Titta

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Om UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Tanken på att barn kan utsättas för brott är svår att stå ut med. Alla barn ska ha en trygg och säker uppväxt, men tyvärr ser det inte ut så. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt, utan att det gör mer skada än nytta? Hur kan man sätta barnen i centrum? Socialarbetare, poliser och ideella organisationer var inbjudna till detta högtidlighållande av Internationella brottsofferdagen. Moderator: Ulf Hjerppe. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn som brottsoffer : Så påverkas ett barn av traumanDela
  1. Vi ska gå vidare i programmet.

  2. Jag har nöjet att presentera vår
    internationella gäst Dag Nordanger.

  3. Han är dr i psykologi, specialist i
    klinisk psykologi för barn och unga.

  4. Som ni kanske hör av namnet hålls
    föreläsningen på norska, "svorsk".

  5. Spännande. Varsågod.

  6. Tusen tack, Ulf.

  7. Hoppas jag kan göra mig förstådd,
    jag har studerat Skavlan-

  8. -för att lära mig "svorska".

  9. Går det bra ännu så länge? Okej.
    - Kan jag få upp min presentation?

  10. Jag kanske ska ordna det själv.

  11. Så där.

  12. Så.

  13. Ni har sett titeln i programmet.
    Jag tillät mig en undertitel.

  14. Huvudtiteln är "Komplexa traumans
    betydelse för barns uppväxt."

  15. Men jag inkluderade undertiteln
    "Reglering som nyckelkoncept"-

  16. -"i en ny neurobiologiskt baserad
    traumaförståelse".

  17. Begreppet reglering har blivit
    centralt i tänkandet kring trauma.

  18. Det är faktiskt så att om ni glömmer
    det mesta av det jag säger i dag-

  19. -men minns betydelsen
    av begreppet reglering-

  20. -så är jag nöjd.

  21. Jag kommer att tala
    ganska mycket om neurobiologi.

  22. Det har blivit en viktig grund.

  23. Jag hoppas att jag kan göra det
    på ett sätt ni tycker är intressant.

  24. För att täcka in en tjugo år
    lång historia i en ögonblicksbild:

  25. Jag har varit med om en utveckling
    från när jag började inom området-

  26. -då trauma och traumapsykologi
    handlade mycket om sådana händelser-

  27. -och om diagnosen
    posttraumatiskt stressyndrom.

  28. Det är fortfarande viktigt.

  29. Men fokus har förflyttats
    mot den typ av händelser-

  30. -som statssekreteraren
    just hänvisade till-

  31. -som är de trauman man inte läser om
    utan som händer bakom stängda dörrar.

  32. Den utvecklingen har många orsaker.

  33. Den viktigaste är nog att vi ser
    att det är i den typen av händelser-

  34. -som folkhälsoproblemen finns.

  35. Vi talar om mer än PTSD.
    Vi talar om konsekvenser-

  36. -för både fysisk och psykisk hälsa
    i ett livslångt perspektiv.

  37. Så detta kommer även vara i fokus-

  38. -i mitt föredrag i dag.

  39. Ett sätt att tänka kring de svårig-
    heter en sådan situation skapar-

  40. -är att tänka
    på det som regleringssvårigheter.

  41. Det har blivit allt vanligare,
    i stället för att tänka på diagnos.

  42. Det kommer jag att argumentera för
    och presentera tankar kring.

  43. Jag vill börja från början-

  44. -och illustrera vad jag lägger
    i begreppet reglering.

  45. Jag antar att många här är föräldrar.

  46. Det här är ingen Youtube-film.

  47. Det är en helt
    ordinär vardagssituation.

  48. Men den visar
    att det är här magin finns.

  49. Vi ska titta på den.
    Det är ingen bra bildkvalitet.

  50. Blir du ledsen?

  51. Hej.

  52. Nu blev det bättre, va?
    Ja, nu blev det bättre.

  53. Vad han pratar. Vad han pratar.

  54. Ja.

  55. Mysigt, va? Det var Elin och Vilje.

  56. För mig är det ett bra exempel
    på vad reglering innebär i praktiken.

  57. Vid ett tillfälle var han inte nöjd.
    Vi vet inte varför-

  58. -men han var inte nöjd. Hon kände
    av det och gjorde några rörelser.

  59. Hon frågade om han blev ledsen.
    Det spelar ingen roll vad man säger.

  60. Hon har ett visst tonfall i rösten.

  61. Till slut hittar hon en ställning
    som är bekväm för honom.

  62. Och sedan suger han in
    hennes ansiktsuttryck.

  63. Det hon gör är att hon ger...

  64. Jag kallar det
    att stötta hans reglering.

  65. Hon reglerar hans obehag-

  66. -och hans frustration.

  67. Det som är viktigt med det här-

  68. -det är att de rörelser hon gör,
    den taktila beröringen-

  69. -varsamheten i hennes röst
    mot hans nacke-

  70. -de ord hon använder, tonfallet-

  71. -allt detta lagras i hans kropp
    och i hans hjärna-

  72. -som erfarenheter för vad
    som ska till för att må bra.

  73. Är ni med?

  74. Det blir början på hans
    egen förmåga att självreglera.

  75. Så småningom blir detta...

  76. Detta blir byggstenarna som krävs-

  77. -för att utveckla
    en egen självregleringskapacitet.

  78. Han får inre arbetsmodeller
    för hur det kan gå till.

  79. Vi kallar det
    att ge reguleringsstøtte på norska.

  80. Regleringsstöd
    heter det väl på svenska.

  81. Begreppet regleringsstöd
    har blivit väldigt centralt-

  82. -inom många av de ämnesområden
    som vi representerar.

  83. Enligt utvecklingspsykologin kan
    detta vara den viktigaste funktionen-

  84. -som tidig omsorg har.
    Det är det viktigaste föräldrar gör.

  85. Enligt neurobiologin
    är barns hjärnor beroende av det-

  86. -för att utvecklas optimalt.

  87. Inom nyare traumapsykolgi
    har man börjat förstå-

  88. -att tidiga trauman i kombination med
    att regleringsstödet inte fungerar-

  89. -har de största konsekvenserna
    för personutveckling och hälsa.

  90. Till exempel när en gärningsman
    och omsorgsgivare är samma person.

  91. Ett trauma är illa i sig själv,
    liksom bristande regleringsstöd.

  92. Men att de uppträder i kombination-

  93. -kan vara den kanske
    mest skadliga av alla situationer.

  94. Det som står i den här rutan
    är även min definition-

  95. -av begreppet komplexa trauman,
    detta dubbla belastningsförhållande.

  96. När ett barn försätts
    i intensiv affekt å ena sidan-

  97. -och samtidigt inte får det stöd
    de behöver för att reglera affekten.

  98. För att förstå konsekvenserna
    av komplexa trauman-

  99. -är det viktigt
    att titta på två områden:

  100. Hur traumatiska belastningar
    påverkar barnhjärnan-

  101. -och hur bristande regleringsstöd
    påverkar barnhjärnan.

  102. Det är så jag tänker
    lägga upp föredraget.

  103. Jag ska prata lite om den
    första punkten, sedan den andra.

  104. Sedan kopplar jag samman de två
    och säger lite om konsekvenserna-

  105. -när de uppträder i kombination.
    Okej? Följer ni med fortfarande?

  106. Först ska jag säga något
    som många nog känner till.

  107. Det är en grundläggande princip
    om hur hjärnan faktiskt fungerar-

  108. -och hur den utvecklar sig.
    Hjärnan är beroende av att användas.

  109. Den utvecklas inte främst
    genom mognad.

  110. Hjärnan är mottaglig för stimulering-

  111. -i olika stadier av utveckling.

  112. Men den utvecklas främst
    genom stimulering.

  113. De delar av hjärnan
    som stimuleras utvecklas.

  114. De delar som inte stimuleras
    utvecklas inte på samma sätt.

  115. "What fires together, wires together"
    säger något om hur det går till.

  116. Om ni tänker på Elin och Vilje.

  117. Den taktila beröringen han får
    stimulerar ett område i hjärnan.

  118. Orden stimulerar ett annat.

  119. När två områden i hjärnan aktiveras
    på samma gång kopplas de alltid ihop.

  120. Så när ett område aktiveras
    och ett annat aktiveras samtidigt-

  121. -så kopplas de alltid ihop.

  122. Om jag hade haft en spritpenna
    hade jag kunnat illustrera det.

  123. Senare i livet kan den beröringen
    väcka de andra nätverken-

  124. -och bli en inkörsport
    till en positiv känsla.

  125. Har man negativa erfarenheter med
    beröring blir det en negativ känsla.

  126. Vi vet även att hjärnan främst
    formas genom samspel med andra-

  127. -i synnerhet
    under de tidiga levnadsåren.

  128. Hjärnan är hierarkiskt organiserad.
    Vi har egentligen tre hjärnor.

  129. Överlevnadshjärnan sköter
    de mest grundläggande funktionerna:

  130. Andning, hjärtfrekvens och sådant.

  131. Den emotionella hjärnan styr känslor,
    rädsla, ilska och så vidare.

  132. Den logiska hjärnan
    styr viljestyrda handlingar-

  133. -förståelse, språk, tänkande etc.
    Det här är viktigt.

  134. De organiserar sig i förhållande
    till varandra på olika sätt.

  135. De kom till i den ordningen
    under evolutionen.

  136. För några miljoner år sedan
    hade vi bara den första.

  137. På den tiden var vi "rumpetroll".
    Vad heter det på svenska?

  138. Innan man blir en groda. Okej?

  139. Då rullade vi oss i lera och slickade
    i oss plankton, eller något.

  140. Vi reflekterade inte över
    om detta var meningen med livet.

  141. Vi tänkte inte på att det fanns
    10 000 andra grodyngel i dammen.

  142. "Men ändå känner jag mig ensam."

  143. "Märkligt. Det kanske är just därför.
    Jag kanske behöver en flickvän."

  144. Vi tänkte inte så.
    Det handlade bara om överlevnad.

  145. Så småningom gav vi oss ut i skogen.

  146. Då var det funktionellt
    att känna något.

  147. Känner man rädsla aktar man sig mer.

  148. Känner man ilska så skyddar man
    sig bättre, man slår ifrån sig mer.

  149. Senare kom logikhjärnan.

  150. Den ger en möjlighet att reflektera-

  151. -över det som händer
    i nivåerna längre ned.

  152. I fosterlivet under en graviditet
    utvecklas de i samma ordning.

  153. Men det allra viktigaste
    är att när ett barn är fött-

  154. -så är överlevnadshjärnan färdig
    och uppkopplad redan från födseln.

  155. Senare, under de första åren,
    börjar den här bli färdig.

  156. Och det är en tröst för alla oss
    som har tonåringar.

  157. Den här delen
    blir inte fullt uppkopplad-

  158. -förrän lite senare.

  159. De mest avancerade delarna blir
    inte färdiga förrän i tjugoårsåldern.

  160. Så tonåringar
    är ganska känslomässigt styrda.

  161. Jag försöker trösta mig med det.

  162. Det är också viktigt att komma ihåg
    att detta fungerar hierarkiskt-

  163. -på så sätt att den här delen
    kan påverka det som händer här.

  164. Men ju högre stressnivå vi har-

  165. -desto mer kopplas den här delen bort
    och de här delarna tar över.

  166. Det känner ni igen
    från stressade situationer-

  167. -där man blir mindre hövlig
    mot sin partner, och så.

  168. För att göra en lång historia kort
    så kan man säga-

  169. -att för många av de barn jag ska
    tala om så är det denna funktion-

  170. -logikhjärnans förmåga att
    övermanna de som händer längre ned-

  171. -ett sätt att beskriva problemet på.
    Det är ett sätt att se det på.

  172. Jag vill särskilt nämna
    några hjärnstrukturer-

  173. -som i särskilt hög grad
    påverkas av trauman.

  174. Mitt i hjärnan sitter amygdala,
    hjärnans larmcentral.

  175. Den är väldigt bra på att upptäcka
    "trusler" i omgivningen.

  176. Eller hot, som ni säger i Sverige.

  177. Vid hot
    sänder den signaler till binjurarna-

  178. -som utsöndrar stresshormoner.

  179. De gör kroppen redo för att slåss
    eller fly för att skydda sig.

  180. Hippocampus är otrolig viktig
    för inlärning och ihågkommelse.

  181. Den är kroppens filsystem
    eller arkiv, kan man säga.

  182. Erfarenheter lagras där.
    När vi kommer in i en ny situation-

  183. -så kan vi använda den kunskapen för
    att utvärdera den nya situationen.

  184. Hur nytt är det här? Vi jämför
    med det vi har upplevt tidigare.

  185. Så hippocampus gör att vi
    upplever oss som erfarna människor.

  186. Prefrontala cortex är vår kanske mest
    avancerade intellektuella struktur.

  187. Den ger oss möjlighet att förstå
    oss själva i ett sammanhang-

  188. -att ge mening till det vi upplever
    och att tolka det som händer.

  189. Detta samspelar
    på ett ganska intrikat sätt.

  190. Okej?

  191. Vi jobbade på ljudet i förväg. Vi
    tycks ha lagt oss på den säkra sidan.

  192. Gick det bra?

  193. Det här kallas en stressrespons,
    eller en flykt- och kampreaktion.

  194. Inom traumapsykologi
    kallar vi det för en larmreaktion.

  195. Pupillerna vidgar sig för att kunna
    ta in mesta möjliga information-

  196. -hjärtfrekvensen ökar, pulsen stiger.

  197. Alla kroppens muskler spänns.

  198. Alla ryggade
    så långt bak i stolen de kunde.

  199. Jag gjorde det inte för att vara elak
    utan för att illustrera en poäng.

  200. Trots att vi talar
    om ett sorgligt ämne-

  201. -så är det fascinerande
    hur snabbt det går.

  202. Från det att tigern har presenterats
    så tar det en hundradels sekund-

  203. -för amygdala att skicka signaler-

  204. -och försätta kroppen
    i flykt- och kampberedskap.

  205. I nästa våg, som också är otroligt
    snabb, men som går lite långsammare-

  206. -detta är huvudvägen, nästa våg
    kommer efter nio hundradels sekund-

  207. -och skickar signalen upp till
    prefrontala cortex och hippocampus-

  208. -för närmare utvärdering.
    Er prefrontala cortex tänker kanske:

  209. "Jag sitter tryggt på ett föredrag."

  210. "Det var visst bara ett pedagogiskt
    verktyg. Falskt alarm."

  211. Hippocampus säger: "Ha!
    Det finns inga tigrar i Stockholm."

  212. "Dessutom säger min erfarenhet
    att de är ofarliga på fotografier."

  213. Poängen med detta är att visa
    att det här sker omedelbart.

  214. Larmresponsen. Sedan griper de andra
    strukturerna in, gör en utvärdering-

  215. -och reglerar stressresponsen.

  216. Detta är reglering på neural nivå.

  217. Hjärnan har alltså ett larmsystem,
    som är det här-

  218. -kontra reglerande strukturer,
    som är de här.

  219. Följer ni med hittills?

  220. Om vi hade utsatts för
    en verkligt livshotande situation-

  221. -så hade larmsystemet
    blivit sensitiviserat.

  222. Hjärnan är ju beroende av användning.

  223. De flesta av oss
    skulle få PTSD-symptom.

  224. Det här har blivit sensitiviserat.
    Larmresponsen utlöses lättare.

  225. Man blir alert och spänd-

  226. -och det utlöses vid händelser
    som påminner om det som hänt.

  227. Man undviker saker
    som påminner om det man utsatts för.

  228. Men det är normalt.
    Det är en överlevnadsfunktion-

  229. -för att vi ska minnas
    saker som är farliga-

  230. -så att vi kan akta oss för dem.

  231. Det jag ska tala om i dag
    är att för vissa blir detta kroniskt.

  232. Det finns många teorier
    om varför vissa får kronisk PTSD-

  233. -både barn, ungdomar och vuxna.

  234. Som många av er säkert känner till
    har det forskats mycket om kortisol.

  235. Stressar vi mer under längre tid
    utsöndras kortisol.

  236. Vi vet att kortisol
    har en nedbrytande effekt-

  237. -på de reglerande strukturerna.

  238. Har man en förhöjd kortisolutsöndring
    över tid försöker kroppen kontra-

  239. -och minskar kortisolutsöndringen
    till en för låg nivå-

  240. -vilket också har en negativ effekt.

  241. De här strukturerna
    behöver en lagom hög kortisolnivå.

  242. Jag vill säga något om hur traumatisk
    stress påverkar barnhjärnan.

  243. Jag ska även prata om hur
    regleringsstöd påverkar barnhjärnan.

  244. Ett gott regleringsstöd,
    som i den situation vi såg-

  245. -griper in i samma strukturer
    som traumatisk stress.

  246. Men med rakt motsatta förtecken.

  247. Om man tänker sig ett litet barn...

  248. Små barn har ju inte ett bättre skydd
    mot trauma eller stress än vuxna.

  249. Tvärtom. Allt i livet
    är ju främmande och nytt.

  250. Det är många saker som kan upplevas
    som obehagliga eller som ett hot-

  251. -och som kan utlösa
    denna stressrespons.

  252. Det kan vara för ljust, för mörkt,
    snabba rörelser-

  253. -något kommer för nära
    och är för intensivt.

  254. Man kanske är trött eller hungrig.

  255. Man kan ha kissat
    eller bajsat på sig.

  256. Alla de här sakerna-

  257. -kan orsaka
    en aktivering av larmsystemet.

  258. För varje gång vi som vuxna
    går in och reglerar-

  259. -så stärker vi de här förbindelserna.

  260. Under ganska lång tid-

  261. -måste vi vara barnens
    prefrontala cortex och hippocampus.

  262. Vi ger barnen erfarenhet
    av hur man reglerar affekter.

  263. Eftersom hjärnan är beroende
    av användning så blir erfarenheterna-

  264. -gradvis upptagna
    som egna färdigheter.

  265. Detta ger logikhjärnan
    kraft att stå emot-

  266. -och reglera larmresponsen.

  267. Hippocampus fylls med minnen
    av andra människor som snälla.

  268. När vi möter nya människor
    som ska försöka hjälpa oss-

  269. -så kan vi möta dem med positiva
    förväntningar på att de gör det.

  270. Vi går vidare och kopplar ihop
    de här två områdena.

  271. När vi står inför en situation
    med traumatiska belastningar-

  272. -i kombination
    med bristande regleringsstöd-

  273. -så får vi den situation
    som vi redan har pratat om.

  274. När man har en sådan situation-

  275. -att den som skulle
    ha reglerat oss utgör hotet-

  276. -så får man en dubbel negativ effekt.

  277. Vi ser då
    att hos barn som har växt upp-

  278. -med våld i nära relationer-

  279. -som har utsatts för starka
    belastningar, utnyttjats-

  280. -och utsatts för övergrepp
    av en omsorgsperson-

  281. -och inte fått stöd
    att hantera dessa känslor-

  282. -så ser man för det första
    ett hypersensitiviserat larmsystem.

  283. Dessutom är de reglerande
    strukturerna underutvecklade-

  284. -då barnet tvingats reglera
    sin rädsla själv.

  285. Neurobiologisk forskning visar
    att det här är hypersensitiviserat.

  286. En hyperaktiv amygdala.

  287. Hippocampus
    har ofta en reducerad volym.

  288. Man ser även en dålig förbindelse
    mellan de reglerande strukturerna-

  289. -och amygdala.

  290. Konsekvensen är att larmreaktionerna
    hos de här barnen lätt "løper løpsk".

  291. Så säger vi på norska men så heter
    det inte på svenska. Löper amok.

  292. De löper amok.

  293. De barnen hamnar lätt
    i flykt- och kampberedskap-

  294. -och tar sig inte ur det tillståndet.

  295. De får problem med att ta sig ur
    det tillståndet på egen hand.

  296. Det här utvecklas ofta
    till en ond cirkel.

  297. Om ett barn har
    en sådan erfarenhetsbakgrund-

  298. -med en försvagad hippocampus-

  299. -så kommer de erfarenheter
    som lagras i hippocampus-

  300. -vara erfarenheter som säger att
    andra människor inte är att lita på.

  301. Om jag har den bakgrunden
    och du har de bästa intentioner-

  302. -om att ge mig det motsatta
    mot vad jag har upplevt förr-

  303. -så kommer jag att möta dig
    med förväntningen att du...

  304. Till slut så kommer du att svika mig.

  305. Den försvagade hippocampusen
    gör att alla bevis på det motsatta-

  306. -allt du gör-

  307. -som säger mig att du vill mig väl-

  308. -de erfarenheterna kommer jag att ha
    svårt att koda in i min hippocampus.

  309. Till slut kanske du ger upp, du
    blir frustrerad, du känner vanmakt-

  310. -till slut klarar du inte
    att se förbi mitt beteende.

  311. Då kanske du till slut bekräftar
    mina misstankar.

  312. Denna onda cirkel
    är en stor utmaning för oss.

  313. Hur ska vi motstå det
    i mötet med de här barnen?

  314. Hur ska vi undgå
    att gå in på den vägen?

  315. Överlevnadshjärnan utvecklas alltså
    på inlärningshjärnans bekostnad.

  316. De här barnens hjärnor
    fungerar som de ska.

  317. Men resurserna organiseras med
    hänsyn till överlevnad och vaksamhet.

  318. Det handlar om att man måste se upp,
    man måste vara på sin vakt.

  319. Den möjlighet man har att upptäcka
    och ta till sig ny information-

  320. -den har blivit nedprioriterad.

  321. Det är viktigt,
    för det handlar inte bara om...

  322. Det handlar om det sätt som hjärnan
    har organiserats på från början.

  323. Jag ska återkomma till det.
    Det handlar inte om en hjärnskada.

  324. Det går att göra något åt. Men
    det är så hjärnan har organiserats.

  325. Jag vill även säga lite mer om vad
    det innebär, även neurobiologiskt-

  326. -vad det innebär
    att vara i överlevnadsberedskap.

  327. Vi har några...

  328. Vi har olika
    grundläggande överlevnadsstrategier.

  329. Det som ni upplevde
    när ni såg tigern-

  330. -det var en flykt- och kampreaktion.

  331. Okej?

  332. Om ni inte hade haft reglerande
    strukturer som stoppade den-

  333. -så hade ni kanske slagits eller
    flytt. Man är helt beroende av den.

  334. Det var en överlevnadsreaktion
    i flykt- och kampberedskap.

  335. Men människorna har en ännu mer
    grundläggande överlevnadsreaktion.

  336. Vi börjar med den första. Om man
    tänker sig ett barns situation.

  337. Ett litet barn. Barn är hjälplösa,
    barn kan inte fly eller slåss.

  338. Om ett barn känner sig hotat-

  339. -så är det beroende av att någon
    kommer och räddar det.

  340. Ett barns typiska flykt-
    och kampreaktion är att gråta.

  341. Gråter man så kommer någon
    och räddar en från situationen.

  342. Om det är funktionellt. Om det leder
    till att någon kommer och räddar dig.

  343. Då inbjuder det
    till en flykt- och kampreaktion.

  344. Aktiveringen går i taket.

  345. Det är vad vi kallar
    en hyperaktiveringsreaktion.

  346. Det ni upplevde
    var en hyperaktiveringsreaktion.

  347. Men om gråt inte är funktionellt-

  348. -om den person som ska rädda dig är
    hotet så finns inte den möjligheten.

  349. Då ges den strategin upp.

  350. Den enda möjligheten då
    är att separera sig...

  351. ...att separera sig från situationen
    och fly in i sig själv.

  352. De försvinner
    in i en hypoaktiveringsreaktion.

  353. Det är viktigt att ha med sig
    i mötet med de här barnen.

  354. Det är en väldigt annorlunda
    fysiologi inblandat.

  355. Här går aktiveringen i taket.

  356. Man försätts
    i ett hyperaktiverat tillstånd.

  357. Det sympatiska nervsystemet
    överaktiveras.

  358. Här stänger kroppen av aktiveringen.

  359. Hjärtfrekvensen och pulsen går ned.

  360. Man blir avtrubbad
    och man blir blek i hyn.

  361. Många barn som jag har mött och barn
    som ni säkert känner från ert arbete-

  362. -uppvisar båda dessa mönstren.
    De blir snabbt hyperaktiverade-

  363. -och de faller lätt ned
    i ett hypoaktiverat tillstånd.

  364. Det kan betyda att det här
    har lönat sig med vissa personer-

  365. -eller i vissa situationer.

  366. Medan med andra personer
    har man inte haft det valet.

  367. Det här kallar vissa
    för dissociation.

  368. Det kan också bero på att man utsatts
    för belastningar under lång tid.

  369. Från det att man var helt hjälplös-

  370. -tills man blev mer autonom,
    kunde röra sig och vara mer aktiv.

  371. Man kunde gömma sig.

  372. Olika typer av situationer-

  373. -kan utlösa dessa två responsmönster.

  374. Verkar det vettigt?

  375. Jag vill att ni har
    den här bilden i bakhuvudet.

  376. Man kan gå upp i en hyperaktivering
    och falla ned i en hypoaktivering.

  377. Tänk på det
    när ni tittar på den här modellen.

  378. Begreppet toleransfönster
    kommer från utvecklingspsykologin.

  379. För mig har det här blivit
    den kanske viktigaste modellen...

  380. ...både i det praktiska arbetet
    med de här familjerna-

  381. -men även som ett sätt att förstå.

  382. Denna enkla modell
    innehåller mycket av den kunskap-

  383. -som jag förmedlar i dag.

  384. Den säger på ett enkelt sätt
    att människor har en zon-

  385. -där vi är optimalt aktiverade.

  386. Aktiveringen syns här. Inom
    den här zonen är vi lagom aktiverade.

  387. Vi kan förhålla oss adekvat till
    vår omgivning, vara uppmärksamma-

  388. -vi kan ta till oss information, vi
    kan lära och vi kan koncentrera oss.

  389. Kommer man över den zonen...
    Ha nu den här bilden med er.

  390. Kommer man över den zonen
    blir man hyperaktiverad.

  391. Det är flykt- och kampberedskap.
    Om det inte regleras-

  392. -så kan vi drabbas av oro,
    aggression, impulsivitet etc.

  393. Faller man under zonen
    i ett hypoaktiveringstillstånd-

  394. -så kan man drabbas av nedstämdhet,
    tomhet, avtrubbning-

  395. -dissociation, avlägsenhet etc.

  396. I stället för att tänka på barn
    med en komplex traumahistoria-

  397. -i bestämda diagnoser och så vidare-

  398. -så tror jag det är mer lämpligt
    att tänka på dem-

  399. -i ljuset av denna modell
    som heter toleransfönstret.

  400. Deras problem är för det första
    att de har ett smalt toleransfönster.

  401. För det andra försätts de lätt
    i ett hyperaktiverat tillstånd.

  402. För det tredje försätts de lätt
    i ett hypoaktiverat tillstånd.

  403. För det fjärde,
    om de väl hamnar här eller där-

  404. -så har de svårt att reglera
    tillbaka sig själva på egen hand.

  405. På grund av deras outvecklade
    självregleringsfärdigheter-

  406. -så är det väldigt svårt för dem.

  407. Att befinna sig i ett hyper-
    eller hypoaktiverat tillstånd-

  408. -är väldigt obehagligt.

  409. Jag talar ofta med folk som jobbar
    med självskadebeteende och droger-

  410. -med modellen som utgångspunkt.
    Den kan ge nyttiga perspektiv-

  411. -för att förstå
    den typen av problematik.

  412. För att...

  413. Många olika typer av problematik
    kan utvecklas-

  414. -när man har svårt att hitta tillbaka
    till sitt toleransfönster-

  415. -vid hyper- eller hypoaktivering.
    Jag har några citat:

  416. "Jag har varit orolig sedan jag
    var pojke. I heroinet fick jag ro."

  417. Det var ett sätt att reglera sig
    genom droger vid hyperaktivering.

  418. "Jag har alltid haft ett behov
    av att fylla tomheten i mig själv."

  419. Det var ett sätt att reglera sig
    vid en hypoaktivering genom droger.

  420. "Jag skär mig för att dämpa min oro."

  421. "Fysisk smärta
    driver bort mental smärta."

  422. Det var ett sätt att reglera sig
    vid hyperaktivering.

  423. "Det är en lättnad att se blodet
    rinna. Jag kan känna smärta."

  424. Det var ett sätt att reglera sig i
    toleransfönstret-

  425. -genom att skära sig
    vid hypoaktivering.

  426. Okej.

  427. Jag började fem minuter sent så jag
    har tio minuter kvar. Är det okej?

  428. "Användbarheter" är väl
    väldigt dålig svenska? Fungerar det?

  429. Jag använder de sista tio minuterna
    till att tala om användningsområden-

  430. -för den här kunskapen
    som jag tycker är nyttig.

  431. Den kan hjälpa oss att se mönster
    i problematiken, inte bara diagnoser.

  432. Vår utmaning är-

  433. -att regleringsproblem korsar
    existerande diagnostiska kategorier.

  434. Om vi bara tänker på diagnostik-

  435. -så är det lätt
    att förlora överblicken.

  436. Det är även lätt att missa-

  437. -vad en del av barnen
    faktiskt blir utsatta för.

  438. Eftersom regleringsproblem korsar
    existerande diagnostiska kategorier-

  439. -så kan det även bli
    så att det vi ser-

  440. -lätt färgas av vilken svårighet
    som är mest iögonfallande.

  441. Om det är det här vi ser,
    vilken diagnos ställer vi då?

  442. Kanske ADHD.

  443. Vi ser ångestproblematik
    och beteendeproblematik.

  444. Om det här är mest påfallande,
    vilken diagnos ställer vi då?

  445. Depression.

  446. Hos äldre barn blir vi kanske oroliga
    för en schizoid utveckling.

  447. Om vi tittar på det här,
    vilken diagnos ställer vi då?

  448. Vi ser bipolaritet. Växlingen
    mellan det hyper- och det hypoaktiva.

  449. Om vi ser detta stora spann-

  450. -så ligger en bipolär diagnos
    nära till hands.

  451. Hos de som är lite större
    gör det här ambivalenta, växlande...

  452. Man tänker
    på instabil personlighetsstörning-

  453. -av borderlinetyp, när de blir äldre.

  454. De här barnen, både när de är yngre
    och när de blir äldre-

  455. -får många diagnoser. Det uppfyller
    kriterierna för många diagnoser.

  456. Det är inte PTSD, som tidigare ansågs
    vara den mest typiska diagnosen.

  457. Den vanligaste är ADHD,
    depression, och så vidare.

  458. Det är ganska viktigt.
    Om man tänker att till exempel ADHD-

  459. -har en bestämd orsaksförklaring
    som är medfödd-

  460. -så är det lätt att missa barn
    med den sortens diagnos-

  461. -som lever
    under våldsamma förhållanden.

  462. Vi hade ett hemskt exempel
    med en pojke som åt Retalin-

  463. -som till sist
    blev ihjälslagen av sin far.

  464. Ett sådant perspektiv kan hjälpa oss
    att formulera mål för våra åtgärder-

  465. -på ett sätt som är förståeligt,
    inte minst för barnen själva.

  466. Vi måste arbeta tvärprofessionellt,
    barnen behöver många tjänster-

  467. -de behöver hjälp inom många områden,
    men vi använder ofta olika språk-

  468. -och har olika perspektiv.

  469. Det vi främst ska hjälpa barnen med-

  470. -är inte att bearbeta
    traumatiska minnen.

  471. Det är inte den åtgärden
    det handlar om.

  472. De behöver bli bättre på att reglera
    sig vid hyper- eller hypoaktivering-

  473. -eller
    på att utvidga toleransfönstret.

  474. Om jag som psykoterapeut
    jobbar med ett sådant barn-

  475. -fosterföräldrar, en miljöterapeutisk
    institution, eller skolan-

  476. -oavsett vilken roll man har-

  477. -så är det detta vi jobbar med
    allihop.

  478. Nyare kognitiv beteendeterapi
    med inriktning på trauman-

  479. -handlar väldigt mycket om att
    hjälpa barnen att reglera sig själva.

  480. Det här kan ge ett gemensamt språk
    och ett gemensamt fokus-

  481. -som kan förena oss
    tvärprofessionellt-

  482. -och ge mening
    för barnen och familjen.

  483. Det fungerar bra
    att jobba med familjen-

  484. -med toleransfönstret som utgångs-
    punkt. De förstår toleransfönstret.

  485. Vad hände här?

  486. Man kan analysera situationer,
    man kan ta reda på vad man gjorde-

  487. -man kan utvärdera
    alternativa strategier.

  488. Man kan identifiera
    vad som utlöste problemet.

  489. Man kan även identifiera
    hur man löste situationen.

  490. Sedan kan man använda de exemplen
    när man träffas igen:

  491. När du kände igen situationen,
    lyckades du göra något annorlunda?

  492. Denna förståelse
    bör ge upphov till optimism.

  493. Det är ingen hjärnskada, det är
    funktionella regleringssvårigheter.

  494. Det är till och med så
    att i hippocampus...

  495. Vi vet att vi föds med det
    antal hjärnceller vi kommer att ha.

  496. Vi kan bara förlora hjärnceller.

  497. Det stämmer.

  498. Men hippocampus är ett undantag,
    där kan nya hjärnceller födas.

  499. När ett barn känner sig tryggt-

  500. -så kommer hippocampus att växa-

  501. -och det genereras faktiskt
    nya nervceller.

  502. Men reglerande nätverk i hjärnan
    utvecklas inte efter andra principer-

  503. -när man är äldre.
    Så det finns ingen snabblösning.

  504. Även då utvecklas de
    genom regleringsstöd från andra.

  505. Men när barn
    är utanför sin tillväxtspurt-

  506. -och utanför
    sin mest mottagliga period-

  507. -så ska det mycket till från många
    för att det ska räcka.

  508. Det är en stor utmaning. Det är lätt
    att ge omsorg till det här barnet.

  509. Men det här barnet utmanar oss.

  510. Och han är mycket mera typisk
    för de traumaklienter jag talar med.

  511. Han sätter inte igång
    våra omsorgsinstinkter på samma sätt.

  512. Jag tror att vi måste återgå till...

  513. All den metodik och kunskap vi har
    är viktig och bra.

  514. Men vi måste återgå till den
    kanske viktigaste spetskompetensen.

  515. Hur man ska lyckas ge...
    Hur ska man lyckas vara normal?

  516. Hur ska man lyckas ge normal omsorg
    till ett barn som stöter bort en?

  517. Det är en jättestor utmaning.
    Och den kompetensen behövs.

  518. Det perspektiv jag förmedlar
    understryker starkt den kompetensen.

  519. Det förutsätter gemenskap.

  520. Det förutsätter att vi samarbetar
    för att kunna se förbi beteendet-

  521. -när vi inte längre
    klarar det själva.

  522. Det mest grundläggande i oss
    är att när vi möts med aggression-

  523. -så speglar vi det så småningom.
    Möts vi med vänlighet speglar vi det.

  524. Spegling är en grundläggande del
    i vårt sätt att fungera.

  525. Det ställer krav på våra egna
    regleringsfärdigheter. Vad hotar oss?

  526. Vad har vi problem med?

  527. Det är ett fokus
    som pekar på oss själva.

  528. Hurdana är vi som människor
    i det här arbetet?

  529. Det är en typ av arbete-

  530. -där vi bara kan hjälpa
    genom oss själva-

  531. -som mänskliga instrument.

  532. Översättning: Elisabeth Enström
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så påverkas ett barn av trauman

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dag Ø Nordanger är doktor i klinisk psykologi och specialist i klinisk psykologi för barn och unga. Han säger att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta barnets obehag. Orden och intonationen den vuxna använder lagras i barnet för vad som behövs för att få det bra. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnpsykologi, Brott mot barn, Brottsoffer, Klinisk psykologi, Psykiatri, Psykiska trauman, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barn, brott och politik

Martin Valfridsson, statssekreterare vid justitiedepartementet, talar om brott mot barn. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Psykosmedicin - verkan eller biverkan?

När Hibernal introducerades på 1950-talet var det första gången kunde man medicinera bort hallucinationer och vanföreställningar. De flesta schizofrena patienter hjälps av dagens moderna psykosmediciner men liksom Hibernal har de en del svåra biverkningar. Vi möter Elisabeth som har en fyra sidor lång medicinlista.

Fråga oss