Titta

UR Samtiden - Gruvor i fokus

UR Samtiden - Gruvor i fokus

Om UR Samtiden - Gruvor i fokus

Allt fler företag vill starta en gruva. Vad innebär det för området där gruvan ska byggas? Skapar det jobbtillfällen? Tjänar området något på det? Vilka miljöproblem kan det leda till? Experter och forskare föreläser. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern, ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Till första programmet

UR Samtiden - Gruvor i fokus: PaneldebattDela
  1. Om vi börjar
    med en liten uppvärmande fråga...

  2. Vill nån av er svara på hur man ska
    jobba med gruvnäring i framtiden-

  3. -för att få det här
    att fungera på ett bra sätt?

  4. Vad är det som saknas i dag?

  5. Stor fråga.

  6. Arne, vill du...?

  7. Det var verkligen ingen liten fråga
    att börja med.

  8. Man borde kanske börja från en annan
    utgångspunkt än den man har i dag.

  9. Nämligen - kan man låta bli?

  10. Det är den första frågan man bör
    ställa vid etablering av en ny gruva.

  11. Vi har hört här i dag
    om möjligheten att utvinna metaller-

  12. -ur det som har tagits upp ur marken-

  13. -och som ligger i soptippar
    och under jord i städerna.

  14. Det finns saker att göra
    när det gäller resurssnålhet.

  15. Jag hörde en företrädare-

  16. -för ett företag som tillverkar
    lastflak för lastbilar-

  17. -som genom teknisk utveckling-

  18. -har minskat materialåtgången
    med mer än 40 % på ganska kort tid.

  19. Det här exemplet är inte unikt.

  20. Det finns oerhört mycket att göra
    om vi ser oss omkring i samhället-

  21. -när det gäller
    ett effektivare nyttjande-

  22. -av de knappa ändliga metallerna.

  23. Där finns en framkomlig väg.

  24. Även med de åtgärderna-

  25. -har vi inte sett
    den sista gruvan öppnas.

  26. Men det finns förutsättningar-

  27. -att hantera de här resurserna
    med en mycket större sparsamhet.

  28. Nån annan som vill kommentera?
    Ja, Nisse.

  29. När det gäller
    sällsynta jordartsmetaller...

  30. Delvis kan det bli en fråga
    om val mellan viktiga saker.

  31. Om vi ska öka användningen
    av förnyelsebar energi-

  32. -där man behöver
    mycket sällsynta jordartsmetaller-

  33. -då kanske det behövs mycket mer
    än vad vi använder i dag.

  34. Då kan vi hamna i det valet.

  35. Ska vi ha mer förnyelsebar energi-

  36. -eller ska vi ha mindre
    sällsynta jordartsmetall-gruvor?

  37. Man kan minska energibehovet också.

  38. Det jag tror är väldigt viktigt
    är att öka effektiviteten-

  39. -när man utvinner metallerna
    från gruvorna.

  40. Som jag visade när det gäller lantan
    så förlorar man redan 20 %-

  41. -när man gräver upp det
    från jordskorpan.

  42. När metallerna hamnar i användning-

  43. -måste man tänka på
    hur man designar produkterna-

  44. -så att det blir enkelt
    att plocka ut dem när de ska slängas.

  45. Det är där de stora utmaningarna
    och frågeställningarna ligger.

  46. Det finns ju ytterligare en nivå
    på diskussionen som ligger högre upp.

  47. Är det rimligt
    att vi fortsätter omsätta-

  48. -så mycket material och produkter
    som vi gör i dag?

  49. Det börjar bli uppenbart
    att det inte håller i längden.

  50. Det brukar sägas att vi skulle behöva
    två, tre jordklot-

  51. -om alla skulle ha
    samma standard som vi har.

  52. Den utvecklingen driver att vi
    ger oss på den här typen av gruvor.

  53. Det sista som finns
    till de låga halterna-

  54. -och till de höga kostnaderna.

  55. Det bygger på den tillväxtekonomi
    som vi har dragit på oss-

  56. -och som inte håller i längden.

  57. Det är den nivån
    där man ska börja ifrågasätta.

  58. Sen tycker jag självklart också
    att man ska använda möjligheterna-

  59. -att återanvända eller återvinna det
    som redan är använt på olika sätt-

  60. -och som ligger i produkter
    vi inte använder-

  61. -avfallsupplag som vi inte hanterar.

  62. Vid många av gruvorna-

  63. -kan det vara lönsamt att processa om
    avfallsberg runt gruvorna.

  64. Det är kanske bättre
    än att öppna nya gruvor.

  65. Nu har vi en ekonomi-

  66. -som bygger på total öppenhet
    för att hitta billigaste lösning-

  67. -med de fria förutsättningar
    som vi har släppt loss.

  68. Då får vi inte de bästa lösningarna.

  69. Vi får de kortsiktigt ekonomiska
    lösningarna i stället.

  70. Vi kan inte stoppa all gruvdrift.
    Det kan vi vara ganska överens om.

  71. Vi får väga
    vad vi ska vinna ut ur en gruva-

  72. -och vad vi eventuellt orsakar
    för problem i gruvans omgivningar.

  73. Vättern är Sveriges näst största sjö
    - en oerhört viktig vattentäkt.

  74. Den kommer i framtiden att försörja
    mer än 2 miljoner människor.

  75. Vi har inte den typen av vattentäkter
    kring alla gruvobjekt.

  76. Vi får välja
    vilka gruvobjekt vi ska använda-

  77. -så att vi räddar
    de vattentäkter som finns.

  78. Vättern är en viktig vattentäkt.
    Förstör inte den för våra barnbarn.

  79. Jag vill återknyta
    till tillväxtbegreppet.

  80. Det skulle man verkligen önska i år
    när det är valår, att det kom upp.

  81. Det är det man landar i
    när man kommer in på de här frågorna.

  82. All ekonomi bygger ju på tillväxt.

  83. Våra pensioner
    bygger på ständig tillväxt.

  84. När det är ett valår skulle man vilja
    att det kom upp som diskussion.

  85. Det är otroligt viktigt
    att tänka i de termerna-

  86. -för det är det som är vår framtid.

  87. Jag skulle vilja lägga till en sak.
    I fjol kom det en rapport-

  88. -som mer än nåt annat jag läste under
    förra året påverkade mitt synsätt.

  89. Den är från Worldwatch Institute,
    ansett inom miljöforskningsområdet.

  90. Den hette
    "Is Sustainability Still Possible?".

  91. Är hållbarhet fortfarande möjligt?

  92. Den pekade på den här problematiken.

  93. Man ger sig på mer och mer
    svårutvunna fyndigheter.

  94. Det gäller både olje- och gasområdet,
    och det gäller metaller.

  95. Vad får man för konsekvens?
    När det gäller olja...

  96. För hundra år sen
    kanske 1 % av det man utvann-

  97. -gick åt för själva utvinningen
    i energiåtgång.

  98. I dag är man i vissa fall på 20 %.
    Netto får man bara ut 80 %.

  99. Har man då ett liknande förhållande
    vad gäller utvinningen av metaller-

  100. -att det är mer och mer energiåtgång-

  101. -för att utvinna
    varje ton av en metall-

  102. -är det till sist inte möjligt
    att fortsätta processen.

  103. När man hamnar i det Nils sa...
    Vi har inte längre resurserna-

  104. -att utvinna de metaller vi behöver
    för att ställa om energisystemet.

  105. Det här har jag bara sagt för att
    lite understryka allvaret i frågan-

  106. -om man ser den på global nivå.

  107. Det finns verkligen en anledning-

  108. -att hushålla med väldigt stor
    eftertanke med de här resurserna.

  109. Roger Silfver. Centerpartist,
    fritidspolitiker från Ödeshög.

  110. Två frågor.

  111. När man tar vår mineralpolitik...

  112. Anser ni att Sverige genom
    att bjuda ut sig rätt så billigt-

  113. -kanske också tar onödiga risker
    för att råka ut för-

  114. -det internationella
    spekulationskapitalets krafter?

  115. Vi får glaspärlor här på landsbygden
    om vi ger ifrån oss våra rikedomar.

  116. Det finns två olika krafter
    som driver utvecklingen.

  117. Den ena är porrindustrin
    och den andra är vapenindustrin.

  118. Här finns mycket globala intressen
    när det gäller USA:s försvar-

  119. -eftersom kärnvapenprogrammet
    och mörkerseende och så vidare-

  120. -är väldigt beroende av metallerna.

  121. Hur stor påverkan har de amerikanska
    säkerhetspolitiska frågorna-

  122. -på de här krafterna som driver det?

  123. Jag kanske svarar som en politiker,
    men det är ni väl vana vid?

  124. Om man tittar tillbaka på historien
    har metaller varit väldigt viktiga.

  125. Vi har ju namngett bronsålder
    och järnålder med hjälp av metaller.

  126. Det har även påverkat oss-

  127. -när vi har åkt och bosatt oss
    i Australien och Kalifornien.

  128. Det har varit metalldrivet.
    Columbus färd till USA och så vidare.

  129. Många av konflikterna man ser i dag
    är resursbundna.

  130. Det har att göra med
    krig om resurser-

  131. -när man tittar på
    vad bakgrunden har varit.

  132. Få se... Jag hade nån poäng. Vänta.

  133. Jag är återvinningsförespråkare,
    som ni har förstått.

  134. Fördelen med återvinning är att alla
    de här metallerna finns i användning.

  135. USA har alla de här metallerna
    i användning.

  136. Skulle de bry sig om att återvinna-

  137. -snarare än att ta metallerna
    från jordskorpan-

  138. -då har de sitt eget förråd
    i användning redan.

  139. De skulle inte behöva leta efter
    metaller på andra ställen i världen.

  140. Det driver kolonisation,
    att man letar efter resurser.

  141. Om de tittar på var metallerna finns
    kanske det inte blir lika aktuellt.

  142. Nu kommer jag ihåg vad din första
    fråga var. Den är intressant.

  143. Som jag ser det är det tveklöst så
    att när Sverige och Finland-

  144. -hamnar överst på listan
    över attraktiva länder-

  145. -så drar vi till oss
    både de seriösa och de oseriösa.

  146. Kanske i högre utsträckning
    de oseriösa.

  147. De ser en möjlighet
    att tjäna snabba pengar här.

  148. Om man tittar på juniorföretagen
    som ägnar sig åt prospektering-

  149. -så verkar de inte särskilt seriösa.

  150. Det är mitt allmänna intryck av dem.

  151. Många säger: "Du har en smartphone.
    Hur kan du vara mot gruvan?"

  152. Men det finns en massa destruktiva
    användningsområden för metallerna-

  153. -som kunde lyftas fram i stället för
    att ge oss dåligt samvete-

  154. -för att vi använder metallerna.

  155. Det är naturligtvis en poäng.

  156. Det finns användningsområden
    som man verkligen kan diskutera.

  157. Just nu efter det att guldpriset
    har störtdykt de senaste två åren-

  158. -så är det på väg upp igen.

  159. De analyser jag har sett-

  160. -säger att osäkerheten
    på de finansiella marknaderna i Kina-

  161. -gör att kineser som har pengar
    gärna placerar dem i guld just nu.

  162. Men är det rimligt
    att utvinna guld med det som motiv?

  163. Det är inte självklart tycker jag.

  164. Måns Lindell,
    limnolog på Vätternvårdsförbundet.

  165. Jag har en fråga till Rolf.
    Du nämnde två hot mot Vättern.

  166. Det ena var
    den eventuella gasutvinningen.

  167. Det andra var
    försvarets skjutningar i Vättern.

  168. För att nåt ska vara ett hot måste vi
    förstå vilket läge hotet är i.

  169. Vi måste förstå
    hur Vättern är i det läget-

  170. -vilken trend har det
    och i proportion till vad då-

  171. -så att vi jobbar med rätt saker
    inom miljövården.

  172. Jag gissar att ditt hotanspel
    var just på dricksvattenkvaliteten.

  173. Kan du ge oss lite kringfakta?

  174. Hur är det med Vättern i förhållande
    till vad utgörs hotet av?

  175. Johan, kan du ta den sista frågan?

  176. Jag har lite problem med hörseln,
    så du får ta den.

  177. Hur står det till med Vättern
    vad gäller tungmetaller-

  178. -och den fråga som har varit
    runt sjön? Det gäller t.ex. bly.

  179. Hur mycket bly är försvaret
    i förhållande till andra källor?

  180. Vilken riktning är det ute i sjön?
    Blir det bättre eller sämre?

  181. När det gäller frågan om bly,
    så har vi bly i den här alunskiffern-

  182. -och det finns bly i ammunitionen.

  183. Bly är en metall
    som normalt inte går i lösning.

  184. Men hamnar bly i en våt miljö,
    vilket den gör i Vättern-

  185. -och tillsammans
    med organiskt material-

  186. -då får vi bly i lösning i såna här
    metallkomplex som jag visade.

  187. Då får vi en miljö som är giftig.
    Den kommer inte att vara tjänlig.

  188. Vi kommer upp i blyhalter
    som överstiger gränsvärdena-

  189. -och det gäller också andra metaller.
    Jag är orolig för det i Vättern.

  190. Är det så att vi med de här
    aktiviteterna förorenar Vättern-

  191. -så att vi får metallhalter
    som överstiger gränsvärdena-

  192. -då kan vi inte reparera det.

  193. Det är såna volymer,
    så det går inte att reparera.

  194. Gränsvärdet för bly i dricksvatten,
    Livsmedelsverkets gränsvärde-

  195. -det är väl cirka tusen gånger
    över dagens halt i sjön.

  196. 80 nanogram per liter är det ute
    i sjön i dag. Är det det du menar?

  197. Nu kan jag inte siffran för bly
    direkt när det gäller gränsvärdet.

  198. Gränsvärdet för uran exempelvis
    är 15 mikrogram per liter.

  199. Uran är en av de metaller
    som kommer att utlösas i vattnet-

  200. -och det kommer klart överstiga
    det gränsvärdet.

  201. Hur mycket uran du kan dricka innan
    du blir sjuk är en annan fråga.

  202. Jag kan ta arsenik som exempel,
    en metall som vi har i Sverige.

  203. Arsenik finns också i alunskiffern
    och kommer ut i samband med det.

  204. I Indien dricker 1 miljon människor
    arsenikhaltigt vatten.

  205. Det dör åtskilliga människor
    varje år.

  206. En person sa: "De dör här och där,
    och det blir inga rubriker av det."

  207. De dricker arsenikhaltigt vatten-

  208. -som har flera hundra mikrogram
    per liter av arsenik.

  209. De får cancer av det. Vattengränsen
    ligger på tio, men de har inget val.

  210. I Sverige kan vi fortfarande välja
    vilket vatten vi ska dricka.

  211. Men det jag ser i framtiden
    är att luftföroreningarna-

  212. -och de övriga föroreningarna
    som sprids i vårt samhälle-

  213. -kommer att göra att vi hamnar
    i gränsvärden för tjänligt vatten.

  214. Det normala försvaret mot det är
    att myndigheterna höjer gränsvärdet.

  215. De vet inte hur de ska göra annars.

  216. Det är såna här faror jag ser,
    och Vättern är en viktig vattenkälla.

  217. Vi ska strax runda av,
    så vi får sno oss på lite.

  218. Bara några ord
    om alunskiffern och Vättern.

  219. Alunskiffer är innehållsrikt-

  220. -och det finns ett företag
    som vill utvinna gas ur alunskiffern-

  221. -under botten på Vättern.

  222. Hur har de tänkt att bära sig åt?

  223. En möjlighet är att de borrar
    ett stort antal hål-

  224. -för att det ska pysa ut gas.
    Det är ganska osannolikt.

  225. Det andra är att de borrar
    ett färre antal hål-

  226. -men gör nån form av fracking.

  227. I båda fallen är risken stor-

  228. -att de farliga ämnena
    i alunskiffern-

  229. -antingen i sönderdelad form, i form
    av slam, eller direkt lösta i vatten-

  230. -kommer ut i Vättern.

  231. Det är snudd på en idiotidé-

  232. -att försöka utvinna gas
    på Vätterns botten.

  233. En kommentar till om det är farligt
    med en enskild aktivitet eller inte.

  234. Det är inte opåverkat i dag.

  235. Det är trafik, det finns ett antal
    grus- och bergtäkter och jordbruk.

  236. Det är massor med olika mänskliga
    aktiviteter som i dag ger tillskott.

  237. Lägger man till industriella projekt
    blir det ytterligare en sak.

  238. Vi har tittat på östra Mälaren
    som vattenskyddsområde.

  239. Det är sammanlagrat,
    alla de här aktiviteterna.

  240. Om man lägger på
    en industriell historia-

  241. -blir det risk för olika gränsvärden.

  242. Man kanske klarar ett värde för bly,
    men man kanske överskrider ett annat.

  243. Det är just sammanlagringen
    som jag tror är svårigheten.

  244. Vi ska ta en sista fråga.

  245. Många kommunpolitiker är här i dag.

  246. Kan man som kommunpolitiker
    påverka de här besluten på nåt sätt?

  247. Kan man göra nån skillnad
    som lokalpolitiker?

  248. Kommunen har planmonopol-

  249. -och det svar som jag brukar höra
    och ge själv i såna här sammanhang-

  250. -är att kommunen kan vägra
    att planera för den där verksamheten.

  251. I övrigt är kommunen bara
    en tung remissinstans.

  252. Kommunen kan inte diktera det hela.

  253. Det finns inget veto annat än
    när det gäller uranutvinning.

  254. Kommunen är en tung remissinstans.

  255. Jag har läst ansökningshandlingar
    för bearbetningskoncessioner.

  256. Jag tror aldrig att jag har sett-

  257. -att en kommun har avstyrkt
    en bearbetningskoncession.

  258. Länsstyrelser har gjort det,
    men en kommun har nog inte gjort det.

  259. Det är klart att den kommun
    som väljer att göra det-

  260. -eller åtminstone
    lägger in starka argument-

  261. -för en hög miljösäkerhet
    i sitt remissyttrande...

  262. Det har en betydelse.

  263. Sen är det också en annan aspekt.
    Jag pratade ju en del om jobben.

  264. Jag är förvånad
    att inte fler kommunpolitiker-

  265. -bygger in just den aspekten
    i sina diskussioner med gruvföretag.

  266. Hur ska man lösa bostadsbyggande?

  267. Hur ska man förvissa sig om att
    det kommer åtminstone en del jobb-

  268. -förutom de rena spränga och
    transportera malm-jobben till orten?

  269. Den bild jag får när jag tittar runt-

  270. -är att man är ganska kravlös
    och villkorslös-

  271. -i diskussionerna med gruvbolagen.

  272. Så jag tror
    att kommunen kan göra en hel del.

  273. Tack så mycket.

  274. Textning: Agnes Frändén
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Paneldebatt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Här ställer publiken sina frågor och funderingar till experterna. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV), ABF, Gränna skogsgrupp, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Visingsö näringslivsförening, Visingsörådet, WWF och Upplev Omberg.

Ämnen:
Teknik > Industriella processer
Ämnesord:
Bergsbruk, Gruvbrytning, Gruvindustri, Gruvor, Mineralutvinning, Prospektering, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gruvor i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vi

Journalisten och författaren Arne Müller berättar om relationen mellan gruvdriften i Sverige och landets medborgare. Inspelat 28 februari 2014 på Grenne kulturgård i Gränna. Arrangörer: ARV (Aktion Rädda Vättern) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvdammar

Eva-Lotta Thunqvist, lektor på Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss