Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar: Skogen som kolsänkaDela
  1. Jag gör det enkelt och säger-

  2. -nu ska vi få veta
    hur vi ska få skogen-

  3. -att göra mycket nytta för klimatet.

  4. Det kommer Johan Bergh
    att berätta för oss.

  5. Det här är en SLU:are.

  6. Det stämmer.
    Jag kommer från Alnarp i Skåne.

  7. Jag jobbar i forskningsprogrammet
    Future forest-

  8. -men jag är också
    en av SLU:s samverkanslektorer.

  9. Fokus för mitt samverkanslektorat-

  10. -är hur klimatet påverkar
    skogen och skogsbruket-

  11. -men även hur skogen och skogsbruket
    kan göra störst klimatnytta.

  12. Jag börjar prata om koldioxidutsläpp-

  13. -för att gå över på hur vi använder
    vår energi globalt och i Sverige.

  14. Sen kommer jag in på
    vad som styr kolbalansen i skogen-

  15. -hur vi kan använda skogen-

  16. -och hur skogsbruket gör bäst
    för att göra störst klimatnytta.

  17. I dag släpper vi ut
    34 miljarder ton koldioxid varje år.

  18. Kina och USA släpper ut
    mest koldioxid av alla länder-

  19. -och de står tillsammans för
    nästan 50 % av de globala utsläppen.

  20. Det här är 10 i topp-listan-

  21. -med de länder
    som släpper ut mest koldioxid-

  22. -och jag har tagit med Sverige.
    Vi ligger på 60:e plats.

  23. De här länderna släpper ut-

  24. -drygt 80 % av de totala utsläppen
    i världen varje år.

  25. Sverige släpper ut
    56 miljarder ton koldioxid varje år-

  26. -och det motsvarar knappt 2 promille
    av de totala utsläppen.

  27. Det här är samma 10 i topp-lista,
    men med utsläppen per person-

  28. -alltså utsläpp per capita.

  29. Ni kan se att Kina och Indien
    ligger lägre-

  30. -än de andra länderna på listan.

  31. Varför har vi då
    olika mängd utsläpp per person?

  32. En orsak är hur utvecklad industri
    och vilken typ av industri man har.

  33. En annan sak som spelar roll
    är vilket energisystem man har.

  34. Är man baserad på fossila bränslen-

  35. -eller har man förnyelsebara
    energikällor som t.ex. biobränsle?

  36. Det spelar roll.

  37. En ytterligare faktor är-

  38. -hur man hushåller med energin.

  39. Hur stora förluster
    har man i energisystemet?

  40. Man kan ju slösa med energin
    på olika sätt-

  41. -och många länder med höga utsläpp
    per person slösar ofta mer.

  42. Förhoppningsvis kommer många länder
    med höga utsläpp per person-

  43. -minska sina utsläpp per person.
    Sannolikt kommer vi också att se-

  44. -att länder med hög befolkning
    som Indien och Kina-

  45. -som har
    en snabb industriell utveckling-

  46. -och en snabb ekonomisk utveckling-

  47. -sannolikt ökar
    sina utsläpp per person framöver.

  48. Genomsnittet
    när det gäller utsläpp per person-

  49. -ligger på 4,6 ton kol
    per person och år.

  50. Sverige ligger
    precis under genomsnittet.

  51. Varför är det viktigt
    att minska utsläppen av växthusgaser?

  52. Sannolikt
    kommer det att påverka klimatet-

  53. -och temperaturen.

  54. IPCC kom ut med en rapport i höstas-

  55. -och prognosen är att temperaturen
    ökar med 2-6 grader-

  56. -till slutet av det här århundradet.

  57. Vilken temperatur det blir
    finns det osäkerhet kring-

  58. -men det beror också på
    hur effektiva vi är-

  59. -på att begränsa koldioxidutsläppen
    och utsläpp av andra växthusgaser.

  60. Här är ett exempel på
    vad en ökad temperatur kan göra.

  61. Det är en glaciär i Alaska.

  62. Fotografiet till vänster för er-

  63. -är taget på 40-talet,
    och ni ser stora istäcken.

  64. Det andra kortet är taget
    från samma plats vid samma glaciär-

  65. -och det ser helt annorlunda ut.
    Isen har smält.

  66. Det har hänt på de sista 60 åren.

  67. När det gäller energianvändning-

  68. -dominerar de fossila bränslena
    klart.

  69. 80 % av världens energiförbrukning
    kommer från fossila bränslen.

  70. Knappt 15 % kommer från
    förnyelsebara energikällor-

  71. -och 5 % från kärnkraft.
    Det finns andra energislag också-

  72. -men det domineras av
    fossila bränslen.

  73. Vi har kol, olja och naturgas.

  74. I Sverige
    använder vi fossila bränslen-

  75. -till knappt 40 %
    av den totala energiförbrukningen.

  76. Vi har en större andel
    förnyelsebara energikällor.

  77. Den gröna tårtbiten är biobränsle
    som kommer huvudsakligen från skogen.

  78. Vi har en hel del vattenkraft-

  79. -och lite vindkraft.

  80. Den resterande delen är kärnkraften
    som utgör 30 % av energitillförseln.

  81. Om vi ser på hur vi förbrukar energi
    i olika sektorer-

  82. -så konsumerar industrisektorn-

  83. -ungefär 35 % totalt sett-

  84. -och bostadssektorn nästan 40 %-

  85. -så de konsumerar mycket energi.

  86. Sen står transportsektorn
    för 25 % av energianvändningen.

  87. De vita siffrorna i tårtbitarna-

  88. -visar hur mycket fossilt bränsle
    som används i de olika sektorerna.

  89. Industrisektorn
    använder 25 % fossilt bränsle-

  90. -och bostadssektorn
    15 % fossila bränslen.

  91. Det kommer att minska ytterligare
    i framtiden. Det är jag säker på.

  92. En stor utmaning för Sverige
    är transportsektorn-

  93. -där vi använder 90 % fossilt bränsle
    och i huvudsak olja.

  94. Det är Sveriges stora utmaning-

  95. -men man kan ha bränslesnåla bilar-

  96. -fundera på
    alternativ till diesel och bensin-

  97. -och olika tekniska lösningar
    för att minska fossilberoendet.

  98. Vad är det då som styr
    skogens kolbalans?

  99. Skogens kolbalans-

  100. -bestäms av fotosyntesen,
    där koldioxid tas upp-

  101. -och av respiration
    där koldioxid avges.

  102. Fotosyntesen sker
    hos alla gröna barr och blad-

  103. -och de gröna växterna på marken-

  104. -medan respirationen sker från
    celler i träd och gröna växter-

  105. -men även från marken där det finns
    mikroorganismer, bakterier och djur.

  106. Fotosyntesen
    styrs dels av temperaturen.

  107. Ofta är temperaturoptimum för
    våra inhemska träslag 15-20 grader.

  108. Då sker fotosyntesen snabbast.

  109. Men det som styr fotosyntesen
    i ännu större utsträckning-

  110. -är mängden solljus. Mycket sol
    är viktigt för fotosyntesproduktion-

  111. -och vi har vanligtvis mest solljus
    i maj, juni och juli.

  112. Mängden solljus under vinterhalvåret-

  113. -är ett par procent av den solmängd
    som kommer in under sommarperioden.

  114. Respirationen, däremot,
    styrs av temperaturen i huvudsak-

  115. -så en ökad temperatur
    leder till en ökad respiration.

  116. Jag har tre olika exempel på-

  117. -hur vädret kan påverka kolbalansen.

  118. Om vi tar exempel 1,
    som är längst till vänster för er-

  119. -har vi riktigt mulet väder.

  120. Det är en liten mängd solstrålning-

  121. -och det gör att fotosyntesen är låg,
    som representeras av den gröna pilen.

  122. Däremot har vi
    en betydande respiration-

  123. -och i det här fallet är
    respirationen större än fotosyntesen.

  124. Har vi däremot, som i fall 2 en dag
    med en stor mängd solstrålning-

  125. -ökar fotosyntesen kraftigt.

  126. I det här fallet är fotosyntesen
    mycket större än respirationen-

  127. -så då tar skogen upp koldioxid.

  128. Om vi har samma soliga väder
    i typexempel 3-soliga-

  129. -men en högre temperatur-

  130. -kommer respirationen
    sannolikt att öka.

  131. Det gör att det är svårt att säga
    om den typen av väder-

  132. -gör att skogen
    tar upp eller avger koldioxid.

  133. Det beror antagligen på
    vilket bestånd vi har att göra med.

  134. Beståndsstrukturen
    och vilken ålder som skogen har-

  135. -betyder också en hel del.

  136. Om vi tänker oss en plantskog-

  137. -kommer det mesta
    av koldioxidupptaget-

  138. -från vegetationen
    i plantskogen och på hygget.

  139. Samtidigt har vi hög respiration,
    dels för att hyggesrester bryts ner-

  140. -och dels
    för att solen värmer upp marken.

  141. En ökad temperatur ökar respirationen
    i marken, så därför är den hög.

  142. Respirationen är större i hygges-
    och plantskogsfasen än fotosyntesen-

  143. -men plantorna utvecklas ju
    och blir till ungskog-

  144. -och i den fasen
    byggs barr- och bladmassa upp snabbt-

  145. -så fotosyntesen ökar mycket snabbt.

  146. I ungskogsfasen går skogen
    från att släppa ut koldioxid-

  147. -till att ta upp koldioxid.

  148. Väntar vi ytterligare ett antal år
    eller kanske ett par decennier-

  149. -så kommer beståndet att sluta sig.
    Då beståndet sluter sig-

  150. -är oftast då vi har
    högst koldioxidupptag i skogen.

  151. Den fungerar bäst som kolsänka
    då den är fullsluten.

  152. Det förhållandet fortgår
    under resterande omloppstid-

  153. -tills vi avvecklar beståndet.

  154. Skogen är en mosaik av olika
    skogsekosystem och skogstyper-

  155. -i olika åldrar.

  156. Man kan ha olika yrkesskador,
    och en av mina är-

  157. -att jag tänker på kolbalansen
    när jag är ute i skogen.

  158. Jag kanske är ute och jagar
    eller dricker kaffe på en kulle-

  159. -och ser ett granbestånd.

  160. Då tänker jag "Det är ganska soligt,
    och temperaturen är 22 grader"-

  161. -"så granbeståndet
    tar nog upp mycket koldioxid i dag".

  162. Sen ser jag att norr om beståndet
    står en plantskog-

  163. -och då tänker jag
    "Den släpper nog ut koldioxid."

  164. Sen ser jag en ungskog och tänker-

  165. "Har den skogen gått från kolsänka
    till kolkälla eller tvärtom?"

  166. Jag hoppas
    att ni inte drabbas av samma åkomma.

  167. Ett av SLU:s ledmotiv är uthållighet-

  168. -och att vi ska bruka
    utan att förbruka.

  169. Som det har varit i Sveriges skog
    de senaste 100 åren-

  170. -har vi avverkat mindre
    än vad den årliga tillväxten är-

  171. -så vi har haft
    ett ständigt ökande virkesförråd.

  172. 1923,
    då vi började mäta skog i Sverige...

  173. Den röda linjen
    representerar virkesförrådet.

  174. Vi hade 1 800 miljoner kubikmeter
    för 90 år sen-

  175. -och i dag har vi
    3 200 miljoner kubikmeter.

  176. Det är en lagerändring
    på 1 400 miljoner kubikmeter-

  177. -och i termer av koldioxidinlagring-

  178. -skulle det motsvara
    17 miljoner ton koldioxid per år.

  179. Vi kommer sannolikt att fortsätta
    avverka mindre än det växer-

  180. -och då skulle vi
    i slutet av det här århundradet-

  181. -ha 5 000 miljoner kubikmeter.

  182. För att få hum om vilken potential
    skogen har att ta upp koldioxid-

  183. -är den här virkestraven
    13 m hög, 60 m bred och 1 km lång.

  184. Det motsvarar 1 miljon kubikmeter-

  185. -och skogen
    tar då upp 110 gånger så mycket.

  186. 110 miljoner kubikmeter
    växer den svenska skogen varje år.

  187. Nu kommer jag in på substitution,
    vilket innebär att ersätta nåt.

  188. Jag ska ge
    två exempel på substitution.

  189. En typ av substitution
    är att vi har avverkning-

  190. -och hyggesrester, grenar och toppar.

  191. Vi kan låta resterna ligga kvar-

  192. -och då kommer de att förmultna-

  193. -och vid nedbrytning avgår koldioxid.

  194. Samtidigt använder samhället
    fossila bränslen som olja-

  195. -så vi får utsläpp från hyggesrester
    och från användning av olja.

  196. Men om vi använder hyggesresterna,
    de där grenarna och topparna-

  197. -skulle vi med bioenergi-

  198. -kunna ersätta
    användningen av fossila bränslen.

  199. Då slipper vi använda olja.

  200. I det fallet
    har vi koldioxid från biobränslet-

  201. -men vi förhindrar utsläpp, då vi
    inte förbränner lika mycket olja.

  202. Det är en typ av substitution.
    En annan typ är då vi ersätter-

  203. -cement och betong i byggnationer-

  204. -för vid cementframställningen
    åtgår det energi-

  205. -och det avgår koldioxid
    vid processen.

  206. Det är en annan typ av substitution.

  207. Man kan också ersätta metall-
    konstruktioner med skogsråvara.

  208. Det spelar roll
    vilket fossilt bränsle man ersätter.

  209. Om vi tar kol
    har vi störst ersättningseffekt-

  210. -därför att för varje enhet energi
    vi utvinner från kol-

  211. -släpper vi ut fler koldioxid-
    molekyler än olja och naturgas.

  212. Olja är det sämsta fossila bränslet-

  213. -men effekten blir störst om vi
    ersätter det med skogsråvara.

  214. Fossilgas är bäst.

  215. Om vi använder 1 kubikmeter ved-

  216. -får vi en substitutionseffekt
    på 700 kg koldioxid.

  217. Olja ger 500 kg
    och naturgas 400 kg koldioxid.

  218. Som ni såg på bilden
    om energianvändning-

  219. -använder vi i Sverige mest olja.

  220. Substitutionseffekten i Sverige
    ligger runt 500 kg koldioxid.

  221. Om vi ersätter
    cement och betong i byggnationer-

  222. -kan vi nå en substitutionseffekt-

  223. -på 1 500 kg koldioxid
    per kubikmeter skogsråvara.

  224. Vid metallkonstruktioner kan man
    ersätta 1 000-1 500 kg koldioxid.

  225. Många tänker att man inte kan bygga
    hus med trä, men det kan man.

  226. Det finns teknik där man bygger hus
    som är högre än 25 våningar.

  227. Hur vi sköter skogen har betydelse.

  228. Hyggesskogsbruket dominerar i Sverige
    men man kan tänka sig andra sätt.

  229. Man kan låta skogen vara
    och bara öka virkesförrådet.

  230. Med olika metoder
    kan man öka tillväxten.

  231. Har det betydelse för kolbalansen?

  232. Vi har gjort en livscykelanalys-

  233. -där vi har använt
    scenarier från SKA08.

  234. SKA08 är skogliga konsekvensanalyser-

  235. -och det är ett samarbete
    mellan Skogsstyrelsen-

  236. -och skogsfakulteten-

  237. -där man ser på hur framtidens skogar
    skulle kunna se ut-

  238. -och skriver fram skogstillståndet
    100 år.

  239. I SKA08 utgår man från år 2008-

  240. -och det fanns ett scenario
    där man ökade tillväxten-

  241. -med de skogsbruksmetoder som finns
    och är tillåtna inom skogsvårdslagen.

  242. I ett scenario ökade vi avsättning
    för naturvårdsändamål.

  243. Vi fördubblade avsättningen till 8 %.

  244. Sen jämförde vi scenarierna
    med dagens skogsbruk-

  245. -och det skrev man fram 100 år.

  246. Sen tittade vi på hur det skulle bli
    när det gällde kolbalansen.

  247. Här ser ni att ökad tillväxt
    var positivt för kolbalansen.

  248. Orsaken är att den ökade tillväxten-

  249. -lett till ett större virkesförråd.

  250. Det har ökat mer
    än med dagens skogsbruk.

  251. Ökad tillväxt ger större möjlighet
    att använda skogsråvara-

  252. -för att ersätta fossila bränslen,
    cement och metall.

  253. De sakerna styr.

  254. Vid mer avsättning
    fick vi ett ökat virkesförråd-

  255. -för att man inte avverkade nåt-

  256. -men i och med att man inte avverkade
    där man avsatte skog-

  257. -blev möjligheten att använda
    skogsråvara för substitution mindre-

  258. -och därför blev klimatnyttan mindre
    jämfört med dagens skogsbruk.

  259. Sverige och Finland
    är ju skogsländer i Europa-

  260. -och det är inte bara
    för att vi har mycket skog-

  261. -utan också
    för att vi har lite befolkning.

  262. Vi kan använda skogsråvara
    för bioenergiändamål-

  263. -men också för att exportera.

  264. Olja dominerar i Sverige-

  265. -men i Europa dominerar kol
    som fossilt bränsle.

  266. Det skulle kunna vara
    mer effektivt för Sverige-

  267. -att transportera skogsråvara
    för bioenergiändamål-

  268. -och ersätta kolkraftverk i Europa-

  269. -än att ersätta olja i Sverige.

  270. I den analys som vi gjorde-

  271. -visade det sig att det är lönsamt
    ur ett kolbalansperspektiv-

  272. -men inte ekonomiskt.

  273. Avslutningsvis har det betydelse
    hur vi sköter skogen.

  274. Ökad tillväxt
    är positivt för kolbalansen.

  275. Vi räknar ökningen och förändringen
    av virkesförrådet i Sverige-

  276. -och vi kan räkna ut
    den inhemska substitutionseffekten-

  277. -men det virke vi exporterar
    har en substitutionseffekt-

  278. -i landet vi exporterar till.
    Det avslutar jag med. Tack.

  279. Det väcker mycket tankar.
    Vore det allra smartast-

  280. -att låta skogen vara?

  281. Det är en variant,
    men det är en återvändsgränd-

  282. -för skogen kan inte lagra
    hur mycket virke som helst.

  283. På lång sikt är det bättre
    att använda skogsråvara.

  284. Jag gissar att vi i Sverige-

  285. -ökar virkesförrådet
    och använder skogsråvara.

  286. Varsågoda.

  287. Så här tänker jag:

  288. Du pratar om att ersätta
    cement och bränsle-

  289. -och då ser jag industridirektörer
    framför mig.

  290. Kan du säga nåt om konkurrensen?
    Blir det stor konkurrens om skogen?

  291. I och med att bioenergisektorn växer-

  292. -kan efterfrågan öka-

  293. -och massaved-

  294. -är den som i första hand konkurrerar
    med bioenergi-

  295. -och får man betala mer för massaved
    för att priset på bioenergi ökar-

  296. -kostar det mer
    att producera pappersmassa.

  297. Kan massaindustrin
    få ta några steg bakåt-

  298. -för att skogen har modernare nyttor?

  299. Ja. Man har olika syn
    på olika skogsföretag.

  300. En del satsar mycket på bioenergi
    men en del gör det inte-

  301. -så det finns en risk
    att massaindustrin-

  302. -får vika för bioenergisektorn.

  303. Du visade siffror.

  304. 15 % av energin i bostäderna
    kommer från fossila bränslen-

  305. -men det är 25 och 90 %
    inom industri och transport.

  306. Är det lättare för politik
    att sätta hårt mot privatpersoner-

  307. -och tvinga fram t.ex. bergvärme-

  308. -jämfört med
    vad man vågar pressa mot industri?

  309. Jag känner inte till det,
    men så kan det vara.

  310. Jag tror att den största potentialen,
    där vi kan minska fossila bränslen-

  311. -är i transportsektorn.
    Där krävs det tekniska lösningar.

  312. Det verkar vara enkelt:
    Färre lastbilar och mer tåg.

  313. Det kan vara en lösning, men vissa
    transporter kanske kräver lastbilar.

  314. Ordet är fritt.

  315. David Eriksson heter jag.

  316. Skyltarna i början där du visade
    utsläpp per capita i Sverige...

  317. Har man räknat från
    det som byggs in i skogen-

  318. -och det vi tar ut ifrån skogen?

  319. Hur ser det ut om man tar bort det?

  320. Det är inte borträknat.

  321. Om vi skulle räkna
    den verkliga kolbalansen i Sverige-

  322. -har vi en kolinlagring som motsvarar
    20 miljoner ton koldioxid per år-

  323. -en substitutionseffekt
    på 15 miljoner ton koldioxid-

  324. -och en effekt på det vi exporterar.

  325. Om man skulle räkna allt,
    vilket vi inte kan göra politiskt-

  326. -skulle Sverige vara
    koldioxidneutralt.

  327. -Då är vi inte så dåliga-

  328. -som vi många gånger
    utmålas i massmedia?

  329. Nej. Sverige har förutsättningar
    som få andra länder har.

  330. Vi har mycket förnyelsebar energi
    och vattenkraft.

  331. Samtidigt-

  332. -är upptaget av koldioxid
    och inlagringen stor i skogen.

  333. Det är positivt
    jämfört med andra länder.

  334. Du har en mikrofon.

  335. Magnus Mattisson. Det pågår en debatt
    på EU-nivå som jag vill uppmärksamma.

  336. Där hävdar man att biobränslen
    inte är koldioxidneutrala-

  337. -att de gör störst nytta
    som kolförråd i skogen-

  338. -samt att biobränsle
    lämnar en koldioxidskuld.

  339. Det riskerar att påverka
    framtida regelverk för skogen-

  340. -så SLU bör ta
    en mer aktiv plats i debatten.

  341. -Du ska få en kommentar.
    -Det finns personer på SLU...

  342. ...som är aktiva,
    men det är viktigt...

  343. ...för det blir galet.

  344. Biobränsle
    anses vara koldioxidneutralt-

  345. -för det man släpper ut
    när man förbränner det-

  346. -tas upp av skog i landskapet.

  347. Den sista frågan var där.

  348. Per Ruth. Jag återvänder till om vi
    ska slå oss för bröstet eller inte.

  349. Mycket av den energi vi kräver
    är ju outsourcad till andra länder.

  350. Vi utnyttjar en hel del
    som är producerat i Kina.

  351. Är det inräknat?

  352. Import av...?

  353. Vi lägger ut tillverkning
    på andra områden...

  354. -...och kan då minska våra egna...
    -Det är inte inräknat i siffrorna.

  355. Vi har en skuld i andra länder.

  356. Jag tänkte fortsätta
    på den fråga jag fick tidigare.

  357. Även om skogen och skogsbruket
    har en positiv effekt på kolbalansen-

  358. -så måste vi göra allt vi kan-

  359. -för att minska koldioxidutsläppen.
    Det räcker inte att vi har skog.

  360. Det är en intressant fråga-

  361. -för när du visade staplarna
    var Sverige pytteliten-

  362. -och man kan känna:
    Är det så lite vi är ansvariga för?

  363. Ska vi späka oss ytterligare?

  364. Det är ju 2 promille av utsläppen-

  365. -men vi kan vara ett föregångsland.

  366. Man kan faktiskt
    reducera utsläppen av växthusgaser-

  367. -och ha en bra ekonomisk tillväxt.

  368. Stort tack!

  369. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skogen som kolsänka

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Vi släpper ut 34 miljarder ton koldioxid i världen per år. Kina och USA står för ungefär hälften. De tio länderna med det mesta utsläppet släpper ut 80 procent av koldioxiden i Sverige. Utsläppen räknat per person är däremot olika stora i till exempel Kina och USA. Transportsektorn är Sveriges stora utmaning, här är 90 procent av energin som används fossil. Skogens kolbalans bestäms av fotosyntesen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk, Miljö > Föroreningar och miljögifter
Ämnesord:
Energiförsörjning, Koldioxid, Miljöfrågor, Minskning av koldioxid, Skogsbruk, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss