Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus: Gruvor och vattenDela
  1. Jag ska försöka använda min tid här
    till att göra tre saker.

  2. Först ska jag berätta allmänt
    och visa lite på-

  3. -hur gruvor kan påverka vatten.

  4. Sen ska jag prata allmänt
    om sällsynta jordartsmetaller-

  5. -och det viktigaste jag ska gå in på
    är själva Norra kärr-projektet.

  6. Jag ska försöka
    göra en tolkning av det.

  7. Bilden visar vad ni redan har hört:

  8. Vad sällsynta jordartsmetaller
    används till.

  9. Men till gruvor och täkter...

  10. Vi har hört att det nuförtiden
    ofta är stora ingrepp-

  11. -i fråga om arealer och volymer.

  12. Dessutom, när det gäller gruvor,
    är man ute efter mineraler och ämnen-

  13. -som kan ge föroreningar
    eller påverkan.

  14. När man gör det
    påverkar det vattenförhållandena-

  15. -både vattenomsättningen,
    alltså kvantiteterna-

  16. -och naturligtvis kvaliteten.

  17. Ett av problemen
    med den moderna gruvhanteringen-

  18. -är att det blir allt större arealer-

  19. -och större vattenmängder
    som påverkas.

  20. Jag kan ge ett par enkla exempel
    för att visa vad som kan hända-

  21. -och Falu gruva är given
    i de här sammanhangen.

  22. Den är gammal och känd-

  23. -och den bröts i huvudsak-

  24. -en period när man inte visste eller
    brydde sig om vad som skulle hända.

  25. Det var sulfidmineral
    som innehåller svavel-

  26. -och ger urlakning av tungmetaller.

  27. I Falun ligger större delen av staden
    på gruvavfall-

  28. -och från det läcker det ut
    i sjön Tisken.

  29. Det är en av Sveriges
    giftigaste sjöar.

  30. På bottnen finns det
    ett lager på några meter-

  31. -som innehåller så mycket metaller
    att det är utvinningsbart.

  32. Man har funderat på att muddra sjön-

  33. -men vet inte
    hur man ska hantera smörjan.

  34. Om man tittar noga
    nere till vänster, under T i Tisken-

  35. -ser man små gula grejer i vattnet.

  36. Det är gruvvatten
    som fortsätter läcka ut-

  37. -trots att man lagt ner mycket jobb
    på att minska det.

  38. Ett annat ganska hanterligt exempel,
    som är ännu mindre-

  39. -är där man gjorde
    en provbrytning efter uran-

  40. -i Pleutajokk vid Hornavan i Arjeplog
    1980.

  41. Det såg ut så där.
    Det var 100 meter gruvgång-

  42. -och man var ute efter uranmalm
    som man lade upp i omgivningarna.

  43. Det ligger i ett område
    där grundvattnet är på väg upp.

  44. Det är artesiskt,
    så det fanns gamla källor där.

  45. När man sen lade tillbaka malmen
    ner i gruvgången-

  46. -när man var färdig,
    ett par år in på 80-talet-

  47. -började grundvattnet
    läcka igenom gruvavfallet.

  48. Det här är den gamla gruvöppningen,
    och man ser vattnet som läcker ut.

  49. Det som kan hända är följande:
    Så här såg det ut från början.

  50. Det grönstreckade är uranmalm-

  51. -och det har gått grundvatten
    genom den-

  52. -åtminstone sen senaste istiden,
    och det har gått ut i källor.

  53. I de sprickor där vattnet har gått-

  54. -har det mesta lakats ur,
    så källorna var ganska rena och fina.

  55. Vattnet hamnade i Pleutajokk
    och sen i Hornavan.

  56. När man provbröt gjorde man
    en stor brunn ner i grundvattnet.

  57. Den drog till sig vattnet-

  58. -och vattnet pumpades ut ur gruvan,
    men när man slutade pumpa-

  59. -började det rinna över kanten-

  60. -och visserligen samlade man det
    i dammar-

  61. -och man hade koll medan man höll på-

  62. -men sen lade man tillbaka uranmalmen
    och gjorde inget annat.

  63. Då samlas vattnet ändå till brunnen,
    för där är det genomsläppligt-

  64. -och då börjar det laka ut metaller.

  65. Jag var mest intresserad av radium-

  66. -så vi var där och tog prover-

  67. -och kunde konstatera
    att det lakades ur radium ur det.

  68. Så kommer det att vara länge-

  69. -för nu har man skapa nya brottytor
    i det man har lagt tillbaka.

  70. Det motsvarar skrotstenen
    ifrån vilken gruva som helst.

  71. Det hamnade i Hornavan,
    som är vattentäkt för Arjeplog.

  72. Hornavan kan man jämföra med Vättern-

  73. -även om det är stora skillnader.
    Hornavan är djupare än Vättern.

  74. Märkligt nog råkade jag snava över
    den här tidningsartikeln-

  75. -från december förra året.

  76. Man har klassat riskobjekt
    i Norrbottens län-

  77. -och placerat Pleutajokkgruvan
    i högsta riskklassen-

  78. -på grund av att gammastrålningen
    i block som lämnas i dagen är stor-

  79. -och att vatten från gruvsjön
    innehåller uran och bly.

  80. Det glädjer mig som miljökonsult
    och undersökare av det för 30 år sen-

  81. -att jag hade rätt.

  82. Vad gör man nu, då?
    Det har vi hört lite om tidigare.

  83. De mest lättåtkomliga malmerna
    med högst halter har vi tagit först-

  84. -så det finns ofta inte kvar.

  85. Vi har en ökad konsumtion, som kräver
    ökad brytning och utvinning-

  86. -och vi har stigande metallpriser
    och dessutom effektivare metoder.

  87. Det gör att vi tenderar att bryta
    allt mer låghaltiga malmer-

  88. -med lönsamhet i förhållande till
    efterfrågan och brytningskostnader.

  89. Då är det dagbrytning
    som är mest ekonomiskt.

  90. Det är dyrare att bryta under jord-

  91. -så de låghaltiga malmerna
    måste nästan brytas i dagbrott.

  92. Den storskaliga brytningen
    ger större landskapspåverkan-

  93. -mer avfall,
    större miljörisker överhuvudtaget-

  94. -och dessutom prövar man nya metoder
    med andra risker för miljöpåverkan.

  95. Vi har hört talas om fracking.
    En annan metod kallas för biolakning.

  96. Den är inte aktuell i Norra kärr-

  97. -men överhuvudtaget
    börjar man försöka laka-

  98. -i högar på marken vid gruvorna.

  99. Jag vet inte om det går i Norra kärr-

  100. -men eftersom det är sur lakning där
    är det inte uteslutet-

  101. -att man funderar på det
    i stället för en sluten process.

  102. Aitikgruvan har nämnts-

  103. -och jag vill peka på-

  104. -påverkan på vattenomsättningen.

  105. Det är arealberoende-

  106. -och om man har ett slammagasin
    på 10 kvadratkilometer-

  107. -och man räknar
    på nederbörd minus avdunstning-

  108. -ger det 4 miljoner kubikmeter vatten
    per år som faller bara på dammen-

  109. -och som man måste ta hand om.

  110. Motsvarande kommer ifrån dagbrottet
    som visserligen är mindre-

  111. -men det blir mycket vatten.

  112. Det är vatten som hamnar på områden
    som är förändrade-

  113. -och man kan inte bara
    släppa ut vattnet i omgivningarna-

  114. -utan måste ta hand om det.

  115. Dagbrottet i Aitik är imponerande.

  116. Ett så stort dagbrott blir det inte
    i Norra kärr, så vitt jag kan bedöma-

  117. -men man ska vara medveten om
    att dagbrottet har den karaktären.

  118. Det är just den typen av amfiteater
    som är aktuell i Norra kärr.

  119. Det blir nåt i den stilen.

  120. Sen kommer vi till det
    som är speciellt-

  121. -för den storskaliga dagbrytningen-

  122. -där man bryter malmer med låg halt:

  123. Det man vill ha tag i
    är bråkdelar av procent-

  124. -och resten blir avfall.
    För att få ut bråkdelen av procent-

  125. -måste man finmala malmen-

  126. -och laka ur det man vill ha-

  127. -eller separera mekaniskt.

  128. Sen får man en massa överskottsslam-

  129. -och den billigaste metoden
    att hantera slammet-

  130. -är att pumpa upp det i vatten-

  131. -och då blir det,
    som jag visade på bilden från Aitik-

  132. -väldigt stora områden.

  133. Det får sedimentera
    och ligga kvar där.

  134. Den typen av dammar är riskabla.

  135. Jag ska inte mycket på det,
    för det blir ett föredrag om det sen-

  136. -men jag vill peka på att det är
    de stora gruvornas akilleshäl.

  137. Dammarna är absolut inte ofarliga-

  138. -och det händer och har hänt saker.

  139. Ett känt exempel som svenska Boliden
    hade på den tiden-

  140. -var en gruva i Spanien
    där dammen brast-

  141. -så det rann ut slam i omgivningen.

  142. Det var från en finmalmsgruva-

  143. -så slammet var ganska giftigt.

  144. I ett ännu värre exempel,
    som inte hade med en gruva att göra-

  145. -utan mer med aluminiumtillverkning,
    fick man slam-

  146. -och när det brast rann slammet-

  147. -som hade väldigt högt pH-värde
    och var ett slags lut...

  148. Det rann ut i omgivningarna-

  149. -och ner på den by som låg närmast.

  150. Såna dammbrott kan vara katastrofala.

  151. Vi har hört lite om lagar tidigare,
    och jag ska bara påminna om-

  152. -att det finns ett antal lagar
    som gäller gruvor.

  153. Det är minerallagen-

  154. -och en mineralförordning, som
    mer förklarar vad som står i lagen.

  155. Det finns en särskild förordning
    om utvinningsavfall-

  156. -som vi blivit påtvingade av EU.

  157. Sen har vi vår miljöbalk
    som är miljölagstiftningen.

  158. Så småningom ska också en gruva
    lyda under plan- och bygglagen.

  159. Det har också varit uppe tidigare,
    och det jag vill peka på-

  160. -är att det är först vid punkt 5-

  161. -det kommer en miljöprövning.

  162. Vi har hört tidigare-

  163. -att i de första stegen
    har miljöfrågorna lite betydelse.

  164. Det är inte rationellt-

  165. -för så kan vi inte
    hantera vår miljö.

  166. Ska man mer eller mindre kunna starta
    en verksamhet-

  167. -och sen pröva
    om det var miljömässigt acceptabelt?

  168. Det pågår diskussioner om
    hur man ska kunna göra om det.

  169. En annan faktor som påverkar det-

  170. -är de löjligt låga kostnaderna
    för undersökningstillstånd.

  171. Det här är fickpengar,
    även för små prospekteringsbolag-

  172. -som i stort sett bara har
    ett minimalt aktiekapital.

  173. Är de fiffiga
    och gör lite undersökningar-

  174. -kan de hålla på i 15 år i ett område
    innan de släpper det.

  175. Det har folk på olika håll i landet
    opponerat sig emot-

  176. -för det kan lägga
    en död hand över området.

  177. Man vet ju inte vad som ska hända.

  178. Det borde man också försöka reda ut.

  179. Är det rimligt
    att man får hålla ett område i 15 år?

  180. Det här ska jag bara nämna.

  181. Uran får en egen fil,
    för där finns ett kommunalt veto-

  182. -så uran sticker ut från allt annat
    som hanteras i de här sammanhangen.

  183. Man har i olika omgångar
    utrett det här.

  184. Vi har hört om mineralstrategin
    och jag vill lyfta upp en annan del.

  185. Man har relativt nyligen
    gjort en utredning-

  186. -om undersökningstillstånd
    och arbetsplaner.

  187. Det ligger
    som en proposition hos lagrådet.

  188. Det tråkiga är att det
    inte innebär några förändringar-

  189. -annat än minimala förändringar.

  190. Jag ska inte gå igenom allt-

  191. -men jag har rödmarkerat
    det betydelsefulla.

  192. "Den krets som tillåts överklaga
    Bergsstatens beslut om tillstånd"-

  193. -"och göra invändningar
    mot en arbetsplan ska inte utvidgas."

  194. Sen står det lite om ökad information
    som inte ändrar nånting-

  195. -och sen kommer dödsstöten
    mot att förändra nånting:

  196. "Prövning av motstående intressen"-

  197. -"ska inte ske
    vid prövning av tillstånd."

  198. "Skyddet för motstående intressen
    ska tillgodoses på annat sätt."

  199. Det är
    att sopa problemet under mattan.

  200. Man vill inte ändra på
    de förutsättningar som är i dag.

  201. Det är i längden inte hållbart.

  202. En annan faktor
    som har nämnts tidigare-

  203. -är att Sverige är attraktivt.

  204. Det är ingen slump, för några
    har tittat på det ordentligt-

  205. -och ett kanadensiskt institut,
    Fraser Institute-

  206. -rankar alla länder när det gäller
    förutsättningar för gruvverksamhet.

  207. Överst på listan
    hamnar Finland och Sverige.

  208. Vi är dem
    som för några sammantagna faktorer...

  209. I alltifrån infrastruktur
    till lagstiftning och ekonomi-

  210. -är Sverige och Finland
    mest attraktiva.

  211. Det är inte konstigt
    att företagen härjar här.

  212. Det här har vi hört talas om,
    och bilden är nog från Blaiken.

  213. Vi har hört-

  214. -att det kan kosta
    200 miljoner att städa upp.

  215. Det är ett ständigt problem,
    för det är en spekulationsmarknad-

  216. -en högriskmarknad.

  217. Då närmar vi oss
    sällsynta jordartmetaller.

  218. Det finns på flera ställen i Sverige.
    Jag är inte säker på att alla är med-

  219. -men plupparna visar att det finns-

  220. -i Kalixtrakten, öster om Östersund,
    i Bergslagen-

  221. -i Norra kärr
    och Olserum vid Västervik.

  222. Dem känner jag till,
    men det kan finnas fler.

  223. Sällsynta jordartsmetaller
    är udda delar av periodiska systemet-

  224. -med namn som låter ganska märkliga-

  225. -och metallerna
    finns ofta tillsammans.

  226. De kallas sällsynta för att de
    aldrig finns i höga koncentrationer-

  227. -men de är faktiskt inte
    så fruktansvärt sällsynta.

  228. Det brukar också sägas-

  229. -att kineserna har monopol på dem-

  230. -och att det kan leda till att de
    skruvar till kranen när som helst-

  231. -så att vi inte får
    några sällsynta jordartsmetaller.

  232. Det är bara en spegling av marknaden-

  233. -för kineserna har tagit fram
    sällsynta jordartsmetaller-

  234. -billigast.

  235. Är man lite konspiratorisk
    kan man möjligen koppla det till-

  236. -att de inte bryr sig om
    miljö och arbetsmiljö-

  237. -och därför får det billigt.

  238. Som jag sa är de inte så sällsynta.

  239. De finns lite varstans-

  240. -och jag har plockat på nätet
    för att få ett begrepp om-

  241. -hur det är med priser och tillgång.

  242. Jag hittade den här,
    som är från 2009-2010-

  243. -när Goldman Sachs, en institution
    när det gäller ekonomi-

  244. -trodde att det skulle kunna bli
    överskott i världen-

  245. -och där rubriken var
    "Inte så sällsynta".

  246. Det finns andra kartor som visar
    var de sällsynta metallerna finns-

  247. -och de finns på fler ställen
    än de på den här kartan-

  248. -men jag hittar
    ingen annan begriplig karta.

  249. Det finns inte bara i Kina-

  250. -utan på diverse andra ställen.

  251. Ett i vår relativa närhet
    är Grönland-

  252. -där det pågår en diskussion mellan
    hjemmestyret och danska staten-

  253. -för det handlar om uran,
    förutom jordartsmetaller.

  254. Danskarna vill inte ha uranbrytning,
    men grönländarna är sugna på det-

  255. -för att få pengar
    för att frigöra sig ifrån Danmark.

  256. En annan kurva som jag stötte på-

  257. -visar att priset på metallerna
    går upp och ner-

  258. -och vi har hört förut att priser
    på metaller varierar mycket.

  259. Den här visar
    att 2011 var det en topp-

  260. -och jag som följer priserna på uran-

  261. -kunde konstatera att det liknar
    kurvan för uranpriset.

  262. Det hade också en topp 2011,
    så då var det väl en medgång-

  263. -i världens finanssystem.

  264. Jag blev glad när jag hittade den här
    som är den färskaste jag fått tag i-

  265. -och som bekräftar
    den misstanke jag hade.

  266. Sällsynta jordartsmetaller
    hade en topp 2011-

  267. -men nu är man tillbaka
    på ett lågt läge.

  268. Jag vet inte hur Tasman
    tycker och känner när de ser kurvan-

  269. -men jag antar att de är nervösa,
    för jag har svårt att tro...

  270. Om de räknade hem projektet
    vid 2011-

  271. -lär de inte kunna göra det i dag.

  272. Då börjar vi komma in på Norra kärr,
    och jag ska koncentrera mig på det.

  273. Jag ska inte säga nåt om Olserum.

  274. Tasman har Olserum
    som ett parallellprojekt.

  275. Det ligger efter i tiden. De har sökt
    men inte fått bearbetningskoncession.

  276. Det finns en annan skillnad:

  277. I Norra kärr är det ganska lite uran
    tillsammans med jordartsmetallerna-

  278. -men i Olserum är det mycket uran.

  279. Där har man letat specifikt
    efter uran tidigare.

  280. Det är vanligt
    att jordartsmetallerna-

  281. -uppträder tillsammans med
    uran och torium-

  282. -en annan radioaktiv metall.

  283. Tasman har sökt tillstånd
    och fått bearbetningskoncession.

  284. De gjorde det 2012.

  285. Sen finns det en senare
    ekonomisk och teknisk rapport-

  286. -som jag har använt som huvudkälla
    när jag tittat på projektet.

  287. Jag är angelägen om
    att ha färsk information-

  288. -så jag har tittat både på ansökan
    och på den tekniska rapporten-

  289. -som underlag.

  290. Johan, hur ligger jag i tiden?

  291. Hur mycket har jag kvar?

  292. Det ska jag klara av.

  293. Nu börjar det handla om Norra kärr.

  294. Norra kärr är ingen ny upptäckt.

  295. Det upptäcktes
    i början av 1900-talet.

  296. 1944 skrev norrmannen O. J. Adamson-

  297. -en geologisk avhandling
    om Norra kärr-

  298. -och hela avhandlingen finns på nätet
    så det här är hans karta.

  299. Tasmans motsvarande karta
    visar ett slags geologisk kropp-

  300. -som ligger i berggrunden.

  301. Man har borrat friskt i den.

  302. Däremot har man inte borrat mycket
    i omgivande berg-

  303. -så frågan är vad de får ut
    när de börjar ta gråberg omkring.

  304. Den frågan har lyfts tidigare,
    och jag är undrande.

  305. Det finns ett riksintresse
    för mineralutvinning-

  306. -fastställt av
    Sveriges geologiska undersökning-

  307. -med den här omfattningen.

  308. Och Tasman har undersökningstillstånd
    sen ett antal år tillbaka.

  309. Den lilla röda pluppen i mitten
    är bearbetningskoncessionen.

  310. Nu är kartan inte aktuell längre,
    för det ser ut så i dag.

  311. Tasman har minskat undersöknings-
    tillstånden norr- och söderut.

  312. Jag kan tänka mig två möjligheter:

  313. Det ena är att de bedömer att det
    inte är värt att ha kvar det-

  314. -därför att det inte finns nåt där.
    Det andra är-

  315. -att om vi minskar området
    ser det inte så skrämmande ut.

  316. Det kan vara en kombination,
    men så är det.

  317. Området för bearbetningskoncessionen
    är 47 hektar-

  318. -och omfattar inte hela kroppen.

  319. Bl.a. har de av taktiska skäl-

  320. -hållit sig till ett län
    och en kommun. Det underlättar.

  321. Den vita linjen är Google Earths
    slumpvisa dragning av länsgränsen.

  322. Så ser den inte ut i verkligheten.

  323. Så ser det tillståndsgivna området ut
    i förhållande till var malmen ligger.

  324. Malmen stupar en aning
    åt Vättern till.

  325. Om man tittar noga
    på de olika färgerna-

  326. -är den blåa till höger markytan.

  327. Sen lutar malmen en aning
    åt Vättern till.

  328. Därför är den tillståndsgivna
    bearbetningskoncessionen större där.

  329. Verksamhetsområde för 20 års brytning
    finns i ansökan, och ser ut så här.

  330. Jag har lagt in bearbetnings-
    koncessionen med en röd linje.

  331. Den finns inte på originalet-

  332. -i alla fall inte så utpekad.

  333. Nu finns det andra varianter.

  334. Så här ser kartan ut
    på den senaste tekniska rapporten.

  335. Den stora skillnaden är-

  336. -att verksamhetsområdet, den lilla
    brunstreckade rutan, blivit större-

  337. -och den streckade svarta linjen
    innefattar ett större område.

  338. Jag tolkar det som att man har gjort
    en mer realistisk bedömning-

  339. -av vad man kommer att påverka.

  340. Redovisningarna av hur dagbrottet
    och skrotstenstippen ska se ut-

  341. -väldigt schematiska.
    Det är de två bilderna jag har där.

  342. Dagbrottet avspeglar
    den tratt man tänker göra.

  343. Det blir
    ungefär som på bilden från Aitik.

  344. Man säger att för 20 års brytning
    ska den ha en diameter på 700 meter-

  345. -och under det blir det 22 hektar.
    Djupet blir som max 120 meter.

  346. Då bryter man
    ungefär lika mycket malm och avfall-

  347. -knappt 30 miljoner ton av vardera.

  348. Om man sen fortsätter att bryta,
    visar de siffror för 40 och 60 år-

  349. -och om man plussar ihop siffrorna
    med lite antaganden-

  350. -får man fram
    att om man fortsätter i 60 år-

  351. -blir det
    totalt 88 miljoner ton malm-

  352. -och 80 miljoner ton avfall.
    Det är alltså totalt under 60 år.

  353. De har redovisat ett avfallsberg-

  354. -för det som inte är malm, men som
    kan innehålla låga malmhalter-

  355. -och som man inte riktigt vet
    hur det reagerar.

  356. De säger att de ska använda det-

  357. -men det är vad de redovisar.

  358. Jag ska inte gå in på processen,
    men den är komplicerad-

  359. -och innehåller magnetseparation
    och svavelsyralakning.

  360. Svavelsyralakning är intressant-

  361. -för den frigör
    inte bara sällsynta jordartsmetaller-

  362. -utan kan också frigöra uran.

  363. Frågan om uran i Norra kärr
    har varit uppe på bordet-

  364. -och den har helt klart överdrivits.

  365. Uran är inget stort problem i där,
    men heller inget nollproblem.

  366. Utgångspunkten är
    att uranhalten i jordskorpan-

  367. -är 2-3 gram per ton.

  368. Bohusgraniten,
    för att ta en vanlig svensk bergart-

  369. -innehåller 13 gram per ton.
    Det anses vara ett problem.

  370. I Tasmans rapport
    ger man ett spann på uranhalten-

  371. -på 0,06-122 gram per ton-

  372. -med ett medelvärde
    på 10,9 gram per ton.

  373. Det finns också
    en angivelse om halten uranoxid-

  374. -för oxiden blir tyngre.
    Det är 14,6 gram per ton.

  375. Det är låga halter,
    men de är förhöjda-

  376. -och man kan misstänka
    att det i delar av malmen är högre.

  377. Omkring själva malmkroppen
    är kanske halterna konsekvent högre.

  378. Det redovisar de inte.

  379. Man vet att svavelsyralakning-

  380. -frigör absolut uran.
    Det är det ingen tvekan om-

  381. -och för att ytterligare uran
    kan man säga-

  382. -att i den finska Talvivaaragruvan
    har man tidigare haft tillstånd-

  383. -att utvinna uran som biprodukt
    ur malm med 17 gram per ton-

  384. -och då är man i samma storlek
    som medelhalten i Norra kärr.

  385. Då är frågan: Vad vill Tasman göra-

  386. -med det uran som man frigör?

  387. Säg det. Vill de sälja det,
    eller hur har de tänkt?

  388. En annan komplikation
    kanske kan inträffa-

  389. -om man får för sig i Tasman-

  390. -att man ska processa malmen
    från Olserum i Norra kärr.

  391. Då importerar man malm med mer uran,
    så då har man ett uranproblem.

  392. Den andra frågan om Olserum är-

  393. -hur man hanterar uranproblemet där.

  394. Tasman har redovisat brytning
    under 20 år-

  395. -och det finns inte siffror på allt-

  396. -men jag har räknat på deras karta
    där det inte har funnits uppgifter.

  397. Då får man fram
    att man ska ha ett klarningsmagasin-

  398. -nedanför området för lakrester-

  399. -på 8 hektar. Det lakrestmagasinet-

  400. -omfattar ungefär 160 hektar.

  401. Sen har de avfallsberg på 17 hektar,
    dagbrott på 22 hektar-

  402. -industriområde på 60 hektar-

  403. -och diverse områden omkring
    inom den inramade ytan-

  404. -som omfattar 3,5 kvadratkilometer.

  405. Om man sen räknar vidare
    på 20, 40 och 60 år-

  406. -så har man, när det gäller 20 år,
    deras egna angivelser-

  407. -och vad de har redovisat på kartan.

  408. Räknar man ihop det
    som är specificerat-

  409. -hamnar man på 317 hektar
    eller 3,17 kvadratkilometer.

  410. Det har jag jämnat av till 3,5.

  411. Det kan vara mer, för vi vet inte
    hur mycket transportvägar de ska ha.

  412. För 40 år finns det lite information-

  413. -men i stort sett har jag dubblat
    det som finns för 20 år.

  414. När det gäller 60 år
    är uppgifterna ännu mer sparsamma-

  415. -men jag har plussat på.

  416. Det man då hamnar på
    när det gäller totalarealer-

  417. -är för 20 år 3,5 kvadratkilometer-

  418. -för 40 år 5,5 kvadratkilometer-

  419. -och för 60 år 8,5 kvadratkilometer.

  420. Vad säger det?

  421. Det enda jag kan jämföra med
    i Sverige är Aitikgruvan.

  422. Den är större. Lakrestmagasinet där
    omfattar 10 kvadratkilometer-

  423. -och sen har man dagbrott och annat-

  424. -så Aitik är dubbelt så stor
    som Norra kärr under 60 år.

  425. Nånstans där hamnar man. Sen beror
    mycket på vad Tasman tänker göra-

  426. -när det gäller lakresterna.
    Det finns inte ordentligt beskrivet.

  427. Det enda man får fram
    av deras ansökan-

  428. -är kartan.

  429. Det är bara att mäta med en linjal,
    så får man fram ungefär 160 hektar.

  430. De kan säga att de ska lägga tjockare
    eller göra nåt helt annat-

  431. -men för enkelhetens skull
    har jag räknat med-

  432. -att de
    inte kan fylla den högre under 20 år.

  433. Det behövs då 160 hektar för 20 år.

  434. Sen plussar man bara på
    för 40 och 60 år-

  435. -med ungefär samma areal
    för varje 20-årsperiod.

  436. Sen har de räknat på
    grundvattensänkning.

  437. Gör man ett hål i backen
    som är 120 meter djupt-

  438. -så fungerar det som en stor brunn-

  439. -och den här obegripliga kartan
    finns i deras ansökan-

  440. -men jag har lagt över den
    på en begriplig karta-

  441. -deras egen begripliga karta
    när det gäller avrinning mot Vättern.

  442. Här kan man få begrepp
    om vad det handlar om.

  443. Man ska veta att inom det området-

  444. -kommer grundvattnet
    att rinna till dagbrottet.

  445. Allt grundvatten som är
    uppe vid markytan i det området-

  446. -och kanske även vattendrag där-

  447. -kommer att pysa ner i marken
    och komma ut i dagbrottet.

  448. Om man sen fortsätter 40 eller 60 år-

  449. -måste man gå djupare och åt sidorna-

  450. -och då blir det påverkade området
    större.

  451. Det är mycket vatten man drar åt sig-

  452. -och som man måste hantera.

  453. Jag har summerat
    miljöpåverkan och risker-

  454. -vid såna här gruvor och Norra kärr:

  455. Man får landskapspåverkan
    och förlust av produktiv mark-

  456. -och det kan bli fråga om
    10 kvadratkilometer.

  457. Jag räknade på 8,5 kvadratkilometer.

  458. Grundvattenssänkning i omgivningarna
    har de själva visat på.

  459. Utsläpp av förorenat
    överskottsvatten-

  460. -måste de ta hand om
    i gruva och avfallsupplag.

  461. Det kan hota Vättern-

  462. -för allt vatten i området
    rinner till Vättern.

  463. Det kan bli urlakning av föroreningar
    i avfallsberg och lakrester.

  464. Det kan bli föroreningsspridning-

  465. -och lakrestdammar kan brista
    så att det rinner ut slam.

  466. Kanske kan radioaktiva ämnen spridas
    om man tar tid malm från Olserum-

  467. -och det finns en risk för miljöskult
    om företaget går i konkurs.

  468. Vart leder vägen runt kurvan?
    Det återstår att se.

  469. Tack.

  470. Textning: Sofie B Granqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Gruvor och vatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utsläpp från gruvan påverkar vattnet som finns runtom. Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vattnet och vad hans forskning har visat när han studerat mark där gruvor finns. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Miljö > Föroreningar och miljögifter, Teknik > Industriella processer, Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Bergsbruk, Dammar (fördämningar), Gruvavfall, Gruvor, Mineralutvinning, Prospektering, Teknik, Vattenföroreningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss