Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus: GruvdammarDela
  1. Jag kom in i
    ett projekt om dammsäkerhet-

  2. -med May-Britt Öhman
    som skulle prata i dag.

  3. Det var ett forskningsprojekt
    om dammsäkerhet i Lule- och Umeälven.

  4. Det hette "Nedan fördämningarna -
    säkerhet, risk och resiliens"-

  5. -och det var finansierat
    av Vetenskapsrådet-

  6. -så vi har tittat på dammsäkerhet
    i Luleälven-

  7. -och kom på så vis in på Kallak,
    en gruva som har nämnts tidigare-

  8. -som är utanför Jokkmokk.

  9. Den ligger i princip på en ö i älven-

  10. -där man har ett vattenkraftverk,
    en damm uppströms och nedströms-

  11. -och mitt i älven
    planerar man gruvan.

  12. Det är ett vanligt fenomen, att det
    är en konflikt mellan gruvverksamhet-

  13. -och dricksvatten
    eller vattenkvalitet.

  14. Det är ett vanligt konfliktområde.

  15. Hur gör man då? Vi tittade på hur...

  16. Man kan titta på hur det ser ut.
    Hur vanligt är det med olyckor-

  17. -eller hur ser dammsäkerheten ut
    vid gruvor?

  18. Om man ser på havererade gruvdammar-

  19. -har vi tidigare nämnt Los Frailes
    1998, där Boliden var inblandade.

  20. Då läckte miljontals kubikmeter slam
    ut från en gruvdamm.

  21. Det rann ut i en flod.

  22. I Baia Mare 2000-

  23. -brast en avfallsdamm med cyanid
    och tungmetaller från en guldgruva.

  24. Förgiftat vatten rann ut i floden...

  25. ...och 2,5 miljoner människors
    dricksvatten förstördes.

  26. Aitik har också nämnts. Det är
    det största haveriet i Sverige-

  27. -men det har förekommit andra.

  28. Här brast slamdammen,
    men fångdammen höll.

  29. Jag ska prata om
    hur dammar är konstruerade.

  30. Talvivaara är ett exempel i Finland.

  31. Det fick inte mycket uppmärksamhet,
    men det var...

  32. Det betecknas som Finlands
    största miljökatastrof i modern tid.

  33. Man hade nickel, uran och zink
    som läckte ut-

  34. -till vattendrag.

  35. Då undrar man hur vanligt det är.
    Är det regel eller undantag?

  36. Det finns en sammanställning
    av havererade gruvdammar-

  37. -men den är inte fullständig,
    utan utgår från media.

  38. Det finns
    inget fullständigt olycksregister.

  39. Men det finns ett register,
    och jag tittade i det-

  40. -och de senaste åren,
    från 98 fram till i dag-

  41. -är det ett antal gruvor.
    Det visar sig vara...

  42. Jag bläddrar, så att ni får se.

  43. Det är ungefär två stora olyckor
    per år som inträffar.

  44. Det är inte ett undantag,
    och där har vi Aitik 2000.

  45. Här var Los Frailes.
    Jag har inte gått längre bak.

  46. Det finns inte
    ett fullständigt olycksregister.

  47. Det finns en organisation
    som heter ICOLD-

  48. -International Commission
    on Large Dams-

  49. -en intresseorganisation
    som tittar på stora dammar.

  50. Bevakningen ser olika ut
    i olika länder-

  51. -men de konstaterade redan 2001:

  52. "Technical knowlede exists to allow
    dams to be built at low risk."

  53. Det finns teknisk kunskap
    för att driva gruvdammarna säkert.

  54. "But accidents occur"-

  55. -"because of lapses
    in the application of expertise"-

  56. -"and lack of attention to detail."

  57. De är oroliga redan 2001.

  58. Det finns alltså expertis,
    men det är brister i tillsynen-

  59. -och brister i detaljkunskapen.

  60. Man säger: "The mining industry
    operates to cut costs"-

  61. -"due to the reduction
    in real prices for minerals."

  62. Gruvindustrin jobbar hela tiden
    för att skära ned kostnaderna.

  63. Den här kommissionen
    är alltså oberoende-

  64. -och har gjort en rapport.

  65. Det finns inte mycket gjort-

  66. -och nån pratade om
    varför man inte forskar mer.

  67. Det här är ett examensarbete,
    och inom forskningen-

  68. -satsas det inte mycket pengar på
    gruvindustrins effekter och problem.

  69. Däremot satsas en del på att utveckla
    metoder för att ta fram mineraler.

  70. Det är inte ett prioriterat område.

  71. I examensarbetet visade de-

  72. -att det var höga vattennivåer,
    konstruktionsfel-

  73. -och driftsrelaterade händelser
    som gjort att man fått problem.

  74. Det har lett till
    de värsta händelserna.

  75. De konstaterade 2005 att det fanns
    ett behov av ett gruvdammsregister-

  76. -och ett felrapporteringssystem.

  77. Det skulle ge
    ett mer pålitligt underlag-

  78. -men det finns ännu inget register.

  79. 2012 kom en dammsäkerhetsutredning-

  80. -som ni kan titta på. Den heter
    "Tydliga regler och bra tillsyn".

  81. De konstaterar att bristande tillsyn
    av befintliga dammar är ett problem.

  82. Det är problem med egenkontroll,
    och så är det strukturerat.

  83. Man övervakar själv och lämnar in det
    till länsstyrelsen.

  84. Det är kompetensbrist inom branschen.
    Vi har haft gruvindustri tidigare-

  85. -men sen gick det ned på 90-talet
    och det är många pensionsavgångar-

  86. -så det är en brist på kompetens.

  87. Vad det gäller olyckorna
    saknas det ofta beredskapsplaner.

  88. Jag tänkte prata om skillnader
    mellan vattenkraftsdammar-

  89. -och gruvdammar.

  90. Jag kommer från det hållet, och ni
    har nog koll på vattenkraftsdammar.

  91. Man har dämt upp-

  92. -ofta
    med en jord- eller stenfyllnadsdamm.

  93. Uppströms har man
    regleringsmagasinet.

  94. Det man ofta ser är utskoven,
    där vattnet kommer forsande-

  95. -och det är överskottet. Egentligen
    ska det gå genom kraftstationen-

  96. -och generera elström.

  97. I en gruvdamm har man slammagasinet-

  98. -och ett utskov.

  99. Ibland har man en reningsanläggning-

  100. -där man genom olika processer
    försöker får bort metaller.

  101. Annars rinner det vidare.
    Men man har en liknande dammkropp.

  102. Här är Aitik.

  103. Det är ett bra exempel,
    för ni såg trappstegsgruvan tidigare.

  104. Den är här. Det är den biten-

  105. -så det är en väldigt begränsad del.
    Här är slammagasinet-

  106. -och klarningsdammen.

  107. Det är väldigt stora ytor,
    som Olle var inne på.

  108. Vad påverkas då gruvdammen av?

  109. Det är en dammkropp
    som ska vara hyggligt tät-

  110. -och är nedförd
    till fastare material.

  111. Här anrikas sanden eller slammet
    som man har från processen.

  112. Den är påverkad av is. I vårt klimat
    kan man ha is på dammen.

  113. Man har kanske frost i marken
    och här.

  114. Man har diverse klimatpåverkan.

  115. Sen får man ibland för sig
    att vattnet stannar i dammen-

  116. -men det går ju inte.
    Det måste släppas ut nånstans.

  117. Dels tar det sig
    långsamt genom dammkroppen...

  118. ...här.

  119. Man har en ström här,
    och man släpper ut vatten därifrån-

  120. -så det kommer ut.

  121. Det finns olika typer av dammar.

  122. Man pratar om inåtdammar,
    då man bygger på konstruktionen inåt.

  123. Man bygger sig uppåt,
    och man bygger ju en damm eftersom.

  124. Man kan också bygga uppåt-

  125. -eller bygga utåt.

  126. Det vanligaste och billigaste
    är inåtdammen.

  127. Här har man en konstruktion
    som ser likadan ut och är planerad-

  128. -men ofta börjar det
    som en konstruktion-

  129. -och sen bygger man med tiden på den.

  130. Det kanske börjar som en damm
    med en tät kärna i mitten-

  131. -och sen blir det en inåtdamm,
    när man lägger fyllning utanpå.

  132. Då kommer vi till jämförelsen.
    Om ni har klart för er hur de ser ut-

  133. -har jag vattenkraftsdammen här
    och gruvdammen här.

  134. Om man jämför konstruktionerna-

  135. -kan man i princip ta bort
    en vattenkraftsdamm.

  136. De är komplicerat, för man har byggt
    utifrån att den står där-

  137. -men det finns fall i USA där man
    har tagit bort vattenkraftsdammar.

  138. En gruvdamm måste stå i tusentals år,
    för det är ett avfallsupplag.

  139. Det finns ju där till nästa istid.

  140. Vad gäller vattenkraftsdammar
    finns det bra kunskap.

  141. Redan de gamla grekerna och romarna
    höll på med det.

  142. Man har byggt dammar för bevattning,
    och sen har vi börjat med elkraft-

  143. -men vattenmagasin
    har man byggt tidigare.

  144. Gruvdammar... Tidigare släppte man ut
    vattnet i närmaste vattendrag-

  145. -så dem har man inte
    lika lång historia och kunskap om.

  146. I en vattenkraftsdamm har man
    en i förväg fastställd konstruktion.

  147. Man bestämmer dess utseende, läge
    och material.

  148. En gruvdamm konstrueras ju eftersom-

  149. -och beroende på materialet
    kan utformningen ändras.

  150. Vattenkraftsdammar gör specialiserade
    vattenbyggnadsingenjörer-

  151. -men gruvdammar
    är ofta en biprodukt av verksamheten.

  152. Gruvan är det intressanta, så ofta
    gör gruvingenjörer konstruktionen.

  153. Det har ändrats
    och nu är det en profession-

  154. -men kunskapsläget är bättre
    för vattenbyggnadskonsten-

  155. -än för gruvdammsbyggnaden.

  156. Man väljer dammläge utifrån var det
    är bäst och stabilast-

  157. -medan gruvdammen
    hamnar där gruvan är lokaliserad.

  158. Vid vattenkraftsdammen är det ofta
    en konstruktör och en entreprenör-

  159. -men vid gruvdammen är det ofta först
    en konstruktör och en entreprenör-

  160. -men sen kan andra fortsätta.
    Det kan bli nya konstruktörer-

  161. -som designar det.

  162. Vattenkraftsdammar
    är ofta grundlagda på ett berg-

  163. -men gruvdammar
    är beroende av var gruvan är.

  164. Där lägger man dammen.

  165. Vattendammen håller för vattentryck,
    men gruvdammen för sand och vatten.

  166. Man har utvalt material
    vid vattenkraft-

  167. -men restprodukter i gruvdammar.

  168. Vad gäller packning av material
    är det mer rutin i vattenkraft.

  169. Man har jobbat mer med det-

  170. -men många av dammarna
    påbörjades för 20-30 år sen.

  171. Vid vattenkraftsdammarna
    vill alla som är inom vattendraget-

  172. -ha så bra möjligheter som möjligt.
    Vattnet är ju inkomsten.

  173. Men vid gruvdammar
    är det mineralet som är inkomsten.

  174. Resten är avfall.

  175. Man har ofta vattenkraftsföretag
    i en älv.

  176. I Luleälven äger Vattenkraft
    samtliga kraftstationer-

  177. -och då tänker man
    på hela vattendraget.

  178. Vid gruvdammar saknar man ofta
    incitament för samverkan.

  179. Ni var inne på klimatförändringar-

  180. -och det har man diskuterat länge
    inom vattenkraftsbranschen.

  181. Däremot har det inte varit
    en jättefråga för gruvdammar.

  182. Vattenkraftsdammar fjärrövervakas-

  183. -men vid gruvdammar har man personal
    på plats så länge malmen bryts.

  184. Därefter
    är det en annan sak med tillsynen.

  185. Det här har en lång historia
    och mer kunskap-

  186. -men här finns få forskare.

  187. Det här är en bild från Kallak-

  188. -vid Luleälven.

  189. Jag tror...

  190. Man får tänka
    att man inte kan ha bådadera-

  191. -utan det är
    gruvverksamhet eller vattentäkt.

  192. Det är massor av problem förknippade
    med det här som måste lösas-

  193. -och man skulle aldrig lägga
    en vattentäkt nedströms Aitik.

  194. Det är så pass förorenat.

  195. Man står i en valsituation.

  196. Om jag skulle säga nåt om...

  197. Det här är en bild över Aitikgruvans
    sandmagasin-

  198. -eller slamdamm.

  199. Det som jag tänkte avsluta med-

  200. -var miljöbalken och miljölagen.

  201. Vi har en stark miljölagstiftning
    i Sverige-

  202. -men vi har intervjuat folk
    som har sysslat med tillsyn-

  203. -bl.a. på personer på länsstyrelsen
    som är en tillsynsmyndighet.

  204. Deras huvudsakliga invändning-

  205. -bör man fundera på
    innan man startar gruvverksamhet-

  206. -och det är att det sällan handlar om
    förebyggande miljöarbete.

  207. Tvärtom är det ofta i gruvsammanhang
    fråga om akututryckningar-

  208. -och att anpassa saker eftersom.

  209. Man får lösa frågan efterhand,
    och det syns-

  210. -i Norra kärrs MKB
    för bearbetningskoncession.

  211. Där har man inte ens talat om
    var gruvdammarna ska vara.

  212. Det håller man på att utreda-

  213. -när man lämnar in sin MKB.

  214. Deras synpunkter är att miljöbalken-

  215. -förutsätter
    att man har insikt om de här sakerna-

  216. -och agerar därefter-

  217. -att man har koll på miljöproblem
    och agerar utifrån det.

  218. I många av gruvsammanhangen har man-

  219. -väntat med att presentera lösningar-

  220. -och är plötsligt gruvan på gång
    och investerarna väntar på-

  221. -att få ut pengar. Då är det svårt
    att komma med miljöfrågor.

  222. Man måste veta vad man ska göra,
    och ofta är det så-

  223. -att man pratar om återställning
    som ska ske när gruvan läggs ned.

  224. Då får man för sig att man lägger ned
    på ett planerat sätt-

  225. -men i själva verket
    visar länsstyrelses erfarenheter-

  226. -att det oftast är så
    att pengarna tar slut.

  227. Då har man inte en planerad
    avslutning och återställning-

  228. -utan pengarna tar slut, och det är
    viktigt att ha en plan.

  229. Det står ofta "på bästa sätt"
    och "med bästa teknik" i en MKB.

  230. Ja... Jag tror att det var...

  231. Det man tänker på när man pratar om
    ekonomi generellt...

  232. Egentligen är ekonomi en fråga om
    att man ska hushålla med resurserna-

  233. -men det har fått en annan betydelse.

  234. Det är viktigt att tänka på,
    för det här blir en lånebubbla-

  235. -som kommande generationer
    får betala.

  236. Jag tror att det vore jättebra-

  237. -för den som tycker
    att gruvor är en bra idé-

  238. -att besöka Aitik. Jag använder det
    och det har använts tidigare-

  239. -för förhållandena är lika.
    Aitik är större-

  240. -men det är små halter av mineraler-

  241. -så det blir mycket en fråga om
    materialhantering och transporter.

  242. Därför kan jag rekommendera
    ett studiebesök i Aitik-

  243. -så får man koll på skalan
    och vad det handlar om-

  244. -vad gäller ytor och processer.

  245. Det är långt, men man lär sig en del.

  246. Jag slutar där.

  247. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Gruvdammar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Det finns inte så mycket forskning på hur gruvor påverkar miljön, det satsas mer på att se vilka metoder som är bäst när man ska utvinna mineraler och annat. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Teknik > Industriella processer, Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Bergsbruk, Byggnadsproduktion, Dammar (fördämningar), Gruvor, Mineralutvinning, Prospektering, Teknik, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss