Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : De tvångsförflyttadeDela
  1. Tack så mycket
    för att jag fick komma.

  2. Jag ska försöka ge
    mitt bidrag till kulturhistorien-

  3. -genom att berätta lite om bakgrunden
    till en bok jag har skrivit.

  4. Rättare sagt flera böcker. Men jag
    ska uppehålla mig särskilt vid en.

  5. Men för att ni ska förstå varför jag
    intresserat mig för de här frågorna-

  6. -ska jag berätta
    en personligt färgad historia.

  7. Sommaren 1968 befann jag mig
    uppe vid en stor fjällsjö-

  8. -som heter Abelvattnet
    och ligger inom södra Storfjället-

  9. -inom Tärna-delen
    av Storumans kommun.

  10. Sjön ligger precis
    inom Vapstens samebys kärnområde.

  11. Det är klassisk samisk mark
    där det funnits samer i århundraden.

  12. Markerna är fyllda av minnen,
    berättelser och myter.

  13. Men nu stod området
    inför en väldigt stor förvandling.

  14. Jag var där för att hälsa på
    min morfar och morbror.

  15. De var anlitade av
    Kungliga Vattenfallsstyrelsen-

  16. -för att röja
    inför en dämning som förestod.

  17. Jag kände inte till så mycket då
    om bakgrunden till dämningarna-

  18. -men jag kände på mig
    att det skulle hända stora saker där.

  19. Samtidigt tänkte jag tillbaka
    på andra saker som hänt.

  20. Om jag gick tre år tillbaka i tiden,
    till 1965-

  21. -så var jag själv med och röjde
    inför ett annat kraftverksmagasin.

  22. Det som skulle bli Ajaure-dammen,
    fyra mil söder om Tärnaby.

  23. Vi bodde i ett övergivet
    Per Albin-torp-

  24. -där folk hade tvingats flytta
    på grund av den dämningen.

  25. Om man gick över fjället-

  26. -så kan jag förflytta mig ytterligare
    fem år tillbaka, till 1960.

  27. Jag var bara tolv år gammal då.

  28. Men då gick flytten
    från mina morföräldrars hem.

  29. Det var alltså den typen av åtgärder
    som var på gång i området.

  30. Då tänkte jag
    den här sommardagen vid Abelvattnet:

  31. Det här måste jag skriva om
    någon gång.

  32. Jag kunde som sagt inte så mycket då-

  33. -och visste inte heller
    att det skulle dröja 30 år-

  34. -innan skrivandet blev verklighet.

  35. Och det var inget jag hade planerat.

  36. Men så där blev det i alla fall.

  37. Och jag visste inte heller
    att jag skulle behöva-

  38. -dyka ända ner i 1800-talet för att
    komma fram till dagens situation.

  39. Men i de två första böckerna
    har jag försökt beskriva-

  40. -det som Marianne Liljekvist
    var inne på tidigare.

  41. Till exempel möten och konflikter
    mellan samer och nybyggare-

  42. -och de samarbeten som också
    förekom.

  43. Människor var ju beroende av varandra
    i denna del av världen.

  44. Den första boken...

  45. Jag ska också säga att det inte är
    faktaskildringar i den meningen-

  46. -utan berättelser
    skrivna i romanform.

  47. Men de bygger på verkliga händelser
    och verkliga personer.

  48. Frågan var vad jag skulle
    ta mig an efter 1930.

  49. Hur skulle jag fortsätta berättelsen?
    Som ni förstår av min inledning-

  50. -så var vattenkraftsepoken
    ett ämne jag ville titta närmare på.

  51. Men också nåt som på byråkratsvenska
    kallas den nordsamiska dislokationen.

  52. Ett annat ord
    är "tvångsförflyttningar".

  53. Det är en stor
    och rätt omfattande företeelse-

  54. -som jag har uppfattat
    som tämligen okänd-

  55. -trots att den hade
    stor betydelse i Sameland.

  56. Jag återkommer till det
    om en liten stund.

  57. När jag höll på med
    de här två sakerna-

  58. -började också diskussionen
    om gruvbrytning i Rönnbäck-

  59. -som ligger exakt i det här området
    som jag beskrev-

  60. -i mina första böcker, "Fattiga
    som de voro" och "Separatorn".

  61. Det var som att
    historiens cirkel slöts där.

  62. Så jag beslöt då också
    att ta med gruvan i det hela.

  63. Det här är också en fiktiv bok
    med påhittade händelser och personer.

  64. Men den ligger
    väldigt nära verkligheten.

  65. Har sakerna i boken inte inträffat
    så kommer de väl att inträffa.

  66. Som ramberättelse har jag
    en person som är journalist.

  67. Han arbetar i tidningsmiljö och
    får i uppdrag att skriva om gruvan.

  68. Då stöter han på berättelserna
    om det som skett tidigare-

  69. -nämligen vattenkraftsepoken
    och tvångsförflyttningarna.

  70. Så han börjar skriva
    mer och mer om det.

  71. Men jag tänker inte uppehålla mig
    vid innehållet i själva boken.

  72. Det jag vill göra nu
    är att berätta om faktabakgrunden-

  73. -till de händelser
    jag skildrar i boken.

  74. Här har jag en karta över området...
    Nu blir det svårt här.

  75. Tärnaby ligger där.
    Området med Abelvattnet ligger där.

  76. Sen... Den hoppar fram och tillbaka.

  77. Min första bok utspelar sig
    i det här området runt Boksjön-

  78. -och även på norska sidan
    i Okstindan-området.

  79. Vad är då tvångsförflyttningarna?

  80. En kulturgeograf har beskrivit det
    som "en av de mörkaste fläckarna"-

  81. -"i historien om myndigheternas
    behandling av samerna".

  82. Jag ska bara kort
    försöka ge bakgrunden-

  83. -för det är den jag har velat förstå
    när jag skrivit boken.

  84. Det här har sin grund
    i en händelse 1852.

  85. Finland var på den tiden
    ett ryskt storhertigdöme.

  86. På grund av kontroverser
    mellan å ena sidan Ryssland-

  87. -och å andra sidan Sverige och Norge-

  88. -stängde Ryssland
    gränsen mot Finland...

  89. Eller... Den finska gränsen
    mot Norge, ska jag säga.

  90. Det är ända dit upp...

  91. Det går in en kil där,
    som är finskt område.

  92. Ryssarna stängde den gränsen-

  93. -vilket skapade stora svårigheter
    för samerna i Kautokeino.

  94. De hade sina vinterbetesland
    på finsk sida-

  95. -vilket även de svenska samerna
    till stor del hade.

  96. Men då var samerna
    i Kautokeino listiga.

  97. De skrev sig helt enkelt i Sverige,
    i Karesuando.

  98. Det är inte så långt
    mellan Kautokeino och Karesuando.

  99. Då hade de fortfarande tillgång
    till betesmarkerna på finsk sida.

  100. Först 1889 upptäckte ryssarna det och
    stängde gränsen mot Sverige också.

  101. Då blev det stora problem.
    Och det här är grunden-

  102. -till de rätt omfattande
    tvångsförflyttningarna.

  103. Det var också i samband med det-

  104. -som de första tvångsförflyttningarna
    satte igång.

  105. Det blev aldrig nån stor våg då.

  106. Renbetestrycket minskade
    av andra skäl.

  107. Men nästa stora grej inträffade-

  108. -när unionen mellan Sverige och Norge
    upplöstes 1905.

  109. De fyra nordligaste samebyarna,
    och fler samebyar också-

  110. -hade sina sommarbetesland i Norge,
    ända uppe vid Tromsö-

  111. -ute vid öar och halvöar
    vid norska kusten.

  112. I och med att Sverige undertecknade
    en renbeteskonvention 1919-

  113. -förlorade de svenska samerna
    mycket renbetesmark där.

  114. Det var då
    myndigheterna bestämde sig för-

  115. -att sätta igång
    tvångsförflyttningarna.

  116. Beskedet från myndigheterna mot
    samerna var: "Flytta eller slakta."

  117. För de flesta samer var valet
    både omöjligt och svårbegripligt.

  118. I generationer hade de vandrat
    med sina renar tvärsöver gränserna.

  119. Renarna brydde sig ju inte om
    nationsgränserna.

  120. En överenskommelse från 1700-talet
    ger samerna den rätten.

  121. Men den frångick man nu.
    Förändringarna blev stora och svåra.

  122. Det blev inte mindre av att man hade
    en nedvärderande syn på samerna.

  123. Man såg dem som ett underlägset
    och utdöende folkslag.

  124. På sätt och vis
    var de satta under förmyndare-

  125. -och föremål för åtgärder som idag
    skulle betecknas som rättsövergrepp.

  126. Både flyttande och mottagande samer
    längre söderut i fjällkedjan-

  127. -var maktlösa i det här myllret
    av tvivelaktiga tvångsåtgärder-

  128. -och personliga tragedier som följde
    i spåren av tvångsförflyttningarna.

  129. Kartan ljuger lite.
    Det var någon som påpekade:

  130. Gick det inte att bedriva renskötsel
    i mellanområdet?

  131. Jag har bara märkt ut de nordligaste
    samebyarna och dem i Västerbotten-

  132. -men det finns ju samebyar
    ända ner till Dalarna.

  133. Men av pedagogiska skäl
    har jag plockat bort detta.

  134. Till svårigheterna hörde
    att de som flyttade...

  135. De flesta nordsamer talade antingen
    bara nordsamiska eller finska-

  136. -och de flesta sydsamer
    talade sydsamiska eller svenska.

  137. Så det blev språksvårigheter.

  138. Men även en kulturkrock
    mellan olika renskötselmetoder.

  139. Det blev ett djupt ingrepp i olika
    samiska kulturer längs fjällkedjan.

  140. Så kan man kortfattat
    sammanfatta det.

  141. Hur många som berördes
    är svårt att fastställa.

  142. Men den första flyttningen
    från Kautokeino till Karesuando-

  143. -där var det 275 familjer
    som flyttade i slutet av 1800-talet.

  144. Det finns en gammal lappfogde
    som har beskrivit det så här:

  145. "De föllo som hunnerhorder
    in i våra marker."

  146. Det var kanske lite överdrivet,
    men det var en stor förändring.

  147. Det finns en uppskattning som säger-

  148. -att från 1890-talet
    och fram till 1940-talet-

  149. -så var det 400 samer som flyttade
    söderut längs hela fjällkedjan.

  150. Samtidigt berördes alla samer
    i södra Norrbotten och Västerbotten-

  151. -och även på andra ställen.

  152. Så långt över tusen personer,
    kanske flera tusen-

  153. -var direkt eller indirekt berörda
    av det delvisa kaos som inträffade.

  154. Med tvångsslakter och alla möjliga
    situationer som uppstod.

  155. Inom det område
    jag har intresserat mig för, Tärna...

  156. Ett exempel är att...

  157. Delvis till följd
    av tvångsförflyttningen-

  158. -är det inom Vapstens sameby nu
    nordsamer som har renskötselrätten.

  159. Det har lett till protester
    och förbittring bland sydsamer-

  160. -som också gör anspråk
    på renskötsel, jakt och fiske här.

  161. Den omvandling som skett i Sameland-

  162. -har skapat motsättningar
    som existerar även i dag.

  163. Nordsamer har känt sig ovälkomna
    till de nya områdena-

  164. -och sydsamer anser att deras
    rättigheter har tagits ifrån dem.

  165. Allt beror inte
    på tvångsförflyttningar.

  166. Andra saker spelar ju in,
    t.ex. rennäringslagstiftningen.

  167. Men det jag försöker göra i boken-

  168. -är att fånga upp
    hur människor tyckte och tänkte.

  169. Jag gör inte anspråk på
    att beskriva exakt hur det var-

  170. -men jag konstaterar
    att det var en myndighetsåtgärd-

  171. -som skapade stora motsättningar
    på både individ- och lokalnivå.

  172. Det var inte samerna själva
    som bad om förändringarna.

  173. Tvångsförflyttningarna kan ses
    som en konsekvens av koloniseringen-

  174. -och nationernas åtgärder
    på hela Nordkalotten.

  175. Så det är en del
    som förekommer i boken.

  176. Här har vi exempel på
    några samiska familjer som flyttade.

  177. Den här mannen, Per Markus Bals,
    var intressant.

  178. Hans far tillhörde dem som flyttade
    från Kautokeino till Karesuando.

  179. Sen tvingades sonen
    flytta ytterligare 80 mil söderut.

  180. Han har själv berättat om det
    i tidskriften Västerbotten.

  181. 1972 skrev han om det under rubriken
    "Min vagga har vaggat tiomilafjälls".

  182. Han skapade också
    ett nordsamiskt museum-

  183. -i Strimasund i Tärna-delen.

  184. Här är huset där museet en gång fanns
    och en dotter till Per Markus Bals.

  185. Per Gustafsson Idivuoma tillhörde
    också dem som tvingades flytta.

  186. Han har en dotter som heter Ella
    Kristina och finns här i lokalen.

  187. Henne har jag pratat med.
    Hon var bara barn när det ägde rum.

  188. Men jag har talat med ättlingar
    till de nordsamer som flyttade.

  189. Här är en bild
    från Gausjosjö i Strimasund.

  190. Ett av de nordsamiska visten
    dit de kom första gången.

  191. Men jag hastar vidare till ett område
    jag känner mer till personligen...

  192. Måste bara dricka lite vatten.

  193. ...och som...

  194. ...har haft väldigt stor betydelse.

  195. Runtom i fjällvärlden, i Norrbotten,
    Västerbotten och Jämtland-

  196. -har vattenkraftsexploateringar
    orsakat stora problem-

  197. -för lokalbefolkningen
    och de samiska näringarna.

  198. Björkvattsdalen i Storumans kommun,
    där bilden är tagen-

  199. -är ett exempel på en dalgång
    som fått offra stora värden.

  200. Människor tvångsförflyttades och
    ett naturligt vattensystem försvann.

  201. Det är något av historiens ironi-

  202. -att det allra första nybygget,
    den fasta befolkningen inom Tärna...

  203. Och de första nybyggarna var samer.

  204. Det låg just i Rönnbäck, d.v.s.
    det område som nu planeras bli gruva.

  205. I hela Björkvattsdalen
    berördes 150 fastigheter.

  206. 18 jordbruk och fem fjällägenheter
    övergavs. 140 personer fick flytta.

  207. 255 hektar jordbruksmark
    sattes under vatten...

  208. Sammanlagt kan man räkna med att
    10 % av jorden och skogen försvann.

  209. Men återigen: Det är
    ingen sifferbok jag har skrivit.

  210. Mina ansträngningar har varit
    att försöka beskriva-

  211. -hur människor upplevde
    omvälvningen och förändringarna.

  212. Jag ska visa några bilder
    på hur det såg ut före 1960-

  213. -innan det blev
    vattenregleringsmagasin.

  214. Det här är från sjön Sejmajaure.
    Den heter numera Sejmaviken.

  215. Gärdsgården i förgrunden-

  216. -ligger på ett av de första nybyggena
    som togs upp i det här området.

  217. Jag har varit ute och pratat om boken
    på flera ställen under veckan-

  218. -och jag träffade en ingenjör
    som hade varit med på 50-talet-

  219. -och förhandlat med de bofasta
    om förändringarna.

  220. Han berättade om
    vilka problem han hade-

  221. -att få tillräckligt höga
    ersättningar.

  222. För Vattenfall såg enbart till
    markens ekonomiska produktionsvärde.

  223. Det är väldigt litet. Jämför man
    kilopriset på fisken i sjön-

  224. -med de kilowatt-timmar
    som kan utvinnas-

  225. -då är det en väldigt liten del.

  226. Så ur deras synpunkt
    var marken värdelös.

  227. Men för de människor som berördes
    var den långt ifrån värdelös.

  228. Det var deras hem och miljö.
    Det var det de levde med.

  229. Så det skapade väldigt mycket oro
    i det här området.

  230. Här är en annan bild därifrån.

  231. Efteråt kan det se ut så här
    på tidig vår, när det är lågvatten.

  232. Sjöarna dämdes
    ungefär 20 meter som max.

  233. I slutet av maj och början av juni
    är det extremt lågt vatten.

  234. Då kan man se
    var de gamla husgrunderna har legat.

  235. Det är som ett spöklikt månlandskap.

  236. Och det blir naturligtvis
    väldiga problem-

  237. -för renskötande samer och bofasta-

  238. -med de ständigt förändrade
    strandbetingelserna.

  239. Så här såg Gamla Vägen ut.

  240. Man kan fundera över
    hur människor och miljö hanterades-

  241. -i förhållande till det övergripande
    samhällsintresse som det var-

  242. -att få fram elektricitet.

  243. Men samtidigt
    var människor utlämnade-

  244. -åt sin egen vanmakt och oro. Det
    gjordes för lite för att hjälpa dem.

  245. I stället försökte man
    underbjuda på fastigheterna-

  246. -och alla beslut fattades ovanifrån.

  247. Jag menar att det är ett kolonialt
    sätt att se på naturtillgångarna.

  248. Det lämnas
    alldeles för lite tillbaka-

  249. -i förhållande till de rikedomar
    som tas ut från de här platserna.

  250. Samtidigt lovade kraftföretagen-

  251. -att det ju inte var så farligt
    att folk skulle flytta.

  252. Det skulle flytta in
    fler än det flyttade ut.

  253. I dag vet vi att det inte blev så.

  254. Häromdagen...

  255. Här är en annan bild av hur det ser
    ut när regleringsmagasinet är fullt.

  256. Häromdagen var Åsa Össbo här,
    under Lars Thomasson-symposiet.

  257. Hon pratade om sin avhandling-

  258. -som hon ska disputera på
    i nästa vecka.

  259. Jag har inte läst den-

  260. -men hon tar upp delar av
    den här problematiken i avhandlingen.

  261. Den heter
    "Nya vatten, dunkla speglingar":

  262. "Industriell kolonisation genom
    svensk vattenkraftsutbyggnad."

  263. Det ska bli intressant
    att ta del av den.

  264. Det är lite samma tema
    som jag har i min bok.

  265. Men samma område som påverkades
    av vattenkraftsutbyggnaden-

  266. -står inför
    ännu en omfattande förändring.

  267. Här planeras gruvbrytning
    i mycket stor skala.

  268. Regeringen har fattat ett beslut
    att gruvnäringen är ett riksintresse-

  269. -som är betydligt större
    än rennäringen.

  270. Vapstens sameby har för sin del
    i ett mycket kritiskt yttrande sagt-

  271. -att rendrift i området
    i princip omöjliggörs-

  272. -för det ligger i en väldigt viktig
    del av deras verksamhetsområde.

  273. Så det får stora konsekvenser
    för rennäringen-

  274. -samtidigt som man befarar
    att det finns miljörisker-

  275. -för en region
    som samtidigt vill satsa på turism.

  276. Så här såg det ut där en by klövs
    på grund av vattenkraftsutbyggnaden.

  277. De här bilderna har jag lånat av
    aktionsgruppen "Stoppa gruvan".

  278. De har ritat in det område
    som är aktuellt för gruvbrytning-

  279. -och placerat in samma kartbild
    i Umeå respektive Stockholm.

  280. Men vid en gruvbrytning har
    inte bara själva gruvhålet betydelse.

  281. Det är även allt annat runtomkring,
    med transporter, vägar och så vidare.

  282. Nu ska det väl sägas att det
    inte finns nåt beslut om gruvan än.

  283. Det ska till en
    miljökonsekvensbeskrivning också.

  284. Men risken är att vi återigen
    förbrukar resurser-

  285. -som aldrig kommer lokalbefolkningen
    till del.

  286. Om jag blickar tillbaka på perioden
    från 1800-talet fram till våra dagar-

  287. -kan man uttrycka det så här:

  288. På 1800-talet uppmanade staten folk
    att bosätta sig i älvdalarna.

  289. Då fick man skattefrihet
    för att ta upp nybyggen.

  290. På 1900-talet dränkte staten
    samma marker-

  291. -som man en gång med stor möda
    hade odlat upp.

  292. Nu på 2000-talet ska vi
    gräva upp allt, forsla ut det-

  293. -och kanske köpa tillbaka det
    för världsmarknadspriser.

  294. Sista ordet är ju inte sagt ännu.

  295. Slutligen kan man
    reflektera lite grann...

  296. Fenomenet tvångsförflyttning
    är i sig inte ovanligt.

  297. Människor har alltid tvingats flytta
    av olika skäl.

  298. Man behöver bara titta på
    Sune Jonssons bilder här på museet.

  299. I Kiruna flyttade man på en hel stad.

  300. I Ryssland gick det inte att ordna OS
    utan att flytta på människor.

  301. I Syrien flyr människor från krig.
    I andra länder dämmer man upp sjöar-

  302. -och exploaterar gruvor i en
    omfattning vi inte kan tänka oss.

  303. Men allt är relativt-

  304. -och för varje enskild människa
    är det ändå en stor sak.

  305. I boken försöker jag ge perspektiv
    på dagens svenska gruvdebatt-

  306. -genom att berätta om händelser
    som inte är så vansinnigt kända-

  307. -men som har gripit in
    i människors liv-

  308. -och som i sin tur hänger ihop med
    händelser på 1700- och 1800-talen.

  309. Det är alltså kulturhistoria
    i vid bemärkelse.

  310. Jag har samarbetat med en konstnär-

  311. -som är bördig från Björkvattsdalen,
    Tomas Colbengtsson.

  312. Han har gjort den här bilden,
    "De tvångsförflyttade".

  313. Han har också gjort omslaget
    och ytterligare en bild.

  314. Med de orden
    ber jag att få tacka för mig.

  315. Textning: Rickard Sjöberg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

De tvångsförflyttade

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Birger Ekerlid, författare och journalist, har i en serie böcker tittat närmare på koloniseringen av Sameland och tvångsförflyttningarna mellan 1842 och 1940. De räknas som en av de mörkaste fläckarna i historien om myndigheternas behandling av samerna. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Kolonier, Nordens historia, Nordkalottens historia, Samer, Sápmi, Tvångsförflyttningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Från naturbete till förädlat renkött

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, pratar om samspelet mellan naturen, renen och renskötaren. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Råvaror i samisk matlagning

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk mat som urfolksturism

Dan Jonasson, expert på ekoturism på Visit Sápmi, berättar om en mall för hur man kan förvalta land och vatten där renskötsel, kultur och turism kan samsas. Det kan leda till en hållbar plan för turismen i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om samisk matkultur

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, talar om förutsättningarna för en bra samisk matkultur och om filosofin bakom det traditionellt samiska levnadssättet. Föredragets titel på nordsamiska: Sámi biebmokultuvrra boahtteáigi. Inspelat i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vad är urfolksmetodologi?

Kristina Sehlin Macneil, forskare vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning, berättar om urfolksmetodologi, som har förts fram av forskare som alternativa forskningsmetoder. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.

Fråga oss