Titta

Nobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Nobel i Rinkeby - en språklig utmaningDela
  1. Välkommen till Rinkeby.

  2. På engelska: "Welcome to Rinkeby."

  3. På somaliska:
    "Soo dhawaada Rinkeby."

  4. På arabiska: "Ahlan bikum fi Rinkeby."

  5. På turkiska: "Rinkeby hoşgeldiniz."

  6. På tigrinja: "Nqwa bdehen mesa ka."
    På amharinja: "In kwan dehna metah."

  7. På persiska:
    "Beh Rinkeby khosh amadid."

  8. De är så avslappnade
    när de kommer hit.

  9. Man skulle aldrig tro att de hade
    vunnit Nobelpriset, att de är stora.

  10. De är vanliga människor-

  11. -som om de hade gått till torget
    och handlat grönsaker, ungefär.

  12. Orhan Pamuk bara skrattade
    och applåderade.

  13. Det var så roligt för honom.
    Han sa att det var det bästa besöket.

  14. Det är en upplevelse för
    Nobelpristagarna och för eleverna.

  15. Jag sa till dem: "Ni är utvalda.
    Det händer nu och aldrig mer."

  16. "Ni skapar Sveriges historia."

  17. Vi lärde oss mycket om Mo Yans liv
    och läste hans bok om hans sju liv.

  18. Vi läste jättemycket
    och kunde nästan allt om hans liv.

  19. Vi såg hans hem. Han bor i ett skjul.
    När det var vinter var det iskallt.

  20. Det var hål i väggarna. Jag undrade
    hur han lyckades bli så känd.

  21. -Hon hämtade Mo Yan.
    -Jag höll honom i handen.

  22. Jag var jätterädd. Jag ville inte
    göra det, men gjorde det ändå.

  23. Han öppnade bilen
    och jag tog honom i armen.

  24. Jag sa hej och vi gick
    uppför trapporna till biblioteket.

  25. Jag var värd. Jag var jättenervös.

  26. Jag trodde inte att jag skulle klara
    det. Det var kameror överallt.

  27. Blixten kommer i ögonen,
    man blir lite så där...

  28. Tack vare min svenskalärare
    lärde jag mig att bara köra.

  29. Det var bra, och när programmet
    var slut var det en mäktig känsla.

  30. När man väl får den känslan
    blir man stolt över sig själv.

  31. Här är vår dikt
    som vi hade förra året.

  32. Rinkeby - vår by
    Kriminalitet, inbrott och bråk

  33. Vår by - ett invandrarställe
    Lilla Mogadishu

  34. Med fin skola,
    ett stort lyxigt bibliotek

  35. Ett trevligt ställe
    med ett bra folk som vill ha fred

  36. Vår lilla by - Rinkeby
    vårt hem

  37. Den här frågan kommer ni att få ofta.

  38. Jag har bott utomlands i många år.
    Då får man ofta frågan:

  39. "Var kommer du ifrån?"
    Vad svarar ni om nån frågar det?

  40. Det var självklart för författaren
    Gunilla Lundgren att Nobel i Rinkeby-

  41. -skulle pågå just i Rinkebyskolan,
    med elever med olika bakgrund.

  42. Varje hösttermin kommer hon tillbaka.

  43. Hon börjar med
    att säga till eleverna:

  44. "Nån av er kan bli Nobelpristagare."

  45. Nobelprojektet ingår i undervisningen
    i svenska som andraspråk.

  46. Också samarbetet med lärare
    och bibliotekarier är nödvändigt-

  47. -för att skapa lust och inspiration
    hos eleverna.

  48. Detta har pågått sedan 1988.

  49. På torsdag ska jag vara fotograf.

  50. Det finns elever som inte trivs
    med livet. Det är inte lätt att leva.

  51. Jag har kommit från ett krig,
    och det var inte lätt.

  52. Jag kommer ihåg när jag gick
    till skogen i Rinkeby och grät.

  53. Men jag känner många föräldrar
    som har det så jobbigt.

  54. Så man ska inte förvänta sig att för-
    äldrar hjälper sina barn så mycket.

  55. Mina föräldrar har flytt från krig.

  56. Så jag kan prata om mig själv
    och säga:

  57. "Era föräldrar har säkert
    varit med om det här."

  58. -Varifrån flydde dina föräldrar?
    -Från Kurdistan, irakiska delen.

  59. Min pappa flydde.
    Han studerade vidare här.

  60. -Föddes du här?
    -Ja.

  61. Här är en penna.

  62. Att Rinkeby föll sig naturligt är
    för att Rinkeby är internationellt-

  63. -och Nobelpriset är
    ett internationellt pris.

  64. Barnens bakgrund och flerspråkighet
    är en rikedom-

  65. -men också en språklig utmaning.

  66. Elevernas modersmål
    är viktiga att ta tillvara-

  67. -samtidigt som det gemensamma språket
    är svenska.

  68. Redan i augusti börjar arbetet.

  69. Illustratören Lotta Silfverhielm
    handleder bildarbetet-

  70. -och författaren Gunilla Lundgren
    är projektledare.

  71. Du måste skriva ditt namn här,
    och skriva vem det är. Så här.

  72. Nu ska vi göra ett experiment.

  73. Vi ska skriva en dikt på en minut.
    Jag ska berätta hur det ska gå till.

  74. De som inte har pennor får låna.

  75. Låna av varandra.

  76. Jag kan låna ut lite pennor.

  77. Kom in och sätt dig.

  78. -Nu ska vi se. Vilka har inte pennor?
    -Jag.

  79. Här har vi en penna...
    Titta nu hur jag gör.

  80. Hela hösten arbetar eleverna
    med sitt Nobelprojekt.

  81. De gör ett häfte med teckningar
    och berättelser från studiebesök.

  82. Det är ett häfte med analyser,
    texter och en dikt på flera språk.

  83. Häftet ska man överlämna
    till Nobelpristagaren i december.

  84. -Det går inte.
    -Här! Gunilla!

  85. Bra, behåll det.

  86. -Sen gör man en gång till.
    -Ska man vika en gång till?

  87. Ett enda ord. Det första ni tänker på
    när jag säger det ordet-

  88. -ska ni skriva ner.
    Ni ska inte skriva ordet.

  89. Ni ska skriva det första ni tänker.
    När man skriver dikter-

  90. -ska man försöka komma åt
    sina känslor.

  91. Så det ni kommer på
    skriver ni ner på en gång.

  92. Det är anonymt,
    jag vet inte vem som skriver vad.

  93. Bara för att kolla...
    Till exempel, Saana...

  94. Om jag skulle säga vinter,
    vad skulle du skriva?

  95. -Snö.
    -Om jag skulle säga himlen...

  96. -Vad skulle du skriva?
    -Blå.

  97. Bra, ni fattar.

  98. Ordet som ni ska skriva om
    är...Rinkeby.

  99. Man får inte säga nåt!

  100. Är du färdig?

  101. Är det nån jag inte fått av?
    Har jag fått av alla?

  102. Nu ska ni få höra. Det här
    är klass 8B:s dikt om Rinkeby.

  103. Dikten heter "Rinkeby".

  104. Rinkeby centrum
    En ort som det går att handla i

  105. Man kan promenera och springa runt,
    det finns många saker att göra

  106. Våldtäkt, dött

  107. Invandrare, import

  108. Rinkeby, Sveriges kulturella ställe

  109. Tryggt, världens bästa ställe

  110. Skolan, centrum, kärlek

  111. Många människor, invandrare, Rinkeby

  112. Byn block, non stop

  113. Men nu är det så bra
    att den här dikten...

  114. Nu ska några följa med
    till biblioteket-

  115. -och så ska vi göra
    en riktig dikt av orden.

  116. Hörni, raringar. Nu får ni lyssna,
    annars klarar vi aldrig av det här.

  117. Jag har aldrig gjort det här med
    fyra personer, det brukar vara två.

  118. Vi försöker.
    Först lägger vi ut alla de här.

  119. -Det där med "våldtäkt" river jag.
    -Nej, inte än!

  120. Det var jag som skrev det!

  121. -Ska vi ha med det?
    -Jag skojade. Kom inte på nåt bättre.

  122. Du skojade?
    Om alla är överens tar vi bort det.

  123. Jag kan göra det.
    Då är vi överens. Vad skönt.

  124. -Nu ska vi titta.
    -Vi tar bort "Byn block, non stop".

  125. Vem skrev den? Vad betyder det?

  126. "Byn block, non stop" är bara...

  127. -En låt, kanske?
    -Nej, ett smeknamn.

  128. Är det kul
    eller betyder det nåt dumt?

  129. -Nej, det betyder ingenting.
    -Byn block, non stop.

  130. -Det kanske är kul. Är det det?
    -Det rimmar.

  131. -Vad tycker ni?
    -"Rinkeby för alltid", ungefär.

  132. Det kanske är kul att sluta dikten
    med det, om det inte är ofint.

  133. Det kan vara kul: "Byn block,
    non stop." Det kan vi ha sist.

  134. Då ska vi tänka. Vad ska vi börja
    med? Här har vi sista grejen.

  135. -Här, "Rinkeby".
    -Ja, det blir bra.

  136. Den skriver vi 1 på.

  137. -Vad ska vara nästa?
    -Titta, "en förort", jättebra.

  138. -"Invandrare".
    -"En ort som det går att handla i."

  139. "Man kan älska, promenera..."

  140. -Vad står det här?
    -Dött. Vadå dött? Ta bort det!

  141. -Det passar.
    -"Somalier".

  142. Vi tar bort "dött" också.

  143. -Dött. Vad menar de med det?
    -Att det är tråkigt.

  144. -Ska vi ha med det?
    -Nej, det tycker jag inte.

  145. -Vad tycker du?
    -Nej.

  146. -Är alla med om att ta bort det?
    -Ja, ta bort det.

  147. Nu har vi trean och fyran.
    Vilken tur att Ibrahim kom med här.

  148. -Vad ska vara femman?
    -Jag är förtjust i Ibrahim.

  149. -Det kan jag förstå.
    -Men jag tackade nej.

  150. -Hörni, vilken ska vara femman?
    -Vad finns det mer? "Somalier".

  151. Här, lyssna.

  152. Hörni, jag har en idé.
    - Lyssna, raring.

  153. Här står det "invandrare".

  154. Jag... Alltså...

  155. Jag tycker inte man ska ta
    "invandrare". Vi är medborgare.

  156. -Ni är födda här.
    -Jag håller med.

  157. -Somalier, araber, turkar...
    -Somalier, turkar, kurder, araber.

  158. Araber, turkar... "Latinos" är kul.

  159. -"Latinos".
    -"Araber" ska vara först.

  160. -Somalier, araber, turkar, latinos...
    -Eritreaner.

  161. -Bolivianer, halvsvenskar...
    -Folk från hela världen.

  162. -Bosnier.
    -Internationellt.

  163. Ska vi skriva "internationellt"
    i stället?

  164. Det är kul.
    "Internationellt" kan vi skriva.

  165. Jaha, hörni. Nu har vi femman.

  166. Vi är överens om
    att riva "invandrare".

  167. -Gunilla? Vad står det här?
    -"Tryggt"!

  168. -Man känner sig trygg i byn.
    -Jättebra.

  169. -"Man känner sig trygg i byn".
    -Man behöver inte vakta ryggen.

  170. "Man behöver inte vakta ryggen."
    Det var väldigt snyggt.

  171. Är vi nöjda? - Om du fick välja,
    vilket pris vill du få?

  172. Jag hade valt fred.
    Det är viktigast för världen.

  173. -Det håller jag med om.
    -Fred, kanske.

  174. -Varför då?
    -Som han sa.

  175. Så att barnen ska ha det tryggt
    och bra, och alla känner sig trygga.

  176. -Mhm.
    -Vad säger du, då?

  177. Jag vet inte. Kanske medicin.

  178. -Vad skulle du uppfinna då?
    -Jag skulle hjälpa barn.

  179. Hjälpa dem ifall de är sjuka.
    I andra länder också.

  180. Om ni skulle tänka på nåt ni har
    läst, vad är er favorit av dem?

  181. -Sigrid.
    -Sigrid Undset?

  182. -Hon är jättebra, tycker jag.
    -Är inte hon med på tjugolappen?

  183. Nej, det är Selma. Selma Lagerlöf.

  184. -Tyckte du om Naguib Mahfouz?
    -Nej, Soyinka.

  185. Soyinka tyckte du om!
    Ja, jag tycker också att han är bra.

  186. Vi ses. Hej då. Vad kul!

  187. Vet du vad jag tyckte var roligt?
    Ibrahim, som inte ville vara med-

  188. -var en klippa, och vet du vilken
    författare han tycker om? Soyinka!

  189. Det var roligt!

  190. Och de kan
    Naguib Mahfouz, Soyinka och...

  191. Hur gjorde du när du fick dem
    att läsa Soyinka?

  192. Jag vet inte. Det handlar inte så
    mycket om vad jag ger dem att läsa-

  193. -utan om mitt förhållningssätt till
    texter. Jag gör inget märkvärdigt.

  194. "Här är en Nobelpristagare,
    här är en annan författare."

  195. Det spelar ingen roll om det är Metro
    eller en Nobelpristagare.

  196. Var och en läser efter sin förmåga.

  197. Vi har läst många Nobelpristagare.

  198. Från nästa vecka, när vi vet
    vem som blir årets pristagare-

  199. -kommer de att spegla sitt eget liv
    i sitt läsande med Nobelpristagaren.

  200. De läser med Nobelpristagaren
    och tolkar på sitt sätt.

  201. Det tycker jag är fantastiskt,
    att låta eleverna bära ansvaret-

  202. -för att tolka det de läser. Inte:
    "Nu ska jag tolka texten så här."

  203. De är förståndiga.

  204. Nobelprojektet går parallellt
    med skolarbetet.

  205. Han pratar mycket om Gandhi.

  206. Det är det fina med Nobelprojektet,
    att det inte är skolarbete-

  207. -utan de producerar nåt de ska
    överlämna till Nobelpristagaren.

  208. Då ser de det inte som ett tråkigt
    skolarbete, utan det har ett syfte.

  209. Då engagerar de sig mycket mer.

  210. Då är vi i Blå hallen,
    Stadshusets största bankettsal.

  211. Man ville att huset
    skulle bli väldigt svenskt.

  212. Man använde en arkitekturstil
    som kallas nationalromantik.

  213. Vi står på marmor från Kolmården.
    Pelarna är i granit från skärgården.

  214. Från början skulle väggarna
    målas blå, därav namnet Blå hallen.

  215. Man skulle måla över teglet i blått
    för att symbolisera vatten.

  216. Efter sju år
    hade de kommit så här långt-

  217. -och när Ragnar Östberg såg salen
    tyckte han att den var så vacker-

  218. -att man inte behövde måla väggarna.
    Då behöll man salen...

  219. Den där handen var bra.
    Det är svårt att teckna händer.

  220. -Jag kollar bara på linjerna.
    -Det är det jag försökte lära er.

  221. Minns du det? Ni skulle rita upp
    och ner och bara tänka på linjerna.

  222. Är er lärare här?

  223. Hallå? Jag är i Nobelpriset.

  224. Nobelpriset.

  225. Nu kommer han!

  226. God middag, allesammans. Välkomna
    till Börshuset och Svenska Akademien.

  227. Nyss avslutade vi vår sammankomst-

  228. -och bestämde vem som ska få
    årets Nobelpris i litteratur.

  229. Nobelpriset i litteratur år 2013
    tilldelas-

  230. -den kanadensiska författaren
    Alice Munro...

  231. Ja!

  232. ...den samtida novellkonstens
    mästare. Punkt.

  233. Det var roligt att det var en tjej.

  234. -Jag vet inte vad jag ska säga.
    -Bra att det var en kvinna.

  235. Det var bra, för det var länge sen
    det var en tjej. En kvinna.

  236. -Vi ska läsa om henne.
    -Och skriva om henne.

  237. Det var väl den kortaste motiveringen
    nånsin...?

  238. Nu kollar han in vem som ska
    få intervjua nästa gång.

  239. -Nu ska ni hälsa på honom.
    -Hej!

  240. Det är de som gör programmet
    för 25:e året.

  241. -Sen har vi TT-Reuters.
    -Lycka till!

  242. Har jag berättat om min mamma?
    Jag tror det.

  243. Alla har inte hört, men min mamma...

  244. ...dog ganska ung.

  245. Det är underligt
    att när man läser saker-

  246. -kopplar man ihop egna erfarenheter
    med det man läser.

  247. Ibland kan man själv inte börja tänka
    på saker, utan behöver böckerna-

  248. -för att komma i gång och tänka.

  249. Jag kommer ihåg det jag läste...

  250. Vi kan öppna häftet och bläddra...

  251. ...till sidan 11, längst upp.

  252. Följer ni med i häftet?
    Nu är jag på sidan 11.

  253. Jag vill att ni följer med
    med blicken och lyssnar-

  254. -gärna med ett finger
    över orden också.

  255. Så fort jag kom hem från skolan...

  256. Det är tredje terminen jag har dem.

  257. När de kom för ett år sen var de
    så blyga och vågade knappt prata.

  258. Alla pratar om grupparbete,
    men det blir lite sånt-

  259. -för de vågar inte prata med
    varandra. Det måste vi träna på.

  260. Hon orkar inte ta hand om fyra
    bröder, laga mat, städa och tvätta.

  261. Hon går inte i skolan. Han borde göra
    allt det, och hon borde gå i skolan.

  262. Det kanske är det ni
    på ett snyggt sätt ska säga.

  263. Inte bara så där... Utan säg det på
    ett snyggt sätt, så att hon förstår.

  264. Mitt mål är att efter tre år ska de
    ha utvecklats så att de har mod-

  265. -att delta i skolarbete
    och ta till sig nya kunskaper.

  266. De har mod att vara människor,
    och inget annat.

  267. Bara vara människor.
    Det låter banalt-

  268. -men i en otrygg miljö
    är man inte människa.

  269. Lusten och nyfikenheten måste man
    sakta få dem att få tillbaka-

  270. -för när de var små var de nyfikna
    på allt och hade lust för allt.

  271. Inget var främmande, men i mellan-
    stadiet blir de som programmerade-

  272. -att lära sig saker, och då har man
    inte tid med lek och lust.

  273. De ska lära. Det har
    föräldrar och lärare sagt.

  274. Det är betyg, det är strikt,
    inga tvetydigheter.

  275. Det är kunskaper som gäller.

  276. Och då dör nyfikenheten att prova nåt
    nytt eller se nåt på ett nytt sätt.

  277. Jag ska berätta hur vi gör. Ni vet
    häftet ni ska ge Nobelpristagaren?

  278. Nu ska vi illustrera
    en av hennes noveller.

  279. Jag har valt ut er, för ni kan
    teckna människor. Det är svårt-

  280. -men ni kan teckna människor.
    Det är från boken "Tiggarflickan".

  281. Hon kommer från Kanada, Alice Munro.

  282. Hon växte upp i en liten stad.

  283. Jag har gjort kopior på en novell...

  284. Ni ser vilka personer det är i
    novellen. Flo, det är en styvmamma.

  285. Rose, det är själva flickan.
    Och så finns Roses pappa med.

  286. Och så Brian, hennes lillebror,
    och Becky Tyde, en dvärg.

  287. Novellen heter "Kungligt stryk",
    och börjar så här:

  288. "Kungligt stryk.
    Det var vad Flo utlovade."

  289. "Du ska få ett rejält kok
    kungligt stryk."

  290. Det är första raderna i novellen.

  291. Flo är hennes styvmamma.
    Jag hoppar över lite, sen står det:

  292. "Hennes far var
    det kungliga strykets konung."

  293. Pappan var strykets konung.

  294. Sen kommer sista stycket. De bodde
    i en affär i Hanratty, Ontario.

  295. De var fyra. Rose mamma hade dött,
    det förstår man.

  296. Hon sa till Roses far: "Jag har
    en känsla som är svår att beskriva."

  297. "Det känns som ett kokt ägg
    i bröstet, men skalet är kvar."

  298. Som ett kokt ägg, men skalet är kvar.
    Sen dog hon på eftermiddagen.

  299. Hon fick en blodpropp i lungan.

  300. Rose var bara en baby
    som låg i en korg när det hände.

  301. Hon var bara en liten baby
    som låg i korgen.

  302. Då kom Flo in i bilden. Hon tog hand
    om Rose och gifte sig med hennes far.

  303. De har frågat hur litteratur kan vara
    så viktigt. Det har vi resonerat om.

  304. Det är roligt. Först är de negativa.
    Annat är mycket viktigare.

  305. Men då pratar vi om demokrati,
    möjlighet att uttrycka sig-

  306. -utan att hamna i fängelse,
    och då tycker de att det är viktigt.

  307. Ja, nu tänker vi
    vad man kan illustrera i den här.

  308. Ni är bra på människor,
    så nu ska vi tänka.

  309. Är det nån som kan tänka sig
    att rita Rose?

  310. Jag skriver:
    1. Nån måste rita Rose.

  311. -Vem kan rita Rose?
    -Jag...

  312. -Hur gammal tror ni att hon är?
    -Jag vet inte. Tio?

  313. Du kan väl rita
    när hon vill åka rullskridskor?

  314. Hennes dröm, i skotskrutig kjol
    och rullskridskor.

  315. Jag tänkte läsa om Alice Munro.

  316. Jag ska låna böcker om henne
    och läsa.

  317. Och tidigare Nobelpristagare,
    vilka då?

  318. Sigrid Undset... Och Naguib Mahfouz.

  319. Och...Wole Soyinka.

  320. Vem av dem tycker du bäst om?

  321. Om Sigrid.

  322. Om Sigrid Undset.

  323. Tigrinja är mitt språk, och engelska
    och arabiska. Och svenska.

  324. "Hon uttrycker sina känslor och
    berättar hur hon har upplevt saker"-

  325. -"och delar sina känslor med folk."

  326. Det blir åtta. Det blir jättebra.

  327. Det blir er text. Nu är det så här
    att vi har lite tid på oss.

  328. Jag tänkte att Erkan,
    som ritar så otroligt bra...

  329. Skulle du kunna rita...
    Det finns två grejer vi kan ha här.

  330. Men kristallkrona... Tror du
    att du kan rita en kristallkrona?

  331. -Kan jag få se en kristallkrona?
    -Här har vi.

  332. Och jag tänkte att du skulle rita
    hela stads... Vad ska du rita?

  333. Jag valde att rita Börssalen,
    för den var fin.

  334. Hela salen är full av guld,
    och så dörren och några väggar.

  335. Det är fullt med guld,
    och lampan är också fin.

  336. Hela salen är fin.
    Därför valde jag att rita den.

  337. Jag blev inspirerad att rita av den,
    jag tyckte om den.

  338. Många har svårt att se
    hur läsvanorna ändras hela tiden.

  339. Ungdomar läser inte mindre i dag,
    de läser annorlunda.

  340. De läser om det de är intresserade
    av, om problem som just de har.

  341. De kommer hit och frågar om nåt.

  342. Elever är lika nyfikna i dag
    som för 20, 40 eller 60 år sen.

  343. Nyfikenheten finns fortfarande.
    Den är till och med större nu-

  344. -för att barn i dag har större
    perspektiv på världen än förr.

  345. Alla vaknar inte på samma tidpunkt,
    men förr eller senare är alla med.

  346. De kom hit och frågade
    hur man blir författare.

  347. "Vad skriver man?"

  348. Man har broschyrer och hjälper dem,
    berättar...

  349. Det är språk som man bygger upp.

  350. Om jag skrev en bok
    skulle den handla om...

  351. Jag vet inte,
    jag har så många tankar.

  352. Den skulle handla om Turkiet.

  353. Jag skulle berätta hur folk lever,
    hur man hittar jobb-

  354. -och hur naturen och samhället
    ser ut där.

  355. Hur det går till i skolor,
    hur ekonomin är, arbetsmiljön...

  356. Jag skulle skriva om det
    i en bok, om jag skulle skriva.

  357. Det ska vara skönlitteratur.

  358. Sen skulle jag hitta på en massa
    saker som flyger runt i mitt huvud.

  359. Jag skulle intervjua nån,
    som det har hänt nåt på riktigt.

  360. Om jag skulle skriva en bok
    skulle det vara för nöje.

  361. Alltså som komedi.

  362. Jag skulle skriva om hur man
    behandlas utifrån var man kommer.

  363. Man ska inte behandlas olika för att
    man är från ett annat land.

  364. Jag ska skriva en bok
    som kommer att bli en dagbok.

  365. Jag skulle skriva om hur mitt liv var
    när jag var i Irak, Syrien...

  366. ...och när jag kom hit.
    Hur det känns.

  367. Jag kanske kan skriva om mitt liv.

  368. Min pappa dog, och jag träffade
    min mamma efter sex år.

  369. Så nu bor vi tillsammans.

  370. Berätta hur det var
    att träffa mamma efter sex år.

  371. Det var jättebra.

  372. -Kände du igen henne?
    -Ja, men det gjorde inte min syster.

  373. -Längtar du tillbaka till Bagdad?
    -Kanske. Nej.

  374. Nej.

  375. Att kunna läsa en dikt på persiska
    utan att lärarna förstår är makt.

  376. -Det är språklig makt.
    -Man kan lägga in fula ord.

  377. -Vem har skrivit det här?
    -Min mamma.

  378. Hur många språk talar hon?

  379. Engelska, svenska, amarinja,
    tigrinja... Fyra språk.

  380. Imponerande.
    Det ser nästan ut som grekiska.

  381. Även om litteraturpriset
    är i centrum för projektet-

  382. -diskuterar man också
    de andra Nobelprisen.

  383. Medicin är viktigare än fred.
    Man behöver medicin för att få fred.

  384. Jag tänkte på vad som
    hjälper mänskligheten mest: fred.

  385. Nio i vår klass röstade på medicin,
    två på fysik, ingen på kemi-

  386. -två röstade på litteratur
    och sex på fred.

  387. Ingen valde kemi,
    för att de här kemiska bomberna...

  388. ...i Syrien... Det kanske var därför
    ingen valde det.

  389. Lektionen i dag börjar vi med
    att jag slänger ut frågan till er:

  390. Vad är fred? Ni ska få diskutera det
    tre och tre, fyra och fyra.

  391. Ni kan vända er om, ni kan köra...
    Eller vill ni dela in er själva?

  392. Frågan är: Vad är fred?

  393. Jag vet att det är en svår fråga,
    men när ni kommer i gång-

  394. -har ni jättemycket att säga om det.
    Skriv gärna punkter eller så.

  395. Det kommer att hjälpa er
    att skriva texten sen. Vad är fred?

  396. Vad betyder fred för dig?
    Det kan vara helt olika.

  397. Fred för mig kanske är att jag har
    familj och vänner som jag älskar-

  398. -där vi aldrig bråkar. Fred för dig
    kanske är fred på jorden.

  399. Fred för dig kanske är
    att vi aldrig har bråk i skolan.

  400. Förstår ni hur stort det kan vara?

  401. Det är inte alltid lätt att få i gång
    en diskussion, men när jag tittade-

  402. -hade de kommit på mycket bra, så det
    var roligt att göra det här med dem.

  403. Om ni får ner det skriftligt
    blir det mycket lättare sen.

  404. Jag tar Khalids text.
    Ska jag läsa vad han har skrivit?

  405. Fred är då det inte finns krig, våld,
    tortyr eller misshandel i samhället.

  406. Fred är då man får säga och tycka
    som man vill utan att bli hotad.

  407. Fred innebär att man inte behöver dö
    för att man har sagt emot.

  408. Fred är då alla är lika värda.

  409. Fred är då man inte blir dömd
    för sin religion eller hudfärg-

  410. -utan för sina handlingar.

  411. Fred innebär ett lugnt samhälle
    utan våld och dödliga ledare.

  412. Det är... Jag skulle inte kunna
    önska mer. Det är jättekul.

  413. De har förstått. Många är inne
    på krig. Krig, rättvisa...

  414. -Jag är så van att skriva...
    -Människor dör av krig.

  415. Är kriget verkligen värt att...

  416. Är kriget verkligen värt att andra
    dör, det är det du vill säga.

  417. Försök härma henne sen.

  418. Hej, mänskligheten. Har ni tänkt på
    varför det blir krig? Det har jag.

  419. Om man tror att det blir något bra
    efter krig, så blir det inte. Varför?

  420. För att folk blir deprimerade
    över att ha förlorat någon-

  421. -förstört miljön
    eller skrämt livet ur barn.

  422. Hur fan tänker människorna?
    Krig är inte svaret på problemen.

  423. Inser inte människorna
    att folk har fördomar-

  424. -om andra människors bakgrund,
    etnicitet eller nationalitet?

  425. Kriget är ingen lösning.

  426. Det här är Strindberg.

  427. Ser ni där det är guld?
    Där uppe bodde August Strindberg.

  428. -På den där balkongen stod han.
    -Vem stod där?

  429. Strindberg, vår mest berömda
    författare. Han med alla citaten.

  430. -Lever han?
    -Nej, han är död. Han bodde i tornet.

  431. -Hoppade han därifrån?
    -Han skrev väldigt bra böcker.

  432. -Är det guld?
    -Nja, det är förgyllt.

  433. Välkomna hit till Bokförlaget Atlas.
    Vi ger ut årets Nobelpristagare-

  434. -Alice Munro, novellist ifrån Kanada.

  435. -Har ni hunnit läsa något?
    -Ja.

  436. -Vad tycker ni?
    -Bra.

  437. Vi kan gå in och sätta oss
    och dricka saft och äta bullar-

  438. -och prata lite om hur det är
    att jobba på förlag.

  439. -Vet ni vad ett förlag gör?
    -De publicerar böcker.

  440. Det gör vi. Vi har bland annat
    publicerat "Nobel i Rinkeby"-

  441. -som handlar om det här.

  442. Förutom Munro har vi gett ut
    Alexandra Pascalidou.

  443. -Hon kommer med boken "Kaos" i höst.
    -Det är en jättefin bok.

  444. Det handlar om hur hon kom till
    Sverige och hennes uppväxt i Rinkeby-

  445. -men också om rasism
    och hur hon sen blev tv-stjärna.

  446. -Vet ni vem hon är?
    -Ja.

  447. Hon gick på Rinkebyskolan och var med
    och jobbade med det som ni får göra.

  448. Det är Alexandra,
    som också gick i Rinkeby.

  449. Vi har funnits sen 1996,
    så det har blivit en hel del böcker.

  450. Jag vill att de trivs, att de kommer
    med glädje till biblioteket-

  451. -öppnar en bok och förflyttas till
    en annan värld, som inte är elak-

  452. -så att de glömmer sin oro.

  453. Jag vill inte att de
    ska vara rädda för nånting.

  454. Jag vill att de ska ställa frågor,
    att allt är vanligt i Sverige.

  455. Vi måste skapa en bra framtid för dem
    och visa dem rätt väg.

  456. Barn vet inte, det är vi vuxna
    som vet och är utbildade.

  457. Ett varmt hjärta, är det positivt?
    Är det bra eller dåligt?

  458. -Bra.
    -Dåligt.

  459. Mina motståndare är allt från
    att sitta ensam med dataspel-

  460. -prov, prov, jag mäter din kunskap.

  461. Din kunskap är inte ditt sätt att
    umgås med andra, utan den är din.

  462. När man ser barn med problem...

  463. När man sätter sig och pratar med
    barnet blir det bättre och bättre.

  464. Så jag känner varje gång
    att jag har gjort nåt bra.

  465. De är aldrig sura på mig
    eller blir ledsna-

  466. -eftersom man måste
    öppna ögonen för dem.

  467. Livet är inte marmelad, säger jag.
    Man måste också jobba hårt.

  468. Det är inte bara att sätta sig så
    kommer pengarna. Nej, det är inte så.

  469. Vi har fjorton dagar på oss. Jag går
    igenom så alla fattar sin uppgift.

  470. Det är den 12 december klockan 10.
    Föräldrarna är jättevälkomna.

  471. Och äldre syskon är jättevälkomna.

  472. När vi kommer den 12:e...
    Jag går igenom jätteordentligt-

  473. -för några var inte här i går.

  474. Det är i Folkets hus.
    Här är ingången.

  475. Det kommer att komma många människor,
    från regeringen och riksdagen-

  476. -det är författare, journalister,
    alla möjliga.

  477. Det ska stå två stycken här,
    Helan och Hassan.

  478. Ni två ska stå där.
    Ni får låna tomteluvor.

  479. Det är för att folk ska se er.
    Annars ser ni ut som vilka som helst.

  480. Två ska stå framme hela tiden.
    Jag är inte med, jag bara sitter.

  481. Två ska hålla i allt,
    sen ska två berätta om Alfred Nobel.

  482. Vi måste träna, alla måste kunna
    svara på frågor om priserna.

  483. Om nån frågar vad man tycker om
    fredspriset måste man veta.

  484. Mikrofonen går,
    och ni säger på era modersmål...

  485. Innan Nobelbesöket övar man,
    och varje håltimme tas tillvara-

  486. -mellan lektioner, prov
    och nationella prov.

  487. På turkiska, somaliska, engelska...

  488. "Experience."

  489. Nästa timme ska alla ni...

  490. Vi kanske kan ta grupper.

  491. Vi vill börja med att välkomna er
    på våra modersmål.

  492. Välkommen till Rinkeby.

  493. I år är vi 22 elever...

  494. Rinkeby - en förort.

  495. Innan vi börjar värmer vi upp rösten.

  496. Vikram och Ellen är presentatörer.

  497. Ett särskilt varmt välkomnande
    till Jenny Munro med familj.

  498. Det här är 25:e...

  499. Jag hörde nästan inget,
    fast jag står nära. - Hör du dem?

  500. Vi är glada att välkomna er allihop.

  501. Nu är det slut,
    och nu ska vi dricka te.

  502. Rinkeby - en förort
    där det finns mycket att göra

  503. Sen kom Peter Englund ut genom
    dörren och sa vem som fick priset.

  504. Han är som en lillebror,
    därför ville jag vara med.

  505. Det är inget problem för oss.
    Vi har själva varit med om det-

  506. -och förstår att det är svårt
    att stå på scen framför jättemånga.

  507. Vi ska stödja dem,
    hjälpa dem att inte skämmas.

  508. Man ska prata till punkt,
    ta andetag...och ha ögonkontakt.

  509. 2013 års Nobelpristagare Alice Munro
    kunde inte besöka Nobelfesten.

  510. Det blev i stället
    dottern Jenny som kom.

  511. Inom kort? Är ni här innan tio?

  512. Nej, bra. Tack, tack. Hej.

  513. -Hörni, vi måste repetera.
    -Jag ska bara ringa morsan.

  514. Det är för sent nu.

  515. Ni har den viktiga rollen
    att välkomna dem.

  516. När de går ur bilen
    är ni de första de möter.

  517. Du går till mr Munro och du
    till Jenny Munro, mrs Munro.

  518. Okej?

  519. Ni säger: "Hello, welcome."
    Ni måste välkomna dem. Okej?

  520. När de har kommit ut är ni två,
    Saher och Hassan, först upp.

  521. Bra. Stå och le! Vi står här.

  522. Nej, du ska inte stå där, Ibrahim!
    Förstör inte det här nu!

  523. Seriöst, de kommer nu.

  524. Kom igen!

  525. De är här nu.
    De står här och öppnar dörren!

  526. Välkomna.

  527. Hej. - Jag är så glad att vara här.

  528. Åh, får jag ta dig under armen?
    Det är precis som på slottet.

  529. Vad fint!

  530. Tack så mycket.

  531. Det är 25:e året
    som Rinkeby firar Nobelpriset.

  532. Vi är glada att välkomna er allihop-

  533. -och ett särskilt varmt välkomnande
    till Jenny Munro med familj.

  534. Varje år studerar en ny klass
    om Alfred Nobel och Nobelpristagarna.

  535. Vi 22 elever i klass 8B i Rinkebyskolan
    har gjort det här med våra lärare-

  536. -vår bibliotekarie Jasna Samuelsson,
    författaren Gunilla Lundgren-

  537. -och illustratören Lotta Silfverhielm.

  538. Vi vill börja med att välkomna er
    på våra modersmål.

  539. På svenska: "Välkommen till Rinkeby."

  540. På engelska: "Welcome to Rinkeby."

  541. På somaliska:
    "Soo dhawaada Rinkeby."

  542. På arabiska: "Ahlan bikum fi Rinkeby."

  543. På turkiska: "Rinkeby hoşgeldiniz."

  544. På tigrinja: "Nqwa bdehen mesa ka."
    På amharinja: "In kwan dehna metah."

  545. På persiska:
    "Beh Rinkeby khosh amadid."

  546. Nu vill vi presentera vårt häfte om
    Alfred Nobel och Nobelpristagarna.

  547. Vi har jobbat med det hela hösten.
    Först ska vi läsa en dikt om Rinkeby.

  548. På svenska:

  549. Rinkeby - en förort
    där det finns mycket att göra.

  550. Rinkeby - med många människor,
    internationella medborgare,

  551. turkar, kurder, latinos,
    eritreaner, somalier, araber

  552. Rinkeby - du känner dig trygg i byn

  553. Du behöver inte vakta ryggen,
    här finns kärlek

  554. Rinkeby - Sveriges kulturella ställe
    Byn block, non stop.

  555. Rinkeby - a suburb
    where there's much to do.

  556. Rinkeby - with many people,
    international citizens,

  557. Turks, Kurds, Latinos,
    Eritreans, Somalis, Arabs.

  558. Rinkeby
    - you feel safe in the village

  559. You don't need to watch your back,
    here there is love

  560. Rinkeby - Sweden's cultural place
    Village block, non-stop

  561. De fem priserna är medicin,
    fysik, kemi, litteratur och fred.

  562. Alice Munro är en värdig pristagare.
    Hon uttrycker sina känslor-

  563. -berättar om sina upplevelser
    och delar sitt liv med andra.

  564. Hafsa har gjort ett porträtt av
    Alice Munro som hon vill ge till Alice.

  565. Vi vill också ge vårt häfte till dig.
    Välkommen upp på scen, Jenny.

  566. Får jag säga nåt?

  567. Det är en jättefin teckning.

  568. Och... Under hela tiden
    här i Stockholm-

  569. -har jag förbluffats över
    hur fina svenskarna är...

  570. ...och över deras
    underbara organisation-

  571. -intelligens och vänlighet.

  572. Och ni är det bästa exemplet på det
    som jag har sett.

  573. Min mor är mycket hedrad.

  574. Jag läste om de sex eleverna,
    Börshuset och dikten för henne-

  575. -och hon är mycket hedrad.
    Vi är så tacksamma. Tack så mycket.

  576. Hon kommer att älska den här,
    för hon är väldigt snygg.

  577. Jag är stolt över honom.
    Han är en duktig och snäll pojke.

  578. Han var duktig när han var liten
    också, ritade jättefina teckningar.

  579. Jag sparade alltid hans teckningar.
    Han är vår lille Picasso.

  580. Nu kom solen fram också.

  581. Ja, Khalid.

  582. Var är den lilla flickan?

  583. Tack så mycket, då.

  584. -Hur många barn har du?
    -Fyra pojkar. En flicka.

  585. Tack så mycket!

  586. Det enda jag kan säga.

  587. Hej då!

  588. Text: Jens Ullenius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby. Det leds av författaren Gunilla Lundgren som samarbetar med lärare och skolbibliotekarie. Under terminen får eleverna göra studiebesök som de tecknar och skriver om. De besöker bland annat Stockholms stadshus och Konserthuset och några av eleverna får även vara med vid tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Nobelpriset i litteratur, Nobelpristagare, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Projektarbete i skolan, Undervisning, Undervisning i svenska som andraspråk
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Nobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Nobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

De nyanlända och skolan

Hur bra är den svenska skolan på att möta nyanlända elever? Hur nyanlända barn och ungdomar slussas in i skolan varierar då lärare i brist på tydliga riktlinjer får hitta egna vägar och lösningar. Något som enligt kritikerna riskerar elevernas hela utbildning.

Fråga oss