varje, ja, teori, finns
    det sanna satser som motbevisar den.

  612. Om du... Ta in den!

  613. Säg att du har hållit på i 40 år
    och tänkt så ini helvete-

  614. -och så kommer du fram till att allt
    du kan bevisa kan också motbevisas.

  615. Förstår du vilken känsla av "faaan"?

  616. Det måste ju vara fruktansvärt!

  617. För Kurt Gödel var det fruktansvärt.
    Han blev nämligen knäpp i huvudet.

  618. Det är sant. Han fick paranoia
    och fick bo på hem. Stackars Kurt.

  619. Och jag förstår honom!

  620. Jag gjorde en Kurt Gödel-resa,
    men blev aldrig inspärrad.

  621. Jag lät min inre projektledare ställa
    frågan: "Vad är meningen med livet?"

  622. Dum idé! Jag höll på i ett antal år
    och kom fram till...

  623. Jag minns hur det var den dagen
    jag satt hemma i Karlstad-

  624. -där jag inte längre bor, för det
    gick åt helvete, så jag bor här nu.

  625. Jag satt hemma i Karlstad
    och insåg vad svaret på frågan var.

  626. Efter åratal av att projektledaren
    hade vänt på varje sten.

  627. Jag kom fram till
    att det inte fanns nån. Nej.

  628. Faaan.

  629. Det var ju en dålig dag.

  630. Och då fanns det ingen mening med
    nån annan människas liv heller.

  631. Nej.

  632. Och då är det sant, detta, att jag
    övervägde att ta livet av mig.

  633. Men jag blev ju hindrad, för det
    fanns ingen mening med det heller!

  634. Och där satt jag i fullständig apati
    och tänkte: "Vad gör vi nu då?"

  635. Jag satt så länge
    att jag blev väldigt pissnödig.

  636. Konstigt nog var jag
    törstig och pissnödig på en gång.

  637. Det kan man ju bli
    om man sitter väldigt länge.

  638. Och kan du tänka dig nåt mer
    meningsfullt än att gå och pissa då?

  639. Då dök ju helt plötsligt
    Feynmans teori upp!

  640. Det kan alltså vara meningsfullt och
    meningslöst samtidigt. Vilken tur!

  641. Väldigt ofta i livet är det så,
    som för mig med meningen med livet.

  642. Det är både
    meningsfullt och meningslöst.

  643. Ofta är jag inte antingen lycklig
    eller olycklig, utan både och.

  644. Jag är inte antingen
    glad eller ledsen, utan både och.

  645. Vi är väldigt ofta både och,
    men när vi blir projektledardrivna-

  646. -tenderar vi
    att "antingen-ellra" och definiera.

  647. Och när vi skapar ett samhälle
    som är totalt projektledardrivet-

  648. -så kommer vi bara att dela med oss
    av det vi är tvärsäkra på.

  649. För förvirring är nåt fult.

  650. Så är det i dag. Det är lätt
    att dela med sig av det man vet-

  651. -men det är svårt
    om man är förvirrad.

  652. När jag pratar med folk inser jag
    att nästan var och varannan människa-

  653. -samtidigt som de är tvärsäkra på
    varför de bor där de bor, och jobbar-

  654. -varför de åker
    dit de åker på semester-

  655. -så undrar de vad de ska göra när de
    blir stora, om de trivs i området-

  656. -och om det verkligen var angeläget
    att köpa en sommarstuga.

  657. Detta gör i så fall att vi
    blir ensamma med vår förvirring-

  658. -för vi delar bara med oss
    av vår tvärsäkerhet.

  659. Jag är ute på en mission nu
    för att vara en droppe i bägaren-

  660. -för att...inspirera folk.

  661. I stället för att vara ensamma med
    vår förvirring ska vi dela med oss-

  662. -för jag är övertygad att vi,
    om vi kunde förenas mer i frågorna-

  663. -och käbbla mindre om svaren skulle
    vi komma så otroligt mycket längre.

  664. Inom religion,
    inom politik, inom vetenskap.

  665. Tänk om vi lite oftare kunde förenas
    i frågorna, ta in Feynmans sanning-

  666. -och dessutom låta den heliga gåvan
    kreativiteten få hjälpa oss.

  667. Då är jag övertygad om att vi skulle
    må bättre, komma fram till mer-

  668. -och vi skulle ha roligare.
    För att hantera vår inre Gödel-

  669. -ska vi hålla
    två sanningar samtidigt lite oftare-

  670. -och då kommer vi att få större nytta
    av det som är vår egen heliga gåva.

  671. Då kommer vi att bli lite klokare
    genom att hedra mysteriet.

  672. Det var min intervention.
    Tack för att ni har lyssnat.

  673. Text:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnans tolkning av verkligheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör att vi upplever lycka, förälskelse eller meningen med livet? Vår hjärna är en salig blandning av värderingar, erfarenheter och kemi. Men den är också plastisk och kan därför tränas till att se omvärlden i positivt ljus. Ämnesexperter berättar varför vi upplever samma verklighet på så olika sätt.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sätta staden på kartan

Konkurrensen mellan storstäder och regioner är stenhård och staden har blivit en produkt som ska säljas in. Arkitekter, stadsplanerare och antropologer berättar om sin syn på begreppet "stadens identitet". I Upplands Väsby har man hakat på trenden och planerar att skapa ett unikt landmärke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vägen till Nobelpriset

Det är många som drömmer om att komma till Stockholm den 10 december för att ta emot ett av världens mest prestigefyllda priser. Hör några av mottagarna berätta om det enträgna arbete som till slut har belönats av Nobelkommittén.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Att bli den man vill vara

Sökandet efter en egen identitet på vägen mot vuxenlivet är inte sällan en smärtsam process. Valen är många och det är inte alltid lätt att hitta sin egen väg. Författare och experter berättar här om sitt eget sökande och ger tips och råd hur man som förälder eller vän kan stötta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roboten tar plats

I framtiden hägrar en tänkande robot som kan hitta på saker och utvecklas, en tänkande robot som fungerar lika självständigt som människans hjärna. Roboten är idag självklar inom industrin och trädgården, nu vill forskarna skapa den tänkande roboten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Specialpedagogen Ylva Ellneby och Pernilla Garmy, forskare inom vårdvetenskap, talar om stress, livsstilar och vårt förhållande till ständig uppkoppling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Urban livskvalitet

Hur skapar man en stad med hög livskvalitet? Möt den kände arkitekten David Sim som anlitas världen över för att göra städer mer människovänliga. Se vad har Köpenhamn, Melbourne och New York gjort för att locka ut invånarna på gatorna och mötas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Utanför boxen i skolan

Hur kan vi förbättra och utveckla undervisningen? Vi får exempel på nya verktyg och arbetssätt som kan användas i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gestalta med växter

I framtidens förtätade städer kommer stadens gröna lungor att spela en betydelsefull roll. Hur tänker de som planerar dessa vackra, viktiga miljöer? Möt kända trädgårdspersonligheter som delar med sig av sin skaparskicklighet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gruvor och miljö

De senaste åren har intresset för att starta gruvprojekt tagit fart i Sverige. Landets mineraler är en viktig resurs, men vad innebär detta för området runt gruvan och för miljön? Hör forskare och experter om gruvindustrins möjligheter och problem.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans tolkning av verkligheten

Vår hjärna är en salig blandning av värderingar, erfarenheter och kemi. Men den är också plastisk och kan därför tränas till att se omvärlden i positivt ljus. Ämnesexperter berättar varför vi upplever samma verklighet på så olika sätt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Samisk mat

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna just nu är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Påverka din pension

Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Böcker för njutning och nytta

Erbjuder genrelitteratur som chick lit, vampyrberättelser och romance bara underhållning och eskapism? Eller finns det andra värden och rent av feministiska budskap i böckerna? Hör forskarna som trängt på djupet i böcker som ibland till och med kallas skadliga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cannabis - en olycklig kärlekshistoria

Amelie Andersson har lång erfarenhet av att arbeta med drogberoende ungdomar och deras föräldrar. "Cannabis - en olycklig kärlekshistoria" vänder sig till ungdomar, men även till föräldrar och alla som jobbar med ungdomar eller missbruksproblematik. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Nära dig

På helgerna hjälper Veronicas make Conny henne själv för att de ska får vara i fred. Hon njuter av deras sexliv trots förlamningen nedanför midjan.

Fråga oss