Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus : Gruvor och återvinningDela
  1. Jag har forskat om återvinning,
    och återvinning kommer ju från sopor.

  2. Så det första jag ska prata om är
    vad sopor är.

  3. Slår man upp "sopor" i uppslagsverk
    centrerar det ofta kring människan.

  4. Det är något oanvändbart, oönskat,
    värdelöst.

  5. Det kan vara allting som vi slänger.

  6. Sopor kan också vara ett mänskligt
    misslyckande.

  7. Det kan vara en tomat
    som har börjat mögla.

  8. Vi människor har misslyckats med att
    använda tomaten innan den möglade.

  9. Det kan vara en industriell process,
    som att göra bokhyllor av trä.

  10. Det blir ju en del avfall över,
    en del sågspån.

  11. Det kan också ses
    som ett mänskligt misslyckande.

  12. Sopor kan också ses
    som en social konstruktion.

  13. Jag ska försöka förklara det.

  14. Ta ett paket grädde som börjar bli
    surt, efter bäst före-datumet.

  15. Om någon ser den grädden
    slänger de troligtvis den.

  16. Men en annan person som ser precis
    samma gräddförpackning-

  17. -kan tänka att den grädden är perfekt
    att ha i en gryta.

  18. Det är precis samma grädde,
    samma material.

  19. Det är betraktaren, något socialt,
    som avgör-

  20. -om det är sopor eller inte.

  21. Platsen är också viktig för huruvida
    det är sopor eller inte.

  22. En tröja i en affär, eller som jag
    har på mig, är en produkt.

  23. Men samma tröja kanske inte säljs,
    utan läggs i soporna.

  24. Om vi såg samma tröja ligga på
    soptippen skulle vi se den som sopor.

  25. Men om jag har på mig den är den inte
    det, trots att det är samma tröja.

  26. Eller om man knäcker ett ägg
    över en stekpanna.

  27. Allt ägg som hamnar innanför
    stekpannan är fortfarande ägg.

  28. Men det som hamnar utanför stekpannan
    blir skräp.

  29. Det är precis samma ägg
    innanför och utanför stekpannan.

  30. Där är platsen väldigt viktig.

  31. I Sverige sägs vi vara framgångsrika
    vad gäller avfallshantering.

  32. Här är ett diagram som visar
    hur vi hanterar vårt avfall.

  33. Få se om den funkar.

  34. Där är Sverige, tredje från höger.

  35. På diagrammet ser vi att väldigt lite
    läggs på soptipp i Sverige.

  36. Det är bara några få procent.

  37. Vi har ganska hög energiåtervinning,
    och en del materialåtervinning.

  38. Men det är någonting som är konstigt
    med det här diagrammet.

  39. När vi till exempel skickar avfall
    till energiåtervinning-

  40. -ersätter det på inget vis
    en soptipp.

  41. 20-25 procent av det som skickas
    till avfallsförbränningen blir aska-

  42. -som man sedan måste lägga på deponi.

  43. Och om vi lägger metallburkar
    i metallåtervinningen-

  44. -kan inte allt återvinnas.
    Mycket har för låg kvalitet-

  45. -och måste till en soptipp
    eller förbränning.

  46. Vi jämför oss gärna
    med exempelvis Bulgarien-

  47. -där de lägger allting på soptipp.

  48. Men vad händer med soporna där?

  49. Det lever människor på soptipparna
    i Bulgarien-

  50. -som plockar upp värdefulla metaller
    och material som kan återvinnas.

  51. Så det läggs mer på soptipp
    i Sverige än vad som syns-

  52. -och mindre som läggs på soptipp
    i exempelvis Bulgarien.

  53. Den förra bilden visade bara
    hushållsavfall.

  54. Det är ofta så.

  55. Bara 4-5 procent av allt avfall
    som skapas i Sverige-

  56. -sker i hushållen.

  57. Resten av avfallet skapas
    innan vi får hem produkten.

  58. I gruvan och i industrin.
    Där skapas nästan allt avfall.

  59. Tittar man på allt avfall som skapas
    i Sverige-

  60. -blir vi ganska medelmåttiga
    i Europa.

  61. Då är det runt 60 procent
    av allt avfall-

  62. -som läggs på soptipp.

  63. I dag är det ännu mer på grund av
    att gruvnäringen har växt.

  64. I dag står gruvnäringen
    för 75-80 procent-

  65. -av allt avfall som skapas i Sverige,
    och allt läggs på soptipp.

  66. Det deponeras.

  67. En genomsnittlig svensk gruva
    skapar under två år-

  68. -lika mycket avfall som Sveriges
    största kommunala soptipp totalt.

  69. Gruvnäringen skapar
    enorma mängder avfall.

  70. De skapar så mycket avfall-

  71. -att de inte kan bli en del av
    ett kretsloppssamhälle.

  72. Det finns inte lokal avsättning
    för allt avfall som grävs upp.

  73. Men vi kan börja från början, och
    titta på en stenåldersmänniska.

  74. Då använde vi lite material
    för vårt uppehälle.

  75. Bara några ton material per år, för
    att täcka det mest fundamentala.

  76. Det handlade om att äta, skydda sig
    och bo någonstans.

  77. Dagens människa är helt annorlunda.

  78. Vi använder 10-15 gånger
    så mycket material.

  79. Det mesta går inte
    till våra basbehov-

  80. -utan till att kommunicera
    och transportera oss.

  81. Man brukar säga
    att en urban stadsmänniska-

  82. -har upp till 400 ton material
    per skalle-

  83. -för att kunna fungera och leva
    i det här samhället.

  84. Problemet är att många av materialen
    är icke förnyelsebara.

  85. Alltså, när vi tar upp dem
    från jorden börjar de ta slut.

  86. Tittar man på hur mycket vi har grävt
    upp av metallerna ser man-

  87. -att för vissa metaller som silver,
    bly, zink, koppar och så vidare-

  88. -många av basmetallerna, har vi grävt
    upp mer än 50 procent-

  89. -av det som fanns
    i de geologiska reserverna.

  90. Men det är skillnad på metaller
    och andra mineraler.

  91. Olja, till exempel,
    gör vi ofta om till bensin.

  92. Den används i motorer, blir koldioxid
    och går inte att använda igen.

  93. Metaller är annorlunda.

  94. Metallen i ett strykjärn
    eller en cykel försvinner inte.

  95. Det gör att de enorma mängderna
    metall som vi har grävt upp-

  96. -inte har försvunnit,
    utan finns kvar fortfarande.

  97. Men de har flyttat på sig.

  98. När vi grävde upp dem från jordytan
    flyttades de in i samhället.

  99. In i staden. In i garaget.

  100. In i soptippen,
    som är någon form av slutflöde.

  101. Vi har även skickat ut metaller
    i rymden.

  102. Det finns också mycket metall
    i gammal infrastruktur.

  103. Om man tittar på det totala
    järnförrådet i USA-

  104. -är det rätt stabilt över tiden. Det
    kan påverkas av import och export.

  105. Men det som skedde i början
    av industrialiseringen-

  106. -är att järnet började förflytta sig.

  107. Den gröna ytan är alltså järn
    som är i användning.

  108. Alltmer järn har flyttats från
    underjorden in i användning.

  109. En del av järnet som har funnits
    i användning-

  110. -har hamnat på soptippen
    när vi har tröttnat på det.

  111. Utvinningen är inte heller helt
    effektiv i gruvan.

  112. En hel del av järnet
    hamnar i gruvavfallet.

  113. Det blir en relokaliseringsprocess.

  114. Järnet, som fanns under jorden,
    flyttas allt mer in till samhället.

  115. Det är en pågående process.

  116. En dag finns det mer metall
    ovanför jordytan-

  117. -än under jorden
    i de geologiska reserverna.

  118. Här ser vi hur mycket metaller det
    finns under jordytan i världen.

  119. I Europa är det ganska lite.

  120. Det finns järn i Sverige,
    silver i Polen-

  121. -och bauxit,
    som man gör aluminium av, i Grekland.

  122. Kan man få mer skärpa på bilderna?

  123. Jag kan tyvärr inte greja
    med kameran.

  124. Det är skärpa på datorn.

  125. Jag kan berätta istället,
    för detaljerna är inte så viktiga.

  126. Det viktiga är att metallerna i stor
    del inte befinner sig-

  127. -i Europa,
    utan i andra delar av världen.

  128. I Afrika, Australien, Kina,
    och så vidare.

  129. Men Europas tidiga industrialisering
    ledde till att vi grävde upp metall.

  130. Men man kan även titta
    ovanför jordytan.

  131. Här ser vi mängden koppar
    i användning.

  132. Det finns otroliga mängder metaller
    ovanför jordytan i Europa.

  133. Metaller ackumuleras där det bor
    många människor-

  134. -med hög metallkonsumtion, framför
    allt i Central- och Västeuropa.

  135. Afrika kanske inte är
    så resursrikt längre.

  136. Metallerna har grävts upp och
    flyttats in i de rika länderna.

  137. Det kan finnas fler diamanter
    i Paris-

  138. -än i den största diamantgruvan
    i Afrika.

  139. Fördelen med metallerna
    som finns ovanför jordytan-

  140. -är att de har mycket högre
    koncentration.

  141. Arne pratade om att man bryter koppar
    till 0,2 procent.

  142. Tänk då på att en kopparkabel
    är i stort sett ren koppar.

  143. Om man jämför malm
    med mobiltelefoner-

  144. -finns det 3,7 kilo koppar
    per ton malm.

  145. 4,2 gram silver och 0,2 gram guld.

  146. I ett ton mobiltelefoner finns det-

  147. -upp till 150 kilo koppar
    per ton mobiltelefoner.

  148. 700 gram silver och 400 gram guld.

  149. Så om man vill ha guld
    till en guldring på tre gram-

  150. -kan man antingen ta tio ton malm
    från berget-

  151. -eller tio kilo mobiltelefoner,
    för att få samma mängd guld.

  152. I och med att koncentrationerna
    är så höga-

  153. -blir det inte lika mycket avfall.

  154. Dessutom är metallerna mycket renare,
    så man sparar mycket energi-

  155. -på att återvinna istället för att
    ta metallerna från jorden.

  156. Aluminium, nickel, guld och silver,
    som bryts vid låga koncentrationer-

  157. -kan man spara upp till
    95-98 procent energi på.

  158. För järn, som man bryter
    till 60 procent i Kiruna-

  159. -görs inte samma energibesparingar,
    men ändå 60-70 procent.

  160. Om man tittar på var metallerna
    ovanför jordytan befinner sig-

  161. -ser man att ungefär 50 procent
    av metallerna används.

  162. De finns i en byggnad,
    eller i kamerorna som filmar det här.

  163. 10-20 procent av metallerna har vi
    fasat ut och lagt på soptipp.

  164. 10-20 procent av andra metaller
    ligger i gruvhögar.

  165. Eller i dammar.

  166. 1-5 procent ligger i dvala,
    kallar vi det.

  167. Det är metaller som inte används-

  168. -men inte heller finns
    i avfallssystemet.

  169. Det kan vara gamla mobiltelefoner
    som vi låter ligga i en byrålåda.

  170. 1-5 procent har flytt ut i miljön.

  171. Det kan vara koppar som lakar ut
    från ett tak.

  172. 1-5 procent ligger i slagghögar.

  173. Det är rester från smältverk
    där man renar metallen.

  174. Det man ska komma ihåg är att de här
    metallerna som är i användning-

  175. -fyller sin funktion,
    och vi kan inte bara ta dem.

  176. Men de 50 procent som finns
    i soptippar-

  177. -är ju direkt tillgängliga i dag.

  178. Den funktion de fyller är att läcka
    ut metaller. Det är ett problem.

  179. Om man tittar på alla metallerna
    tillsammans-

  180. -som finns ovanför jordytan
    så är de jämförbara-

  181. -med många av metallerna
    som finns i de geologiska reserverna.

  182. Av aluminium och järn, som är vanligt
    förekommande i jordskorpan-

  183. -finns det fortfarande mycket mer
    under jorden än i samhället.

  184. Av koppar och bly finns det ungefär
    lika mycket under som ovan jorden.

  185. I de geologiska reserverna
    som i samhället.

  186. Zink däremot finns det mer av-

  187. -uppe i samhället
    än i de geologiska reserverna.

  188. Om man tittar på
    ett av metallförråden-

  189. -som finns ovanför jordytan
    så är det en soptipp.

  190. Vi tittade på soptippen i Linköping,
    uppe på Gärstad, vid motorvägen.

  191. Där hittade vi 150 000 ton järn-

  192. -och 100 000 ton aluminium-

  193. -och ganska mycket koppar, zink
    och andra metaller.

  194. Det hade ett värde kring ungefär
    4 miljarder kronor.

  195. Soptippar är inte bara ett problem,
    utan kan också vara en gruva.

  196. Men om man jämför det här
    med en gruva-

  197. -är det stor skillnad.

  198. Själva mängden metall är mycket högre
    i en gruva än i en soptipp.

  199. Det vi jämför är startpunkten och
    slutstationen i materialflödet.

  200. Det här är zinkgruvan
    som ligger upp mot Örebro.

  201. Där ligger det 200 000 ton koppar,
    men bara 8 000 ton i soptippen.

  202. Så det finns mycket mer metaller
    i en gruva än i en soptipp.

  203. Av zink finns det 3 miljoner ton-

  204. -och bara 25 000 ton i en soptipp.

  205. Koncentrationerna av koppar
    är 0,2 procent i en soptipp-

  206. -vilket är ungefär lika mycket koppar
    som man bryter i Aitik.

  207. I Sverige finns det 4 000 soptippar.

  208. Varenda liten by hade förr i tiden
    en soptipp.

  209. Om man skulle gräva ut alla
    soptipparna har min kollega beräknat-

  210. -att det finns järn som motsvarar
    fem års konsumtion.

  211. Utöver metaller finns där även plast
    och andra värdefulla resurser.

  212. Det brännbara materialet skulle kunna
    täcka tio år av fjärrvärme.

  213. Om vi bara skulle låta de här
    soptipparna ligga-

  214. -skulle det ha en negativ
    miljöpåverkan, för de läcker metan.

  215. Men om vi skulle gräva upp
    alla 4 000 soptipparna-

  216. -skulle vi kunna spara
    lika mycket koldioxid-

  217. -som Sverige släpper ut årligen.

  218. Metaller finns inte bara i soptippar.

  219. En kollega har tittat på metaller
    som finns under staden i Norrköping.

  220. En stad är som ett träd,
    den behöver rötter.

  221. En stad har infrastruktur som skickar
    värme, vatten och el.

  222. Mycket av detta går sönder med tiden.

  223. Men när det ligger i marken brukar
    man bara lägga dit en ny kabel.

  224. Så 25 procent av infrastrukturen
    under marken fyller ingen funktion.

  225. Bara i Norrköping finns det tusentals
    ton metall med höga koncentrationer-

  226. -som ligger där helt outnyttjade.

  227. Bara det skulle ha ett värde
    av flera miljoner kronor.

  228. Vi kan titta på sällsynta
    jordartsmetaller-

  229. -som er gruva ska syssla med.

  230. Sammanlagt i världen-

  231. -finns det en halv miljon ton
    sällsynta jordartsmetaller.

  232. Det skulle täcka fyra års konsumtion
    av sällsynta jordartsmetaller.

  233. Siffrorna kommer från 2007.

  234. Vi ska titta på livscykeln
    för sällsynta jordartsmetaller.

  235. Här ser vi lantan och cerium.

  236. Jag ska prata om lantan,
    men de påminner om varandra.

  237. Under 2007 grävde man upp-

  238. -32 400 ton lantan från jordskorpan.

  239. Men redan vid utvinningen
    förlorade man 20 procent-

  240. -i och med att tekniken
    inte är nog effektiv.

  241. Vid separeringen förlorade man
    ytterligare 10 procent.

  242. Vid fabriceringen, alltså där man
    klipper och gör iordning metallen-

  243. -förlorade man igen 10 procent,
    och vid tillverkningen 5 procent.

  244. När metallen når användning-

  245. -har man redan förlorat 45 procent
    av det man grävde upp.

  246. En annan sak som slår en med den här
    bilden är det totalt linjära flödet.

  247. Ingen av de sällsynta
    jordartsmetaller återvinns.

  248. Allt läggs på soptipp.

  249. Genom att effektivisera processen-

  250. -och inte låta så mycket metaller
    komma ut i soptippar-

  251. -skulle behovet att utvinna metaller
    ur jorden minska.

  252. Om man dessutom skapade
    ett kretslopp-

  253. -skulle detta behov minska ännu mer.

  254. Vi är bra på att återvinna
    en tredjedel av alla metaller.

  255. Vi återvinner järn, koppar, zink
    och aluminium.

  256. Men en tredjedel av alla metaller
    återvinner vi inte alls.

  257. Vi återvinner inte
    sällsynta jordartsmetaller.

  258. Globalt sett är återvinningsgraden
    under 1 procent.

  259. Så om potentialen är så här stor,
    varför återvinner vi inte mer i dag?

  260. Hur ligger jag till i tiden?

  261. Det är lugnt.

  262. En anledning till
    att vi inte återvinner mer-

  263. -är att produkter
    har blivit mer komplexa.

  264. För 40 år sedan innehöll
    ett kretskort-

  265. -bara några få metaller.

  266. I dag innehåller kretskort i stort
    sett hela det periodiska systemet.

  267. Återvinningen har inte hängt med
    utvecklingen av produkter.

  268. Om man tar en tvättmaskin,
    till exempel-

  269. -så består 95 procent
    av tvättmaskinen av bulkmaterial.

  270. Alltså stora material av järn
    och koppar och zink-

  271. -som är lätta att lyfta ut
    och återvinna lönsamt.

  272. Men 5 procent av tvättmaskinen
    är elektroniska komponenter.

  273. Där finns också de sällsynta
    jordartsmetallerna.

  274. När de finns i en produkt är det
    i väldigt liten koncentration-

  275. -och i en komplex miljö-

  276. -vilket gör det svårt
    att få det lönsamt att utvinna det.

  277. Men många sällsynta jordartsmetaller
    befinner sig i större sammanhang.

  278. Som i en magnet
    eller i en katalysator-

  279. -som borde gå att återvinna lönsamt.

  280. Lönsamhet när det gäller
    naturresursutvinning-

  281. -är inte något som bara skapas
    på en fri marknad.

  282. Det påverkas också politiskt.

  283. Man brukar säga att naturresurser
    inte är naturliga, utan blir det.

  284. Vi har gjort en studie där vi har
    jämfört vilket politiskt stöd-

  285. -återvinning får,
    kontra gruvnäringen.

  286. Vi tittade på året 2010. Vi hoppas
    att studien publiceras snart.

  287. Vi tittar på återvinning under 2010.

  288. Det enda politiska stöd
    återvinning fick-

  289. -i form av subventioner,
    var till forskning.

  290. Jag har tittat på forskningsprogram,
    inte enskilda, mindre anslag.

  291. Under 2010 fick återvinningen
    5-6 miljoner kronor-

  292. -i subventioner från svenska staten.

  293. Om man tittar på gruvnäringen
    skiftar bilden ganska drastiskt.

  294. Det finns inga direkta anslag
    från staten-

  295. -men de får lägre koldioxidskatt än
    vad som är generellt för industrin.

  296. Gruvnäringen har också
    en lägre energiskatt.

  297. Staten går också ofta in och lägger
    ut pengar för att sanera gruvor-

  298. -som har gått i konkurs
    eller där man inte hittar ägaren.

  299. Just under 2010 gick inga pengar
    från staten-

  300. -till att sanera gruvor,
    men det är ganska vanligt.

  301. En hel del forskningsanslag
    i form av gruvprogram-

  302. -gick indirekt till gruvnäringen.
    Gruvforskning.

  303. Gruvforskningen får mer
    än återvinningsforskningen.

  304. Gruvnäringen får hjälp
    av Mineralkontoret-

  305. -som stöds med skattepengar.

  306. Prospekterare får hjälp
    hos Mineralkontoret-

  307. -att hitta kartor
    och söka efter metaller.

  308. SGU genomför geokemiska
    undersökningar-

  309. -på platser som ska vara till hjälp
    för prospekterare.

  310. Totalt är det upp mot
    300-400 miljoner kronor under 2010.

  311. Sedan har vi en annan subvention-

  312. -som är mer diskutabelt huruvida
    det är en subvention.

  313. Staten och EU anser det inte vara
    en subvention.

  314. Det är ett undantag
    från deponiskatten.

  315. Vanligtvis får man betala 435 kronor-

  316. -när man lägger avfall på en soptipp.

  317. Det är gruvnäringen undantaget.

  318. När återvinningssektorn utvinner
    metaller skapas också avfall-

  319. -som måste till soptipp,
    men de måste betala deponiskatt-

  320. -för massorna som uppstår
    efter metallutvinningen.

  321. På så sätt kan man anse
    att gruvnäringen får ett stöd-

  322. -som inte återvinningssektorn får,
    och kalla det en subvention.

  323. Om man anser att det är en subvention
    ändras bilden totalt.

  324. I så fall subventioneras gruvsektorn
    med 35 miljarder årligen.

  325. Återvinningssektorn fick bara
    5-6 miljoner.

  326. Subventionsstorleken måste jämföras
    med hur viktig näringen är i Sverige.

  327. I Sverige producerar gruvor tio
    gånger mer metall än återvinningen.

  328. Men om man slår ut det över
    antal ton producerad metall-

  329. -inser man fort att gruvnäringen
    subventioneras mycket mer-

  330. -än återvinningssektorn.

  331. När man pratar om subventioner brukar
    man jämföra det med förädlingsvärdet.

  332. Förädlingsvärdet är det värde
    som en sektor ger tillbaka till BNP-

  333. -alltså till nationens tillväxt.

  334. Gruvsektorn skapar ett större
    förädlingsvärde än återvinningen-

  335. -eftersom de producerar mer metall.

  336. Men om man kollar
    per producerat ton metall-

  337. -ser man att återvinningssektorn-

  338. -har ett 30 procent större
    förädlingsvärde än gruvsektorn.

  339. Man kan jämföra hur mycket en sektor
    får i subventioner-

  340. -gentemot hur mycket förädlingsvärde
    sektorn skapar tillbaka till ekonomin

  341. Återvinningssektorn får 0,3 procent
    i subventioner-

  342. -jämfört med värdet de skapar
    tillbaka till samhället.

  343. Angående gruvsektorn beror det på
    om man anser-

  344. -att undantaget från deponiskatt
    är en subvention eller inte.

  345. Om det inte är en subvention
    är det 2 procent-

  346. -som gruvnäringen subventioneras
    av värdet som de skapar tillbaka.

  347. Anser man att undantaget
    från deponiskatt är en subvention-

  348. -subventioneras gruvnäringen
    dubbelt så mycket-

  349. -som samma sektor ger tillbaka
    till Sveriges ekonomi.

  350. I dag är det mycket mer lönsamt
    för en privat aktör-

  351. -att leta efter metaller under
    jordskorpan än att återvinna dem.

  352. Kom då ihåg att gruvsektorn får lägre
    kostnad på bränslet-

  353. -i och med att de har reducerad
    koldioxidskatt och energiskatt.

  354. Prospekterare får också hjälp att
    leta efter metaller under jordytan.

  355. Och de kan lägga sitt avfall
    i princip gratis på en soptipp-

  356. -vilket inte återvinnare kan göra.

  357. Problemet är att
    den här ojämna fördelningen-

  358. -tyvärr håller på att öka.

  359. Tittar man i
    Sveriges mineralstrategi-

  360. -står det tydligt att återvinningen
    bör öka-

  361. -men också att gruvnäringen bör öka.

  362. Men trots att ordet "hållbarhet"
    förekommer över 40 gånger-

  363. -finns det bara direkta anslag
    till gruvnäringen.

  364. Till exempel ska 3,5 miljarder kronor
    investeras i-

  365. -gruvrelaterad infrastruktur.

  366. Byggandet av bostäder i gruvsamhällen
    ska främjas genom statliga garantier.

  367. Processtiden för gruvtillstånd
    ska minskas-

  368. -genom att öka bidragen
    till tillståndsmyndigheterna.

  369. 200 miljoner kronor ska investeras
    i gruv-, metall- och stålforskning.

  370. Det finns alltså en enorm potential
    att öka återvinningen-

  371. -men så länge marknadsvillkoren
    ser ut som de gör-

  372. -kommer vi troligare att gå
    mer och mer mot gruvutvinning-

  373. -snarare än att öka återvinningen.

  374. Så. Tack för er tid.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gruvor och återvinning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör, säger Nils Johansson, forskare i miljöteknik vid Linköping universitet. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Teknik > Industriella processer
Ämnesord:
Avfallsåtervinning, Bergsbruk, Gruvindustri, Metaller, Mineralutvinning, Prospektering, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss