Titta

UR Samtiden - Inspirerande matematik

UR Samtiden - Inspirerande matematik

Om UR Samtiden - Inspirerande matematik

Två tusen lärare och skolforskare möts för att prata matematik och pedagogik. Utmaningen ligger bland annat i "att hjälpa eleverna att hitta in i matten, att väcka deras lust och intresse". Några av landets bästa föreläsare står på scenen. Några av landets mest entusiastiska mattelärare delar med sig av sina erfarenheter. Föredragen spelades in på Matematikbiennalen på Umeå universitet i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Inspirerande matematik: Matematiken och politikenDela
  1. Tack så mycket, Lena.

  2. När jag var liten, satte min mamma...
    Ni som är jämngamla med mig-

  3. -kommer att känna igen det här.
    Det var vanligt i början på 70-talet.

  4. När jag var liten, satte mamma upp
    en sparbössa som kom i brevlådan.

  5. Den var av papper, man vek ihop den.
    Den kom från Lutherhjälpen.

  6. "Ja", säger alla på den äldre bänken.

  7. Det är... Tanken var att
    man skulle lägga 25-öringar i dem.

  8. Det skulle hjälpa svältande barn
    i Asien. Indokina var inne då.

  9. Indokina är området mellan Kina och
    Indien. Det var dit pengarna gick.

  10. De barn som vi då samlade in pengar
    till är nu mitt i livet.

  11. De har upplevt den
    snabbaste ekonomiska utvecklingen-

  12. -som några människor
    nånsin har upplevt.

  13. De har tagit över Volvo och Saab. Det
    var därför vi samlade in pengarna.

  14. Inte för att de skulle köpa dem.
    För att de skulle få det bättre.

  15. Det går mycket bättre för dem.
    Deras ekonomier växer i raketfart.

  16. De kallas för tigerekonomier,
    ekonomierna i Asien-

  17. -som går så snabbt uppåt.
    Inte bara där går det framåt.

  18. När vi ser på tv om Afrika
    är det mest Sahara.

  19. Libyen och Egypten.
    Konflikter, krig och revolutioner.

  20. Många i Afrika bor söder om Sahara.

  21. Det bor inte så många däruppe.
    De bor söderut.

  22. I de regionerna har man också...
    Konflikterna lockar tv mer.

  23. Där är det
    en enorm ekonomisk utveckling.

  24. Jag besökte Mocambique. För 20 år sen
    ett av världens fattigaste länder.

  25. De har nu haft 7 % ekonomisk tillväxt
    varje år i 20 år.

  26. Det har Sverige aldrig haft.

  27. Det är från en låg nivå,
    men det finns en enorm framtidstro.

  28. Det är det vi har velat. Fantastiskt!

  29. Barnadödligheten i världen
    har aldrig varit lägre.

  30. Medellivslängden
    har aldrig varit längre.

  31. Analfabetismen är lägre än nånsin.
    Aldrig i nån tidigare generation-

  32. -har så stor andel av
    världens befolkning lagt sig mätta.

  33. Det är en helt fantastisk utveckling.

  34. Men, och nu kommer ett men.
    Det innebär nya utmaningar för oss.

  35. Tidigare var Sverige ett av
    världens mest framgångsrika länder.

  36. Ekonomiskt, välfärd, tekniskt,
    allting.

  37. Vi konkurrerade med några få länder
    i Västeuropa, Nordamerika och Japan.

  38. Nu konkurrerar vi med hela världen.
    Att de tar över våra bilindustrier...

  39. Det är en exponent för detta. Vi har
    skickat bistånd till många länder-

  40. -som inte längre behöver det.
    De är snart ikapp oss.

  41. I stället blir de konkurrenter.

  42. Det är det perspektivet... Det lär ta
    nån generation för oss att tänka om.

  43. Världen globaliseras,
    utmaningarna blir större.

  44. Vår attityd bör vara... Jag är
    fantastiskt glad över utvecklingen-

  45. -men vi måste förstå att vi utsätts
    för en betydligt tuffare konkurrens-

  46. -i detta globaliserade klimat.

  47. Vi ska vara ett av de mest framgångs-
    rika länderna i nästa generation.

  48. Det kommer att kräva en del.

  49. Svaret på detta är naturligtvis
    kunskap, vetenskap, forskning.

  50. Det är svaret, om vi ska vara
    i framkant även framgent.

  51. Jag lägger inte nåt särskilt ansvar
    på er som är här...

  52. Men det är ni som måste fixa det.

  53. Därför är jag så glad över Matematik-
    biennalen, som funnits länge.

  54. Några år i Umeå, men jag var med
    när den var i Stockholm.

  55. Jag har varit med nästan varje gång.
    Yttersta syftet med den här...

  56. Ni lär er att bli bättre i era
    vardagliga jobb som matematiklärare-

  57. -eller vilken funktion ni nu har.
    Ni utbyter erfarenheter.

  58. Det yttersta syftet är att
    Sverige ska bli bättre på matematik.

  59. Det är det yttersta syftet. Därför är
    jag glad över såna här konferenser.

  60. Jag medverkar gärna i dem.

  61. 38! Lägg siffran på minnet.

  62. Sveriges placering
    i senaste Pisaundersökningen.

  63. Av femtio industriländer
    ligger Sverige på plats 38.

  64. Pisa var fram till nyligen
    det lutande tornet.

  65. Nu tänker alla på skolresultat.
    Det är bra, därför att...

  66. Den skolpolitiska diskussionen och
    skoldiskussionen efter resultaten-

  67. -har verkligen tagit fart.
    Det är bra.

  68. Resultatet är sorgligt, men det blir
    en diskussion som är nyttig.

  69. Det är bra att den kommer igång.
    Den behövs.

  70. Vi ligger bland länder som
    våra skolbarn inte vet var de finns.

  71. Båda sakerna är ett problem,
    det ena är en följd av det andra.

  72. Det är så att om Sverige ska...

  73. Vi måste fundera på hur vi har hamnat
    där och hur vi ska ta oss därifrån.

  74. Det är den centrala frågan
    för hela Sverige.

  75. Inte minst vi inom utbildnings-
    väsendet måste ställa de frågorna.

  76. Var har det gått fel? Vad behöver
    vi göra? Det är centrala frågor.

  77. Vi har rasat.
    Det är ingen blixt från klar himmel.

  78. Att vi kom just på plats 38
    var en nyhet.

  79. Men att vi har rasat 20 år i rad...
    Undersökningarna görs vart tredje år.

  80. Det finns andra undersökningar som
    mäter matematik och naturvetenskap.

  81. Alla pekar åt samma håll.
    De som säger: "De mäter fel saker."

  82. "Det är fel." Tro inte på dem,
    det här är sant och på allvar.

  83. De mäter inte fel saker,
    utan rätt saker.

  84. "De mäter bara fakta", säger en del.
    Inte alls.

  85. De mäter problemlösningsförmågor.
    Och fakta. Båda behövs.

  86. Det är på allvar och på riktigt.
    Vi bör ha en allvarlig diskussion.

  87. Vi har en skolpolitisk diskussion
    sedan länge. Nu måste den ta fart.

  88. Det pågår ett enormt reformarbete
    i svensk skola.

  89. Alla ni som är verksamma
    inom skolväsendet vet om det.

  90. De stora... Vi har en ny läroplan
    för alla skolformer.

  91. Vi har nya kursplaner för alla ämnen.

  92. På gymnasiet
    kallas det för ämnesplaner.

  93. Tydligare kunskapskrav,
    mer styrt ämnesinnehåll.

  94. Vi har ett nytt betygssystem
    med fler steg och tidigare betyg.

  95. Vi har en ny lärarutbildning.

  96. Vi har en ny skollagstiftning,
    som ställer mycket högre krav.

  97. Till exempel ställs det högre krav
    på att lärare har rätt utbildning.

  98. Vi inför lärarlegitimation.
    Syftet med det, är att förhindra-

  99. -att man, som tidigare,
    tar in lärare utan utbildning.

  100. Om man ska undervisa i matematik,
    ska man vara utbildad i det.

  101. Sen krävs det övergångsbestämmelser.
    Många har inte rätt utbildning.

  102. Man måste hitta övergångsbestämmelser
    så att alla får rätt utbildning.

  103. Inför man skarpa regler omedelbart,
    står många klassrum utan lärare.

  104. Man får jobba stegvis
    för att skruva åt reglerna.

  105. Det har varit många lärare som över
    huvud taget inte haft utbildning.

  106. Andra har haft det, men undervisat
    i andra ämnen. Det är inte okej.

  107. En lärare ska vara kunnig i sitt
    ämne. Man ska vara kunnig i ämnet.

  108. Det har det ruckats på i årtionden
    och det är en orsak till problemen.

  109. Vi inför en ny gymnasieskola och nytt
    lärlingssystem. En lång rad reformer.

  110. Man får gå tillbaka
    till 1840-talets folkskolereform-

  111. -för att hitta
    en lika genomgripande reformprocess.

  112. Det har skett reformperioder
    däremellan.

  113. 1990 skedde kommunaliseringen.
    Det städar vi upp nu.

  114. Det... För tjugo år sen
    var det ett reformskede-

  115. -men det är ännu mer som ändras nu.

  116. När jag möter mina EU-kolleger som är
    utbildningsministrar, vi är 28 st.

  117. När vi berättar om våra reformer, kan
    jag säga att våra är lika omfattande-

  118. -som de 27 andra ihop.
    Det beror på...

  119. Orsaken till det... Vi kände inte
    till senaste Pisamätningen...

  120. Orsaken är
    att resultaten sjunkit i tjugo år.

  121. Det hade de gjort redan innan
    mätningen. Därav förändringarna.

  122. Ni vet att förändringarna har börjat
    träda i kraft från 2011-2012.

  123. "Ni har infört reformer.
    Varför stiger inte resultaten?"

  124. Ni vet att undervisning
    inte är mekaniska processer.

  125. Om vi inför ROT-avdrag
    för att mura källare från 1 januari-

  126. -så kommer mängder av murare
    att få fler jobb redan 2 januari.

  127. Inför vi en ny lärarutbildning, kan
    eleverna inte mer tre veckor senare.

  128. Det är en långsiktig process.

  129. Effekterna av kommunaliseringen
    för tjugo år sen börjar vi se nu.

  130. De sågs inte i början. Undervisning
    är processer mellan människor.

  131. Det påverkas först långsiktigt
    av olika styrsystem som förändras.

  132. Fanns det en "quick fix",
    då lovar jag att vi hade gjort den.

  133. Det finns ingen. Det är reformarbete
    med långsiktig ambition-

  134. -för att förändra ett stort system,
    som ändå måste förändras.

  135. Jag ska inte rabbla reforminnehållet-

  136. -utan tänker i stället berätta om
    vilka värderingar som ligger bakom.

  137. Jag är...

  138. Jag är född i ett textilarbetarhem.
    Föräldrarna hade sju års folkskola.

  139. Jag kan inte minnas
    en enda vuxen person-

  140. -som gick in över vår kökströskel,
    som hade mer än sju års folkskola.

  141. Jag är uppvuxen i ett textilindustri-
    samhälle. Alla jobbade där.

  142. Pappa var textilarbetare,
    grannarna var det. Farbror var det.

  143. Min kusin var textilarbetare,
    min moster var textilarbetare.

  144. Idrottsplatsen hette Vävarevallen.
    Allt var textilindustri.

  145. Poängen är att det inte fanns
    nån utbildningstradition där.

  146. Det var vid ett föräldramöte...
    Vi fick vara med vid årskurs nio.

  147. Vi fick vara med.

  148. Jag minns en mamma som var jättearg.
    Hennes dotter hade problem.

  149. Mamman var jättearg. "Varför
    håller du på med grekisk mytologi?"

  150. "Varför ska de lära sig om grekiska
    gudar? De ska ju stå på Kungsfors."

  151. Det var namnet på textilfabriken.

  152. Kungsfors finns inte längre. Trots
    att alla... Samhället finns kvar.

  153. Textilfabrikerna flyttade först
    till Estland. Nu står de i Indien.

  154. De finns inte längre.
    Bildningstraditionen fanns inte där.

  155. Då ska jag säga så här:
    Hade den skolan haft attityden-

  156. -att vi själva skulle bestämma
    vad vi skulle lära oss...

  157. Att vi själva skulle ta ansvar
    för det och att lärarna var coacher-

  158. -då hade inte mycket blivit lärt.

  159. Ingen av oss förstod hemifrån
    att utbildning var viktigt. Ingen.

  160. Det var lärare och skola
    med höga krav som pushade-

  161. -och som anpassade sig
    till vår hembakgrund och såg till...

  162. Både med höga krav
    och piska och morot-

  163. -får man eleverna mot målet.
    Motivation och höga krav.

  164. Ibland får man ta allvarliga samtal
    med eleven. Och mycket stöd.

  165. Utan detta hade jag inte stått här
    i dag. Det är så lätt...

  166. Vi som är härinne
    har själva utbildning.

  167. Våra barn, det gäller de flesta
    av oss, kommer att bli pushade.

  168. Vi förstår värdet av utbildning.
    Vi läser läxor med våra barn.

  169. Vi köper inte att de slarvar.
    Jag har konflikter med min 12-åring.

  170. Det har alla. Men vi ger oss inte.

  171. Man måste förstå att det finns
    en stor grupp som har den attityden.

  172. Skolarbete är viktigt.
    Vi signalerar det.

  173. De ungarna klarar sig,
    oavsett hur skolan är organiserad.

  174. Skolan är till för de andra.
    De som inte har det stödet hemifrån.

  175. Där ingen säger att läxor är viktigt,
    eller ställer krav på dem.

  176. Man struntar i
    om barnen blir underkända.

  177. Där är det viktigt
    att skolan har höga krav-

  178. -och att vuxna inte abdikerar.

  179. De vuxna tar ansvar
    för att eleverna drivs mot målet.

  180. Den politik som har lagt över
    ansvaret på eleverna själva-

  181. -är förödande för barn
    från hem utan studiemotivation.

  182. Det är den viktigaste värderingen
    i det utbildningspolitiska skiftet.

  183. Man är inte elak mot barn för att man
    ställer krav på dem. Man bryr sig.

  184. Sen måste man också ge stöd, pushning
    och motivation-

  185. -och intressera eleverna. Men man
    är inte snäll för att man är kravlös.

  186. Det vet alla ni.
    Men min uppfattning är-

  187. -att Sveriges skolpolitik under
    årtionden... Inte bara politiker.

  188. Hela det svenska skoletablissemanget
    har utstrålat motsatt attityd.

  189. Det har varit farligt och är en orsak
    till sjunkande svenska Pisaresultat.

  190. Ni ska få lära er en annan siffra att
    minnas. Ni är experter på siffror.

  191. 45.

  192. 45, så många procent har antalet
    förstahandssökande behöriga-

  193. -till lärarutbildningen
    ökat med sen 2008. 45 %.

  194. Man säger att ingen vill bli lärare.
    Det är ju inte sant längre.

  195. 2008 var ett bottenår. Under 20 år,
    det sammanföll med kommunaliseringen-

  196. -sjönk sökandetrycket till lärar-
    utbildningen. Botten nåddes 2008.

  197. Sen vände det. Sen 2008 har antalet
    förstahandssökande behöriga gått upp.

  198. Det har ökat med 45 % sedan 2008.

  199. I all dyster rapportering
    kommer det nästan aldrig fram.

  200. Men det är sanningen. 45 %.
    Tillsammans med ingenjörerna-

  201. -är lärarutbildningen den utbildning
    som ökar allra mest just nu.

  202. Det är universitetens största
    utbildning, det är centralt för dem.

  203. Jag ska säga vad det beror på
    och sen komma till problemen.

  204. Men, men... Grunden är att vi ökar
    söktrycket till lärarutbildningen.

  205. Man kan tro... All eländesbeskrivning
    som finns över svensk skola...

  206. Man kan tro att ingen vill bli
    lärare, men det är på väg uppåt.

  207. Det är en väldigt viktig signal.

  208. Det är klart att...
    Ett tag hade vi en sökande per plats.

  209. En sökande per plats.

  210. Alla förstår att om vi måste ta in
    alla som söker oavsett lämplighet-

  211. -får vi till sist
    en kompetenssänkning av lärarkåren.

  212. I Finland
    har man tio sökande per plats.

  213. Om vi går tillbaka 50 år, så
    var det så att bland toppstudenterna-

  214. -valde man mellan att bli advokat,
    ingenjör, läkare eller lärare.

  215. I dag överväger de flesta topp-
    studenter inte ens att bli lärare.

  216. Det är följden av svagt söktryck.
    Vi måste tillbaka dit.

  217. Alla lärare kan inte vara
    toppstudenter, men en del av dem-

  218. -måste välja läraryrket.

  219. Det är viktigt för skolans kvalitet,
    för yrkets status-

  220. -och ur alla möjliga aspekter.
    Varför har det då gått upp?

  221. Det beror på ett par saker. 2011 års
    lärarutbildningsreform är central.

  222. Jag var övertygad om att reformen
    var rätt spår, men är själv förvånad-

  223. -över
    hur det har påverkat söktrycket.

  224. "Nu ser ju lärarutbildningen ut
    som den gjorde förr." Ja, litegrann.

  225. 1985 års reform... Vi har haft
    fyra reformer under modern tid.

  226. Först infördes en reform på 60-talet
    när den nioåriga grundskolan kom.

  227. Man gick in för låg- och
    mellanstadielärare. Bara nya namn.

  228. Folkskollärare blev mellanstadie-
    lärare, det var samma sak.

  229. Men sen kom 1985 års reform.
    Den var förödande, skulle jag säga.

  230. Det som hände var att man tog bort
    lågstadielärarkåren.

  231. Man skulle införa grundskolläraren,
    som skulle undervisa alla nio åren.

  232. Det blev så mycket kritik
    att man fick hitta på 1-7-läraren.

  233. Jättekonstigt.
    Ingen skola är organiserad så.

  234. Lågstadie...
    Jag ber om ursäkt till alla andra.

  235. Lågstadieläraren är... Läraryrket
    är Sveriges viktigaste yrke-

  236. -men lågstadieläraren
    är den viktigaste yrkesgruppen.

  237. Därför att det är där... Okej.

  238. Några blev sura,
    men några blev glada.

  239. Om eleverna inte lär sig de
    grundläggande kunskaperna-

  240. -de första åren, så är erfarenheterna
    att oavsett insatser-

  241. -når de inte ikapp.
    Det behöver inte vara kört.

  242. Det är väldigt svårt att ta igen sen
    om man inte lär sig grunderna.

  243. Därför är lågstadiet
    det mest centrala i skolan.

  244. Att ha en särskild lågstadielärarkår-

  245. -som hade till uppgift att lära barn
    läsa, skriva och de fyra räknesätten-

  246. -och som var proffs på detta...
    Det var lågstadielärarna.

  247. Varför kom man på "grundskollärare"?

  248. Det hade ingenting med barnens behov
    att göra, behovet var lärarfackligt.

  249. Det fanns avundsjuka mellan
    personalkategorier inom skolan.

  250. Det skulle jämnas ut.

  251. Det vuxnas behov styrde det,
    inte elevernas.

  252. Vi återinför lågstadie-, mellan-
    stadie- och ämneslärarutbildning.

  253. Det tar lång tid
    innan det ger effekt.

  254. Första årskullen
    har inte ens gått ut.

  255. Men det är en bidragande orsak
    till att söktrycket ökar kraftigt.

  256. Det blir en tydligare yrkesidentitet.
    Förskollärare för sig...

  257. 1985 års reform var tokig, men det
    är ingenting mot 2001 års reform.

  258. Då skulle förskollärare och gymnasie-
    lärare in i samma utbildning.

  259. Det finns ingen statusskillnad mellan
    dem, men det är inte samma jobb.

  260. Att lotsa fram små barn... Förskolan
    har ett oerhört viktigt jobb.

  261. Gör man det ordentligt,
    går allt lättare sen.

  262. Det är ett annat jobb
    jämfört med att vara gymnasielärare.

  263. Att tro att det av fackliga skäl ska
    bli ett eftersom det är jämlikt...

  264. De vuxnas behov står i centrum,
    inte elevernas. Uppgifterna är olika.

  265. Vi behöver lärare
    som är specialister-

  266. -inte generalister som kan allt
    som de nästan aldrig gör.

  267. Nu har vi skapat en struktur.

  268. Nu behöver vi diskutera innehållet
    i lärarutbildningen.

  269. 2011 års reform gav ny struktur
    med olika lärarkategorier.

  270. Innehållet behöver diskuteras. Det
    har gjorts stora misstag historiskt.

  271. Varför blev det så här?
    Låg- och mellanstadielärare-

  272. -utbildades inte på universiteten,
    utan på seminarier.

  273. En slags yrkeshögskola.
    Det fanns inga akademiska krav.

  274. Ämneslärarna på högstadiet och
    gymnasiet utbildades på universitet.

  275. Det skulle slås ihop. Det var rätt,
    allt skulle in i universiteten.

  276. Men den utbildning som var till
    för gymnasie- och högstadielärare-

  277. -det utbildningskonceptet fördes ner
    på låg- och mellanstadielärarna.

  278. Det blev teoretiskt och abstrakt.
    Man sopade ut metodiken.

  279. Metodik är en del av didaktiken.

  280. Både metodik och didaktik
    är enligt mig kopplat till ett ämne.

  281. Det är inget i sig. Matematikmetodik:
    Hur lär man barn att räkna?

  282. Det är en del av ämnesdidaktiken,
    av matteutbildningen.

  283. Allt det som var metodik
    sopades bort. Det var för att...

  284. Det dominerade ämnet tidigare.

  285. När det skulle in på universitetet
    ansågs det inte akademiskt.

  286. Det lider vi av i dag.

  287. Det var intressant. Jag läste
    faktiskt Västerbottenskuriren.

  288. Ni som är härifrån har läst den.

  289. Lärarnas Riksförbund har gjort
    en undersökning bland mattelärare-

  290. -där man utvärderar mattelyftet,
    som vi har startat.

  291. Då är... Det finns säkert kritiska.

  292. Den generella utgångspunkten är att
    de flesta lärare är nöjda med det.

  293. Varför är det så? Jo, mattelyftet är
    en fortbildning för lärare i metodik.

  294. Hur man lär barn räkna,
    det är det det handlar om.

  295. Metodik. Lärare säger att de inte
    sysslade med det på utbildningen.

  296. Det lär man sig
    på fortbildningskursen.

  297. Vad gör man då på lärarutbildningen?

  298. Jag för den diskussionen
    med lärarutbildningarna.

  299. Vi måste få mer metodik.
    Inte i stället för ämneskunskaper-

  300. -utan i den verksamhetsförlagda
    utbildningen och ämnesdidaktiken.

  301. Vi måste få in mer metodik.
    "Hur undervisar vi?"

  302. Det sopades ut av flera skäl.
    Det ansågs inte akademiskt.

  303. Ett skäl var att om eleverna ska lära
    sig mer själva, behövs inte metodik.

  304. Det var det andra. Det tredje skälet:

  305. Det fanns ambitioner
    att bryta ner ämnesstrukturen.

  306. Man skulle ta bort timplaner, ämnen
    och betyg.

  307. Allt kopplat till ämnen skulle bort.
    Man trodde-

  308. -att de pedagogiska processerna
    var viktigare.

  309. Det har styrt många reformer.
    Det gick fel.

  310. Vi behöver tydlig inriktning
    på ämneskunskaper.

  311. Ämnesmetodik måste in i utbildningen.

  312. Förändringsarbetet är omfattande,
    men avgörande-

  313. -för att lyfta, inte bara strukturen,
    utan innehållet i lärarutbildningen.

  314. När det gäller matematiken,
    så finns det ett par aspekter till.

  315. Mattelyftet har jag nämnt.
    Jag ser professor Per-Olof Bentley.

  316. Per-Olof utvärderade kvaliteten
    i matteundervisningen.

  317. Andra har också gjort det, men din
    låg till grund för många reformer.

  318. Det var just detta...

  319. Matteundervisningen bedrevs under
    lång tid i alltför stor utsträckning-

  320. -av att eleverna själva
    satt och räknade timme efter timme-

  321. -utan att alla elever hängde med
    och fattade vad det var de gjorde.

  322. Att förstå matte, förklara,
    instruera, repetera.

  323. Kolla att polletten har trillat ner.

  324. Jag menar att
    det behöver ske metodikutveckling.

  325. Det är den som är huvudtema
    under den här typen av fortbildning.

  326. Det är viktigast i mattelyftet.

  327. Det gäller i stort sett alla ämnen.
    Jag reser runt på lågstadieskolor-

  328. -och talar med lågstadielärare
    om läsinlärning. Det är samma sak.

  329. "Nu har vi lästräning." Då har man
    gett eleverna en bok och inget mer.

  330. Det här att läsa ett avsnitt
    och sen diskutera. Har de förstått?

  331. Man läser högt för varandra igen.
    Det var förbjudet förr.

  332. Det är fler ämnen som behöver genomgå
    det här. Inriktningen på mattelyftet:

  333. Mer undervisning i klassrummen.
    Många ämnen behöver transformeras så.

  334. Mattelyftet är bara början, tror jag.

  335. Vi behöver bygga ut ett läslyft.
    Sen får vi gå vidare till resten.

  336. Svenska och matte
    är de grundläggande ämnena-

  337. -för mycket av de andra ämnena
    i skolan.

  338. Tid är inte oviktigt!

  339. Hur många av er har körkort?

  340. Tackar. När jag ställde frågan på ett
    kollegium var det en fransklärare-

  341. -som sa "jag hade för en månad sen".

  342. Då kom jag av mig litegrann.

  343. Det var överinformation, men då...

  344. Att ta körkort funkar så här: Om man
    inte klarar av det på 15 lektioner-

  345. -tar man fem lektioner till.
    Och kanske ytterligare tre lektioner.

  346. Till slut klarar man det. Mängden tid
    som man lägger ner spelar roll.

  347. Det blir för ofta en diskussion om
    att tiden ska vara densamma för alla.

  348. "Det viktiga är att reglera
    lärarresursen." Det är inte oviktigt.

  349. Men tiden spelar också roll.

  350. Det är...
    Ju mer tid man ägnar åt att träna-

  351. -desto mer lär man sig.
    Fråga vilken idrottsman som helst.

  352. Ju mer tid man tränar,
    ju bättre blir man.

  353. Så är det i skolan också.
    Det är inget konstigt med det.

  354. Hör och häpna, olika elever
    kan behöva olika mycket tid.

  355. Så är det med körkortet.
    Det kan bli 10 eller 30 lektioner.

  356. Svensk skola
    har sen 60-talet byggt på principen-

  357. -att rättvisa är om alla har lika
    mycket tid och går fram i samma takt.

  358. Ingen annanstans resonerar vi så.

  359. Alla får körkort efter 15 lektioner,
    det blir rättvist.

  360. Vi gör barn en otjänst, om vi driver
    fram dem i ett tempo de inte grejar.

  361. Andra rullar tummarna.
    De hade kunnat gå fram snabbare.

  362. Båda grupperna lider av detta.
    Om vi nu nationellt...

  363. Min slutsats:
    Om vi underpresterar i ett ämne-

  364. -måste vi fundera på metodiken, men
    också avsätta mer tid för matematik.

  365. Vi behöver också differentiera i tid
    mellan olika elever i skolan.

  366. Det är ingen katastrof
    om en del elever går om ett år-

  367. -eftersom baskunskaperna saknas.
    Tvärtom. Jag vet hur det funkar.

  368. Föräldrarna
    blir skogstokiga när de hör det.

  369. Det är inte att vara dum, utan
    att hjälpa eleven inför framtiden.

  370. De behöver mer tid
    att träna på grundläggande moment.

  371. Vi är på gång
    att införa tioårig grundskola.

  372. Det blir mer tid. Alla säger
    att tioårig skolplikt är jättebra.

  373. Man menar olika saker. En del menar
    att förskolan ska bli obligatorisk.

  374. Det ska vara första året i en tioårig
    skola med mer tid för baskunskaper.

  375. Alla säger "tioårig skolplikt".
    Vi menar olika saker.

  376. I alla länder utom de skandinaviska
    börjar man skolan tidigare.

  377. Danmark och Finland har bestämt sig,
    Sverige är sist på tåget.

  378. Det är inte så
    att våra barn mognar senare.

  379. De mognar lika tidigt.
    Vi skulle kunna börja tidigare.

  380. Sexåringar
    längtar efter att gå i skolan.

  381. Det är när de är femton
    som de inte vill gå där längre.

  382. Att utnyttja tiden av nyfikenhet...
    Jag ska berätta en sak.

  383. När man är 6 år, det har hjärn-
    forskaren Martin Ingvar lärt oss-

  384. -det är då
    man tar till sig ny kunskap snabbast.

  385. Sen går det bara utför faktiskt.
    I olika takt.

  386. Och att utnyttja den tiden
    för fokuserad kunskapsinlärning...

  387. Att utnyttja förskolan! Länge
    såg vi på förskolan som barnomsorg.

  388. Det är nåt annat än skola, man måste
    använda andra pedagogiska former.

  389. Men att använda det mer metodiskt-

  390. -att ha högre ambitioner med förskol-
    lärarutbildning och läroplanen.

  391. Det grundläggande först. Bokstäver,
    siffror och allt vad det kan vara.

  392. En annan utbildning som växer snabbt
    förutom lärarutbildningen är...

  393. ...ingenjörsutbildningen.
    Det har vänt.

  394. Svensk industri
    skriker efter ingenjörer.

  395. De noterar inte att det har vänt.
    De har inte kommit ut än.

  396. Jag kan säga att exakt sedan 2010
    har det börjat vända.

  397. Söktrycket går uppåt.
    Så kraftigt att vi måste bygga ut-

  398. -Kungliga Tekniska Högskolan
    och Chalmers avsevärt.

  399. Högskoleingenjörsutbildningen är
    på tre år och inte lika kvalificerad.

  400. Vi återinför fyraårig teknisk linje,
    som avskaffades för tjugo år sen.

  401. Man kan bli gymnasieingenjör igen.

  402. Alla dessa utbildningar
    ökar raketartat.

  403. Varför gör de det? Lärarutbildningen
    tror jag att man kan förklara.

  404. Varför ökar ingenjörsutbildningarna?
    Svaret är meritpoäng.

  405. 2007 var ett av mina första beslut
    att införa meritpoäng på matematik-

  406. -och för främmande språk.

  407. Det innebär att elever
    som läser extra svår matte-

  408. -utöver det som ingår obligatoriskt,
    får extra poäng.

  409. Det adderas till betyget när man
    söker in till högskola. Man viktar.

  410. Den bakomliggande problematiken
    var en kombination-

  411. -av en misslyckad borgerlig reform
    och en socialdemokratisk.

  412. De två sämsta kombinerades.

  413. Först en borgerlig reform på 90-talet
    som sa "maximal valfrihet".

  414. Alla får välja vad de vill plugga.

  415. Tanken var att
    man skulle kopiera universitet. Ja.

  416. Sen kom socialdemokraternas synsätt:
    Alla ämnen är lika mycket värda.

  417. Gissa vad som hände? Elever får välja
    fritt, allt är värt lika mycket.

  418. Hör och häpna, många elever väljer
    enkla ämnen. Det är det som händer.

  419. Det var det som hände. Matematik
    och främmande språk valdes bort.

  420. Det är krävande ämnen.
    Grammatik och läxor och glosor.

  421. Och i matte är de svårare
    mattekurserna mycket krävande.

  422. Det ämne som växte mest
    var "Mumsig mat i mysig miljö".

  423. Det höll på
    att ersätta svårare mattekurser.

  424. Det var inga läxor, inga prov.

  425. Många andra ämnen växte också.
    Viktiga ämnen, men inte krävande.

  426. Det var typiskt. Matte bara sjönk.

  427. Vad är det som har skrämt bort
    från ingenjörsutbildningen?

  428. Svaret är tyvärr matematiken. Det är
    matematiken ungdomarna är rädda för.

  429. Väljer man bort det, blir man inte
    behörig. Det finns inte i tanken-

  430. -att fundera på ingenjörsutbildning.
    Sedan vi införde meritpoäng i matte-

  431. -har antalet elever som
    läser svårare matte ökat kraftigt.

  432. Man utnyttjar valfriheten
    till att välja svåra mattekurser.

  433. Andra lärare klagar över
    att alla vill läsa matte och språk.

  434. Det har i sin tur lett till
    att om man har läst in all matte-

  435. -är tröskeln till
    ingenjörsutbildningen inte så hög.

  436. Då ökar söktrycket, precis
    det året då reglerna slår till.

  437. Tror ni inte att betyg är incitament?
    Studera meritpoängen.

  438. Det är så tydligt. När det gav extra
    betyg, ändrades elevernas beteenden.

  439. Det som är bra för eleven,
    är bra för samhället.

  440. I stället för att tvinga alla att
    läsa svår matte ger vi incitament.

  441. Många gör det.
    Sverige är en industrination.

  442. Sverige ska förbli det.
    Vi behöver många ingenjörer.

  443. Ännu en orsak
    till att det är viktigt.

  444. Jag avrundar med två saker
    som vi behöver göra mer.

  445. Vi behöver som sagt lyfta läraryrket
    och få fler sökande till matte.

  446. Vi behöver fundera på... Både
    på lönesidan och på andra incitament.

  447. Vi har på våra universitet...

  448. Det finns många
    inom den naturvetenskapliga sektorn.

  449. Även om få utbildar sig där, så är vi
    forskningstunga inom de ämnena.

  450. Många här skulle
    med liten tilläggsutbildning-

  451. -kunna göra nytta på högstadiet
    och gymnasiet som ämneslärare.

  452. Det är en sak.

  453. Vi behöver
    fortsätta ämneskunskapsinriktningen-

  454. -inom utbildningspolitiken.

  455. Inte gå tillbaka till att processer
    är viktigare än kunskap. Tvärtom.

  456. Det synsättet måste vara
    grundläggande för reformerna.

  457. Två saker som jag bedömer
    att vi behöver göra de kommande åren.

  458. När vi har fört ner betygen
    till sexan...

  459. Nu blir det kontroversiellt. Många
    lärare gillar inte att sätta betyg.

  460. Men jag tror att det är viktigt.

  461. Jag ska säga två anekdotiska saker
    som jag tror är signifikativa.

  462. En mamma hade varit på utvecklings-
    samtal. Sonen gick i årskurs fem.

  463. Hon säger...
    Det var utvecklingssamtal i trekvart.

  464. "Hur gick det?", frågade jag. "Bra."

  465. "Kalle når målen."

  466. "Jaha. Jag vill inte göra dig ledsen,
    men 98 % når målen."

  467. Hon förstår att hon inte vet
    hur det går för Kalle.

  468. Informationen sa
    att han inte var underkänd, inte mer.

  469. Hon ringde tillbaka. "Om ni
    hade haft betyg, vad hade han fått?"

  470. "Då hade han varit på ett C."
    Hon la på och sa till mig:

  471. "Först då förstod jag
    hur han låg till."

  472. Det visade för mig
    betygens informativa kraft.

  473. Betyget tvingar oss
    att precisera hur eleven ligger till.

  474. Lärare vet hur eleven ligger till,
    men inte föräldrar och eleven själv.

  475. Det blir en precision i bedömningen.

  476. Det andra är att jag har träffat
    mellanstadielärare. Så här sa en:

  477. "Vi har haft så mycket möten.
    Vi ska ju sätta betyg från sexan."

  478. "Det har vi inte gjort tidigare."

  479. "Det låter jobbigt.
    Vad pratar ni om på mötena?"

  480. "Nu pratar vi om
    hur vi ska tolka de här målen."

  481. "Hur ska vi nå dem?
    Hur lägger vi upp undervisningen?"

  482. "Och hur når vi sen de högre målen?"

  483. "Vad har ni pratat om innan?" "Inte
    det här." Det är det vi är ute efter!

  484. Jag tror att ämnesbetyg
    skapar fokus på ämneskunskap.

  485. Ska vi lyfta i ämneskunskaper
    måste vi ha fokus på det.

  486. Detta fokus
    har alltid funnits högre upp.

  487. Det är bara det att det som sker
    dessförinnan är så grundläggande.

  488. Jag tror att den viktigaste effekten
    av betyg i årskurs sex-

  489. -blir att mellanstadiet
    blir ännu mer ämnesorienterat.

  490. Alla gillar inte detta.
    Lärarförbundet skäller jämt på mig.

  491. Jag tror ändå att
    det är rätt utveckling, eftersom...

  492. Till sist:
    Vi kan vara nöjda med 38:e plats.

  493. Jag tycker inte vi ska vara det.
    "Nu räcker det med reformer."

  494. Tyvärr, om vi är på plats 38
    kan vi inte luta oss tillbaka.

  495. Vi kommer att behöva göra mer.
    Mycket är på gång.

  496. Jag tror att vi bör föra ner betygen
    ett par årskurser till, till fyran.

  497. Även i sexan, är vi bland de sista
    i världen med att introducera betyg.

  498. De flesta sätter betyg från ettan.
    Dit ska vi inte gå.

  499. I Europa sätter man från trean...
    Finland sätter från fjärde klass.

  500. Nånstans där bör vi ligga.

  501. Kommunaliseringen avslutningsvis.
    Den har misslyckats.

  502. Det är så att...

  503. Det är flera saker. Då tänker alla...

  504. Det som diskuteras mest
    är bristande likvärdighet.

  505. Jag håller med, men det finns
    andra faktorer som också är centrala.

  506. 1863 bildades kommunerna i Sverige.
    Tidigare hade kyrkan hand om det.

  507. 1863 bildades den civila kommunen.

  508. Från första stund var
    kommunens huvuduppgift socialtjänst.

  509. Det är huvuduppgiften.
    Man har haft hand om renhållning-

  510. -sophämtning och stadsplanering-

  511. -men huvuduppgiften
    har varit socialtjänst.

  512. Det var så mycket huvuduppgift
    att de som skulle bli kommunchefer-

  513. -gick samma utbildning
    som socialarbetare.

  514. Så pass nära integrerat var det.

  515. Det som händer 1990,
    när kommunen ska ta hand om skolan-

  516. -är att den betraktas
    som socialtjänst.

  517. Kunskapsuppdraget kommer i andra
    hand, omsorgsuppdraget i första.

  518. Skolan är både och. Man måste
    ha en betydande omsorg om barnen-

  519. -men huvuduppdraget
    är ett kunskapsuppdrag.

  520. Det har de flesta kommuner
    inte lyckats förvalta.

  521. De flesta kommuner kan organisera
    skolan med skolmat och skolskjuts-

  522. -men få
    fokuserar på kunskapsuppdraget.

  523. Om vi ska lyfta oss från 38:e plats
    till tio i topp-

  524. -då finns inte den kompetensen
    i 290 kommuner var och en för sig.

  525. Därför måste skolan återförstatligas.

  526. Det är också så... Det är min sista
    aspekt och den är kontroversiell.

  527. Det finns väl inga journalister här?

  528. Gymnasie- och högstadielärare
    har fem års högskoleutbildning.

  529. Mellan- och lågstadielärare fyra år.

  530. Innan lärarna kommunaliserades-

  531. -hur många i en kommun
    hade fem års universitetsutbildning?

  532. Möjligen stadsarkitekten
    och stadsplaneingenjören. Inga andra.

  533. Man får in en jättegrupp som har det
    och som dessutom är kvinnodominerad.

  534. Hur behandlas den lönemässigt?
    Som ett LO-kollektiv.

  535. Man nivellerar ner läraryrkets löner
    till kommunals nivå.

  536. Kommunal är normsättande
    för kommunernas lönebildning.

  537. Det ligger ingen värdering i...

  538. Vi måste ha vårdbiträden.
    Det är otroligt viktiga jobb.

  539. Men fem års universitetsutbildning
    lönar sig plötsligt inte.

  540. Det är det som sker
    när lärarkåren kommunaliseras.

  541. Det gör rekryteringen svår.

  542. Det vänder upp nu, men det har varit
    en bidragande orsak.

  543. Det måste löna sig att utbilda sig,
    även i yrken som är kvinnodominerade.

  544. Sammanfattningsvis:
    Jag tycker att vi ska vara...

  545. ...lite sorgsna,
    men också väldigt beslutsamma.

  546. Sorgsna över Pisaresultatet
    och för Sveriges skull.

  547. Vi ska ta det på allvar. Men det
    ska framkalla en stor beslutsamhet-

  548. -i detta land och hos alla som verkar
    i skolväsendet. Hos alla föräldrar.

  549. Utvecklingen ska vändas
    och vi ska tillbaka i tio i topp.

  550. Det går. Man måste ha beslutsamhet
    och uthållighet.

  551. Tack för att ni har lyssnat på mig.

  552. Vad intressant. Jag lyssnade på
    Björklund förra gången han var här.

  553. Jag har lyssnat nu.
    Du får väldigt varma applåder.

  554. Det jag vill komma till är att du är
    ansvarig för en skola som går dåligt.

  555. Ändå får du applåder.
    Hur får du ihop det?

  556. Jag tror så här.

  557. Jag ser inte mitt uppdrag
    som att försvara allting som det är.

  558. Vi har gjort många fel. Jag säger
    inte att allt är sossarnas fel.

  559. Många aktörer, inklusive tidigare
    borgerliga regeringar, har medverkat.

  560. Att våga erkänna problemen
    och beskriva dem som de är-

  561. -tror jag är nödvändigt
    för att kunna göra reformer.

  562. De som är verksamma i skolan vet
    att det inte ändras över en natt.

  563. Att vi slår in på en annan kurs.

  564. Det är kontroversiellt. Många lärare
    är jättekritiska till det vi gör.

  565. Jag tror att den analysen vi gör-

  566. -har ett ganska stort stöd
    i stora delar av lärarkåren.

  567. Vi ska passa på att ta några frågor.

  568. En ung matematiklärare sa:

  569. "2007 sa Björklund
    att lärarlönerna måste upp."

  570. "Sen har det inte hänt mycket."
    Vad gör du?

  571. Jag ska säga två saker.

  572. Det ena är... Absolut, absolut.

  573. Det ena är att staten nu går in med
    särskilda lönemedel till kommunerna.

  574. Sanningen är... Därför är jag kritisk
    till kommunen som arbetsgivare.

  575. Staten är inte arbetsgivare,
    kommunen är det.

  576. Det är där... Staten styr inte över
    lönebildningen. Det gör kommunerna.

  577. Vi har tröttnat. Därför går vi nu in
    med förstelärarreformen.

  578. Vi höjer lönerna kraftigt.

  579. Var sjätte lärare får 5 000-10 000
    mer i månaden. Det räcker inte.

  580. Avtalet med kommunerna är att vi
    höjer lönerna för en viss kategori.

  581. I gengäld får kommunerna höja lönen
    för alla andra.

  582. Det är en orsak till
    att kommunaliseringen är skadlig.

  583. Man kan säga så här...
    Jag hoppar lite här.

  584. Kommunerna håller nere lärarlönerna
    och det kommer du inte åt.

  585. Jag såg
    i artikeln i Västerbottenskuriren-

  586. -att utbildningen av mattelärare
    går bra-

  587. -men att lärarna är jättebesvikna
    på vad som sker i kommunerna.

  588. Återförstatligandet av skolan-

  589. -är det Reinfeld som sabbar det?
    Han är emot det.

  590. Är det han som är problemet?

  591. -Nu kan du plocka poäng.
    -Har vi journalister här?

  592. -Jag, men jag är pensionerad.
    -Vad bra.

  593. Jag får uttrycka mig
    mer diplomatiskt.

  594. Det finns olika åsikter i riksdagen
    om detta. Jag jobbar på frågan.

  595. Men...
    Det här blir en lite fånig fråga.

  596. Varför är de så emot det, när du
    tydligt har förklarat fördelarna?

  597. Frågan måste ställas till dem.
    Men det är till sist...

  598. Jag skulle säga
    att när skolan kommunaliserades-

  599. -så låg inte skolperspektivet bakom,
    utan andra perspektiv.

  600. Alla partier, även mitt eget...

  601. När man har en partikongress,
    så är huvuddelen kommunalpolitiker.

  602. Så är det i alla partier.
    Att kommunerna ska ha mer makt-

  603. -det är en stark drivkraft
    i alla politiska partier.

  604. Det gör det svårt för partier
    att ändra sig.

  605. Jag har förklarat för mitt parti
    varför det är viktigt.

  606. Jag fick med mig dem. I andra partier
    har den diskussionen inte...

  607. Nu tror jag att det är så här:

  608. Jag tror att det svänger. Kanske inte
    på några månader, men på längre tid.

  609. Pisa-diskussionen och andra
    diskussioner gör att fler inser-

  610. -att det inte funkar bra.
    Det är grunden till omorientering.

  611. De som låg bakom kommunaliseringen,
    det var sossarna och Centern.

  612. När de försvarar den i dag...
    Jag hör inte samma entusiasm.

  613. -Första steget till en omorientering.
    -Sista frågan:

  614. Jag fick veta
    att till Umeå universitet-

  615. -var det två stycken som sökte
    mattelärarutbildningen mot 7-9.

  616. Tio stycken sökte mot gymnasiet.

  617. Det är inga bra siffror.
    Vad tycker du om det?

  618. Det är det inte. Det är för få
    som söker det som förstaämne.

  619. Sen söker man andraämne.

  620. Det är för få. Förstaämne,
    man undervisar i två ämnen.

  621. Det är för lite.
    Vi måste jobba med fler medel.

  622. Så här: Mattelärare på högstadiet
    och gymnasiet och kemi...

  623. Om man är intresserad av kemi,
    finns det en stor industriell sektor-

  624. -som lockar med högre löner
    än skolans.

  625. Det finns inte när
    man är religionslärare. Det är så.

  626. Man är mer attraktiv
    på en annan arbetsmarknad-

  627. -när man är lärare i de här ämnena.

  628. Det måste vi ta hänsyn till
    i lönesättningen.

  629. Man kan införa olika incitament
    i studiemedelssystemet-

  630. -för att få elever att söka till det.

  631. Och också att locka över
    matematiker och naturvetare-

  632. -som finns på universitet att
    undervisa i skolan. På halvtid.

  633. Vi behöver vidta många åtgärder.

  634. De som redan är lärare
    och legitimerade-

  635. -kan kanske stimuleras
    att läsa in matte vid sidan av.

  636. Det är självklart
    en avgörande utmaning.

  637. Vänta här... - Ursäkta, sitt kvar.

  638. Jag lämnar över ordet
    till rektor Lena Gustafsson.

  639. Vi ger Jan Björklund en applåd till.

  640. Textning: Johannes Hansson
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Matematiken och politiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Plats 38 var Sveriges placering i PISA-undersökningen 2012 bland 50 industriländer Resultatet är sorgligt, men det är bra att diskussionen pågår om hur Sverige ska ta sig ur det här. Vad måste göras? Med skolan och matematiken i fokus talar Jan Björklund inför en sal fylld med lärare. Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Lärarutbildning, Skolan, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Inspirerande matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Kul och kreativa NO- och matematikexperiment

Ett pärlband av konkreta experiment för NO- och matteklassrummet. Hans Persson, lärarfortbildare, visar i en kunskapsshow, hur man kan ha det både kul och lärorikt i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Solrosor, tempel, badringar och matematik

Alla är matematiker, fast vi inte alltid tänker på det, utan räknar intuitivt. Det säger Kristin Dahl, hedersdoktor vid Umeå universitet och författare till en rad matteböcker. Själv hoppade hon av matematikstudier som ung. Men idag vet hon att matte kan vara en rolig lek. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att lära sig matte med huvudräkning

För att kunna räkna i huvudet måste man lära sig en mängd strategier och välja den som passar bäst för situationen. Det säger Wiggo Kilborn, lärarutbildare. Men det är inte säkert att samma metod passar alla individer. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss