Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : Queering SápmiDela
  1. Då så! Jag heter Sara Lindquist-

  2. -och är en av två projektledare
    till projektet "Queering Sapmi".

  3. Det jag har bakom mig nu
    är den kedja av...

  4. ...relationer som har möjliggjort
    att jag kan stå här i dag.

  5. Så ni kan ta en extra sekund
    och ta in det här.

  6. Jag har inte bedrivit projektet
    själv, utan med Elfrida Bergman...

  7. ...som tyvärr är sjuk i dag. Det är
    alltid lite härligare när vi är två.

  8. Hon är en extremt skarp person,
    kulturanalytiker-

  9. -som har stått för
    grundbasen av teorier-

  10. -och intervjuansvaret i projektet.

  11. Jag är fotograf i grunden
    och har varit...

  12. Vi arbetade fram teorin tillsammans,
    men hennes skarphet bidrog.

  13. Dagens upplägg är att jag ganska
    kortfattat ska ta er igenom-

  14. -hur projektet har bedrivits-

  15. -för att sen visa på de gestaltningar
    som jag har jobbat fram-

  16. -tillsammans med deltagare.

  17. I den mån det finns tid i dag-

  18. -så kommer jag läsa
    ett antal deltagarberättelser också-

  19. -ur vår bok, som är ett av resultaten
    i det här projektet:

  20. "Queering Sapmi. Samiska berättelser
    bortanför normen."

  21. Vi började för ungefär fyra år sen
    att arbeta med det här projektet.

  22. Då var det inte mycket prat
    om de queera samerna.

  23. Vi mötte motstånd och ifrågasättande.
    "Finns ens den här gruppen?"

  24. "Vad är ni ute efter? Försöker ni
    säga att Sapmi är mer homofobt?"

  25. "Vad är er agenda?" Och...

  26. Vi försökte inte säga det. Vi var
    intresserade av vad som händer...

  27. Om du tillhör både en etnisk
    minoritet och en sexuell minoritet-

  28. -gör det nåt med dig
    och hur du upplever världen?

  29. Händer nåt i mötet
    mellan de här identiteterna?

  30. Så det var vår ganska nördiga och
    smala ingång i det här projektet.

  31. Vi hade ingen aning om riktigt vad
    det sen skulle växa till att bli-

  32. -utan vi såg att det kunde bli
    nån typ av reportage eller så.

  33. Längs...

  34. Väldigt tidigt hade vi olika samiska
    vänner som vi provade idéerna på.

  35. De pepprade oss med saker,
    ifrågasatte oss, var ganska kritiska.

  36. Vi hittade också gemensamma nämnare.

  37. Jag som lesbisk behövde representera
    och komma ut-

  38. -och de kände: "Ja, det var likadant
    för mig. Jag får representera alla."

  39. "Jag måste ha en åsikt i vargfrågan,
    jag måste veta saker om olika ting."

  40. Vi hittade olika paralleller
    som vi gick i gång på.

  41. Det finns
    en massa gemensamma nämnare här!

  42. Och det var väldigt spännande.

  43. Sen upplevde vi också
    väldigt tidigt att vi är...

  44. ...för första gången
    väldigt tydligt förövare.

  45. Som svenska queers som kommer till
    Sapmi för att göra ett projekt-

  46. -var vi kolonialmakten
    som återupprepade en historia-

  47. -av att storsvensken kom och roffade.

  48. Det var en ganska skakande upplevelse
    att bli misstänkliggjord på det-

  49. -och... Det var väldigt...

  50. ...svårt att...

  51. ...förklara vad vi hade för rätt
    att göra det här projektet.

  52. Framför allt var det ju det samiska
    heterosamhället som ifrågasatte oss.

  53. Alla queers vi träffade sa:
    "Det här måste göras."

  54. "Det är för mycket. Kör nu.
    Det är skitbra! Det måste göras!"

  55. "Det har inte gjorts tidigare.
    Det behöver göras. Ni gör det."

  56. Desto mer vi träffade folk, desto mer
    kände vi en förankring och stöd.

  57. Det är inte bara vi som tycker att
    det är intressant för vårt eget nöje-

  58. -utan det finns ett faktiskt behov.

  59. Men vi förstod också att vi inte hade
    tillräcklig kompetens att göra det.

  60. Vi behöver stärka upp kompentensen
    om det här ska bli bra och viktigt.

  61. Vi tog kontakt med en samisk
    ungdomsorganisation, Saminuorra...

  62. ...och hade ett möte och sa: "Hej!
    Vi vill att ni ska äga vårt projekt."

  63. "Det handlar om ett fotografiskt
    livsberättelseprojekt"-

  64. -"där vi vill träffa olika
    queera samer och intervjua dem."

  65. Deras dåvarande ordförande
    Helena Omma var väldigt avvaktande.

  66. "Okej... Okej..."

  67. "Säger ni att Sapmi är mer homofobt?"
    "Vi är inte ute efter att säga nåt!"

  68. "Vi vill höra vad folk är och
    hur det känns." "Ja, ja..."

  69. Vi hade inte övertygat henne och
    gick därifrån med en klump i magen.

  70. "Hon kommer inte att sälja in det
    till styrelsen som nåt fantastiskt."

  71. Och det här bemötandet...

  72. ...ruskade om ungdomsorganisationen
    och gjorde att de...

  73. ...kanske fick syn på strukturer
    kring kön och sexualitet.

  74. Och under den här tidsperioden kom
    en föreställning, "What's up Sapmi"-

  75. -där det fanns en lesbisk karaktär.

  76. Så det var flera olika rörelser
    samtidigt som gjorde att-

  77. -styrelsen bestämde att det var
    en fråga att jobba med, nu.

  78. Så de sa: "Ni är välkomna på vårt
    årsmöte. Presentera det ni gör"-

  79. -"håll workshops med medlemmar och
    så ska styrelsemötet ta ett beslut."

  80. Och det gjorde vi. Det var kanske det
    läskigaste jag har gjort i mitt liv.

  81. Och de sa: "Ja. Vi är med er."

  82. Sen dess har vi jobbat väldigt nära-

  83. -och ganska omständigt.

  84. Och den här omständigheten
    i att åka sex-tio timmar-

  85. -för att träffa fem personer
    under två timmar-

  86. -har också varit väldigt viktig.

  87. Det har byggt in en förståelse för
    hur deras verklighet ser ut hos oss-

  88. -att vi har tvingats till det
    och involverat det i vårt arbete.

  89. Det var nåt som vi inte
    hade räknat med från början.

  90. Vi har varit på alla deras årsmöten
    och åkt upp för en halvtimme-

  91. -och sen spelat badminton en kväll.

  92. I och med det här försköts vårt fokus
    från att skapa vår grej-

  93. -till att vi förstod
    att det här är ett reellt behov.

  94. Det är nåt som faktiskt
    är viktigt att jobba med på riktigt.

  95. Det sätt vi sen jobbade vidare
    var ganska mycket som vi hade tänkt.

  96. Det var att träffa personer, ungefär
    30 personer, under några dagar.

  97. Sitta ner och ha ocensurerade samtal-

  98. -där allt fick plats-

  99. -och där vårt jobb var
    att vara stora famnen-

  100. -och lyssna, bekräfta...

  101. ...och finnas där
    som en bra samtalspartner-

  102. -och där vi också delade med oss av
    vilka vi var, våra resor i livet-

  103. -och hur vår identitet
    har förändrats genom olika skeden.

  104. Vi har kallat det förhållningsättet
    att ha stora famnen.

  105. Att allt får plats.

  106. Det här är de platser
    vi har rest runt på.

  107. Och som ni ser
    så är Ryssland ett tomt...

  108. ...ingenmansland på vår karta.

  109. Det var vår målsättning från början
    att åka till Ryssland.

  110. Tyvärr var det omöjligt att få tag på
    deltagare som ville träffa oss.

  111. Det har varit alldeles...
    Det är för hårda...

  112. Det är en för hård tillvaro,
    både för samer och queers-

  113. -och att kombinera den identiteten
    är inte en möjlighet i dag.

  114. Men nu har vi fått erbjudande om
    en residency i Kirkenes i Norge-

  115. -som vi ska göra i slutet av året-

  116. -för att åka över till Ryssland. Inte
    prata sexualitet, som är förbjudet-

  117. -men prata identitet och prata om
    olika aspekter av identitet-

  118. -och vilket utrymme vi har
    att leva ut olika aspekter av det.

  119. Det ska bli superspännande.

  120. Och delta i
    en konferens om frihet där.

  121. Jag kommer gå in lite nu på hur...

  122. ...jag har jobbat med bilder.

  123. Jag har dels tagit porträtt
    på alla deltagare.

  124. De porträtten har jag gett
    ganska fria händer till deltagarna-

  125. -att själva bestämma plats, vilka
    attribut de vill ha med, och att...

  126. "Är det nåt speciellt du vill...?
    Vill du vara på nåt visst sätt?"

  127. "Har du några tankar
    om hur du vill stå fram?"

  128. Det har varit jätteolika
    vilken delaktighet-

  129. -olika personer har velat ha.
    Med vissa var det jättemycket dialog-

  130. -där vi har förhandlat och
    försökt bolla fram olika sätt.

  131. Det andra jag har gjort fotografiskt
    är att jobba med gestaltningar-

  132. -där olika röda trådar
    som har kommit fram i berättelserna-

  133. -eller en specifik situation som jag
    eller Elfrida fick en tydlig bild av-

  134. -som fastnade hos oss.

  135. De här gestaltningarna
    är ju som collage.

  136. Iscensatta bilder
    som är klippta och klistrade.

  137. Och där kändes det
    ganska viktigt att...

  138. ...det inte var alltför...

  139. Dels inte alltför verkliga bilder.

  140. Och att det också var ganska tydligt
    att det var collage.

  141. Jag har också använt...

  142. I samarbete med
    den här ungdomsorganisationen-

  143. -har de lånat ut sina kroppar för
    allas rätt att berätta sin historia.

  144. Där fick vi använda
    de här till synes normkropparna...

  145. Jag har inte bett folk definiera sig-

  146. -men det är den här samiska
    ungdomsorganisationen Saminuorra.

  147. Det är normpersoner,
    de som går till sametinget sen.

  148. Det är en ganska maktfull plats
    att vara på som ungdom.

  149. Så det är statuspersoner som är med
    och skapar de här bilderna.

  150. Och den här bilden, till exempel, är-

  151. -två styrelser.

  152. Den gamla och den nya styrelsen från
    årsmötet som var med och gjorde den.

  153. Och den är som en parafras
    på en bild som...

  154. ...är väldigt macho. Det är ett gäng.

  155. Jag vet inte om ni är bekanta med
    Kauto-koltarna från Kautokeino.

  156. Och det är en lång rad med män
    som håller varandra om ryggen.

  157. I den här våldtäktssituationen
    som uppstod på Jokkmokks marknad-

  158. -var det två killar från Kauto som
    hade våldtagit två svenska tjejer.

  159. Det har som...

  160. Vi ville ta det här med
    att hålla varandra om ryggen...

  161. Inte konformativt, att man måste vara
    likadan och bibehålla en identitet-

  162. -utan att det finns en mångfald
    och utrymme för olika sätt att ingå.

  163. Så det lekte vi fram tillsammans.

  164. Det var väldigt roligt, för den gamla
    styrelsen hade ju följt oss i två år-

  165. -medan den nya styrelsen
    hade känt oss i fem minuter.

  166. Vi bara:
    "Ja, men ni kan ju ta lite så här."

  167. "Om nån känner för att hångla
    går det jättebra."

  168. Den gamla styrelsen sa: "Ja, ja,
    det är Sara och Elfrida. Vi kör!"

  169. De var med, de hade varit med
    i workshops och var hemma med oss.

  170. Vi såg hur de nya styrelseledamöterna
    bara: "Okej..."

  171. Så tittade de på de gamla
    och sen körde de också.

  172. Så vi har byggt upp
    ett stort förtroende mellan oss-

  173. -där vi verkligen är hjärtliga.

  174. Deras åsikter och tankar har varit
    väldigt viktiga för vår process.

  175. Jag kommer nu att visa genom
    de gestaltningar som...

  176. ...är till utställningen.

  177. Och jag vet inte om jag ska
    kommentera så jättemycket.

  178. Jag tänker att ni kan titta lite.

  179. Och se. Det är Västerbottens museum
    i bakgrunden som vi har klippt in.

  180. Den här bilden är ju inte så tydlig.

  181. Sexualitet har ju inte en jättetydlig
    plats i den här bilden.

  182. Det är ganska olika.
    Här är det mer...

  183. ...temat "plats" som jag har
    lekt med, att skapa sin plats.

  184. När är den trygg?
    Vad gör den trygg eller otrygg?

  185. Medan den här bilden är baserad på
    ett citat som var så himla fint-

  186. -från en av våra deltagare,
    där han satt på ett högstadiedisko-

  187. -alldeles själv i en stol
    och det kom till honom att:

  188. "Men Björn, du är ju bög."

  189. Att han förstod det i den stunden.

  190. Och i samma stund som han förstod det
    förstod han att:

  191. "Så fort jag får chansen
    kommer jag att ta mig härifrån."

  192. Han laddade inte det
    som bra eller dåligt.

  193. Det var bara en följdtanke, att:

  194. "Jag är bög och jag kommer
    att flytta till Stockholm."

  195. Vilket han har gjort
    och där bor han nu med sin man.

  196. Men att, ja...

  197. Så...

  198. Det var nåt roligt med att skapa
    en sexscen i ett queer-projekt-

  199. -och göra den hetero.

  200. Det här är en bild som...

  201. Alla svenskar eller så...

  202. För svenskar är det här
    en okontroversiell bild.

  203. För samer är det här
    en ganska kontroversiell bild-

  204. -för att de drag-ar
    och byter kläder...

  205. ...vilket vi har fått
    ganska mycket reaktioner på.

  206. Det finns väldigt strikta,
    tydliga normsystem.

  207. Kläderna, kolten är
    väldigt full av värdemarkörer-

  208. -som för ett svenskt öga
    inte säger nåt-

  209. -men är ett intrikat mönster av
    att förklara social status-

  210. -om du är gift eller ogift, änka...

  211. Så symbolerna är också väldigt
    heteronormativa i sitt byggande.

  212. Det har varit en rolig
    följdkonsekvens på vårt projekt-

  213. -att vi också har träffat samiska
    formgivare och fortsatt samtalet.

  214. Och nu, under det här året,
    som vi kallar "decolonize it"-

  215. -när vi försöker
    lämna ifrån oss makten och skapa-

  216. -nu går jag verkligen
    händelserna i förväg-

  217. -skapa ett nätverk där queera samer
    själva kan definiera sig, sin fråga-

  218. -och vad framtiden ska bli.

  219. Att på en av de träffarna
    ha just kolten och attribut.

  220. "Vilka attribut är du bekväm med?
    Hur skulle det kunna se ut?"

  221. Så det ska bli väldigt spännande.

  222. Det här är den bild som har
    visat sig vara mest problematisk-

  223. -vilket jag tänkte och inte tänkte.

  224. Den här bilden gjordes på uppmaning
    av personen som håller i pistolen.

  225. Det är en finsk-samisk kvinna
    som heter Paulina Feodoroff-

  226. -och hon ville väldigt gärna
    göra olika bilder.

  227. Hon är också en av deltagarna
    i övrigt i projektet.

  228. Och...

  229. Det här är bilden där hon
    tar livet av sitt ungdomsjag.

  230. Det var den vidrigaste bilden jag har
    tagit i hela mitt liv, verkligen.

  231. Hon var... Ja. Blicken...

  232. ...och stunden efteråt
    när hon hade tryckt av.

  233. Men det var
    en väldigt viktig bild för henne-

  234. -och det är en väldigt viktig bild
    för projektet för att illustrera-

  235. -den situation som har återkommit i
    berättelse på berättelse i projektet-

  236. -om att det kan vara
    så jävla förjävligt.

  237. Men sen hade jag den här bilden
    i vårt presskit i en vecka-

  238. -och det var ju jävligt dumt-

  239. -för det var ju den enda bild media
    ville använda över huvud taget.

  240. Den spreds på nätet väldigt fort-

  241. -och hon blev mordhotad, utsatt för
    hur mycket trakasserier som helst...

  242. Alltså, det är liksom...
    helt vidrigt, faktiskt.

  243. Och det... Det är en svårighet med
    att vara med och skapa berättelser-

  244. -för saker får eget liv och
    tar vägar som inte går att förutse-

  245. -när man tar enskilda små beslut.

  246. Och...
    Hon är en oerhört stark person.

  247. Hon har varit konstnärlig ledare
    och är politiker nu-

  248. -och står fast vid att
    "jag visste vad jag gjorde".

  249. "Det här var
    en viktig bild att göra."

  250. Men jag kan gräma mig
    nåt så djävulskt.

  251. Om ni ska hota nån, hota mig då!

  252. Hota inte henne. Det är så svårt
    att skydda folk i norra Finland.

  253. Det är en annan sak
    att skydda folk i Sverige, för oss.

  254. Ett antal personer har inte kunnat
    vara öppna med sina identiteter-

  255. -vilket de flesta har,
    och dem kallar vi "De tystade"-

  256. -för de har inte valt att vara
    anonyma, de har blivit tystade.

  257. I det här projektet så jobbar vi med
    att försöka synliggöra de strukturer-

  258. -som gör att vi kan leva ut nånting,
    kan vara de vi vill vara-

  259. -eller när vi möter ett motstånd
    och blir tvingade in i nånting-

  260. -för att det ska fungera,
    för att livet ska gå att leva.

  261. Därför kallar vi de här personerna
    "De tystade".

  262. De är med i en sektion på
    utställningen och i boken.

  263. Vi hade 220 timmars
    inspelat material att transkribera-

  264. -och över 40 000 bilder
    att gå igenom-

  265. -för att foga samman det här
    till en bok och en utställning.

  266. Och det var ett helt sjukt arbete-

  267. -och vi tog in väldigt många olika
    kompentenser i referensgrupper-

  268. -olika bollplank som hjälpte oss
    att sålla, välja bort-

  269. -få en överblick på vad vi hade
    när vi presenterade projektet.

  270. Det var ett oerhört
    tidsödande och viktigt arbete.

  271. I september, 20 september-

  272. -hade vi release
    här på Västerbottens museum.

  273. Vi var osäkra på vad som skulle
    hända, hur det skulle tas emot.

  274. Det blev en av de mest fantastiska
    helgerna som jag har haft i mitt liv.

  275. Vi var 500 pers ungefär
    här på Västerbottens museum.

  276. 25 av 30 deltagare var här
    och firade med oss.

  277. Oerhört många av alla våra referens-
    grupper från hela landet var här.

  278. Det var jättejättefint.
    Här är Saminuorra på scen-

  279. -med en väldigt lång
    och utdragen sketch till vår ära-

  280. -och bland annat sjunger
    Veronica Maggios "Jag kommer"-

  281. -och har gjort om den till
    "Jag kommer ut". Ja, jättefint.

  282. Dagen efter hade vi ett seminarium
    där 110 personer var med-

  283. -och formade "Queera samer och deras
    vänner" och diskuterade framtid-

  284. -utifrån att vårt projekt nu har
    tagit fram boken och utställningen-

  285. -sammanfogat de här berättelserna.

  286. Vart är vi?

  287. På kvällen hade vi världshistoriens
    första queersamiska dans.

  288. Det var stort.

  289. Nu ska jag läsa några...

  290. ...berättelser för er ur boken.

  291. "Jag tror att det kan vara svårt
    för folk att acceptera queera"-

  292. -"för att vi påminner människor om
    vad de har gett upp i sina liv."

  293. "Det som de undermedvetet saknar."

  294. "Det finns så många homofober
    som i själva verket är homosexuella."

  295. "Och att då se homosar som lever
    sina liv fria och som de vill"-

  296. -"och är sanna mot sig själva,
    det blir för svårt att ta."

  297. "Jag är fri och älskad för vem
    jag är, men det är inte du."

  298. "Även heterosar
    provoceras av den anledningen"-

  299. -"för alla människor har saker
    som de håller inom sig."

  300. "Saker som de egentligen
    drömmer om att leva ut."

  301. "Vi queers blir en smärtsam
    påminnelse om vad de har förlorat"-

  302. -"genom att leva efter normerna."

  303. "När jag var 11
    förstod jag att jag var född tjej"-

  304. -"och att jag därför
    måste vara tjej."

  305. "Att det fanns en press
    att jag måste göra mig till tjej."

  306. "Jag minns inte detaljer, utan bara
    att det kändes fel på nåt sätt."

  307. "Jag orkade liksom inte vara tjej."

  308. "Så var det länge,
    och jag mobbades hela min uppväxt."

  309. "När jag började på ungdomsskolan,
    det var på den tiden jag var Kine."

  310. "Jag var Kine! Herregud!"

  311. "Jag anpassade mig mot deras normer,
    för att de inte skulle mobba mig."

  312. "För att överleva."

  313. "Jag gjorde mig
    till en riktig fjortis."

  314. "Jag tvingade mig att gå i kjol
    och sminka mig och vara jävlig"-

  315. -"och bete mig som att jag inte
    brydde mig. 'Talk to the hand.'"

  316. "Jag fick mer kontroll,
    men jag var ju inte mig själv."

  317. "Jag spelade en roll, en falsk
    personlighet. Men det funkade."

  318. "Eftersom jag inte var mig själv
    så var det inte mig de mobbade."

  319. "Så på nåt sätt skyddade jag mig
    genom att inte vara mig själv."

  320. "Jag undkom alla konflikter
    genom att vara en bitch."

  321. "Men egentligen var jag ju pojke!"

  322. "Förutom var jag en bitjej.
    Nu är jag bög."

  323. "Just nu existerar inte identiteten
    att vara samisk homosexuell."

  324. "Om jag träffar en samisk kille
    så kan vi skapa en egen identitet."

  325. "En same som är tillsammans
    med en same."

  326. "Jag ska ha en riktig samisk pojkvän.
    Inte en norrman, en riktig same."

  327. "Han ska göra manliga saker. Reparera
    bilen, skotta snö och bära in ved."

  328. "Jag är en riktig nörd som bara läser
    om andra världskriget och fakta"-

  329. -"så det vara nån som är smart också,
    och som kan samiska."

  330. "Jag vill höra de orden på samiska.
    De kärleksfulla orden."

  331. "Första gången jag träffade en kille
    var jag singel och oskuld."

  332. "Jag var nästan 17 år. Vi möttes på
    ett ställe som jag inte vill säga."

  333. "Jag vill inte säga vad han hette.
    Jag kan inte säga vem jag är."

  334. "Det slutade med att han tog livet av
    sig och jag vill inte röra upp sår"-

  335. -"men jag måste bara berätta om det."

  336. "Att jag skriver till er
    är helt på grund av honom."

  337. "Han tog livet av sig, och nu känner
    jag att jag måste göra nåt."

  338. "Han tyckte inte att man skulle
    prata om det, om att vara homo."

  339. "Han ville låtsas som att det
    inte fanns, att ingen skulle veta."

  340. "Så nu är det dags att prata om det,
    så att alla hör."

  341. "Vi gick hem tillsammans, det hände
    grejer och det var helt underbart."

  342. "Vi blev ihop. Han var lapp
    och inte i närheten av öppen."

  343. "Han var schyst och snäll och hade
    en förståelse för hur samer lever."

  344. "Vi hade det aldrig svårt. Jag letar
    i mitt minne om vi hade några fel"-

  345. -"men kan inte hitta några alls."

  346. "Vi bodde aldrig tillsammans,
    för hans familj visste ingenting."

  347. "Men vi träffades varje dag."

  348. "Han var jämt och hälsade på mig,
    men vi umgicks aldrig offentligt."

  349. "Det är oerhört känsligt än. Jag har
    försökt stöta bort känslorna."

  350. "När jag står där i kyrkan utan
    att hans familj vet nånting om oss."

  351. "Jag sitter längst bak i kyrkan och
    ingen vet att vi har varit ett par."

  352. "Jag sitter där ensam."

  353. "Man ba': 'Jaha'. Jag satt där ensam
    i min finaste kolt."

  354. "Efter det förstod jag att jag måste
    komma ut för mina föräldrar."

  355. "Jag hade förklarat lite för dem,
    men inte sagt rakt ut."

  356. "Efter att han hade tagit bort sig
    kände jag att jag måste göra nåt."

  357. "Jag for till snickeriet och slöjdade
    en kåsa med horninlägg runt."

  358. "Den blev väldigt viktig för mig.
    Jag såg mig själv i olika benbitar."

  359. "Den gav mig inspiration att gå
    till mina föräldrar och berätta."

  360. -Vad är klockan nu?
    -Kvart över.

  361. -Du får väldigt gärna avsluta.
    -Då avrundar vi där.

  362. -Tack så mycket!
    -Tack.

  363. Textning: Elin Csisar
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Queering Sápmi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Lindquist, projektledare för Queering Sápmi, går genom projektets arbete, dess svårigheter och dess genomslag. Ingången var att ta reda på vad som händer om man både tillhör en etnisk och en sexuell minoritet. Till en början mötte projektet mycket motstånd. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Bisexuella, Hbtq, Homosexuella, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Transpersoner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Från naturbete till förädlat renkött

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, pratar om samspelet mellan naturen, renen och renskötaren. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Råvaror i samisk matlagning

Greta Huuva, samisk matambassadör på Viddernas hus, pratar om råvaror. Samerna har åtta årstider, och dessa påverkar råvarorna. Granskotten kan till exempel ersätta citron; de plockas på våren och fryses. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Rättvis och god mat ger starka lokalsamhällen

Slow food är en motvikt till snabbproducerad mat och har en miljon producenter som anhängare i världen, några av dem är samer. Anna-Marja Kaddik, projektledare på Slow food Sápmi, förklarar vad begreppet betyder för dem. Inspelat på Västerbotten museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk mat som urfolksturism

Dan Jonasson, expert på ekoturism på Visit Sápmi, berättar om en mall för hur man kan förvalta land och vatten där renskötsel, kultur och turism kan samsas. Det kan leda till en hållbar plan för turismen i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Suverän mat

Anneli Jonsson är medgrundare till Slow food Sápmi, en del av den globala rörelsen slow food. Ur samisk synvinkel är det viktigt att arbeta efter deviserna god, rätt och rättvis - att producera efter vad naturen kan ge. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om samisk matkultur

Ol-Johán Sikku, projektledare på Renlycka, talar om förutsättningarna för en bra samisk matkultur och om filosofin bakom det traditionellt samiska levnadssättet. Föredragets titel på nordsamiska: Sámi biebmokultuvrra boahtteáigi. Inspelat i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kultur och västerländsk forskning

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson menar att den politiska eliten länge i stort sett aldrig talade om samisk forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samebyar, forskning och samarbete

Annette Löf, forskare i statsvetenskap, och Marita Stinnerbom, ledamot i Sametinget, berättar om ett forskningsprojekt där Umeå universitet samarbetat med Vilhelmina norra sameby. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Laponias förvaltning med lokalt perspektiv

Åsa Nordin, verksamhetschef för världsarvet Laponia, berättar om Laponia och förutsättningarna som krävdes för att Unesco skulle klassa det som världsarv: samerna och samisk kultur skulle tydligt inkluderas. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vardag och forskning i rennäringen

Inger Marit Eira-Åhrén (AP), norsk sjuksköterska och politiker, talar om hur NRL, norska renägares landsförbund, arbetar med renägarnas arbetsförhållanden. Psykologen Snefrid Möllersen talar om hur etisk forskning blir nyttig forskning. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Vad är urfolksmetodologi?

Kristina Sehlin Macneil, forskare vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning, berättar om urfolksmetodologi, som har förts fram av forskare som alternativa forskningsmetoder. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Att bli svensk på pappret

I de flesta västländer förs en diskussion om vilka kriterier som ska gälla för medborgarskap och allt fler kräver någon typ av medborgartest. Med vad betyder ett medborgarskap? Och ska man verkligen behöva tänka och handla "rätt" för att förtjäna det? Vi möter Léni Moet som sökt svenskt medborgarskap, och Berndt Clavier som forskat på hur medborgarskapslagarna i Europa har förändrats.

Fråga oss