Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar : Att transportera människorDela
  1. Jag börjar en minut tidigare
    än vi borde-

  2. -för jag skulle vilja göra en
    liten "gallup", som man sa förr.

  3. Hur många i församlingen
    åker bil hit?

  4. Jag säger det: Ni skulle skämmas.

  5. -Hur många cyklar?
    -Okej, hur många?

  6. Ja, du ser.

  7. Att jag åker bil tror jag beror på
    normer, värderingar och attityder.

  8. Hur ska man kunna påverka detta-

  9. -för ett mer respektfullt agerande
    gentemot klimat och miljö?

  10. Annika Nordlund, docent
    i psykologi vid Umeå universitet:

  11. "Människan och transporter:
    en ohållbar ekvation?" Var så god.

  12. Tackar. Jag kan börja med att säga
    att jag också har kört bil hit-

  13. -men jag har en niomånaders klump-

  14. -som känns
    som en bra ursäkt i dag.

  15. Men det är ju precis som Sverker och
    vår gallup visar.

  16. Bilen är ett starkt och bra färdsätt
    för många människor.

  17. Kanske lite för bra. Det man kan säga
    är att den här ekvationen-

  18. -är definitivt ohållbar.

  19. Vi kan byta ut frågetecknet
    mot ett utropstecken.

  20. Jag är docent i psykologi och
    intresserad av de mjuka frågorna-

  21. -kring transportfrågor.
    Inte så mycket teknik.

  22. Jag är forskningsledare
    för Transportforskningsenheten-

  23. -där samhällsvetare
    samlas kring de här frågorna-

  24. -för att bredda kunskapen
    om färdmedelsvalet-

  25. -och transportforskning.

  26. Har vi nån vision
    kring transporter?

  27. Ja, vi har tydliga visioner
    i Umeå och Europa i världen i dag.

  28. 40 procents minskning av utsläpp av
    växthusgaser till 2020.

  29. En fordonsflotta som är oberoende av
    fossil energi senast 2030.

  30. I år är det 2014,
    så vi har sex år på oss.

  31. Nån som tror att vi kommer
    att lyckas med det första målet?

  32. Nej, det är nog kanske lite svårt.

  33. Hur når vi våra gröna visioner? När
    det gäller transporter-

  34. -så är detta kanske den svåraste
    utmaningen vi står inför-

  35. -vad gäller miljöutmaningar.

  36. Det är en stark vilja
    att använda bil.

  37. Ett av skälen till
    att det här är en stor utmaning-

  38. -är att människan är inblandad.

  39. Om det inte vore för människor
    som vill ta sig fram och tillbaka-

  40. -så vore det inget problem. Då
    skulle vi lätt nå våra visioner.

  41. Tittar vi på transportanvändningen
    och privatbilismen i världen-

  42. -står den för en stor del
    av energiförbrukningen-

  43. -och därmed också en stor del
    av luftföroreningarna-

  44. -och de negativa miljöeffekterna.

  45. Trots att vi försöker jobba
    med de här frågorna-

  46. -så ser vi ingen tydlig minskning i
    bilanvändning, utan en ökning.

  47. Kanske den mest problematiska
    ökningen-

  48. -är att vi reser mer på fritiden.

  49. Vi gör korta bilresor som är
    i snitt två, tre kilometer långa.

  50. Den klassiska resan är att vi
    tar bilen till träningslokalen-

  51. -och sätter oss på en cykel
    och cyklar en timme.

  52. Det kan man ju tycka är väl
    investerade pengar - eller inte.

  53. Så vi ser ingen minskning i sikte,
    och det här är en stor utmaning.

  54. Hur kan vi få människan
    att bli mer hållbar-

  55. -vad gäller transporter?

  56. En annan sak som också finns där-

  57. -är oljekrönet, som är ett begrepp
    som vi hör nån gång då och då-

  58. -men ganska lite.
    "Peak oil", pratar man om.

  59. Obönhörligen kommer vi nånstans,
    redan eller i nära framtid-

  60. -att nå oljekrönet, då efterfrågan på
    olja överstiger tillgången.

  61. Då börjar vi få ganska intressanta
    utvecklingar med prisutveckling-

  62. -som vi inte har sett i dag.
    Även om bensinpriset är högt-

  63. -så kommer det att bli rejält
    annorlunda när vi väl når krönet.

  64. Den stora oron som finns utifrån
    länders och individers perspektiv-

  65. -är hur det kommer att slå.

  66. Mycket av vårt samhälle
    är byggt för bilism-

  67. -med billig mat på köpcentra
    med gratis parkering utanför stan.

  68. Mycket handlar om
    att vi ska ha god tillgänglighet.

  69. Det här tar vi för självklart.
    Men när det då blir så dyrt-

  70. -att man inte har råd, t.ex.,
    vad händer med samhället då?

  71. Drabbar det rättvist, orättvist?

  72. Mest troligt,
    rätt orättvist i vår värld.

  73. Då måste det väl vara ett problem med
    folks miljömedvetenhet?

  74. Om vi bara kan öka den,
    löser vi det här.

  75. Om vi bara upplyser folk om pro-
    blemet är lösningen inom räckhåll.

  76. Men vi har mätt miljömedvetenhet
    globalt i 20, 30 år-

  77. -och den är stadigt stigande.

  78. Vi är väldigt oroliga och
    medvetna om klimatförändringar.

  79. Vi ser och oroas
    för de konsekvenser det här får-

  80. -för våra nära, men även samhället
    och framtida generationer.

  81. Vad är det för värld vi lämnar till
    våra barn och barnbarn?

  82. Människor är alltså miljömedvetna.

  83. Men vi ser inte en motsvarande
    förändring i beteende.

  84. En stigande miljömedvetenhet,
    i den bästa av världar-

  85. -skulle motsvaras av en minskning i
    miljöskadligt beteende.

  86. Men det gör det inte,
    utan vi kör mer bil-

  87. -och vi blir mer miljömedvetna.

  88. Det är kanske där de här normerna och
    attityderna kommer in.

  89. Vi kan slå fast att om det bara
    gällde att upplysa om problemet-

  90. -och göra folk miljömedvetna,
    så skulle det här vara avklarat.

  91. Det räcker inte att vara medveten. En
    viktig sak med transporter-

  92. -är att vi utvecklar vanor.
    Det är inget vi gör av illvilja.

  93. Det ligger i vår natur
    att förenkla vardagen.

  94. När vi upprepar beteenden i en stabil
    kontext utvecklar vi vanor.

  95. En sån situation
    är på morgonkvisten-

  96. -när vi väljer färdmedel
    till jobbet.

  97. Jag kanske är nyinflyttad, jag kanske
    har en bil och en cykel-

  98. -och jag vet
    var det finns en busshållplats.

  99. Så jag vet alternativen jag har. Men
    upprepar jag samma beteende-

  100. -många gånger,
    utvecklar jag en vana.

  101. Och det val vi oftast gör är,
    av enkelhet, att ta bilen.

  102. När vi har etablerat den vanan-

  103. -kan vi utveckla
    vår miljömedvetenhet-

  104. -och bli mer positiva
    till kollektiva färdmedel-

  105. -d.v.s. förändra attityder, utan att
    det slår igenom på beteendet.

  106. Vanor funkar som en blockering
    gentemot beteende.

  107. Jag gör aldrig medvetna val
    på morgonkvisten-

  108. -utan det är automatiserat.

  109. Det är kanske det största hindret för
    förändring av beteende.

  110. Att vi är väldigt vanestyrda.

  111. Det är rätt svårt
    att bryta en sån vana-

  112. -för jag måste prata med en enskild
    individ - din vana-

  113. -din vardag, din morgonkvist-

  114. -och få dig att fundera
    över din resa.

  115. Och så måste jag upprepa det
    så att du kommer ur din vana-

  116. -och börjar tänka och välja igen.

  117. Och det är en kostsam procedur.

  118. Många börjar ifrågasätta visionerna
    och målsättningarna-

  119. -om 40 procents minskning
    till 2020-

  120. -och fossiloberoende flotta
    till 2030 och så vidare.

  121. Är det här värt nånting, eller blir
    det bara skrivbordsprodukter-

  122. -som kan vara vackra men egentligen
    inte har nån betydelse?

  123. Tyvärr talar en del för att det här
    mest är skrivbordsprodukter.

  124. Vi har mycket fina vitsord,
    intentioner och visioner-

  125. -på hemsidor och i policydokument-

  126. -som handlar
    om ett hållbart samhälle.

  127. Men när vi tittar
    på politiken och agerandet-

  128. -i en region, i en kommun,
    i en stad, i en familj...

  129. Då ser vi inte
    att man lever upp till det.

  130. Mycket av det man kallar "omställ-
    ningsåtgärder" i samhället...

  131. ...är politiska högriskprojekt.

  132. Och det får vi vara medvetna om. Vi
    får önska oss modiga politiker-

  133. -för att våga ta ställning.

  134. Hur gör vi nu, då?
    Jag som beteendevetare-

  135. -är ju intresserad av de mjuka
    frågorna, och jag tittar mycket-

  136. -på det vi kallar attitydfaktorer.
    Vilka åsikter har vi om bilen-

  137. -om alternativa transportmedel,
    om resande i stort?

  138. Om miljöproblemen i stort?
    Är vi oroade, är vi medvetna?

  139. Vilka grundläggande värderingar går
    vi omkring med?

  140. Är jag mer egoistiskt
    eller mer kollektivistiskt lagd-

  141. -som person? Det är bättre
    att vara åt det kollektiva hållet-

  142. -ha en hög medvetenhet, om vi
    vill se en miljövänlig förändring.

  143. Och även normerna. Jag vet
    att det som funkar allra bäst-

  144. -är när vi
    har lite dåligt samvete.

  145. När vi känner att vi egentligen inte
    lever som vi lär.

  146. Gör vi det länge nog, så vet vi att
    människan vill ha balans.

  147. Vi vill inte gå omkring
    och inte leva som vi lär.

  148. Antingen lär vi om,
    och det är en strategi.

  149. Att säga att jag måste ha bilen
    funkar inte som ett alternativ.

  150. Eller så börjar jag fundera, kanske
    jag borde testa bussen.

  151. Att gå omkring
    och tänka kring miljöproblemen-

  152. -som ett moraliskt dilemma,
    det är inte fel.

  153. Utifrån mitt perspektiv är det
    en bra grogrund för förändring.

  154. Men det finns också
    andra aspekter: vanor.

  155. Kanske det absolut viktigaste hindret
    för förändring.

  156. Tar vi inte tag i vanorna hjälper
    inga informationskampanjer-

  157. -för att öka medvetenheten-

  158. -eller att upplysa
    om alternativen.

  159. När vanorna finns där, blockerar de
    all effekt på beteende.

  160. Den personliga förmågan
    är också viktig.

  161. Vi måste ha grundläggande kunskap om
    miljöproblemet.

  162. Så det är otroligt viktigt att vi
    informerar och utbildar våra barn-

  163. -även fortsättningsvis
    om miljöproblemen.

  164. Det är också en fråga
    om tid och inkomst.

  165. Tyvärr ser vi i dag
    en liten trend-

  166. -där en väg kan vara
    att det här med grönt och eko-

  167. -blir trend, d.v.s. dyrt. Och det
    är en farlig väg att gå in på.

  168. När det blir nåt
    för den rike mannen och kvinnan.

  169. De som har råd
    kan tänka på miljön.

  170. De kan köpa en dyr elbil
    och ha råd med det.

  171. Alla har inte den möjligheten.
    Tid är också en viktig aspekt.

  172. Kanske den absolut viktigaste
    goda sidan med att använda bil-

  173. -är att man sparar tid,
    som man upplever det.

  174. Det är svårt att rubba. Vi måste
    erbjuda attraktiva alternativ-

  175. -både vad gäller tid
    och andra aspekter.

  176. Men även kontexten, var vi bor
    i förhållande till var vi jobbar.

  177. Vi vet att folk vill bo i villa.
    Villor kostar pengar-

  178. -så man köper ofta en billigare lite
    längre bort.

  179. Det leder
    till mer trafik och resande-

  180. -och det måste vi våga titta på.
    Är det en mänsklig rättighet-

  181. -att bo och jobba där man vill? Eller
    måste vi tänka nytt?

  182. Jag tror att den omställning
    som vi måste genomleva-

  183. -kräver en enorm anpassning
    och förändring av vår vardag.

  184. Det kommer att vara svårt
    och kännbart.

  185. Då är bland annat sånt här som
    kontext - var jag bor och jobbar-

  186. -det är en fråga
    som vi måste våga diskutera.

  187. Och naturligtvis: Har jag tillgång
    till kollektivtrafik?

  188. I Vilhelmina
    kanske det inte finns en buss.

  189. Då kan jag
    självklart inte åka buss.

  190. Så vi måste också tänka på
    att det här är ett långt land-

  191. -med både mer och mindre
    gles bygd.

  192. Där har vi olika förutsättningar, och
    det måste vi ta hänsyn till-

  193. -om hela Sverige ska leva -
    om det är det politiska målet.

  194. Vi behöver jobba med människor, men
    också jobba med alternativen.

  195. Vi har en del alternativ till bil som
    vi måste jobba vidare på.

  196. Vi måste få tillbaka innovatörerna
    som kan tänka i nya banor.

  197. Nya former av privat och kollektiv
    bilism eller transport.

  198. Vi måste fortsätta forskningen kring
    nya drivmedel.

  199. För vi vill fortsätta att resa.

  200. Ingen vill se ett samhälle
    i framtiden där vi sitter hemma.

  201. Men vi får inte glömma människan.

  202. Det måste vara konsumenten
    som vill köpa det nya drivmedlet.

  203. Använda det nya drivmedlet eller den
    nya formen av kollektivtrafik.

  204. Och konsumentens makt är stor.
    Det kan vi se-

  205. -på utvecklingen och nedvecklingen av
    etanolbilförsäljningen-

  206. -och drivmedlet etanol.

  207. Det gick upp och snabbt ner.

  208. Vi måste också titta över
    de 2 km långa resorna till gymmet.

  209. Det onödiga resandet -
    för det finns en hel del av det.

  210. Naturligtvis måste vi tillåta
    att folk tar sig till jobbet.

  211. Finns det inget alternativ
    får de åka bil.

  212. Men mycket av dagens resande
    är rätt onödigt.

  213. Vi måste också titta
    på barnens resvanor.

  214. I dag börjar vi
    deras resvaneutveckling-

  215. -på väg hem från förlossningen,
    då vi skjutsar hem dem.

  216. Vi fortsätter skjutsa, av rädsla
    för fula gubbar och gummor-

  217. -och trafik och andra saker.
    Men det är ett problem-

  218. -för vi får en kader ungdomar
    som kräver en bilresa-

  219. -och inte kan tänka sig ett annat
    sätt att resa, på samma sätt.

  220. Och vi måste samarbeta.
    Det här är inte så lätt.

  221. Vi ser alla dessa klimatmöten,
    där luften varje gång går ur.

  222. Det blir ingenting.
    Ingen kommer överens om nånting.

  223. Det blir en tumme av det hela,
    i bästa fall.

  224. Men vi måste jobba med de frågorna ur
    ett samarbetsperspektiv.

  225. Annars blir det ingenting.

  226. En annan sak som jag har märkt vad
    gäller individen och hushållet-

  227. -när jag frågar dem om det här
    med miljö- och transportbeteenden-

  228. -det är ju: Vem tar notan?

  229. Jag upplever att man från
    individen och hushållets sida-

  230. -börjar känna en viss trötthet-

  231. -över att notan
    läggs ganska mycket där.

  232. Det blir en trötthet i känslan av
    att "Jag duschar nästan aldrig"-

  233. -"och jag sorterar alla mina sopor
    och har kalla grader hemma"-

  234. -"för att spara energi.
    Nu får jag inte resa heller."

  235. "Vad kommer härnäst?
    Vem tar ansvar, mer än jag?"

  236. Vem tar notan
    för den kostnad det innebär-

  237. -t.ex. att investera i en elbil-

  238. -eller en flexifuel-bil
    av annat slag?

  239. Här har vi ju Sternrapporten,
    som var väldigt intressant.

  240. Det var väldigt många nollor,
    för många för att få grepp om-

  241. -som icke-matematiker,
    för kostnader.

  242. Men det stod klart att samhället
    måste ta en del av kostnaden.

  243. Och det blir dyrt att ställa om.

  244. Vi kan inte, när människor
    redan i dag börjar känna-

  245. -att de har nått gränsen för det
    ansvar och den kostnad de tar-

  246. -förvänta oss att de ensamma
    ska fortsätta bära kostnaden.

  247. Här är det nog dags
    för kommuner, staten, länder-

  248. -FN... Vem det än månde vara, att
    kliva in och ta ett större ansvar.

  249. För att summera: Vad är det hos
    människan vi måste ta hänsyn till-

  250. -ur det beteendevetenskapliga, mjuka
    perspektivet?

  251. Det handlar
    dels om vår syn på världen.

  252. Våra värderingar,
    attityder och normer.

  253. Det är en stark faktor
    för min vilja-

  254. -att ta obehaget,
    ta den ökade tidsåtgången-

  255. -som det kan innebära att åka buss i
    stället för bil till jobbet.

  256. En annan aspekt
    är de krav vi har på vårt liv.

  257. De rättmätiga krav vi har
    på god tillgänglighet.

  258. Vi vill ha en rörelsefrihet.
    Vi vill ha en valfrihet.

  259. De här aspekterna
    är vi inte villiga att ge upp.

  260. Det kommer inte heller signaler
    om att vi ska ge upp.

  261. Utan vi ska ju ordna det här
    trots en minskad mobilitet.

  262. Hur bedömer vi hur våra åtgärder som
    samhälle slår in?

  263. Vi är rationella i nån mening.
    Vi tänker:

  264. Vad vinner jag,
    och vad förlorar jag på det här?

  265. Vilka kostnader och vinster finns?
    Och här är det otroligt viktigt-

  266. -hur kostnader drabbar
    rättvist och orättvist.

  267. Upplever jag
    att jag drabbas orättvist-

  268. -sjunker min acceptans
    för åtgärder enormt.

  269. Även om jag vet
    att det behövs för miljöns skull-

  270. -så reagerar jag enormt starkt
    när jag blir orättvist behandlad.

  271. Det handlar om huruvida åtgärder
    är frivilliga eller tvingande.

  272. De tvingande funkar bättre-

  273. -men de
    är inte lika positivt påsedda.

  274. Det handlar inte bara
    om vårt resbeteende-

  275. -eller huruvida vi åker till Thailand
    eller till köpmarknaden-

  276. -med bil eller med flyg.

  277. Det handlar
    också om vår makt som konsumenter.

  278. Vad är jag villig att köpa?
    Vad är jag villig att avstå från?

  279. Vilka olika alternativ har jag som
    konsument mellan olika färdmedel?

  280. Det är lättare att bo i en stor stad
    med många alternativ-

  281. -än i en glesbygd.

  282. Jag blir ibland beskylld
    för att ge en ganska mörk bild-

  283. -av framtiden och människan.

  284. Och det kan jag väl hålla med om.
    Det här är en enorm utmaning-

  285. -som får enorma konsekvenser
    för individer-

  286. -om vi ska försöka rätta till det. Är
    vi villiga att göra det?

  287. "So far" får man nog säga
    att vi har lite blandade resultat.

  288. Det kommer att ställa enorma krav på
    samhället-

  289. -och på oss som individer.

  290. Vi gillar ju av naturen
    när det blir bättre och bättre.

  291. Utveckling ska ju vara plus,
    det ska vara mer.

  292. Och här måste vi börja säga:
    "Nej, vi måste bromsa."

  293. Vi kanske
    inte får bo precis där vi vill-

  294. -och resa precis dit vi vill.
    Vi kanske måste ställa om rejält.

  295. Det är ju att gå tillbaka i tiden,
    och det gillar vi inte.

  296. Otroligt intressant,
    otroligt svårt.

  297. -Tack.
    -Tack så mycket.

  298. Du sa nånstans att det inte
    vore dumt med mer kollektivism.

  299. Har du över huvud taget
    anat nån trend de senaste åren...

  300. -...mot mer kollektivism?
    -Nej, tvärtom.

  301. Då är det klart. - Är det nån
    som vill ställa en fråga?

  302. Var så god. - Vänta!
    Du ska få en mikrofon.

  303. -Och så namn.
    -Jag heter Fred Lindgren.

  304. -Du har...
    -En gammal trafikpolis!

  305. -Har jag bötfällt dig nån gång?
    -Nej, men det har varit nära.

  306. Ja, jag har varit trafikpolis
    och kriminalinspektör.

  307. Jo, det var intressant att höra, även
    om det är gamla kända fakta.

  308. Nu pratade du om vårt förhållande
    till miljön i Sverige.

  309. Hur är det globalt sett?
    Finns det nån möjlighet-

  310. -att rätta till
    de uppenbara felaktigheter-

  311. -som tydligen förekommer?

  312. Ja och nej. Jag tror
    att Sverige är bäst i klassen.

  313. Norden är bäst i klassen. Det är
    klart att det finns en möjlighet-

  314. -men det är inte lätt.
    Vi har en stor granne i väst-

  315. -där bilen har en ännu starkare roll
    i samhället än den har här.

  316. Där är utmaningarna ännu större.

  317. -Det är inte enkelt.
    -Apropå bilen tänkte jag:

  318. I takt med att jag
    förändrar mitt beteende-

  319. -och tar cykeln, åker buss oftare,
    kör mindre bil-

  320. -så får jag också dåligt samvete om
    jobben i bilindustrin minskar.

  321. Och så peppras jag med reklam
    i de kommersiella tv-kanalerna.

  322. -Hur får man balans i det?
    -Det är svårt att vara konsument.

  323. Det kan man lätt konstatera.
    Det är många val och många krav.

  324. Jag kan bara beklaga
    att det är svårt.

  325. Men det är den balansen
    vi försöker jobba mot-

  326. -men om den är möjlig att nå,
    det vete tusan.

  327. En fråga till.
    - Var så god, där uppe.

  328. Jag vill peka på ett bidragande skäl
    till att det här kolliderar-

  329. -med transporter och människa.

  330. Det är ju att utbudet i dag är
    så mycket större än det var förr.

  331. När jag var barn
    så brukade min far...

  332. Vi barn fick inte störa.
    Han lyssnade på radio.

  333. Eftermiddags- och kvällsnyheterna.

  334. I dag är det en mängd aktiviteter som
    man aldrig kunde drömma om då.

  335. Ska man ta sig till dem, krävs det ju
    att man förflyttar sig snabbt.

  336. Annars gör tidsaspekten
    att man inte kan delta.

  337. Du menar att det nästan är
    omöjligt att inte använda bilen?

  338. -Ja.
    -Jag håller ju helt med dig.

  339. Det är en av de saker
    vi måste titta på.

  340. Det tas mycket beslut
    som kan tänkas vara bra.

  341. Det är väl bra att få välja skola?

  342. Jag kan välja Grisbacka
    om jag bor på Ersboda.

  343. Men det innebär ju också resande.

  344. Och var ska man träna
    och utföra fritidsaktiviteter?

  345. Där har vi också stor valfrihet. Det
    har en kostnad.

  346. Där måste kanske vi
    som samhällsmedborgare-

  347. -säga att vi
    inte behöver så mycket valfrihet.

  348. Jag ska avsluta
    med en kunskapsfråga.

  349. Om jag vill ändra min vana
    och mitt beteende, hur gör jag?

  350. -Det är bland det svåraste...
    -Och därför vill jag ha tips.

  351. Vi hade ett försök med 60 hushåll som
    vi följde i tre månader.

  352. För varje resa pepprade vi dem
    med information och frågor.

  353. Vad är det för väder ute?
    Har jag bagage?

  354. Ska jag skjutsa nån?
    Har jag bråttom?

  355. Att behöva
    ta all kontext i beaktande.

  356. Så för att ändra
    en inarbetad vana-

  357. -behöver man ha en psykolog
    hemma i köket?

  358. Tyvärr så är det så.
    Och det kan vara jobbigt.

  359. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att transportera människor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att minska bilåkandet är en av samhällets största utmaningar. Biltransporterna står för en stor del av jordens energianvändning och därmed också för en stor del av utsläppen. Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Attityder, Bilism, Föroreningsfrågor, Hållbar utveckling, Kommunikationer, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Persontransporter, Teknik, Transportmedel, Transportväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 00- och 10-talen

Arktis har blivit en symbol för nutida klimatförändringar. Vi ser hur isarna smälter, vattnet stiger och politiken förändras. Vilket i sin tur förändrar villkoren för hela jordens befolkning, säger Johan Rockström, miljöprofessor. I samtalet deltar också Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker, och ekonomen Klas Eklund. Inspelat i november 2013. Arrangör: Kungliga dramatiska teatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss