Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus: Vätterns speciella bottengeologiDela
  1. Jag tänkte prata om Vätterns geologi.

  2. Och sambandet mellan den och de hot
    som finns mot Vättern i dag.

  3. Jag har listat de två hoten:
    gasutvinning från alunskiffer-

  4. -och flygvapnets ammunitionsrester.
    Det där ligger mitt i Vättern.

  5. Jag tar inte upp nåt om
    gruvindustrin-

  6. -utan håller mig till
    Vättern som sån.

  7. Vättern skapades
    för 700-800 miljoner år sen.

  8. Ni som bor här nere känner till
    den fantastiska branten som går här-

  9. -där Brahehus ligger på toppen.

  10. Och för så länge sen
    bildades här en sprickzon-

  11. -som går i nord-sydlig riktning
    ungefär genom Sverige.

  12. Här uppe har vi baltiska skölden-

  13. -som betecknas som ganska stabil.

  14. Men det finns sprickzoner i den
    också. En av dem går genom Vättern.

  15. Ni ser att Vättern ligger där.

  16. Det blev
    en förskjutning av bergarterna.

  17. Då bildas en gravsänka
    som i dag är Vättern.

  18. Resultatet utav
    den där tektoniska händelsen-

  19. -är att vi på höger sida ser...
    Här har vi Gränna till höger.

  20. Att berget är förkastat i trappsteg.

  21. Det är Visingsöformationens bergarter
    som ligger på det där sättet.

  22. Mot Visingsö ser man också
    förkastningssprickor.

  23. Det finns alltså två zoner.
    Väster och öster om Vättern-

  24. -som är tektoniska zoner som bildades
    för 700-800 miljoner år sen.

  25. Zonerna rör sig
    fortfarande lite grann.

  26. Vi har flera sprickor som går genom
    Sverige och som fortfarande rör sig.

  27. Så Sverige saknar inte jordbävningar.

  28. De är bara normalt så små
    att vi inte noterar dem.

  29. När det här skedde tog det
    ytterligare 100 miljoner år-

  30. -när det avlagrades sediment
    på de här bergarterna.

  31. Bl.a. den alunskiffer
    som vi har i Motalabukten.

  32. Alltså kambriska bergarter.

  33. Nästa stora händelse
    i Vätterns historia-

  34. -skedde för 11 500 år sen.

  35. Då hade ismassan avsmält-

  36. -så pass mycket att den låg
    vid Billingens nordspets här nere.

  37. Där låg den i 800 år och skavde
    lite fram och tillbaka.

  38. På insidan mot öster bildades ett
    stort sötvattenshav: Baltiska issjön.

  39. Till väster hade vi
    dåvarande Atlanten.

  40. När ismassan släppte från Billingen
    blev det en stor naturkatastrof.

  41. Vattennivåskillnaden mellan
    Västerhavet och Baltiska issjön-

  42. -var 25 meter.

  43. På väldigt kort tid
    skulle de enorma vattenmängderna-

  44. -ta sig ut till Västerhavet.

  45. Här står vi på iskanten... Sorry.
    Jag trycker alltid på fel knapp.

  46. Här står vi på kanten
    och tittar ner mot Billingen.

  47. Här har vi sötvattenssjön
    och här har vi Västerhavet.

  48. 25 meter vatten släpptes
    plötsligt på. Man räknar med-

  49. -att 7 800 kubikkilometer vatten
    skulle gå ut på kort tid.

  50. Det kan vi jämföra med
    den vattenmängd som kom av nederbörd-

  51. -över Bottenviken och passerar Åland.

  52. Det är ungefär
    180 kubikkilometer vatten per år.

  53. Det skulle ta 43 år
    för en sån vattenmassa-

  54. -som motsvarar den här.

  55. Ni kan förstå
    vilken stor katastrof det var.

  56. Samtidigt skulle man ha velat se det.
    Det måste ha varit otroligt fint.

  57. Jag kanske...
    Nä, jag återkommer till det.

  58. När ismassan dragit sig tillbaka
    ytterligare-

  59. -frilades hela området
    där Vättern finns också.

  60. Det var en hel del sediment och sånt
    som samlades.

  61. Först spolades Vätternbassängen ut.

  62. Sen samlades det
    nya sedimentbergarter i den.

  63. Tittar man på bottnarna i dag
    i Vättern ser man att de här två...

  64. ...två förkastningszonerna.
    De syns tydligt.

  65. Vi ser också hur sedimenten böjer av.

  66. På Visingsösidan
    kan man se en skillnad på sex meter.

  67. På Grännasidan 13 meter. I andra
    delar är de ungefär tio meter.

  68. Räknat på den här förkastningen
    som skedde här på Grännasidan-

  69. -skulle det motsvara
    7,5 på richterskalan.

  70. Alltså en ganska kraftig händelse.

  71. Det beror på att trycket
    från 25 meter vatten lättade-

  72. -på den östra delen av sprickzonen.

  73. I dag har vi fortfarande en sprickzon
    som bildades för 800 miljoner år sen.

  74. Som rörde kraftigt på sig för 11 500
    år sen och som kan röra på sig än.

  75. Det ska vi ha i minne när vi
    fortsätter diskutera om Vättern.

  76. Förkastningarna syns också på botten
    i form av...

  77. Det syns inte så bra där, men det
    finns lite mörkare blå fläckar.

  78. Det är förkastningsgropar
    som syns på botten även i dag.

  79. Ni har Gränna till höger,
    Visingsö till vänster.

  80. Här har vi kartbilden.
    Det finns en rödstreckad linje.

  81. Det är sprickzonen som jag pratar om.

  82. Det går således förbi Motalabukten-

  83. -genom de bergarter
    där alunskiffern finns.

  84. Man tror att det var
    framför allt i det här området-

  85. -som man hade de stora förskjut-
    ningarna långt tillbaka i tiden.

  86. I dag läser vi i pressen...

  87. Såna här rubriker börjar komma
    ganska tätt.

  88. "14 december 2013. Fracking
    het fråga som delar Europa."

  89. Fracking är en metod
    där man går ner i berget-

  90. -och fraktionerar det.
    Den där diskuteras i EU i dag.

  91. EU har inte bestämt sig för
    om de ska förbjuda metoden helt.

  92. Många länder har sagt nej till den.
    Engelsmännen sa nej-

  93. -nu kan de tänka sig använda metoden
    i vissa delar av England.

  94. Senaste var att vi ska sätta gränser
    för exploatering.

  95. De utländska gruvbolagen betalar
    0,5 promille av vinsten till staten-

  96. -när de bryter här.

  97. Ska de hämta gas får svenska staten
    0,5 promille av det.

  98. Efter sig lämnar de ett stort hål
    som ska tas omhand.

  99. De fonderar vissa medel,
    men de är försumbara-

  100. -mot vad det kostar att reparera
    skadorna som de åstadkommit.

  101. I Finland i dag har man en gruva
    på en ort som...

  102. Talvivaaragruvan.
    Den har pågått några år.

  103. Den anses vara den största
    miljökatastrofen i Finland.

  104. Där går man in och bryter
    i alunskiffern.

  105. Alunskiffern är
    den skitigaste bergarten vi har.

  106. Den innehåller alla giftiga metaller
    i stora koncentrationer.

  107. Här beskriver vi metoden fracking.
    Man går ner i ett vertikalt borrhål.

  108. När man kommer ner i skiffern
    byter man borrkrona-

  109. -och borrhålet går ut horisontellt.

  110. Man pumpar ner kemiska lösningar.

  111. Vad det är för lösningar vill man
    inte tala om. Det är hemligt.

  112. De lösningarna sväller i berget
    och fraktionerar skiffern.

  113. Då är tanken att gasen ska läcka ut
    i borr-röret-

  114. -så att man ska kunna pumpa ut gas
    på platsen där man står där uppe.

  115. Det förutsätter att det inte läcker
    ut nån annanstans.

  116. I Vättern finns sprickzonen
    genom alunskiffern.

  117. Det finns också andra sprickor
    runt den. De har ingen kontroll på-

  118. -var gasen går
    när de borrar i alunskiffern.

  119. I USA har man förbjudit den här
    metoden i flera delstater.

  120. I vissa delstater har man problem med
    tektonik som går genom alunskiffern.

  121. Gasen läcker ut på andra ställen.
    Man har också fått jordbävningar-

  122. -därför att grejerna som läcker ut
    från skiffern-

  123. -verkar som smörjmedel
    på tektoniska zoner.

  124. Då börjar berget röra sig.
    Det har man råkat ut för i USA.

  125. Riksdagen godkände den här metoden
    i april 2013.

  126. Innan EU har bestämt sig för
    om man ska ha den eller inte.

  127. Det var tydligen en majoritet i
    Riksdagen som tyckte att det var bra.

  128. Man har inte tagit till sig av
    den erfarenhet som finns-

  129. -både i USA och Europa
    av den här metoden.

  130. Det är sorgligt.
    Bolaget som ska ta ut gasen påstår-

  131. -att de inte ska använda fracking.

  132. Vad ska de då använda sig av?

  133. Nåt helt oprövat? Jag vet inte.

  134. Men man måste ner i skiffern
    i vilket fall.

  135. Då kommer man att få
    de här problemen.

  136. Skiffern innehåller också
    organiskt material.

  137. Vi har brutit alunskiffer i Ramstad
    och i Kvarntorp i Sverige.

  138. Karsten Pedersen gjorde
    undersökningar i laboratoriet på-

  139. -vad som händer om man blandar
    skiffern med olika saker.

  140. Han blandade den
    med ett medium som han hade.

  141. Då hände inget. Han hade
    steriliserat det innan, också.

  142. Sen tillsatte han bakterier.

  143. Då visade det sig
    att bakterierna bryter ner-

  144. -en del av det organiska materialet
    i skiffern.

  145. Plötsligt börjar metallerna
    gå i lösning. Här har vi krom.

  146. Här har vi uran,
    som det finns mycket av i skiffern.

  147. Öppnar man skiffern tillför man luft
    och en del andra komponenter.

  148. Då får vi de här fenomenen
    i skiffern.

  149. Vi får metaller som går i lösning
    som inte ska det enligt läroböckerna-

  150. -men gör det för att de komplexbinds.

  151. Det står inte mycket om
    komplexbindning i läroböckerna-

  152. -men det bildas metallkomplex.

  153. Ni ser de två organiska föreningarna
    här till vänster och höger.

  154. Som sätter käftarna kring metallen.

  155. Det är väldigt starka bindningar.

  156. Varför gör bakterierna det här? Jo,
    de vill inte heller ha metallerna.

  157. Så de skapar metallkomplexet
    så att de inte tar skada-

  158. -av metallerna som frigörs.

  159. De är inte dumma, bakterierna.

  160. Jag gjorde undersökningar i Norge.

  161. Jag hittade koppar i höga halter
    där det inte skulle finnas koppar.

  162. Den här fjorden i Sydnorge har ett
    gränsskikt vid runt sjutton meter.

  163. Ovanför sjutton meter
    är det sötvatten.

  164. Under sjutton meter
    kommer saltvatten in-

  165. -över fjordens tröskel
    och rinner ner i de djupare delarna.

  166. Där sker inget stort ombyte.
    Då bildas svavelväte.

  167. Ganska höga koncentrationer.
    Då ska det bildas kopparsulfider.

  168. Men det blev det inte.
    Kopparn fanns i lösning.

  169. Då började jag undersöka vad det
    kunde bero på. Jag höll på i två år-

  170. -innan jag kom fram till
    att det var det som jag kallar mbt.

  171. Det är alltså mercaptobenzothiasolan.
    Den molekylen.

  172. Den bildas naturligt i sedimenten
    och i vattenmassan i den här sjön.

  173. Det finns ingen industri i närheten.
    Jag tittade i litteraturen.

  174. Den är en så fantastisk komplexbil-
    dare att den tillverkas industriellt.

  175. Bakterierna gör det naturligt.

  176. Detta trots att det finns svavelväte
    från botten och hit upp.

  177. Svavelväte är en giftig gas.

  178. Den blockerar syreupptaget i blodet.

  179. Det behövs inte många molekyler
    för att vi ska känna doften av den.

  180. Vet ni vad svavelväte doftar?
    Ruttna ägg, brukar man säga.

  181. Det beror på kväveföreningarna i det.
    Jag doktorerade på-

  182. -bakterierna som bildar svavelväte.

  183. Jag byggde upp tre anläggningar i
    mitt arbetsrum. Kontinuerlig odling-

  184. -av sulfatreducerande bakterier-

  185. -som producerar svavelväte
    dygnet runt.

  186. De höll inte tätt.

  187. Så det kom ut svavelväte i rummet.

  188. Jag vande mig och tyckte att det var
    en ganska angenäm doft.

  189. Men folk som skulle besöka mig
    gick ganska snart.

  190. Så i dag skulle jag gärna ha
    en sån anläggning på arbetsrummet.

  191. Man får arbeta i lugn och ro.
    Ingen kommer och stör en.

  192. Ni ser hur koncentrationerna ökar
    uppe i gränsskiktet.

  193. Koppar är rött.

  194. Står jag i vägen?

  195. Vad bra. Här har vi kopparrött.

  196. Kadmium ökar också.

  197. Den här föreningen ökar också
    i gränsskiktet.

  198. Om man dyker ner till sjutton meter
    till gränsskiktet-

  199. -mellan svavelväte
    och syresatt vatten-

  200. -är det så skarpt
    att man kan lägga cyklopen så här.

  201. Organiskt material
    har ansamlats vid gränsskiktet.

  202. För vattnet blir tyngre
    och är inte lätt att sedimentera i.

  203. Det är en gardin av ruttet, organiskt
    material som passerar gränsskiktet.

  204. Då får vi en anrikning av organiskt
    material och då bildas föreningarna.

  205. I alunskiffern har vi det materialet.

  206. Vi får samma fenomen där.

  207. Sen ska flygvapnet
    ha Vättern som målområde.

  208. Det målområdet ligger
    i södra delen av Vättern.

  209. Här uppe har vi Motalabukten.

  210. Och anledningen till det-

  211. -är att det är för långt att åka till
    området i Dalarna som de har i dag.

  212. Då undrar jag
    vad vi har för flygvapen.

  213. Därför att man samtidigt bjuder in
    utländskt flygvapen till det området.

  214. De har tydligen inte så långt
    till Sverige.

  215. Det är kanske dags att tänka om
    vilket flygvapen vi ska ha...

  216. Det här är ett stort område.

  217. Hela området är väldigt stort.

  218. Här kommer det att finnas
    ammunitionsrester.

  219. Rester utav det material
    som fanns också.

  220. Mycket metaller.

  221. De ska öka från cirka 1 000
    till 79 000 skott per år.

  222. Flygningar 50 dagar per år.

  223. Bjuda in utländska krigsmakter
    att skjuta i Vättern.

  224. Jag förstår inte
    att man kan gå med på nåt sånt.

  225. Så här ser Vättern ut i dag.

  226. Och vi har då...

  227. Det är det vackra område
    ni har i dag.

  228. På ena sidan
    ser ni förkastningszonen.

  229. Ni ser inte mycket av katastrofen
    som skedde för 11 500 år sen.

  230. Men åker ni från Ödeshög till Gränna-

  231. -och i Småland över huvud taget
    kan ni se vad mycket sten det finns.

  232. Smålänningar har byggt gärdesgårdar
    i flera hundra år av sten.

  233. För när landskapet spolades rent
    blev det egentligen bara sten kvar.

  234. Det har fyllts på med jord,
    men den är mager.

  235. Det är inte lätt att vara jordbrukare
    på marken som blev renspolad-

  236. -och som sen ska ge föda
    åt mycket människor.

  237. Vättern är i dag dricksvattentäkt
    för 250 000 personer.

  238. Det är tilltänkt som dricksvattentäkt
    för 150 000 från Örebro.

  239. Även Mälardalen
    ska få sitt vatten härifrån.

  240. Mälardalen i dag ger vatten
    till drygt två miljoner-

  241. -men Mälardalen är väldigt förorenad.

  242. Vättern är en klar, fin sjö
    och attraktiv.

  243. Tyskarna hoppas också
    få ta vatten från Vättern.

  244. Det är de här naturtillgångarna,
    det rena vattnet i Vättern-

  245. -som man har i ena handen.
    I andra handen har man-

  246. -de få arbetstillfällen som erbjuds
    för den här gruvindustrin.

  247. Plus flygvapnets kortare sträcka
    för sitt målområde.

  248. Det ska vägas mot en vattentäkt
    för kanske 2 miljoner.

  249. Börjar man med brytningarna
    av alunskiffern-

  250. -börjar man ösa på med ammunition
    i Vättern-

  251. -får man irreparabla skador.

  252. Det går inte med
    en så här stor vattenmassa-

  253. -att ta bort de här metallerna.
    Det kostar för mycket.

  254. Då får ni leta vatten nån annanstans.

  255. Det här är Sveriges näst största sjö.
    Ingen liten vattenförekomst.

  256. Jag hoppas att politiker och andra
    tar till sig av det här-

  257. -och tänker på vad det betyder lång-
    siktigt att gå in i ett sånt område.

  258. Jag brukar säga att det är mina
    barnbarns vatten jag måste tänka på.

  259. Tänk lite längre fram i tiden.

  260. Jag tänkte sluta där.

  261. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vätterns speciella bottengeologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Geografi > Jordytans form och förändring, Geografi > Naturresurser, varor och tjänster, Geografi > Sverige, Miljö > Föroreningar och miljögifter, Teknik > Industriella processer
Ämnesord:
Alunskiffer, Bergsbruk, Geologi, Gruvbrytning, Mineralutvinning, Naturvetenskap, Paleontologi, Prospektering, Sverige, Teknik, Vättern
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etiska riktlinjer för forskning om ursprungsfolk

Maui Hudson är maorier och hälsoforskare från Nya Zeeland. Han berättar hur forskarna i hans hemland de senaste decennierna arbetat fram nya etiska riktlinjer för forskning om urfolk. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Pengar i graven

I Kina måste man ta väl hand om sina döda anförvanter. En försummad själ kan bli en ond ande som ställer till mycket besvär. De rikaste och mest ansedda begravs högst upp på kyrkogården. En gravplats och begravning kan kosta en hel årslön i Kina. Men de fattiga har inte råd att begrava sina döda på kyrkogården, det blir en gravplats uppe i bergen med en enkel, billig gravsten.

Fråga oss