Titta

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Om UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Tanken på att barn kan utsättas för brott är svår att stå ut med. Alla barn ska ha en trygg och säker uppväxt, men tyvärr ser det inte ut så. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt, utan att det gör mer skada än nytta? Hur kan man sätta barnen i centrum? Socialarbetare, poliser och ideella organisationer var inbjudna till detta högtidlighållande av Internationella brottsofferdagen. Moderator: Ulf Hjerppe. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn som brottsoffer: Barns berättelser om brottDela
  1. Hej. Vad kul att vara här,
    även om det är på mycket kort varsel.

  2. Fredrik blev plötsligt
    och hastigt influensasjuk.

  3. Han ville vara här, men jag ska göra
    mitt bästa för att fylla hans skor.

  4. Jag är Janna Törneman, socionom
    och utredare på Barnombudsmannen.

  5. Den här föreläsningen handlar om
    barns berättelser om brott.

  6. Den bygger på många möten med barn
    och unga som jag har varit med på-

  7. -så det känns naturligt
    att förmedla de rösterna här i dag.

  8. Vi har träffat ungefär 60 barn
    och unga mellan åtta och tjugosex år.

  9. Alla har varit utsatta för våld
    och övergrepp i nära relationer.

  10. Det har varit fysiskt och psykiskt
    våld, sexuella övergrepp, hedersvåld.

  11. Barn med skyddade personuppgifter
    blev en egen rapport, "Oskyddad".

  12. Vi har också de som blivit allvarligt
    försummade och därmed våldsutsatta.

  13. Det känns som om de är här med mig
    i dag och stärker mig. Det är skönt.

  14. Vi har jobbat i två olika projekt
    med många gemensamma nämnare.

  15. Ett projekt var vårt årstemaprojekt
    som blev rapporten "Signaler".

  16. Det andra är pågående
    och heter "Pejling och dialog".

  17. Det huvudsakliga syftet
    är att sprida och fördjupa kunskapen-

  18. -om strategin för att stärka
    barns rätt i Sverige.

  19. Det gemensamma med projekten är
    att vi har lyssnat till många barn.

  20. Vi har jobbat med samma metod,
    "Unga direkt".

  21. Vi har utvecklat och jobbat med den
    på BO och den handlar om att lyssna.

  22. Barn och unga är experter
    på det de har varit med om-

  23. -och vi är där
    för att lära och lyssna.

  24. Det handlar inte om att förstå
    någons uppfattning och åsikter-

  25. -utan om att se på världen
    utifrån det barnets ögon.

  26. Hur möter vi de här barnen
    och hur arbetar vi med frågorna?

  27. I samtalen hittar jag förbättringar
    utifrån ett barnrättsperspektiv-

  28. -som alltid är BO:s perspektiv.

  29. Det är ett givande arbete
    i förändringsprocessen-

  30. -och det är ett gemensamt arbete med
    barn och unga som jag tycker är bra.

  31. Det är ett kvalitativt angreppssätt
    så det är inte generaliserbart.

  32. Det är utifrån vår ombudsmannaroll.

  33. Vi transkriberar och analyserar
    det material vi får-

  34. -och det blir till olika teman,
    så som presentationen är uppbyggd.

  35. Det blir en halvtimme av vad barn
    och unga har berättat för oss.

  36. Ett första viktigt tema
    är att upptäcka barn som far illa.

  37. Det var det som slog mig när jag
    började jobba med våldsutsatta:

  38. Hur länge man kan bära på sin
    historia och sin våldsutsatthet-

  39. -innan vuxna ser
    eller innan man själv berättar.

  40. Samtidigt har många av barnen
    haft det otroligt tufft.

  41. De har signalerat
    på alla möjliga vis.

  42. Det har varit rörigt i skolan,
    mycket skolk och problem.

  43. Man kan ha haft många myndighets-
    kontakter via BUP och socialtjänst.

  44. Ändå har vi inte lyckats hjälpa
    barnen att berätta-

  45. -vi har inte
    lyckats upptäcka många av dem.

  46. Det är tvådelat. Vi professionella
    måste bli mycket bättre.

  47. Det andra handlar om att stärka barn
    och unga i vilka rättigheter de har.

  48. Det finns många orsaker
    till varför man håller våld hemligt.

  49. En sak är normalisering,
    som för det här barnet.

  50. "Då fattade jag inte.
    Jag tänkte att det var normalt."

  51. Det är ett ganska sorgligt citat.
    Eller ett väldigt sorgligt citat.

  52. Det är så normaliserat
    att man inte förstår.

  53. Det är ens referensram, som man
    har haft i familjen sen man föddes.

  54. Det är svårt att förstå och veta.

  55. Det kan också vara så att man lägger
    skulden på sig själv. Det är vanligt.

  56. "Man får veta i skolan vad som är
    rätt och fel men jag var osäker."

  57. "Jag var så manipulerad.
    Allt var mitt fel."

  58. Andra säger: "Jag visste att man inte
    får slå och utsätta för övergrepp."

  59. "Jag visste det, men att det
    var olagligt förstod jag inte då."

  60. Det kan bli en hemlighet i familjen
    som man håller av olika anledningar.

  61. Man kanske känner lojalitet
    mot familjen och mot den som slår-

  62. -eller att man faktiskt är rädd.

  63. Man har blivit hotad.
    "Om du berättar sker det eller det."

  64. Ja...

  65. Det barn säger att vi kan göra
    för att hjälpa dem är ganska mycket.

  66. Fråga mycket mer.

  67. Man kan ha suttit i behandling
    utan att nån ställt frågan.

  68. "Har du blivit slagen?
    Har det hänt grejer hemma?"

  69. Man har inte frågat.

  70. Barn säger att vuxna inte
    ska vara så blyga utan bara fråga.

  71. Mer information till barnet om vad
    som är rätt och fel vill de ha.

  72. Man får inte bara säga "Man får inte
    utsätta för sexuella övergrepp".

  73. Man måste veta mer om vad det är,
    helt enkelt.

  74. Man vill också veta varför
    föräldrar slåss. Varför är det så?

  75. Vad är psykisk ohälsa och alkoholism?

  76. Det är såna frågor
    många vill veta mer om.

  77. Man vill inte ha lite generell
    kunskap, utan man vill veta mycket.

  78. Man bör stärkas i sina rättigheter.
    Vad är rätt till integritet?

  79. Man behöver veta vart man vänder sig
    när man inser att det är fel.

  80. Vart kan man vända sig för stöd?

  81. Ett eget akutnummer.

  82. Man kan ringa kvinnojouren
    som vuxen, men vart ringer barn?

  83. Man berättar ofta för en kompis-

  84. -och kompisen berättar för sina
    föräldrar som i sin tur agerar.

  85. Att bli stärkt i
    hur man ska agera och göra-

  86. -om man får höra att ett barn har det
    tufft behöver vi alla bli stärkta i.

  87. Det är inte bara professionella
    och barn, utan det behöver vi alla.

  88. Vi jobbar mycket med att barn gör
    kollage, filmer och kreativa saker.

  89. Alla vill inte prata. Det här är
    en sån film som en ungdom har gjort.

  90. Tolv år senare hänger mitt rop på
    hjälp fortfarande på bildsalens dörr.

  91. Varje vecka passerar eleverna
    min ångest och smärta-

  92. -utan att ens lägga märke till den.

  93. Och skolans personal blundade,
    då liksom nu-

  94. -och därför hänger min öronbedövande
    bild kvar i bildsalen än i dag.

  95. Jag minns hur jag
    med en klump i bröstet ristade-

  96. -medan bildläraren
    böjde sig över min axel.

  97. "Proportionerna stämmer inte riktigt.
    Gör så här i stället."

  98. Jag blir alldeles kall
    och inser hur ensam jag är.

  99. Jag önskar att all personal inom vår
    och omsorg, på skolor och förskolor-

  100. -kontinuerligt fick fortbildning
    om sexuella övergrepp mot barn.

  101. Och att vi tillsammans vågar
    ta vårt vuxna ansvar och säga ifrån.

  102. Det är först då
    proportionerna kan rättas till.

  103. Ett viktigt råd om skolan
    och professionell personal-

  104. -som blev ett krav i vår årsrapport
    då vi analyserat hela vårt material.

  105. Barnläkare och lärare ska veta mer
    om anmälningsskyldigheten.

  106. Och inte minst vi socionomer.

  107. Det blev i alla fall ett krav
    av den här flickans tankar.

  108. Skolan är en viktig plats
    för barn och unga.

  109. Det är deras vardag och där
    kan man vara en vanlig person.

  110. Man kan få vara i fred och få lugn-

  111. -så det är en viktig frist från våld.

  112. Det finns ett rättighetsperspektiv.

  113. Man har rätt att utvecklas
    så långt som möjligt i skolan-

  114. -och det är en skyddande faktor
    om det går bra i skolan.

  115. Det finns mycket att vinna på stöd.

  116. Vi lyssnar till många historier
    där det inte varit lätt i skolan.

  117. Det har varit mycket skolk och
    svårigheter. Man kan leva ut det.

  118. Man har det jobbigt och det blir
    problem, bråk och strulig skolgång.

  119. Det är en viktig plats att stödja.
    Många barn får inte hjälp-

  120. -förrän man börjar leva ut
    sina problem.

  121. Man kan ha försökt få hjälp
    men inte kommit fram till stöd-

  122. -förrän man börjar skolka och bråka
    och det blir rörigt runt en.

  123. "I skolan stänger jag av det andra."

  124. "Det är två världar.
    Det är skönt att koppla bort."

  125. Så är det för många.

  126. Vi pratar mycket om stöd. Vad är bra?
    Hur har det varit för dig?

  127. En stor insikt för oss har varit
    det här med socialtjänsten.

  128. Det vi kanske hade förväntat oss att
    se som den mest centrala aktören-

  129. -var osynlig
    i många barns berättelser.

  130. Man har inga tydliga minnen av
    att ha träffat socialtjänsten.

  131. Det kan ha varit både vårdnadstvist
    och barnavårdsutredning.

  132. Men otydliga minnen av vad som hänt.

  133. Det var slående, tyckte vi.

  134. En annan kraftig insikt-

  135. -var att barn inte tror
    att socialtjänsten är för dem.

  136. Soc är för dem som inte har några
    pengar eller har missbruksproblem.

  137. Då kan man gå dit, men de har inte
    uppfattat att det är för dem.

  138. Information har man velat ha mer av
    för att förstå barnavårdsutredningen.

  139. Det kan man inte göra nog.
    Inte för mycket i alla fall.

  140. Man ska många gånger upprepa allt
    både muntligt och skriftligt.

  141. Vissa har goda erfarenheter
    av stödinsatser.

  142. Man kan ha fått en fantastisk
    jourfamilj så att man överlevt.

  143. Vi kan göra det bra.
    Allt är inte dåligt.

  144. Det finns goda historier
    om bra bemötande och fint stöd-

  145. -som har gjort att man klarat av
    en barndom som har varit upp och ner.

  146. Stödinsatser i form av gruppsamtal-

  147. -har många barn
    tyckt varit jättegivande.

  148. Man har fått dela med andra-

  149. -och man beskriver terapeuter och
    stödpersoner som varit fantastiska.

  150. Då pratar man om det mellanmänskliga.

  151. Man har blivit väl bemött,
    uppmärksammad och respekterad.

  152. Det kan låta som självklarheter,
    men jag känner igen mig i det själv.

  153. Rättsprocessen, då.

  154. Inte alla 60 barnen har erfarenhet
    av rättsväsendet, men en del har det.

  155. Tyvärr är det för många
    en tuff process.

  156. En process som blivit
    alldeles för lång för många barn.

  157. Det kan pågå i flera år.

  158. Förundersökningar läggs ner, tas upp,
    överklagan, för lång tid till förhör.

  159. Det kan vara en halv ungdomstid
    som försvinner i oron för processen.

  160. Det är tufft när man är ung.

  161. Nästa grej
    är det här att bli trodd eller inte.

  162. Vi vet att man ofta
    lägger ner förundersökningar.

  163. Det gäller att tala om att det inte
    betyder att det inte har hänt.

  164. "De trodde inte på mig.
    Det blev ingen fällande dom."

  165. Det finns en enorm utmaning
    i information kring det här.

  166. Hur många av de här 60 barnen
    har det blivit nån fällande dom för?

  167. Det är väl en två-tre barn
    av de jag har träffat-

  168. -och man kan göra mer
    i den här processen.

  169. Mer kvalitet från början till slut.

  170. Men framför allt är det att korta ner
    processen och att få information.

  171. Det är inte så att det inte har hänt,
    men det finns inte nog med bevis.

  172. Det är otroligt viktigt.

  173. Jag kan också understryka att det
    finns barn som det gått bra för.

  174. Det har fått vara en läkande process.
    Man har blivit rätt behandlad-

  175. -och man har tyckt att det har varit
    helt okej. Det är viktigt.

  176. Många har positiva erfarenheter
    av det första mötet med polisen.

  177. Det är roligt. Det har varit skönt
    att få berätta för en polis-

  178. -som har lyssnat, frågat och vågat
    och inte varit feg.

  179. En svår situation är när barnet
    kommer ensamt till förhör.

  180. Sen ska man hem till sin familj igen
    om det gäller våld i nära relationer.

  181. Man kan bli skjutsad av sin pappa
    som egentligen är... Det är svårt.

  182. Man måste tänka igenom det
    så att det blir till barnets bästa.

  183. Jag ska visa en sista film som
    handlar om en jobbig rättsprocess.

  184. En jobbig erfarenhet.

  185. Jag var sexton år
    och satt på golvet i badrummet.

  186. Jag hade ett rakblad
    och skulle ta mitt liv.

  187. Världen hade svikit mig.
    Ingen trodde på mig.

  188. Smärtan och ensamheten
    åt upp mig inifrån.

  189. Jag kände ingen anledning att leva.
    Jag ville dö.

  190. Ett halvår senare satt jag i rätten-

  191. -och berättade hur min pappa våld-
    tagit och slagit mig i tretton år.

  192. Jag gick igenom hela rättsprocessen,
    men han blev inte fälld.

  193. Brotten min pappa är skyldig till
    skedde i hemmet, mellan fyra ögon.

  194. Vilka bevis förväntas finnas då?
    Jag vet att det är sant.

  195. Varför räcker inte det?

  196. Han fick inga konsekvenser-

  197. -men jag ska leva med att han i
    samhällets ögon inte ses som pedofil.

  198. Den dagen jag insåg detta
    minns jag som om det vore i går.

  199. Den dagen då domen kom.

  200. Det kändes som att livet togs ifrån
    mig. Som att bli våldtagen på nytt.

  201. Som att allt det hemska
    jag gått igenom inte fanns.

  202. Sen den dagen har jag kämpat
    för att ta tillbaka mitt liv.

  203. En kamp som ingen ska behöva ta.

  204. Det är väldigt svåra erfarenheter.

  205. Det är många som har sagt att man
    behöver stöd när man får beskedet.

  206. Av målsägandebiträde,
    åklagare eller kanske soc.

  207. Man behöver mycket information
    och stöd i slutfasen av processen.

  208. Det är viktigt
    för oss att lyssna till.

  209. Det är ofta många parallella
    processer på gång samtidigt.

  210. Det kan vara en vårdnadstvist,
    rättsprocess och barnavårdsutredning.

  211. Vårdnadstvister vid våld i familjen-

  212. -är värda att uppmärksamma
    och titta mer på.

  213. "Jag gick efter mamma och sa
    att jag inte ville till pappa."

  214. "Hon från soc slet mig loss.
    Jag skrek hela vägen till bilen."

  215. Det här scenariot är inte ovanligt,
    men flickan var otroligt våldsutsatt.

  216. Umgänget ska vara för barnets bästa,
    inte för förälderns skull.

  217. Det kan man inte nog poängtera.

  218. Många barn har smärtsamma historier
    om att tvingas till umgänge-

  219. -eller till och med boende
    hos våldsamma föräldrar.

  220. Känslan är att man inte blir trodd
    när man har försökt säga ifrån.

  221. Man tvingas ändå åka,
    och det är svårt att förstå varför.

  222. Hur kan en vuxenvärld bestämma det?

  223. Det är ett förtroendeproblem. Hur får
    man förtroende för vuxenvärlden igen?

  224. En annan grupp
    är barn med skyddade personuppgifter.

  225. De har erfarenheter
    av det jag har sagt.

  226. Oftast har de varit med om våld i
    nära relationer eller av en förälder-

  227. -allra oftast pappan.

  228. Det har de med sig till att börja med
    och sen dessutom skyddade uppgifter.

  229. De berättar att det är en rädsla,
    en otrygghet och en rotlöshet.

  230. Inte sällan har man varit tvungen
    att flytta många gånger.

  231. När man hör vilket ansvar de tar
    för sitt eget skydd...

  232. Man måste ljuga, hitta på historier.

  233. Hela ansvaret att om jag råkar
    säga fel kan vi behöva flytta.

  234. Vissa lever utan sin familj
    helt och hållet.

  235. Det är en otroligt utsatt situation
    där vi kan göra mycket mer.

  236. De berättar om
    att det är mycket krångel i vardagen.

  237. Alla myndigheter
    måste ha bättre rutiner.

  238. Hur går det till när man kommer till
    sjukhuset? Vad har vi för rutiner?

  239. Det finns mycket att göra där också.

  240. Det ska inte behöva vara krångligt-

  241. -när man väl lever
    i den här tuffa situationen.

  242. Om man vill veta mer om hur vi har
    jobbat med det här har vi en rapport-

  243. -som heter "Oskyddad" som man kan
    ladda ner. Där finns mycket summerat.

  244. Och råd till förbättring.

  245. Vi jobbar så att vi försöker
    komma framåt genom att be om råd-

  246. -både i Pejlingprojektet
    och Signalerprojektet.

  247. Vi har träffat
    regering och ministrar-

  248. -kommunpolitiker och barn
    som erbjuds följa med.

  249. Det vill barn och unga ofta.

  250. Jag slutar aldrig att imponeras
    av styrkan och modet i det.

  251. Då kommer de med mycket råd och tips,
    och här är ett axplock.

  252. Det finns mer i våra rapporter.

  253. Vi ska lyssna, informera och våga
    fråga. Det är väldigt tydligt.

  254. Barnet måste få möjlighet
    att prata enskilt.

  255. Många gånger har man suttit
    tillsammans med sin förälder-

  256. -och då är det oftast väldigt svårt
    att berätta.

  257. Ge stöd, visa förståelse,
    sätt dig in i barnets situation.

  258. Låt barnet delta i beslut
    och anmäl direkt.

  259. Det är mycket "agera".
    Så här säger en tjej:

  260. "Hade hon frågat om pappa hade
    våldtagit mig hade jag sagt 'ja'."

  261. "Så länge hon inte frågade
    behövde jag inte berätta."

  262. Hon är ganska lång tid hos
    en behandlare utan att berätta nåt.

  263. Sammantaget ledde rapporten fram till
    att vi också-

  264. -kom med en rad förslag till
    förbättringar utifrån det vi hör.

  265. Det här med kunskap
    om våld och anmälningsskyldighet-

  266. -var ett av de krav vi ställde.

  267. En reformerad socialtjänst - inrätta
    barntjänsten - var vårt andra krav.

  268. Den här socialtjänsten
    ska vara välkänd av barn och unga.

  269. Man ska veta vart man ska ringa
    och den ska vara lättillgänglig.

  270. Det ska finnas information,
    och man ska möta barn med respekt.

  271. Sen har vi tagit till oss det här
    med långa processer i rättsväsendet.

  272. Man bör lagstifta om en tidsgräns
    för barnförhör.

  273. Det ska vara två veckor till förhör.

  274. Det finns ett förslag som bereds nu-

  275. -där man har lagt in
    lite tidsgränser.

  276. Inte just två veckors-gränsen, men
    förhoppningsvis ser vi förbättringar.

  277. Det är de krav
    som vi ställde i rapporterna.

  278. Det var det jag hade.
    Jag tror att jag precis höll tiden.

  279. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Barns berättelser om brott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Janna Törneman, socionom hos Barnombudsmannen, nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Det finns många orsaker till att barn håller våld eller övergrepp hemligt. Normalisering är en sådan orsak - barnet tänker att det är normalt. Det kan också vara så att barnet lägger skulden på sig självt. Vi vuxna ska därför inte vara så blyga för att fråga, och som förälder till ett barn vars kompis utsätts för våld stärker och stödjer man barnet genom att anmäla. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnmisshandel, Barn- och ungdomsvård, Barn och våld, Barn som far illa, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Social omsorg, Våld i nära relationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barn, brott och politik

Martin Valfridsson, statssekreterare vid justitiedepartementet, talar om brott mot barn. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss