Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar: Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbrukDela
  1. Kritiken mot hyggen är inget nytt.

  2. Diskussionen har förts så länge man
    har hållit på med skogsbruk-

  3. -och den har hållit på
    i Sverige också, bra länge.

  4. Här är nog den första skriftliga
    kritiken mot trakthyggesbruket.

  5. Den beryktade
    överjägmästaren Wallmo.

  6. Då var skälen inte biologisk mångfald
    eller sociala värden.

  7. En form av sociala värden, möjligen.

  8. Så det här är ju en gammal fråga.

  9. Vad är då alternativen? Finns det
    inga alternativ? Jo, det gör det.

  10. Och de är precis lika gamla,
    och de används och har använts-

  11. -i skogsbruket även i gången tid,
    och används än i dag.

  12. Men för att man ska förstå det måste
    man backa-

  13. -till en av Johans bilder. Hur
    är tanken att vi ska sköta skogen?

  14. Jo, i grund och botten är tanken-

  15. -att vi sköter den på samma sätt
    som när vi odlar på en åker.

  16. Man börjar med nånting lite smått,
    frön eller plantor-

  17. -och sen växer det,
    och så gallrar man några gånger.

  18. Den som odlar sockerbetor
    vet att man gallrar.

  19. Och så småningom skördar man.
    Det intressanta med diskussionen-

  20. -är att hela diskussionen handlar
    om den lilla delen i slutet.

  21. Det som vi i skogen
    kallar för slutavverkningen.

  22. När man skördar det man har odlat.

  23. Det finns ett hyggesfritt alternativ
    som man använder:

  24. Skärmföryngring
    eller skärmställning.

  25. Det är inget nytt, det
    har vi bedrivit i minst hundra år.

  26. Det används fortfarande
    på sina håll.

  27. Korsnäs använde det en hel del
    i trakterna kring Gävle.

  28. Man gallrar den gamla skogen
    ett antal gånger-

  29. -och till slut har man då fått dit
    den nya skogen-

  30. -utan att marken
    nånsin har varit kal.

  31. Vi går alltså från det där-

  32. -direkt till det där.

  33. I diskussionerna brukar jag undra-

  34. -om det var det man ville.
    Var det det som var målet?

  35. Vi hade så bråttom att komma direkt
    till den täta ungskogen.

  36. Min slutsats brukar vara att det inte
    var det man var ute efter.

  37. Det här är alltså hedar
    i Skottland. Vi har åker och äng.

  38. Skärgård, stränder, hav och för all
    del också ett och annat hygge.

  39. Människor tycker ju egentligen om
    öppen mark.

  40. De allra flesta
    gillar ju öppen mark-

  41. -men man gillar inte hyggen
    så som de ser ut i dag.

  42. Hela frågeställningen är felvänd.

  43. Målet
    är inte ett hyggesfritt skogsbruk.

  44. Det handlar inte
    om att folk inte vill ha hyggen-

  45. -utan om att de vill ha kvar den
    gamla skogen. Det är nåt annat.

  46. Att ha kvar den gamla skogen
    som den är-

  47. -det blir
    en helt annan diskussion.

  48. Då handlar det
    inte om ett hyggesfritt skogsbruk-

  49. -utan om det jag kallar skogsfyllt.
    Det är väl motsatsen.

  50. Man vill alltså bara ha den gamla
    skogen, så som den är.

  51. Kan man inte bara göra det, då?
    Det framställs så i media.

  52. Det finns en del nya konsultbolag
    som säljer de här tjänsterna.

  53. Vi har en gammal skog.
    Kan man inte bara gallra den-

  54. -lite då och då, och så är den kvar?
    Så har man väl gjort?

  55. Nja, om vi har en stiliserad...

  56. Det här är den gamla skogen.
    Och så gallrar vi den.

  57. Och så växer den,
    och så gallrar vi igen.

  58. Och så växer det lite till.

  59. Till slut är vi i det här läget.
    Det är slut på träd.

  60. Det som växer underifrån har ju inte
    hunnit så hiskeligt långt.

  61. Vi är ju faktiskt
    tillbaka där igen.

  62. Så fungerar skogen,
    så som det ser ut i Sverige i dag.

  63. Vi har inte så många val.
    Hur vi än gör hamnar vi här.

  64. Men man kan vända på steken
    och tänka:

  65. Om vi absolut
    vill ha kvar den gamla skogen-

  66. -som vi bara ska gallra,
    hur skulle den se ut ungefär?

  67. Då kan vi ju
    bygga upp den baklänges.

  68. Till att börja med måste vi ha alla
    träd som vi ska avverka i år.

  69. Vi gallrar kanske
    vart tjugonde år.

  70. Då måste vi ha även de träd
    som vi ska plocka ut om tjugo år-

  71. -och om 40 år.

  72. Den här skogen
    är förhållandevis tät nu-

  73. -så de mindre träden växer
    inte lika fort som på ett hygge.

  74. Vi måste alltså ha de träd som vi
    ska gallra även om 60 och 80 år.

  75. Skogen blir så tät att man märker det
    på hur plantorna växer.

  76. Även de växer mycket långsammare.

  77. Så vi måste ha även det vi
    ska gallra ut om 100 och 120 år-

  78. -och förmodligen 140 år.

  79. Att bli så stor som de största träden
    är i den här skogen-

  80. -tar nånstans
    mellan 150 och 200 år.

  81. Vi måste alltså redan i dag
    ha allt vi ska avverka-

  82. -de närmaste 150 åren.

  83. I Sverige är det bara gran som
    kan bygga den här typen av skogar.

  84. För att den här eviga gallringen
    ska fungera...

  85. Då är vi inne på det Sverker sa:
    blädning.

  86. Gallrar vi den här,
    då kallar vi det för blädning.

  87. En fullskiktad granskog, då funkar
    det. Den ser likadan ut alltid.

  88. Den ändras i detaljer,
    men strukturen är densamma.

  89. Man ser ingen skillnad
    om man kommer dit 40 år senare.

  90. När vi sköter den på det sättet
    kallar vi det för blädningsbruk.

  91. Den skogen är lite annorlunda-

  92. -jämfört med den glesa tallskogen
    på första bilden.

  93. Det är ju liksom
    en helt annan typ av skog.

  94. Det här är filmat i Jämtland.

  95. Studenter
    känner möjligen igen sig.

  96. Vi brukar undervisa
    om hur man sköter skog där.

  97. Det är inte precis
    den här glesa, öppna, fina skogen.

  98. Jag tycker den är jättevacker,
    men den är väldigt tät och snårig-

  99. -och det är gott om smågranar,
    och det är...

  100. ...tät granskog. Den här skogen
    är alltså skött med blädning.

  101. Bakåt i tiden också. Den har alltid
    sett ut så, historiskt.

  102. Om man förenklar kan man alltså säga
    att vi har system-

  103. -för att sköta skogen hyggesfritt
    i dag.

  104. Men det man tänker fel-

  105. -det är när man börja prata
    om en enskild åtgärd-

  106. -och så glömmer man
    de här cykliska förloppen.

  107. Om vi har den här skogen
    så kan vi inte ändra på den.

  108. På ett eller annat sätt...
    Hur vi än gör så tar träden slut-

  109. -innan vi har en ny generation träd.
    På ett eller annat sätt-

  110. -måste den förvandlas
    till nåt sånt här.

  111. Och om vi sen har ett kalt hygge på
    vägen eller inte-

  112. -det är en smaksak. Det enklaste
    är att slutavverka, plantera.

  113. Men det går
    att hitta på varianter.

  114. Men vi hamnar i ungskogen
    förr eller senare.

  115. Det andra alternativet
    är den fullskiktade granskogen-

  116. -som kan se ut på det här viset
    år efter år.

  117. Kanske århundrade
    efter århundrade om man vill det.

  118. Det är de två alternativ vi har.

  119. Fast det finns ju ett sätt till-

  120. -om man absolut
    vill undvika kalhyggen.

  121. Det är
    att förlänga omloppstiderna.

  122. I dag har skogsbolagen en trend
    att försöka korta omloppstiderna-

  123. -medan de privata nästan förlänger
    dem. Skogen får stå längre.

  124. Totalt sett växer skogen lika länge
    i dag som för 30, 40 år sen.

  125. Men det börjar skilja
    mellan bolag och privat mark.

  126. Men man kan ju låta skogen
    stå mycket längre.

  127. Det är en ekonomisk fråga, men det
    finns inga biologiska hinder.

  128. Normala svenska skogar kan växa
    - om vi inte drabbas av stormar-

  129. -i en bra bit över hundra år.
    Ju längre skogen står och växer-

  130. -desto större del av tiden
    är det äldre skog.

  131. Men den här skogen har vi bara
    på några få procent av arealen.

  132. Där kan vi bedriva den här typen av
    blädningsskogsbruk.

  133. Det är de alternativ vi har.

  134. Jag ska inte tala för länge,
    för det är kaffe efter det här.

  135. -Då får man inte dra över.
    -Men du ska få en applåd.

  136. Jag kan verkligen tycka att
    ett kalhygge är förfärligt fult.

  137. De kan i och för sig se olika ut.
    Men är det nån trend?

  138. -Blir det färre kalhyggen?
    -Nej.

  139. -Det fortsätter så?
    -Ja. Det som...

  140. Ett färskt kalhygge
    som är nymarkberett...

  141. -...är ju inte snyggt.
    -Det är ju förfärligt.

  142. Man blir yrkesskadad.

  143. Alla som jobbar med skog
    kan tycka att det ser trevligt ut.

  144. Nej, du kan tycka nån liten planta
    är fin, men inte hygget.

  145. Men utsikten är ju fin. När jag åker
    E4:an mot Skellefteå-

  146. -så passerar man Hökmarksberget.
    Där var ett hygge med utsikt.

  147. Nu är det ungskog,
    så nu ser man inget.

  148. Har du nånsin tänkt
    "Vilken underbar markberedning"?

  149. Nej, där har du ett problem.
    Den görs för att förenkla plantering.

  150. Man tar ingen hänsyn
    till att det ska vara snyggt.

  151. Och när man tar ut grenar och
    toppar ser det för jävligt ut-

  152. -men sen blir marken
    betydligt trevligare.

  153. -Är markberedningen nödvändig?
    -Ja.

  154. Ordet är fritt. Nån som vill
    komma till tals? - Var så god.

  155. Torgny Fors. Jo, en snabb fråga.

  156. Jag är inte inne på skogsbruk,
    så jag har inte koll-

  157. -men ekonomin på blädning
    kontra det andra-

  158. -hur ser den ut, då?

  159. Nu blir det så där... Ekonomi...
    Det beror på förutsättningarna.

  160. Det är en hopplös fråga
    att svara på.

  161. Till att börja med,
    om du har den här skogen-

  162. -kan du räkna på
    att göra det ena eller det andra.

  163. Men om du har den där skogen
    och ska göra om den-

  164. -då blir det en annan diskussion.
    Om du är en privat markägare-

  165. -blir det en kalkyl. Om du är SCA
    och har 2,5 miljoner hektar-

  166. -är det en helt annan diskussion.

  167. Det går inte
    att ge ett generellt svar.

  168. -Nästa, var så god. Namnet!
    -Henrik Sandström heter jag.

  169. Bilderna från Jämtland,
    det var ju örtrika marker.

  170. Men det är ju väldigt få som...

  171. I Västerbotten är det sällsynt
    med den typen av marker.

  172. Blädning i Västerbotten
    är ännu svårare än i Jämtland.

  173. Det skulle jag inte påstå.

  174. Vi har ju fina demonstrationsytor
    uppe i Saxnäs.

  175. Det är inte speciellt bördig mark.
    Det är precis under trädgränsen.

  176. Bielitesjön, söder om Saxnäs.

  177. Det är under barkträdgränsen,
    och det växer så det knakar.

  178. Jag har varit förvaltare
    i Västerbotten-

  179. -så jag vet
    att de där fläckarna är sällsynta.

  180. Inte när jag tittar efter dem.

  181. Jag frågade om kalhyggena minskar.
    Har blädningen nån framtid?

  182. Ja,
    den kommer säkert att finnas kvar.

  183. Det är intressant att den mer eller
    mindre har varit förbjuden-

  184. -sen lagen -48 fram till -93.
    Trots det har man bedrivit det.

  185. -I lönndom eller med tillstånd.
    -Av omsorg om skogen?

  186. Oftast privata markägare.
    Vi har letat efter blädad granskog.

  187. Vi hittar det i Västerbotten
    och Jämtland på privata marker.

  188. -Men även bolagsmark.
    -Var så god.

  189. Du sa nåt om skillnaden mellan
    privata ägare och skogsbolag-

  190. -när det gäller omloppstid på träd.
    Hur stor är den skillnaden?

  191. Ja, det finns ingen trend
    att åldern på skogen sjunker.

  192. Däremot vill ju bolagen
    om möjligt korta omloppstiderna.

  193. Men vad är omloppstiden
    för privata jämfört med bolag?

  194. Exakta siffror har jag inte.

  195. Medelåldern på den skog vi slut-
    avverkar i dag är uppåt hundra år.

  196. -Det är ganska högt.
    -Den är inte så ung som vi tror.

  197. Det har inte heller gått så snabbt
    att få mer snabbväxande skog.

  198. Det skulle vi
    kunna ha en lång diskussion om.

  199. Jag fick inte svar.
    Du sa att det var skillnad.

  200. Ja, men jag
    vill inte ge några exakta siffror.

  201. -Men vi ser en skillnad.
    -Nån mer som vill komma till tals?

  202. Ja, killen som sitter utmed dig.

  203. Roligt att bli kallad "kille"
    när man nästan är pensionär.

  204. Per Ruth. Vi får ju inte reducera
    kalhyggen till en utseendefråga.

  205. Det stora problemet är
    trivialiseringen av skogsmarken.

  206. Vi får omvandling från blandskogar
    till monokulturer.

  207. Här i Västerbotten
    är det tallmonokulturer.

  208. Vi har närmare två tusen arter
    som är missgynnade av skogsbruket.

  209. Finns det några rejäla satsningar
    från skogsbrukets sida-

  210. -att återföra marker
    till blandskog?

  211. Eller fortsätter
    den här trivialiseringen?

  212. -Var så god.
    -Oj, ja...

  213. -Ska jag stå till svars?
    -Absolut.

  214. Det ligger inget inbyggt
    i själva systemen.

  215. Ungskogarna,
    totalt sett över landet-

  216. -är ju inte träslagsrena bestånd.

  217. Även om du har en tallplantering
    får du dit både björk och gran.

  218. Sen är det en skötselfråga
    att man röjer bort allt annat.

  219. Har man planterat tall
    röjer man bort det andra.

  220. Det handlar om skötsel
    snarare än vad man gör på hygget.

  221. Ytterligare en fråga,
    sen ska vi sluta.

  222. Finns det nån
    som vill komma till tals?

  223. Då ska jag ta chansen. Jag vet inte
    om fler har funderat på det.

  224. I områden där man har avverkat
    ligger ibland enorma rishögar.

  225. Det ska man ju ta hand om. Varför
    ligger det små tygstycken ovanpå?

  226. -Tanken är att det ska torka.
    -Men de är ju så små.

  227. -Men det har den effekten?
    -Ja.

  228. Bara en slutfråga: Är det smart
    att ta vara på det där?

  229. Ibland säger man att det gör mer
    nytta om det ligger och multnar.

  230. Det beror på
    vad det är för marker.

  231. Det går inte
    att ge ett enkelt svar.

  232. En del tycker att det är värt det.
    Det är inte så bra betalt.

  233. Värmeverken tycker att det är bra,
    och vi ska ju ha mer biobränsle.

  234. Återigen, konkurrens om råvaran.
    Tack så väldigt mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, menar att vi inte ska ha hyggesfri skog, utan hitta sätt att bevara den gamla skogen. Gallrar man fel så hamnar vi till slut med kalhyggen och en skog av sly. Blädningen kan vara ett alternativ till den traditionella gallringen och slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Skogsbruk
Ämnesord:
Blädning, Kalhuggning, Skogar, Skogsbruk, Slutavverkning, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss