Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Makt, plast, gift och våra barnDela
  1. Sachsska barnsjukhuset i Stockholm-

  2. -upptäckte att sonderna
    blev hårda och oanvändbara-

  3. -efter bara ett eller ett par dygn.

  4. De lät testa dem före och efter-

  5. -och såg att den farliga kemikalien
    hade lämnat materialet-

  6. -i kuvöser där för tidigt födda barn
    kämpade för sina liv.

  7. -Välkommen hit, Ethel Forsberg.
    -Tack.

  8. Du har skrivit "Makt, plast, gift
    och våra barn" om kemikalieindustrin.

  9. Du har varit chef
    för kemikalieinspektionen.

  10. -Varför skrev du boken?
    -Jag var frustrerad.

  11. Arbetet med att få bort
    farliga kemikalier gick långsamt-

  12. -och förståelsen för hur allvarligt
    problemet är var dålig.

  13. Du kallar hela kemikaliesamhället
    för ett folkhälsoproblem. Hur då?

  14. Vi har mycket farliga kemikalier
    i vår vardag.

  15. Särskilt barnen är utsatta.

  16. De finns i vägg- och golvmaterial.

  17. De finns i kläderna vi har på oss,
    i mat och dryck-

  18. -i leksaker och i elektronik.

  19. Barn beter sig annorlunda än vi.

  20. De rör sig mycket på golvet, utsätts
    mycket för damm och partiklar.

  21. De biter och stoppar mycket i munnen
    och är större konsumenter än vuxna.

  22. De dricker sju gånger så mycket
    som vuxna per kilo kroppsvikt-

  23. -de äter två, tre gånger så mycket
    och andas in mycket mer luft än vi-

  24. -och på det viset utsätts de
    för fler farliga kemikalier än vi.

  25. Det tredje skälet...

  26. Det är att barnens hormonsystem-

  27. -utvecklas från livmodern
    fram till 20-årsåldern.

  28. Under den tiden är de känsliga
    för hormonstörande kemikalier.

  29. Kemikalieinspektionen har ju gräns-
    värden. Kan man inte lita på dem?

  30. Gränsvärden finns för en del ämnen,
    men långt ifrån alla farliga ämnen.

  31. Ofta sätts gränsvärden
    efter hur lågt man kan identifiera.

  32. Alltså i den lägsta nivån
    du kan identifiera ett ämne-

  33. -och inte alltid
    efter vad som är ofarligt.

  34. Du skriver om hur ämnen,
    även de som förbjudits, finns kvar-

  35. -både geografiskt och över tid.
    Hur hänger det ihop?

  36. När EU har förbjudit ett ämne
    och begränsat användningen av det-

  37. -flyttar produktionen till länder
    utanför EU och vi får in ämnena-

  38. -via varor och exponeras på så sätt.

  39. När man har tillverkat ett ämne till
    en produkt är det ute i kretsloppet.

  40. Vi har det hemma en period
    tills vi tröttnar och kastar det-

  41. -och det bränns upp eller deponeras.

  42. Det kan läcka, komma ut i vatten
    eller luft och rör sig i kretsloppet.

  43. -En del är mer långlivade än andra?
    -Ja, vi har flera ämnen i...

  44. Om vi skulle mäta vilka ämnen
    vi har i våra kroppar...

  45. -Har du mätt gifterna i din kropp?
    -Nej.

  46. ...skulle vi hitta ämnen
    som förbjöds på 70-talet.

  47. Vi kan ju se den och mäta den hemma.

  48. Om vi mäter inomhusluften ser vi-

  49. -att det finns olika farliga ämnen
    i luften och inte bara ett.

  50. Det tokiga är att när ämnen
    riskbedöms så bedöms de ett och ett-

  51. -och det är aldrig så
    vi exponeras för dem.

  52. Sen har vi dålig kunskap om-

  53. -hur vi ska kunna bedöma
    kombinationen i riskbedömningen-

  54. -och det jobbar man med inom
    forskningen för att få fram.

  55. EU har sagt att vi behöver veta mer-

  56. -och kunna hantera det
    men man vet inte hur ännu.

  57. Hela problematiken... Du var chef
    för Kemikalieinspektionen i nio år.

  58. När insåg du själv
    att det är ett så pass stort problem?

  59. När jag började 2001
    fanns det en misstanke-

  60. -om hormonstörande ämnen, men
    kunskapen växte under de nio åren.

  61. Kombinationseffekter hade man väl...

  62. Jag hade hört ordet, men det användes
    väldigt lite bland riskbedömare.

  63. Jag satt med en av
    de ledande forskarna i Sverige-

  64. -och diskuterade
    hur vi kunde öka skyddet-

  65. -och vilka åtgärder
    som var viktiga att ta fram-

  66. -och ställde frågan: "Hur är det
    med kombinationseffekterna?"

  67. Då log han lite och sa:
    "Det vet vi ingenting om".

  68. -Vad tänkte du då?
    -Att det var ett viktigt arbete.

  69. Du pratade om frustration i början.

  70. Du var en mäktig myndighetschef
    och ändå kände du maktlöshet?

  71. Ja.

  72. Och inte minst i kontakt med
    kemiindustrin kände jag mig maktlös.

  73. Jag nöjer mig inte med den känslan.
    Den ger mig energi att gå vidare.

  74. Du litade inte på dem. Varför inte?

  75. De har vid flera tillfällen
    visat dåligt omdöme-

  76. -och är det svårt att få information-

  77. -om farliga ämnen i min närhet
    så ska jag...

  78. Då ska ju jag lita på-

  79. -att industrin inte utsätter mig för
    risker och den tilliten har inte jag.

  80. På vilket sätt kände du konkret
    att de inte spelade schyst?

  81. Ett exempel är en ingrediens i plast-

  82. -som gör plasten mjuk.
    En mjukgörare, en ftalat.

  83. Den fick vi en varning...

  84. Jag har jobbat på olika håll
    i näringslivet och höll på...

  85. -Som miljöchef på KF, bland annat.
    -Stor&Liten var störst på leksaker.

  86. Då kom en rapport från danska
    miljöstyrelsen som sa att DHP-

  87. -som fanns i bitleksaker för spädbarn
    lämnade leksaken när den användes.

  88. Spädbarnets mun var blöt,
    sur och varm-

  89. -och det underlättade
    att kemikalien läckte.

  90. Den kunde störa fruktsamheten.
    Den var hormonstörande.

  91. Vi skrev brev till våra leverantörer-

  92. -och ville veta om kemikalien fanns
    i deras produkter och fick tre svar.

  93. Det ena var: Ingen aning. Det andra
    var: Det ska vi försöka ta reda på.

  94. Det tredje svaret fick vi från två
    av världens största tillverkare.

  95. "Vi vet, men det talar vi inte om."

  96. Vi testade själva och kunde agera.

  97. Redan 1996 misstänktes den här
    kemikalien ha dessa egenskaper.

  98. Ett par år senare användes den
    inom vården av för tidigt födda barn.

  99. Sachsska barnsjukhuset i Stockholm-

  100. -upptäckte att sonderna
    blev hårda och oanvändbara-

  101. -efter bara ett eller ett par dygn.

  102. De lät testa dem före och efter-

  103. -och såg att den farliga kemikalien
    hade lämnat materialet-

  104. -i kuvöser där för tidigt födda barn
    kämpade för sina liv.

  105. När vi började jobba...

  106. Då jag kom till Kemikalieinspektionen
    jobbade man för ett förbud-

  107. -och kemiindustrin förhalade-

  108. -så när jag slutade 2010
    hade den fortfarande inte förbjudits.

  109. De hotade med skadestånd-

  110. -för att vi förde en dialog
    med användande företag-

  111. -och ville få leksakindustrin
    att sluta med kemikalien.

  112. Tidigare generaldirektörer
    kritiserar sällan en hel industri.

  113. -Vilka reaktioner har du fått?
    -Det har varit tyst fram till i dag.

  114. Jag fick en kommentar
    på ett seminarium där jag deltog.

  115. Vice VD:n
    för Plast- och kemiföretagen...

  116. ...tyckte att jag skulle koppla en
    annan sjukdom till boken - paranoia.

  117. -Vad tänker du om det?
    -Att de ska visa konsumenter respekt.

  118. Vi konsumenter måste ju förhålla oss
    till verkligheten.

  119. Hur medvetna är vi som konsumenter
    om dessa farligheter?

  120. Tyvärr tror man att allt på marknaden
    är kontrollerat och godkänt.

  121. Och så är inte fallet.

  122. Det enklaste man kan göra är att köpa
    det som är miljömärkt och ekologiskt.

  123. Då slipper du mycket
    av de farliga kemikalierna hemma.

  124. Och om man vill bli en aktiv,
    medveten konsument?

  125. Två områden saknar i princip
    miljömärkt: leksaker och elektronik.

  126. Barn, och vuxna,
    använder mycket elektronik.

  127. Vi har den till och med i sängen
    när vi ska somna.

  128. När det gäller elektronik
    så är mitt enda råd att vädra.

  129. Barnens rum är ofta de små rummen
    hemma. Se till att du vädrar där.

  130. Hur hänger det
    ihop?

  131. Jag gjorde en genomgång en gång.

  132. Jag använde två databaser
    på Kemikalieinspektionens hemsida-

  133. -och fick fram att 75 särskilt
    farliga ämnen finns i elektronik.

  134. De flesta satt i plast av olika slag.

  135. De här lämnar materialet
    när de hettas upp vid användning.

  136. En fläkt går i gång
    när man sätter på tv-

  137. -eller video eller dvd-spelare.

  138. Då sprider fläkten ut ämnen som
    partiklar i luften i inomhusmiljön.

  139. Det låter superläskigt och när man
    läser boken blir man nojig.

  140. Hur balanserar du det? Plastbantning
    eller att fortsätta som det är?

  141. Det är en väldigt svår balansgång.

  142. Jag vill inte skrämma upp,
    men jag vill ändå...

  143. Jag vill belysa att den här
    situationen inte är okej-

  144. -och jag vill också att kemiindustrin
    och tillverkare tar större ansvar.

  145. Man får ta ett steg i taget.
    Man kan inte ändra om sitt hem helt.

  146. Kemikalier gör ju livet roligare.

  147. Vi gillar elektronik
    och vill använda den-

  148. -men inte användningen
    av särskilt farliga ämnen-

  149. -som exponerar oss och våra barn.

  150. Om jag fick skicka ett önskemål
    till politikerna är det:

  151. Ge mig rätten att som konsument
    få veta vad som finns i produkterna.

  152. Då skulle du få reda på-

  153. -om du var intresserad och höll koll
    på en kemikalie som Bisfenol A-

  154. -som ingår i en hinna på insidan
    av konservburken, öl- och läskburken.

  155. Om det står så får du välja själv.

  156. Men hur skulle det få plats, hävdar
    väl kemiindustrin? Hela listan.

  157. Man kan hitta ett system som liknar
    livsmedelsregleringens förteckningar.

  158. Där finns långa namn
    som inte får plats.

  159. Då har man hittat på E-nummer.

  160. Man kan låna E-nummerkatalogen
    på biblioteket och läsa mer om det.

  161. -Vem ska betala för den förändringen?
    -Tillverkare och industri.

  162. Det tillkommer ett ämne var tredje
    sekund och när Reach började gälla-

  163. -så registrerades 130 000 ämnen
    och det är få av dem man har koll på.

  164. Hur ska myndigheterna
    kunna ge konsumenterna vägledning-

  165. -när man inte vet tillräckligt?

  166. Det är ett dilemma.
    Man klarar inte det.

  167. -Så vad behövs?
    -Större öppenhet.

  168. Tillverkare och industri behöver
    dela med sig av informationen.

  169. Vilka kemikalier ingår
    och vad vet vi om dem?

  170. Tala bara om vad som finns där. Vi
    som vill gräva i det, låt oss gräva.

  171. Man kan göra sammanställningar till
    hjälp för de som gör miljömärkningen-

  172. -för de som vill värna om sina barn.

  173. Innan det får försiktighetsprincipen
    gälla. Ta det säkra före det osäkra.

  174. Vet man inte så ska det inte säljas.

  175. Försiktighetsprincipen är allmän.

  176. Man kan säga att den baseras
    mycket på sunt förnuft.

  177. Har du två rätt jämlika val-

  178. -väljer du det som skadar dig minst.
    Så fungerar försiktighetsprincipen.

  179. Men kemiindustrin kämpar in i kaklet-

  180. -för varje kemikalie de producerar.

  181. De argumenterar ofta emot
    försiktighetsprincipen.

  182. Vi har aldrig begränsat en kemikalie
    bara på grund av försiktighet.

  183. Det finns vetenskapliga underlag
    som talar om deras skadliga effekter.

  184. Då kan man begränsa en kemikalie.

  185. När tror du att vi har en värld
    fri från farliga kemikalier?

  186. Jag tror inte det går
    om inte alla aktörer engagerar sig.

  187. Många undrar varför man lägger
    så tung börda på konsumenterna.

  188. Konsumenterna bär det inte ensamma.

  189. Om inte konsumenter, politiker,
    experter och industri engagerar sig-

  190. -så kommer vi nog tyvärr inte dit.

  191. Ju mer vi engagerar oss och ju fler
    som gör det desto fortare går det.

  192. -Tack, Ethel Forsberg.
    -Tack.

  193. Lite champagne.

  194. Inte så många "wow" utan hårt arbete.

  195. Den här boken vill jag att...

  196. ...föräldrar, mor- och farföräldrar,
    politiker ska läsa.

  197. De som tar hand om barn på förskolan
    och i skolan.

  198. Jag vill gärna tro
    att det här är viktig information.

  199. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Makt, plast, gift och våra barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen Ethel Forsberg beskriver sambandet mellan ekonomiska intressen och de farliga kemikalierna i vardagen. Syntetiska kemikalier kan orsaka cancer, skada arvsmassa, ge allergier och störa hormonsystem. I "Makt, plast, gift och våra barn" finns även en kortkurs i hur man undviker dem. Intervjuare: Mattias Österlund.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Kemi > Kemikalier i hem och samhälle
Ämnesord:
Farliga ämnen, Hälsorisker, Kemikalier, Medicin, Miljömedicin
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?

Fråga oss