Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus : Gruvor och viDela
  1. Det är roligt att vara
    i den här delen av landet-

  2. -för gruvfrågor
    har fram till inte för länge sen-

  3. -framförallt varit förbehållet
    norra halvan av landet.

  4. Så är det inte längre.

  5. Jag har mycket att säga,
    så jag börjar direkt-

  6. -med att gå in på själva saken.

  7. Om man åker väg E45 genom Norrland
    upp mot Västerbotten-

  8. -kommer man till Umeälven.

  9. Fortsätter man några mil till
    kommer man till ett stort vattendrag-

  10. -som heter Juktån
    och är ett biflöde till Umeälven.

  11. Just före bron över Juktån finns
    en grusväg som viker av mot fjällen.

  12. Det ligger några gårdar vid avfarten,
    men sen är det ingen bebyggelse-

  13. -utan grusvägen slingrar sig fram
    med Juktån på ena sidan-

  14. -och fjäll som blir allt högre
    på andra sidan.

  15. Vägen fortsätter, och de enda tecknen
    på mänsklig aktivitet-

  16. -är rastplatser och vindskydd
    för det är ett bra fiskevatten.

  17. Efter tre mil kommer man
    över ett backkrön-

  18. -och då ser man
    en stor, vit och blå industribyggnad-

  19. -som står mitt ute i naturen.

  20. Runtom finns transportband,
    lagerutrymmen och en damm.

  21. Det är resterna av
    Blaikenanläggningen-

  22. -som har sått övergiven i några år,
    sen verksamhetens andra konkurs.

  23. Jag har varit där många gånger-

  24. -men fram tills i somras
    hade jag aldrig fortsatt vidare.

  25. I somras fortsatte vi en kilometer
    upp till dagbrottet.

  26. Jag var ganska härdad
    när det gäller att se-

  27. -effekter av gruvor i naturen-

  28. -men där reagerade jag,
    för på 1,5 års gruvdrift-

  29. -hade man skapat en kanjon
    som var 30 m djup och 1,5 km lång-

  30. -med några hundra meter på var sida-

  31. -där det var grushögar och
    små malmhögar som låg kvar i naturen.

  32. Det var inte vackert.

  33. Det man inte såg vid första anblicken
    utan först i dagbrottet-

  34. -var pumparna
    som dag och natt 365 dagar per år-

  35. -pumpar förorenat vatten
    från dagbrottet-

  36. -till reningsanläggningen
    i den vita och blå byggnaden.

  37. Historien om Blaikenanläggningen-

  38. -är väldigt viktig för att förstå-

  39. -miljöproblemen i gruvbranschen
    i dag i Sverige.

  40. Därför ska jag berätta den historien.

  41. Ett företag som hette Scan Mining-

  42. -började i slutet av 90-talet
    undersöka fyndigheten med zink-

  43. -och 2000 fick de tillstånd
    av mark- och miljödomstolen-

  44. -att bryta där.

  45. Jag jobbade då på TV4 Botnia-

  46. -och läste igenom beslutet
    en gång till.

  47. Då hittade jag nåt jag hade missat.

  48. Naturvårdsverket
    hade gjort ett yttrande:

  49. "Vi avstyrker att de får tillstånd
    för att starta en gruva."

  50. "Vi har tittat på en ranking
    av världens zinkfyndigheter"-

  51. -"och av 152 zinkfyndigheter
    är det här den näst sämsta."

  52. "Risken för konkurs och att samhället
    får betala för att städa"-

  53. -"är överhängande."

  54. Miljödomstolen gick inte på det-

  55. -och Bergsstaten hade beviljat
    en bearbetningskoncession-

  56. -så de fick sina tillstånd.

  57. Det var ändå inte lätt. Det tog
    några år att hitta finansiärer-

  58. -som ville satsa
    en halv miljard på projektet.

  59. Men 2005 hade man pengar,
    och då gick det fort.

  60. På knappt ett år
    byggdes hela anläggningen-

  61. -med anrikningsverk, dagbrott
    och dammar.

  62. 2006 kunde verksamheten börja-

  63. -men projektet
    gick från ett problem till ett annat.

  64. En damm rasade
    innan man hade startat produktionen.

  65. Ledningar frös, för man hade lagt dem
    ovan jord och det är kallt i Blaiken.

  66. Den geometri man måste tänka i
    när det gäller hur man bryter-

  67. -hade man inte gjort optimal, så man
    fick inte ut tillräckligt med malm-

  68. -och malmen hade inte de halter
    man räknat med. Mycket gick snett.

  69. Närmast i desperation
    startade man en satellitgruva-

  70. -några mil bort, vid Svartträsk.

  71. Där hann man vara i gång ett halvår.
    Sen var konkursen ett faktum.

  72. Den kom i slutet på 2007.

  73. Våren 2008 kom det in larmrapporter
    till länsstyrelsen.

  74. Man hade tagit vattenprover
    när vårfloden kom-

  75. -och konstaterat
    att läckaget av zink var enormt.

  76. Gruvan hade tillstånd att släppa ut
    500 kg zink per år-

  77. -men när det var som värst
    läckte det ut 200 kg zink per dygn.

  78. Det gjordes snabba insatser
    för att få stopp på utsläppen.

  79. Det var inte lätt.
    De fortsatte långt in på försommaren.

  80. Det gjordes ytterligare insatser,
    men utsläppen fortsatte-

  81. -trots att en ny ägare tagit över:
    Lappland Goldminers.

  82. De gjorde ett ambitiöst, dyrt arbete
    för att åtgärda utsläppen.

  83. Det tog flera år innan man
    någorlunda hade dem under kontroll.

  84. Lappland Goldminers
    trodde att man kunde utvinna guld-

  85. -men det gick inte heller,
    så i slutet av 2011-

  86. -gick det på nytt mot stopp
    och sen blev det konkurs.

  87. Det skapade oro för dem
    som ansvarade för miljöfrågorna.

  88. De visste hur det hade gått sist-

  89. -och det fans 3 miljoner avsatta
    för efterbehandling av gruvområdet.

  90. Eftersom vattenreningen
    kostar 1 miljon per månad-

  91. -stod det klart
    att utan snabba åtgärder-

  92. -skulle man igen stå med en vårflod
    utan fungerande vattenrening.

  93. Naturvårdsverket
    sköt till pengar akut-

  94. -så att man skulle kunna
    hålla vattenreningen i gång-

  95. -och förhindra
    nya, stora metallutsläpp.

  96. Så har det sett ut där uppe sen dess.

  97. Sex man jobbar där
    året om, dygnet runt-

  98. -för att vattenreningen ska fungera.
    1 miljon per månad kostar det.

  99. Under tiden har man utrett-

  100. -vad det kostar
    att städa i slutändan.

  101. Summan man har kommit fram till
    är på 100 miljoner-200 miljoner.

  102. Spannet beror på att restprodukterna
    från anrikningsverket-

  103. -har lagt sig i Blaiksjön-

  104. -men man vet inte var i sjön-

  105. -och därmed vet man inte
    hur stort problem man måste hantera.

  106. Det finns en förhoppning
    att man ska kunna sälja anläggningen-

  107. -till en annan gruva i världen.

  108. Jag pratar med konkursförvaltaren
    regelbundet-

  109. -och det är inte lätt just nu
    att sälja begagnade anrikningsverk.

  110. För att tro att man ska få in pengar
    till att klara efterbehandlingen-

  111. -måste man vara väldigt optimistisk.

  112. I dag ser det ut som om den bedömning
    som Naturvårdsverket gjorde 2000-

  113. -i samband med att den planerade
    gruvan fick sitt tillstånd-

  114. -om att samhället skulle få stå för-

  115. -betalningen
    för att städa upp efter gruvan-

  116. -kommer att bli sannspådd.

  117. Det är den enskilt allvarligaste
    miljöolyckan-

  118. -eller miljökatastrofen-

  119. -som har skett
    inom svensk gruvnäring-

  120. -det senaste årtiondet-

  121. -men det är inte den enda.

  122. 2003 konstaterades att en sjö
    utanför Malån, Hornträsket-

  123. -var i princip död.

  124. Man provfiskade med över hundra nät,
    men fick upp ett fåtal fiskar.

  125. Även smådjuren i sjön
    var i stort sett utslagna.

  126. Då konstaterade man
    att det fanns två gruvor-

  127. -som Boliden hade drivit där
    in på 90-talet-

  128. -och de läckte tungmetaller.

  129. Det var en cocktail av zink, kadmium,
    koppar, bly och annat.

  130. Det pågick en diskussion i några år-

  131. -om det kunde finnas andra orsaker-

  132. -men slutsatsen var
    att gruvorna var orsaken.

  133. Nu pågår ett långsiktigt arbete
    med att få stopp på utsläppen-

  134. -och att på sikt
    kanske återfå ett normalt liv i sjön.

  135. Det handlar om
    ett arbete under många år.

  136. Samtidigt som gruvan i Blaiken
    startades, i mitten på 00-talet-

  137. -startade en gruva i Svartliden-

  138. -fem-sex mil söder
    om gruvan i Blaiken.

  139. En månad efter att den kommit i gång-

  140. -fick vi samtal till redaktionen
    på "Västerbottensnytt"-

  141. -från folk i trakten som sa
    "Ni måste se hur det ser ut".

  142. Bilderna vi fick visade
    ett stort moln över gruvområdet.

  143. Det var damm från krossanläggningen
    som man hade köpt begagnad

  144. -och jag har svårt att se hur den
    lever upp till miljöbalkens krav-

  145. -på att man ska använda
    bästa tillgängliga teknik-

  146. -för den spred damm
    kilometervitt över området-

  147. -och det tog många månader
    innan man fick kontroll på det.

  148. När de problemen var hanterade
    visade det sig att man inte klarade-

  149. -de miljövillkor man hade fått
    för utsläpp i vatten av metaller.

  150. Man överskred dem inte med det dubbla
    eller tredubbla-

  151. -utan med det fem- eller tiodubbla
    för olika metaller.

  152. Det fortsatte under 2,5 år-

  153. -och man fann förhöjda metallhalter
    'i närliggande vattendrag.

  154. Då polisanmälde länsstyrelsen det-

  155. -vilket ledde fram till en rättegång-

  156. -och ett frikännande.

  157. Det är väldigt svårt att få, och det
    finns få exempel på fällande domar-

  158. -när det gäller överträdelser
    av miljövillkor inom gruvbranschen.

  159. Jag ägnar ett helt kapitel åt det
    i den bok jag har skrivit i ämnet.

  160. I det fallet var det framförallt
    svårt att entydigt bevisa-

  161. -att det bara var gruvan som orsakat
    de förhöja halterna av metaller.

  162. Det kunde också vara skogsavverkning
    som hade bidragit-

  163. -så domstolen friade.

  164. Efter bl.a. de händelserna
    beslutade jag och en kollega-

  165. -att vi ville veta hur det såg ut
    i branschen som helhet.

  166. Vi bestämde oss
    för att gå igenom miljörapporterna-

  167. -från de gruvor som var i gång
    i landet. Det var tretton gruvor.

  168. Vi valde två år, för att visa
    att det inte var ett speciellt år.

  169. Vi tog 2008 och 2009-

  170. -och ni som har sett en miljörapport
    för en gruva vet att de är tjocka-

  171. -så vi hade några veckors läsning.

  172. Men vi kom fram till
    att åtta av tretton gruvor-

  173. -hade brutit mot minst
    ett av sina miljövillkor.

  174. Vissa av dem hade brutit mot
    en rad miljövillkor-

  175. -men minst ett.

  176. Där nånstans kom en brytpunkt
    för min bild av gruvnäringen.

  177. Jag började bevaka området
    utifrån inställningen-

  178. -att miljöproblemen i gruvbranschen
    i huvudsak var under kontroll.

  179. För mig hade ganska länge
    den mest intressanta nyheten varit-

  180. -möjligheten till jobb och utveckling
    i glesbygdsområden-

  181. -men med exemplen
    och ett resultat som visade-

  182. -att mer än hälften av gruvorna
    hade brutit mot sina miljövillkor-

  183. -tog bilden ett kvalitativt språng.

  184. Då är det regel att det finns
    miljöproblem i verksamheten.

  185. Det ledde så småningom till boken
    "Smutsiga miljarder"-

  186. -som jag skrev de senaste åren
    och som kom ut förra sommaren.

  187. I höstas träffade jag
    för första gången gruvbranschen-

  188. -för att prata om boken och frågorna.

  189. Det var ett intressant möte i Kiruna-

  190. -där branschens företrädare-

  191. -tyckte att jag
    inte hade sagt nåt felaktigt.

  192. Man instämde.
    Det jag berättade om Blaiken-

  193. -ansågs vara
    en skamfläck för branschen.

  194. Men diskussionen kom att handla om
    att branschen tyckte-

  195. -att jag var pessimistisk
    och såg för mycket bakåt.

  196. Man menade att det hade hänt saker.

  197. Blaiken togs enligt miljöskydds-
    lagen, inte den nya miljöbalken.

  198. Man har gjort saker
    för säkerheten vid dammar.

  199. Branschen har enats om
    en egen säkerhetsstandard-

  200. -så jag var för pessimistisk
    och tillbakablickande.

  201. Det är långt från Kiruna
    till Umeå, där jag bor-

  202. -så jag hade tid på mig på vägen hem
    att fundera på det som sagts-

  203. -och slutsatsen var självklar:

  204. Då måste jag
    titta på det absolut senaste.

  205. Det senaste stora gruvprojektet-

  206. -är ju Northland Resources
    järnmalmsgruva i Kaunisvaara.

  207. Sagt och gjort, det gjorde jag
    under senhösten i fjol-

  208. -och bilden ser ut ungefär så här:

  209. Under gruvans första år
    har det kommit klagomål-

  210. -från dem som bor vid transportvägen-

  211. -från Kaunisvaara
    till Malmbanan utanför Svappavaara-

  212. -över att malmbilarna drar med sig
    malmdamm in i samhällena.

  213. Det beror på att man har valt
    en enkel och billig lastningsmetod-

  214. -där man tippar malm på marken
    där lastbilarna kör in-

  215. -och sen skyfflar man upp malmen.

  216. Det innebär att bilarna kör i dammet
    och drar det med sig.

  217. Från alla bebodda platser
    vid Malmbanan kom liknande klagomål.

  218. Malmdamm spreds i fjällvärlden-

  219. -och det orsakades av att företaget
    kör med öppna malmvagnar.

  220. LKAB har lock på sina vagnar,
    men här kör man med öppna vagnar.

  221. Man har gjort saker åt problemen
    från företagets sida-

  222. -men det är problem
    som har konstaterats.

  223. Under det första året har 1 miljon
    kubikmeter delvis förorenat vatten-

  224. -släppts ut i Muonio älv-

  225. -och här har företagets riktvärden
    överskridits-

  226. -under framförallt våren.

  227. Muonio älv är stor, och 1 miljon
    kubikmeter är inte oerhört mycket.

  228. Ingen påstår
    att älven har tagit bestående skada-

  229. -men det borde inte ha skett.

  230. Jag pratade med länsstyrelsen
    om hur det kunde ske-

  231. -och de sa
    att det klarningsmagasin man har-

  232. -där vattnet från anrikningsverket
    ska ledas in och smutsen sedimentera-

  233. -inte var ett klarningsmagasin,
    utan mer som en simbassäng.

  234. Alla som har sett gruvverksamhet
    förstår-

  235. -att en simbassäng
    inte räcker som klarningsmagasin.

  236. Sen har man stött på
    två överraskningar-

  237. -och de är inte ovanliga i branschen.

  238. Företaget hade gjort bedömningar
    av effekterna på grundvattnet-

  239. -men i praktiken har de visat sig
    att inte hålla sträck.

  240. Sänkningen av grundvattnet
    i de stora myrområdena kring gruvan-

  241. -har blivit större-

  242. -för de bedömningar man gjorde
    av berggrunden stämde inte.

  243. Då har ändå kvalificerade konsulter
    jobbat med det.

  244. Nu funderar man på hur man ska
    hantera problemet. Det är inte lätt-

  245. -för det är ett flackt område
    med stor andel myrar-

  246. -så man måste bygga en barriär-

  247. -som gör att vattnet
    inte strömmar in mot gruvan.

  248. Den andra överraskningen
    är väldigt viktig-

  249. -och den handlar också om geologin.

  250. Det finns en kvalitativ skillnad
    inom gruvverksamhet-

  251. -mellan det som är sulfidmalmer
    och det som inte är det.

  252. Det som inte är sulfidmalmer
    är relativt lätt att hantera-

  253. -men sulfidmalmer är svavelföreningar
    alltså metall och svavel-

  254. -och om de kommer i kontakt med
    syret i luften oxiderar dem-

  255. -och då frigörs
    stora mängder metaller-

  256. -och man får låga pH-värden.

  257. Bedömningen som företaget hade gjort-

  258. -var att de inte hade sulfider,
    utan att det var harmlöst avfall.

  259. Nu, efter ett år, har man konstaterat
    att man gjorde en felbedömning.

  260. Det finns sulfider, och oavsett
    vilka proportioner det är-

  261. -gör det att hela avfallsfrågan
    hamnar i ett nytt ljus.

  262. Hur kan det bli så?

  263. Även om man provborrar tätt
    för att kartlägga en fyndighet-

  264. -har man inte kartlagt den helt.

  265. Det är första året
    för Northland Resources-

  266. -den senaste stora gruvan i Sverige.

  267. En sak till
    ska jag nämna kring projektet-

  268. -för det man nu arbetar med,
    när man har startat verksamheten-

  269. -är ett tillfälligt tillstånd från
    Finsk-svenska gränsälvskommissionen.

  270. Nu ska man få ett miljötillstånd
    för hela den verksamhet som planeras-

  271. -från mark- och miljödomstolen.

  272. Den processen har inte varit enkel.

  273. Kritiken från miljömyndigheterna-

  274. -har varit minst sagt omfattande.

  275. Länsstyrelsens senaste yttrande
    var på 41 sidor-

  276. -och slutsatsen var att det bästa är
    om företaget börjar om från början-

  277. -och framställer en ny ansökan
    med helt nya underlag-

  278. -för bristerna är så stora-

  279. -att det underlag som är inlämnat-

  280. -inte kan ligga
    till grund för en bedömning.

  281. Naturvårdsverkets yttrande
    gick i samma riktning.

  282. Där finns en lång, för språkvetare
    intressant, uppräkning av synonymer-

  283. -på formuleringar som är oklara,
    enligt Naturvårdsverkets bedömning.

  284. "I den mån det är nödvändigt"
    och "när så krävs"-

  285. -använder företaget ofta,
    och Naturvårdsverket undrar:

  286. "Vad har ni tänkt göra?
    Vad är egentligen era miljömål?"

  287. Processen har förskjutits, för
    mark- och miljödomstolen har bestämt-

  288. -att det inte blir huvudförhandlingar
    i mars, utan efter sommaren.

  289. Så ser det ut vad gäller miljöfrågor-

  290. -vid den absolut senaste stora gruvan
    som startats i Sverige.

  291. För mig säger det-

  292. -att vi har en situation-

  293. -där det är svårt att hävda
    att gruvbranschen har löst problemen.

  294. Det finns stora miljöproblem
    som behöver hanteras.

  295. Det är den bild vi har-

  296. -när vi står på tröskeln till
    den gruvboom som många talar om nu.

  297. När jag jobbade med boken
    var en fråga som blev alltmer akut:

  298. Vad är gruvboomen?

  299. Dess struktur var alltför amöbaaktig
    för att jag skulle känna mig nöjd.

  300. Jag började kartlägga, från hemsidor
    och kontakter med Bergsstaten-

  301. -vilka projekt det finns i Sverige
    som man kan ta på allvar.

  302. Slutsatsen var, i november 2012-

  303. -att det var 30 projekt.

  304. Fortfarande är de flesta
    i norra Sverige, i Bergslagen-

  305. -men nu finns det gruvprojekt
    att ta på allvar-

  306. -så långt ner som i trakterna
    kring Gränna och övriga Småland.

  307. Man kan dela in dem
    i olika kategorier.

  308. En tredjedel är gamla gruvor
    som man vill starta om på nytt.

  309. Ur miljösynpunkt är det ofta
    ganska gynnsamma alternativ-

  310. -för då finns det ett hål i marken,
    ett gammalt industriområde-

  311. -och inte sällan en järnväg-

  312. -så att man kan sköta transporterna
    på ett miljömässigt bra sätt.

  313. Sen finns det mindre fyndigheter-

  314. -där man för 20 år sen hade sagt
    "Det är för lite för att bry sig om"-

  315. -men där det med dagens metallpriser
    finns ett intresse att utvinna dem.

  316. Sen finns en tredje kategori
    som jag tänker stanna lite vid.

  317. Det är en ny typ av gruvverksamhet.

  318. Det är fyndigheter
    som ofta är kända sen tidigare-

  319. -men som man har lagt åt sidan
    för att metallhalterna varit låga-

  320. -och man inte har sett
    nån ekonomisk bärighet i det hela.

  321. Med dagens högre metallpriser
    och framförallt förväntningar om det-

  322. -tror man att de går att utvinna,
    men det är på ett villkor.

  323. Det är att man bryter
    i stor skala i dagbrott.

  324. Fyndigheter som ingår i den kategorin
    är Kaunisvaara vid Pajala-

  325. -LKAB:s gruvor kring Svappavaara-

  326. -Kallak, järnmalmsgruvan vid Jokkmokk
    som diskuterats mycket-

  327. -Rönnbäcken vid Tärnaby-

  328. -och Barsele i Västerbotten-

  329. -men även Norra kärr
    kan räknas in i kategorin.

  330. Den första frågan är:
    Hur stora är gruvorna egentligen?

  331. Jag vill ge en bild av det,
    och i Rönnbäcken, en nickelfyndighet-

  332. -räknar man med att bryta
    30 miljoner ton malm per år.

  333. 30 miljoner ton är lika mycket
    som bröts i Falu koppargruva-

  334. -från 1500-talet till det
    att den lades ner på 1970-talet.

  335. För att ta en annan jämförelse:

  336. 2,5 år i Rönnbäcken-

  337. -är som 75 år i hela Skelleftefältet-

  338. -som har haft 29 gruvor.

  339. Det ger en bild av ett gruvprojekt
    av ett helt annat slag-

  340. -än den bild som de flesta har
    av gruvverksamhet i Sverige.

  341. Storleken i sig skapar problem-

  342. -och mer konfliktytor.

  343. Jag stannar kvar vid Rönnbäcken.

  344. Själva området där de tre dagbrotten
    och industriområdet ska ligga-

  345. -är lika stort
    som Stockholms innerstad-

  346. -inklusive Södermalm och Bromma.

  347. Det är alltså ett stort område-

  348. -och då räknar jag inte transport-
    vägarna till och från gruvan-

  349. -som kommer att trafikeras av-

  350. -140 tunga transporter
    i vardera riktningen per dygn.

  351. Det gör att det finns
    en uppenbar konflikt-

  352. -med rennäring och turistnäring.

  353. Rennäringen är mest omdiskuterad-

  354. -och har gjort att ärendet
    har vandrat upp till regeringen.

  355. Men det skapar också
    en konfliktyta mot lokalbefolkningen-

  356. -och det gäller speciellt de projekt
    som ligger i mer bebodda trakter.

  357. Alla förstår-

  358. -att om 140-150 tunga transporter
    i vardera riktningen-

  359. -ska gå genom samhällen
    blir det en påtaglig störning.

  360. Det är en aspekt. En annan är
    att gruvbranschen redan står för-

  361. -den övervägande delen
    av industriavfall i Sverige.

  362. Avfallsmängderna
    vid de här projekten-

  363. -kommer vara
    av helt andra dimensioner.

  364. Allt avfall är inte miljöfarligt.

  365. En del är relativt lätt att hantera.
    Det är bara stora volymer.

  366. Men även om en begränsad del
    är miljöfarligt-

  367. -har man ett stort problem
    som måste hanteras.

  368. Det finns ett intressant exempel.
    I dag finns det en sån här gruva:

  369. Aitik, en koppargruva
    utanför Gällivare-

  370. -med väldigt låg kopparhalt,
    bara 0,2 % koppar.

  371. Det man inte tar tillvara
    kallas gråberg.

  372. Det innehåller lite metall,
    men inte nog för att utvinna det-

  373. -så man lägger det i en hög för sig.

  374. Även där finns lite metall,
    så det finns utsläppsvillkor-

  375. -och säkerhetskrav för hanteringen.

  376. I det här fallet
    får det bara läcka 100 kg koppar-

  377. -från Bolidens stora gråbergsupplaga-

  378. -men förra sommaren gjordes
    en ny bedömning som kom fram till-

  379. -att det läckte 2 ton.

  380. Det exemplet illustrerar-

  381. -att när man har
    de dimensionerna på avfallsmängderna-

  382. -kan väldigt små felbedömningar göra-

  383. -att man får helt andra resultat
    än de man räknat med.

  384. Det är en sak till.

  385. Om man har malm med låg metallhalt-

  386. -som ska sprängas, lastas,
    köras till en kross-

  387. -krossas, malas, köras igenom
    ett anrikningsverk och transporteras-

  388. -går det stora mängder energi.

  389. Jag tittade närmare på det
    i Rönnbäckenprojektet.

  390. Miljökonsekvensbeskrivningen
    var på 200 sidor-

  391. -och på dem fanns den en mening
    om elförbrukningen:

  392. "Vi räknar med att förbruka
    1 300 GWh el per år."

  393. I elförbrukning är det många nollor
    som är svåra att hålla reda på-

  394. -så för att översätta det
    till nåt begripligt är 1 300 GWh-

  395. -ungefär 1 %
    av hela Sveriges elförbrukning.

  396. Det går till ett gruvprojekt.

  397. Norra kärr är mindre,
    och de räknar med 150-250 GWh-

  398. -men det motsvarar ungefär
    hushållselen för en medelstor stad.

  399. Väldigt hög elförbrukning-

  400. -och väldigt stor dieselförbrukning
    för maskinerna som man använder-

  401. -innebär indirekt
    oerhört stora koldioxidutsläpp.

  402. När det gäller just Rönnbäcken
    har jag försökt göra-

  403. -en konservativ uppskattning
    av koldioxidutsläppen-

  404. -och den landar på
    ett par hundra tusen ton koldioxid.

  405. Det är i svenska mått ganska mycket.

  406. Den frågan är underdiskuterad-

  407. -för Sverige har mål
    om att minska koldioxidutsläppen.

  408. Om man då startar industriprojekt
    som ökar koldioxidutsläppen-

  409. -finns det ett ärlighetskrav
    i att man diskuterar-

  410. -var vi ska minska koldioxidutsläppen
    för att kompensera det.

  411. Det kan fortfarande vara
    motiverat och nödvändigt-

  412. -att starta en gruva i de fallen-

  413. -men man måste ta i den diskussionen.

  414. Jag uppehåller mig vid
    den typen av projekt-

  415. -som är en del av gruvboomen-

  416. -för de reser
    en del speciella problem-

  417. -som man måste vara observant på
    när projekten kommer upp.

  418. Det är delvis större frågeställningar
    och andra frågeställningar-

  419. -än vid mer traditionella gruvor.

  420. Den självklara frågan är:
    Varför det blir det så här?

  421. Varför går det på tok gång på gång?

  422. Det är inte okunniga, elaka personer
    som jobbar med projekten-

  423. -tvärtom
    handlar det i de flesta fall om-

  424. -ytterst kompetenta
    och ansvarskännande personer.

  425. Men det blir ändå fel. Varför det?

  426. Man måste titta på de grundläggande
    ekonomiska drivkrafterna.

  427. Det är ingen ideell verksamhet,
    utan man är ute efter pengar.

  428. Det är relativt oproblematiskt
    inom en del verksamheter-

  429. -men när det gäller projekt
    med miljökonsekvenser-

  430. -och långsiktighet-

  431. -kan det orsaka problem.

  432. Det orsakar problem hos de stora,
    som Boliden och LKAB.

  433. Sju av de nio gruvdammar
    som rasat i Sverige tillhör Boliden.

  434. LKAB har fällts för miljöbrott
    två gånger de senaste åren.

  435. Men där finns det
    andra mekanismer och drivkrafter.

  436. Har man en verksamhet som ska vara
    verksam i många årtionden i Sverige-

  437. -har man goda skäl
    att sköta sig relativt bra-

  438. -och inte ställa till det
    när det gäller miljöfrågor-

  439. -för man ska söka nya tillstånd,
    så det finns en självbevarelsedrift.

  440. Mer problematiska
    blir de ekonomiska drivkrafterna-

  441. -hos de små prospekteringsbolag
    som kommit på senare år.

  442. Så här kan det se ut: Ett företag
    som har hittat en lovande fyndighet-

  443. -måste ha pengar för att prospektera
    och göra undersökningar-

  444. -och de pengarna
    måste man prata in från investerare.

  445. Man måste övertyga dem
    som sitter på investeringspengarna-

  446. -om att det är bra
    och kommer att bli lönsamt.

  447. När man gör det pratar man inte om-

  448. -potentiella miljöproblem, konflikter
    med rennäringen eller andra-

  449. -så redan där finns det
    en mekanism som gör-

  450. -att problem som borde diskuteras
    på ett tidigt stadium-

  451. -skjuts åt sidan.

  452. Har man väl fått pengar
    för att starta en gruva...

  453. Det är stora belopp.
    En halv miljard, som vid Blaiken-

  454. -är små pengar.

  455. Ofta handlar det om miljarder.

  456. Då gäller det att jobba snabbt,
    för de investerare som har satsat-

  457. -vet att räntan tickar.

  458. De vill ha avkastning
    och att projektet kommer i gång.

  459. Det förklarar brådskan i Blaiken,
    där man ville starta inom ett år-

  460. -som gjorde att en damm rasade
    innan man tog den i bruk.

  461. Det är inte ett bra exempel
    på ett fungerande säkerhetsarbete.

  462. Jag tycker mig se
    samma tendens i Kaunisvaara.

  463. Man har jobbat snabbt
    för att komma i gång-

  464. -och det har satt en press-

  465. -i riktning mot
    att inte alltid välja-

  466. -den säkra och effektiva åtgärden
    när det gäller miljöfrågor.

  467. De nya bolagen är snabbrörliga.

  468. De har inte en sentimental känsla
    för en viss fyndighet-

  469. -utan de vänder sig dit där det finns
    nåt ekonomiskt intressant.

  470. Ett exempel är IGE,
    som står bakom Rönnbäckenprojektet.

  471. De började med en kopparfyndighet-

  472. -men bytte till Rönnbäcken
    i några år.

  473. När det började gå trögt, för att
    det fanns ett lokalt motstånd-

  474. -kom det in nya ägare,
    ett företag med säte i Abu Dhabi.

  475. De gjorde ett tvärt kast och sa:
    "Vi ska satsa på guld och diamanter"-

  476. -"i Demokratiska republiken Kongo."

  477. Den inriktningen pågick ett halvt år.

  478. Sen visade det sig att de nya ägarna
    hade pantsatt sina aktier.

  479. Då ramlade de ner i knäet
    på ett företag-

  480. -som hyrde ut järnvägsutrustning
    och flygplan i Östeuropa-

  481. -men som nu även hade
    en nickelfyndighet.

  482. De ändrade kurs tillbaka
    mot nickelfyndigheten i Tärnaby.

  483. Det är ett
    av de mest spektakulära exemplen-

  484. -på snabba skiften i
    vad man intresserar sig för-

  485. -och hur man prioriterar.

  486. Jag ser en motsättning
    mellan att bedriva-

  487. -ett långsiktigt, målmedvetet
    miljöarbete-

  488. -och de snabba ägarförändringarna.

  489. Till sist sker det i en omgivning
    där metallpriserna förändras-

  490. -inte som priset
    på bensin eller mjölk-

  491. -utan det är prisförändringar
    med tiotalsprocent under ett år.

  492. Det innebär att projekt som ett år
    framstår som lönsamma-

  493. -ett år senare kan vara hopplösa.

  494. Även det gör det väldigt svårt-

  495. -att genomföra ett miljöarbete
    som tar sikte på decennier-

  496. -för förutsättningarna kan förändras
    inom loppet av månader.

  497. Det är några exempel på
    mekanismer som ställer till det.

  498. Hur ligger jag till tidsmässigt?

  499. Ligger jag okej till? Bra.

  500. Sen är det en sak till
    som komplicerar det här.

  501. Det är inga små projekt-

  502. -utan vart och ett av projekten
    kan får stora konsekvenser-

  503. -för det kringliggande samhället.

  504. De ur företagets synvinkel
    helt rationella besluten-

  505. -kan få andra konsekvenser
    om man summerar dem på samhällsnivå.

  506. Northland i Pajala är ett exempel.

  507. Effekterna på miljön
    kan bli påtagliga.

  508. Riskerna finns där
    och är ganska stora.

  509. I dag finns det inget beslut-

  510. -som säkrar pengar för att städa upp.

  511. Den pågående miljöprocessen
    måste avslutas.

  512. Kommunen planerar i dag
    för att projektet fortsätter-

  513. -och att det kommer
    hundratals nya arbetstillfällen.

  514. Det ställer höga krav.

  515. Jag pratade med
    deras näringslivschef-

  516. -och han skickade åtta utredningar-

  517. -kring vad kommunen måste göra-

  518. -för att leva upp till behoven
    som det skapar.

  519. Staten har satsat runt 2 miljarder-

  520. -på ett vägprojekt
    som ska förenkla transporterna.

  521. Det förutsätter att det fortsätter-

  522. -men alla känner till historien-

  523. -och projektet har det senaste året
    varit i gungning.

  524. Vi vet inte om de nuvarande ägarna
    kommer att orka driva det vidare.

  525. Ett annat exempel som är slående är-

  526. -läget i Norrbotten
    när det gäller transporter.

  527. Malmbanan och Norra stambanan
    är hårt belastade-

  528. -av de tunga transporterna
    framförallt av malm.

  529. Nu finns planer i Pajala
    på att bygga ut-

  530. -i större skala
    än verksamheten är nu.

  531. LKAB håller på att starta
    tre nya gruvor runt Svappavaara.

  532. Vid Kallak vill man starta en gruva-

  533. -Boliden sitter och räknar på
    att öka med 9 miljoner ton i Aitik-

  534. -och man jobbar hårt på att öppna
    en till Aitikliknande gruva-

  535. -utanför Älvsbyn.

  536. Det finns tankar från andra företag
    på att starta järnmalmsgruvor.

  537. Vart och ett
    av de besluten om att starta nytt-

  538. -kan vara helt rationellt
    ur det enskilda företagets synvinkel-

  539. -men lägg ihop besluten och titta på
    järnvägsnätet i övre Norrland.

  540. Då kan utfallet bli
    allt annat än rationellt.

  541. Då kan vi inom fem-tio år-

  542. -ha alldeles för hårt tryck
    på en begränsad järnvägskapacitet.

  543. Å andra sidan kanske metallpriserna
    inte ökar så att inget projekt-

  544. -förutom LKAB:s gruva i Svappavaara
    som redan är under uppbyggnad-

  545. -realiseras.
    Det ger andra förutsättningar-

  546. -så vad ska Trafikverket
    och andra myndigheter göra?

  547. Vad ska man planera utifrån?

  548. Jag vet inte, men det är verkligen
    en svår utmaning.

  549. Det finns en motsättning mellan
    rationella beslut från ett företag-

  550. -och samhällets gemensamma intressen.

  551. Det är en viktig diskussion.
    Hur ska man hantera motsättningen-

  552. -mellan marknadens funktionssätt
    och grundläggande drivkrafter-

  553. -och samhällsintresset?
    Jag ger inte svaren-

  554. -men det är nåt som förtjänar
    att funderas över och diskuteras.

  555. Några saker till ska jag säga.

  556. Jag tänkte låta er
    titta in i min verkstad-

  557. -och berätta vad jag
    håller på med nu.

  558. Det handlar om jobben i samband med
    de nya gruvverksamheterna-

  559. -för är det en fråga som jag har fått
    på vartenda möte om de här sakerna-

  560. -är det "Hur går det med jobben?".

  561. "Blir det så många jobb som utlovat?"
    Det har jag börjat titta på.

  562. I verkstäder kan det vara stökigt.
    En del är färdigt, annat halvfärdigt-

  563. -och vissa saker blir inte bra
    utan måste kasseras.

  564. Jag gläntar på dörren till verkstaden
    med de förbehållen.

  565. Jobben är viktiga, speciellt i norr.

  566. Jag var i Pajala för ett år sen-

  567. -en kommun där invånarantalet
    har sjunkit från 15 000 till 6 000.

  568. Man har haft
    60 år av obruten befolkningsnedgång.

  569. Utsikten där-

  570. -av 500-700 direkta jobb-

  571. -knutna till gruvverksamheten-

  572. -och spridningseffekter-

  573. -har enorm betydelse.

  574. Jag har sällan sett
    så många genuint glada människor-

  575. -som när jag var i Pajala.
    Det fanns en entusiasm.

  576. Den nedåtgående trenden
    skulle brytas.

  577. Man skulle slippa pendla
    20-30 mil till ett arbete-

  578. -och man kanske kunde flytta hem.

  579. De här jobben är viktiga-

  580. -och det är stora kvantiteter
    av arbetstillfällen-

  581. -speciellt i glesbygdskommunerna
    där en del av gruvprojekten hamnar.

  582. Det finns några saker att fundera på.

  583. En sak är produktivitetsutvecklingen.

  584. Kiruna och Gällivare är
    de största gruvkommunerna i landet.

  585. LKAB har satsat
    runt 5 miljarder årligen.

  586. På det har Boliden investerat
    6 miljarder i Aitik.

  587. Ändå har, undantaget förra året-

  588. -befolkningsutvecklingen gått ner
    i Gällivare och Kiruna.

  589. Förklaringen är att produktiviteten
    inom gruvverksamheten har ökat.

  590. Jag försöker få grepp om
    hur stor produktivitetsökningen är.

  591. Boliden har gett mig
    ordentliga siffror-

  592. -och de säger att det är 5 % per år
    den senaste 5-årsperioden.

  593. Det är en intressant siffra
    som grund för en del räkneövningar-

  594. -för att få en känsla
    för storleksordningen.

  595. Om vi tänker att vi har 1 000 jobb
    vid starten av en gruva-

  596. -och räknar med
    5 % produktivitetsökning i 10 år-

  597. -blir det 600 jobb kvar.

  598. Det visar ungefär magnituden.

  599. Det är ett hypotetiskt räkneexempel,
    men jag vill visa-

  600. -att den mängd arbetstillfällen
    som anges i dag-

  601. -inte kommer att vara densamma
    om 10-20 år.

  602. Men i alla utredningar
    jag har tittat på-

  603. -om nya gruvor-

  604. -förutsätter man att det är
    ett rakt streck mot oändligheten.

  605. Hur långt kan utvecklingen drivas?

  606. Det försöker jag få koll på.

  607. Fascinerande är att i Kiruna-

  608. -styrs
    mycket av underjordsverksamheten-

  609. -från ett kontrollrum
    sju våningar upp i en kontorsbyggnad.

  610. Man håller på att ta steg
    mot en långtgående automatisering.

  611. Hur fort det går
    och hur långt den kan drivas-

  612. -har jag inte svar på, men jag
    ska prata med experter på området.

  613. Det är en sak som man bör fundera på
    när det gäller jobben.

  614. En annan sak är: Vem ska bygga
    samhällena kring gruvorna?

  615. Det fanns en tid
    när Boliden byggde samhällen-

  616. -i Laver, Kristineberg, Laisvall
    och på andra håll-

  617. -så att det fanns ett samhälle
    kring den planerade gruvan.

  618. I dag har jag inte sett
    ett enda av de nya gruvbolagen-

  619. -överhuvudtaget resonera
    i termer av ett samhällsbyggande.

  620. När det gäller Jokkmokk
    är det uttalat i konsultrapporten-

  621. -att man talar om
    baracker och husvagnar-

  622. -som boende i anslutning till gruvan.

  623. Men om inte bolagen gör det,
    vem ska då göra det?

  624. Åtminstone när det gäller-

  625. -befolkningssvaga glesbygdskommuner
    i Norrland-

  626. -har jag svårt att se
    hur de ska mäkta med det.

  627. Inte ens expansiva kommuner
    i storstadsområden-

  628. -klarar av att ordna
    en bostadsförsörjning-

  629. -och annat som hör ett samhälle till.

  630. Pajala är ett intressant exempel.
    Det har byggts några villor-

  631. -och ett bostadsrättshus.
    Det är en skola som har byggts om.

  632. Jag kollade upp bostadsrätterna,
    och de fanns på Hemnet.

  633. Några hade sålts,
    och några fanns kvar-

  634. -men de där trerummarna i Pajala
    kostade 3 miljoner.

  635. Det är ett pris som påminner
    mer om Stockholm än Norrlands inland-

  636. -och det illustrerar problematiken.

  637. Det finns ingen modell-

  638. -för hur man ska lösa flaskhalsen-

  639. -och bostäder är
    den första förutsättningen-

  640. -för att folk ska kunna flytta dit
    med familjen och bli bofasta.

  641. Klarar man inte det
    är risken uppenbar för-

  642. -det man har kallat
    "fly in, fly out"-

  643. -men i Norrland handlar det mer om
    "drive in, drive out"-

  644. -alltså att man kör
    40-50 mil till ett jobb i veckan.

  645. Det är en jättestor och intressant
    samhällsfråga som måste diskuteras.

  646. Jag har inte svaret,
    men problematiken finns.

  647. Sen är de jobb
    som gruvbranschen skapar-

  648. -inte i första hand att spränga,
    transportera och mala malm-

  649. -utan det är jobb runtomkring:

  650. Tekniska konsulter, maskintillverkare
    och annan service.

  651. Branschorganisationen Swemin
    tror att det kan bli-

  652. -50 000 nya jobb i gruvnäringen
    fram till 2025.

  653. 10 000-15 000 av dem handlar om
    det vi brukar se som gruvarbete.

  654. Resten är det andra-

  655. -och hur mycket av allt det andra,
    som är merparten av jobben-

  656. -hamnar på gruvorterna?

  657. Där är bilden inte så positiv.

  658. På tåget ner läste jag en studie-

  659. -av tillväxtanalys
    på malmfältsorterna-

  660. -där man gör bedömningen
    att mycket av kringverksamheten-

  661. -inte med automatik
    hamnar i närområdet.

  662. En sak som jag inte har gjort än-

  663. -men som jag skulle vilja undersöka-

  664. -är min hypotes att det största
    gruvsamhället i Västerbotten-

  665. -inte är Kristineberg, Boliden-

  666. -eller Kågedalen,
    där det finns en guldgruva-

  667. -utan Umeå.

  668. Där finns miljökonsulterna
    och de tekniska konsulterna.

  669. Där finns mark- och miljödomstolen
    och utbildningar inom gruvnäring-

  670. -så det kan vara i Umeå-

  671. -som de flesta gruvjobben
    i den moderna gruvbranschen finns.

  672. Det är också en viktig diskussion.

  673. Hur ser man till att så mycket
    som möjligt av kringverksamheten-

  674. -alla de jobb som inte direkt
    är knutna till att utvinna malmen-

  675. -hamnar i de bygder där gruvorna är?

  676. Det är saker som jag jobbar med nu.

  677. Det är preliminära slutsatser-

  678. -men här finns det ett område
    som förtjänar att tittas närmare på-

  679. -i de orter
    där gruvprojekt är aktuella.

  680. Då...

  681. Fem? Ja.

  682. Till sist ska jag säga lite om-

  683. -den politiska kartan
    för gruvfrågorna.

  684. Sen 90-talet
    har kursen varit ganska tydlig-

  685. -med den nya minerallagstiftningen
    som skulle underlätta prospektering.

  686. Det blev mycket lättare för bolag
    att prospektera vid sidan av staten-

  687. -och man har lagt en låg ribba-

  688. -för den del av vinsten
    som samhället tar ut.

  689. Det förs en diskussion om-

  690. -de 0,5 promille
    vi tar i mineralavgift-

  691. -och i internationell jämförelse-

  692. -i de studier som gjorts,
    har Sverige en låg avgift.

  693. Det har bolagen uppfattat, så det
    har prospekterats mycket i Sverige-

  694. -och på prospekteringsbolagens
    hemsidor ser man-

  695. -ser man att de pekar på
    att Sverige är ett gynnsamt land-

  696. -för att jobba med mineralutvinning.

  697. I huvudsak fastslås riktningen
    i regeringens mineralstrategi-

  698. -och socialdemokraterna har
    presenterat ett motsvarande dokument-

  699. -men jag hittar inga stora skillnader
    gentemot mineralstrategin.

  700. Utan att tycka nåt
    om de förslag som finns-

  701. -är det som stör mig i dokumenten-

  702. -att den verklighetsbeskrivning
    jag har gett inte finns med.

  703. Man konstaterar att vi har
    en stark miljölagstiftning-

  704. -och så är det-

  705. -men trots en stark miljölagstiftning
    händer saker som inte borde hända.

  706. Då är det så
    att till synes kan man tycka-

  707. -att kursen är utstakad-

  708. -men på senare år har nåt hänt,
    som vi ser exempel på här:

  709. Det har blivit ett stort
    samhällsengagemang i frågorna-

  710. -där människor-

  711. -har börjat diskutera, ifrågasätta
    och ibland protestera mot gruvor.

  712. Jag ska inte recensera
    allt som har sagts-

  713. -i namn av
    de lokala aktionsgrupperna-

  714. -men jag kan konstatera
    att det haft effekt.

  715. Jag har jobbat i femton år
    med att syna gruvbranschen-

  716. -och periodvis
    har det inte varit lätt.

  717. Intresset i Stockholm
    har inte varit på topp-

  718. -när jag har föreslagit reportage i
    "Rapport" eller "Uppdrag granskning"-

  719. -om gruvbranschen.

  720. Det senaste halvåret, framförallt
    efter protesterna i Kallak-

  721. -har det varit tvärtom.
    Det finns inte en nyhetsredaktion-

  722. -som inte har uppmärksammat frågorna.
    DN:s chefredaktör fick be om ursäkt-

  723. -för att man var så senfärdig med
    att skicka ett team till Jokkmokk.

  724. Det har haft en effekt.

  725. Jag var på ett stort möte
    med branschföreträdare i januari-

  726. -och halvvägs in i mötet
    sa en av arrangörerna:

  727. "Så här ofta har ordet 'hållbarhet'
    aldrig använts på ett gruvmöte."

  728. Jag tycker också
    att man ser en förändrad attityd-

  729. -på myndighetsnivå.

  730. Jag har mött Bergsstatens företrädare
    flera gånger det senaste året-

  731. -och det finns en självkritik där.

  732. De säger i dag, utan omsvep
    att det har begåtts misstag-

  733. -och att de ska vara
    mer tydliga och synliga-

  734. -med varför de beslutar det de gör.

  735. Man har låtit beslut
    gå i en annan riktning-

  736. -åtminstone i ett fall. Det kom
    ett beslut om en planerad gruva-

  737. -i Stekenjokk.

  738. Jag hade tittat
    på Bergsstatens historik-

  739. -och mellan 2000 och slutet på 2012
    hade man tagit 115 ja-beslut-

  740. -om bearbetningskoncessioner-

  741. -och noll beslut där man avslagit
    bearbetningskoncessioner-

  742. -så att man nu avslår en ansökan
    om bearbetningskoncession-

  743. -är värt att notera.

  744. Jag tycker att man ser-

  745. -en större öppenhet och vaksamhet-

  746. -från myndighetshåll-

  747. -på att även
    ta hänsyn till miljöaspekterna.

  748. Vart är vi på väg, då?
    Det är svårt att säga-

  749. -var allt kommer att landa. Det finns
    ett tryck för att starta gruvor.

  750. Hur stort det blir beror mycket på-

  751. -den i dag osäkra utvecklingen
    på världsmarknaden för metallpriser.

  752. Det finns en politisk kurs
    som har som bas-

  753. -att skapa gynnsamma förutsättningar
    för branschens utveckling-

  754. -där det finns en tillit
    till den miljölagstiftning vi har.

  755. Det finns ett stort och växande
    folkligt engagemang i frågorna-

  756. -där man försöker syna och granska
    de projekt som är på gång.

  757. Var det landar återstår att se-

  758. -men i den period vi nu är-

  759. -med olika utvecklingsvägar-

  760. -är det oerhört viktigt
    med såna här samlingar-

  761. -där man lyfter på alla stenar
    och diskuterar frågorna ingående.

  762. Med det tackar jag
    för visad uppmärksamhet.

  763. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gruvor och vi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Teknik > Industriella processer
Ämnesord:
Bergsbruk, Gruvbrytning, Gruvindustri, Gruvor, Mineralutvinning, Prospektering, Sverige, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musikbranschens senaste trender

Ett samtal om nya trender. Medverkande: Ted Persson, kreativ chef på Great Work; Per Sundin, vd Universal music, och journalisten Fred Bronson. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss