Titta

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Om UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Föreläsningar från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Tanken på att barn kan utsättas för brott är svår att stå ut med. Alla barn ska ha en trygg och säker uppväxt, men tyvärr ser det inte ut så. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt, utan att det gör mer skada än nytta? Hur kan man sätta barnen i centrum? Socialarbetare, poliser och ideella organisationer var inbjudna till detta högtidlighållande av Internationella brottsofferdagen. Moderator: Ulf Hjerppe. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Barn som brottsoffer: Våldet genom barnens ögonDela
  1. Ni trodde kanske att jag skulle hjula
    eftersom Morgan Alling skulle komma-

  2. -men jag kan inte det.
    Jag kan gå ner i spagat-

  3. -men jag kan inte hålla
    hans fantastiska föredrag-

  4. -men jag kan prata om de fina barn
    som vi har 41 års erfarenhet av-

  5. -att prata med och möta
    i vår verksamhet i BRIS.

  6. Jag ska kort berätta om BRIS för er
    som inte känner till vad vi gör.

  7. Vi har funnits i 40 år
    och vilar på grund av brott mot barn.

  8. Gunnel Linde tog tag i verksamheten
    i en källarlokal för 41 år sen-

  9. -när ett barn hade blivit misshandlat
    till döds av sin styvpappa.

  10. Sen har vi mött barnen på olika sätt.
    I början hörde vuxna av sig till oss-

  11. -och anmälde oegentligheter.
    Sen började barn höra av sig-

  12. -och numera chattar eller mejlar de
    hellre än ringer.

  13. Vi har gjort en stor förändring
    de senaste två åren.

  14. Från att ha haft ideella som svarat
    och gjort ett fantastiskt arbete-

  15. -har vi nu valt
    att ha utbildad personal-

  16. -kuratorer och socionomer,
    som tar emot barnen.

  17. Vi är 18 personer i Stockholm
    som tar emot barnen-

  18. -och det är jag stolt över.
    Det fungerar bra.

  19. Jag är mindre stolt över
    att otroligt många barn-

  20. -inte får tag i oss.
    Det kämpar vi med varje dag.

  21. Vi har 30 000 kontakter-

  22. -och jag ska fylla på
    från barnombudsmannen.

  23. Många saker känner ni nog igen.

  24. Jag ska visa vårt perspektiv på-

  25. -vad vi tänker
    om våld och kränkningar mot barn.

  26. Utöver stödverksamheten-

  27. -utbildar vi personal
    som har med barn att göra.

  28. Jag ska se om jag får fram bilderna.
    Nej. Det är så läskigt.

  29. Nej.

  30. Det kanske är så
    att nån kan hjälpa mig? Tack.

  31. Så ja.

  32. "Slå inte den som är mindre"
    säger vi till våra barn-

  33. -men det är skamligt nog så
    att vuxna slår de minsta mest.

  34. I BRIS möter vi barn som utsätts för
    såväl fysisk som psykisk misshandel.

  35. Vi pratar för lite
    om psykisk misshandel-

  36. -och vilka fruktansvärda sår
    det orsakar i barns själar.

  37. Vi möter många barn
    som blir utsatta i skolan-

  38. -brott som vi ibland
    slarvigt kallar för "mobbning".

  39. Det är ju brott.
    Det behöver vi prata om mer-

  40. -och skärpa frågan.

  41. De är på sin arbetsplats,
    och barnombudsmannen nämner-

  42. -att det är en otroligt viktig miljö-

  43. -som kan vara en fredad zon, särskilt
    för dem som är utsatta hemma-

  44. -och för många barn är det inte det.

  45. Vi har utökat vår stödverksamhet-

  46. -och dessvärre är det många barn
    som ringer redan kl. 10.

  47. Skolan är en viktig arena, men där
    sker brott mot barn varje dag-

  48. -såväl fysisk som psykisk misshandel.

  49. Vi hör också om
    en utsatthet i rättsprocesser.

  50. De blir inte våldsutsatta där,
    men när de har blivit utsatta-

  51. -får de ibland dåligt stöd-

  52. -eller ganska ofta får de dåligt stöd
    och hör av sig till oss.

  53. De lyckade fallen hör vi inte om.

  54. Man får inte ett bemötande
    som känns relevant för ett barn-

  55. -från jurister, tingsrätt, o.s.v.

  56. Sen hör vi mycket
    om utsatthet av mindre barn.

  57. Till oss ringer man från det att man
    är 10 år, men de flesta är 13-14 år.

  58. De flesta är flickor,
    men allt fler pojkar hör av sig.

  59. De mindre barnen hör vi om
    i vår vuxentelefon.

  60. Föräldrar eller anhöriga är oroliga-

  61. -för att de själva slår
    eller upplever att barn blir slagna.

  62. Vi hör också om små barn via syskon.

  63. Det är hjärtskärande och fantastiskt-

  64. -vilket otroligt ansvar våra barn tar
    för sina småsyskon:

  65. "Min lillebror försöker lära sig gå."

  66. "Varje gång han försöker
    puttar min pappa omkull honom."

  67. Många gånger hör barn av sig
    om oro kring mindre syskon-

  68. -och ofta räknar de inte sig själva-

  69. -fast de själva är drabbade.

  70. Vi är noga med
    hur vi pratar med våra barn-

  71. -och vi har en speciell metod.

  72. Jag tycker mycket om
    Brottsoffermyndighetens logga.

  73. Barnet är i centrum, men vuxna runtom
    har ansvar för barnen.

  74. Det är i samklang
    och med respekt för barnet.

  75. Det är svårt att kommunicera
    vad det innebär att lyssna på barn.

  76. Vad är det?

  77. Det är svårt. Det är en konst
    att lyssna på barn och vuxna-

  78. -och det måste man lära sig.

  79. Vi ser varje dag vikten av
    konsten att kunna lyssna-

  80. -och vad det egentligen är.
    Att lyssna är naturligtvis-

  81. -att höra hela barnets historia-

  82. -alltså barnets perspektiv.

  83. När vi har fått lyssna på det-

  84. -ska vi ta emot det som vuxna,
    som händerna runt barnet-

  85. -och ge ett vuxet barnperspektiv.

  86. Jag hörde om ett barn häromdagen
    som ringer-

  87. -och berättar lite trevande
    om vad han har varit med om.

  88. Att man då satt kvar
    och fortsatte lyssna och fråga-

  89. -gjorde att han till slut
    kom fram till-

  90. -att han är ganska gravt våldsutsatt.

  91. Bara sårbarheten
    i att bryta ett samtal för tidigt-

  92. -hade gjort att han inte berättat-

  93. -och vi hade inte kunnat
    hjälpa honom vidare.

  94. Vi hade inte heller kunnat berätta
    att det är ett brott-

  95. -för många barn vet inte
    att det är ett brott att slå.

  96. Många barn med utländsk härkomst
    tror att de har en speciell lag.

  97. De vet att man inte får bli slagen,
    är de undantagna den svenska lagen-

  98. -tror de.

  99. Ni hör hur viktigt det är
    att sitta kvar och lyssna-

  100. -och att ta det vuxna ansvaret.
    Det är ju vår skyldighet.

  101. Det här är också ett citat
    som inte är ovanligt.

  102. "Den här gången blev det mycket.
    Jag minns inte, utan det är suddigt."

  103. "Det sved i kroppen,
    och jag sprang ut på balkongen."

  104. "Jag blev utelåst där
    i över fyra timmar."

  105. "Jag frös ihjäl. Det var sent."

  106. Tyvärr är det mejl
    som vi får läsa mycket av.

  107. 13 % av barnen som ringer oss
    vittnar om misshandel.

  108. Det är mycket.

  109. 20 % av vuxensamtalen
    handlar om misshandel.

  110. Jag är lite rörig.
    Siffrorna slipper ni.

  111. Det här säger mycket:

  112. "Jag kom på att jag kunde skriva
    till er. Ni kan ju inte skvallra."

  113. Till oss kan man höra av sig anonymt,
    och för många barn är det avgörande-

  114. -inte minst för dem som är rädda
    och vid hedersrelaterat våld.

  115. Vi är otroligt noga med att lova barn
    att deras anonymitet är skyddad.

  116. Allt fler barn vill ändå berätta
    vem de är-

  117. -och då kan vi länka till polis,
    socialtjänst eller socialjour-

  118. -men det är viktigt
    att få vara anonym.

  119. Många barn känner sig svikna av
    att det skvallras-

  120. -att man inte har kunnat berätta för
    en kurator, få den hjälp man behöver-

  121. -utan att de har skvallrat
    utan att förstå konsekvenserna.

  122. Det länkandet och samarbetet-

  123. -är oerhört avgörande för barnen.

  124. Jag fick ett exempel i går
    om en pojke som ringde-

  125. -och grät i en halvtimme.

  126. Till slut berättade han
    att han börjat röka cannabis-

  127. -och knappt orkade med skolan.

  128. Han orkade inte med situationen.

  129. Efter några återkommande samtal
    med kuratorn-

  130. -vågade han berätta för en lärare-

  131. -som lyssnade och sa "Vi hjälps åt".

  132. I går skulle de ha ett trepartsamtal-

  133. -då han skulle prata
    med sin förälder.

  134. Det är ganska fantastiskt.

  135. Det är en typisk tidig insats-

  136. -och de är oerhört viktigt
    att ta tag i det från början.

  137. Misshandlade barn som ringer oss
    när de är tretton eller fjorton år-

  138. -har blivit det sen de var små.
    Ju tidigare vi gör en insats-

  139. -ju lättare blir det i förlängningen.

  140. Vi pratar ihjäl oss om samverkan,
    men vi kan inte prata nog om-

  141. -hur viktigt det är att samverka,
    inte minst med föräldrar-

  142. -som hela tiden är kring barnen.

  143. "I går var det kaos hemma hos mig.
    Pappa sa att jag tar livet av mamma."

  144. "När jag låste in mig sa han
    'Kom ut, jävla unge'."

  145. "Jag blev slagen i somras och när jag
    var yngre. Jag duger inte."

  146. "Varför har man inte
    en familj som bryr sig?"

  147. "Önskar att nån kunde tagit mig ifrån
    min pappa. Nu bor jag inte där."

  148. Jag ska lägga till en viktig sak:
    Barn som blir vittne till våld.

  149. Många barn har våld i hemmet-

  150. -och det är en djävulsk utsatthet
    i det-

  151. -att inte veta och vara osäker
    inför hur det ska bli.

  152. Ofta är det kopplat till alkohol.

  153. Vi brukar prata om att "fredagsmys"
    väcker olika saker i barn.

  154. Nån beskrev ljudet
    när korken åker upp ur flaskan-

  155. -och vissa barn tycker
    att det blir mysigt-

  156. -för mamma och pappa
    blir lite trevliga.

  157. Alla barn vet när en förälder
    har druckit, om än jättelite.

  158. De märker förändringen.

  159. För vissa innebär korken ur flaskan
    att helvetet börjar.

  160. Då vet de att det börjar.

  161. Att inte kunna vara hemma och veta
    vad det blir för helg-

  162. -och all tid de lägger på
    att bevaka sina föräldrar...

  163. "Vad händer med mamma nu?
    Det är en lugn dag. Så skönt."

  164. Men det kan lika väl
    bli en djävulshelg.

  165. Jag tänker på utsattheten det är-

  166. -när föräldrar hamnar i bråk
    och de slår varandra-

  167. -eller en slår-

  168. -inte minst för barnens lojalitet
    då de vill sina föräldrar väl-

  169. -men också det stora obehag
    som barnen upplever kring det.

  170. Vi hade ett samtal med en kille-

  171. -som pratade om sin mamma
    som var psykiskt instabil-

  172. -åt medicin, sov mycket, drack
    och slogs ibland-

  173. -och han sa "Jag bryr mig inte längre
    om att hon har det så".

  174. Det jobbigaste var att ingen
    skjutsade honom till hockeyn.

  175. Han bor långt ut på landet.

  176. Det säger nåt om
    vad omsorgsflykt gör för barn.

  177. Det är inte bara att leva i osäkerhet
    om vilken dag det ska bli-

  178. -utan också att man hamnar
    utanför samhället-

  179. -i en egen zon.

  180. Vi vet vad utanförskap kostar.

  181. Det finns många konsekvenser-

  182. -och vi pratar om
    begreppet "medberoende".

  183. Man kan vara medberoende med nån
    som misshandlar, dricker, o.s.v.

  184. Vi pratar om barnen som beroende,
    för de är beroende av sina föräldrar.

  185. De är beroende av oss vuxna,
    och det är en utsatthet i det.

  186. Är ni beroende av nån?
    Vuxna är inte det.

  187. Barn är beroende av oss, att komma
    till skolan och att det fungerar där-

  188. -men vi fortsätter svika barnen.

  189. Jag vill bara skicka med-

  190. -att lyssnande går att lära sig.
    Man kan utbildas av oss på BRIS.

  191. Ulrika är chef för vår kunskapsenhet.

  192. Vi kan sprida en enkel metod kring
    hur man kan prata bättre med barn-

  193. -och vad det innebär att lyssna.

  194. Det är spännande, för om vi inte är
    bra nog så lägger barnen på luren.

  195. I ett samtal med socialtjänsten
    eller med en polis-

  196. -kan man knappast gå därifrån.

  197. Det är ett bra betyg,
    och det är inte kul när de lägger på.

  198. Ibland kommer det in nån
    som gör att de blir rädda-

  199. -men det är tufft, men nyttigt.

  200. Då måste man bara bli mycket bättre.

  201. Sitt kvar och prata med dem
    på ett respektfullt sätt-

  202. -lyssna på det riktiga sättet
    och ta ansvar för det de säger.

  203. Vi ska föra ut barnens röster,
    och det gör vi-

  204. -men vi behöver ta hand om det
    som de vuxna vi är.

  205. Det här var
    ingen klang- och jubelföreställning-

  206. -men jag vill skicka med att barn är-

  207. -alltid roliga. Jag tänkte på det
    när jag pratade med våra kuratorer.

  208. De har galet mycket humor
    även i det allra svartaste-

  209. -och det är viktigt
    att uppmuntra det.

  210. En av de viktigaste parametrarna
    i vår samtalsmetod är att inge hopp.

  211. Är man hopplös
    kan man inte ta tag i sitt liv.

  212. Det kan inte vuxna heller.
    Vi behöver förmedla hopp-

  213. -och alla ni har säkert mycket humor.

  214. Ta fram den, och dela den med barnen.
    Det är stärkande.

  215. Det är Morgan bra på,
    men han är som sagt inte här.

  216. Jag håller där.
    Tack så mycket för att ni lyssnade.

  217. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Våldet genom barnens ögon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv, för att sedan möta med en vuxens barnperspektiv. Bris möter barn som utsätts för såväl fysik som psykisk misshandel. Ofta glöms den psykiska misshandeln, som i sig kan få väldigt svåra följder. I 41 år har Bris mött och stöttat barn som ropat på hjälp. Från att de som svarat varit ideellt arbetande möter barnen i dag en grupp kuratorer. De flesta som ringer är flickor i 14-årsåldern, men allt fler pojkar vågar också ringa. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnens rätt i samhället, Barnmisshandel, Barn- och ungdomsvård, Barn som far illa, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Social omsorg
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barn, brott och politik

Martin Valfridsson, statssekreterare vid justitiedepartementet, talar om brott mot barn. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss