Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Vårt samhälle står inför stora utmaningar. Global uppvärmning, demografiska förändringar, främlingsfientlighet, brist på naturresurser, vatten och energi är bara några av dem. Handling baserad på kunskap är det som kommer krävas för att kunna möta dessa utmaningar. Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet arrangerar tillsammans en dag när det senaste i forskningen presenteras. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar : Sant och falskt om det goda åldrandetDela
  1. Jag ska
    prata om ett jättesvårt ämne:

  2. "Det goda åldrandet -
    myt eller verklighet?"

  3. Det är ju tyvärr så att åldrandet,
    som drabbar alla...

  4. Och följden av åldrandet, eller
    slutstadiet, det är ju döden.

  5. Vägen dit kan vara
    väldigt underbar och fantastisk-

  6. -men slutet av åldrandet
    blir ganska jobbigt för de flesta.

  7. Den viktigaste konsekvensen av
    åldrandet är att man blir skörare.

  8. Det leder till att man,
    p.g.a. ömtåligheten-

  9. -lättare blir sjuk.

  10. När man blir gammal
    så förändras mycket.

  11. Man blir sjuk av andra saker, man får
    annorlunda sjukdomsmekanismer-

  12. -och man får annorlunda symtom
    när man blir sjuk.

  13. Sjukvården som -
    som jag, från början-

  14. -inte hade nån utbildning
    om åldrandet - vi gör ofta fel.

  15. Den vanligaste orsaken-

  16. -till att åldrandet inte
    blir så bra, är brister i vården.

  17. Det som orsakar mest allvarlig
    sjukdom och komplikationer-

  18. -är att vi tas om hand i en vård som
    tyvärr är dåligt anpassad-

  19. -för att ta hand om äldre.

  20. Förutsättningarna för att
    behandla äldre är annorlunda.

  21. Vi behandlar äldre
    på samma sätt som medelålders.

  22. Men ni vet, gamla kvinnor kan man
    aldrig lita på. De är knepiga.

  23. Vi gjorde t.ex. ett projekt
    där vi skulle stärka skelettet.

  24. Man ska ju belasta skelettet-

  25. -så kvinnorna fick hoppa
    45 minuter tre gånger i veckan-

  26. -och efter tre månader hade de
    fördubblat risken för höftfraktur.

  27. Jättekul, va. Och när man ska träna
    ska man ha i sig proteiner-

  28. -för då blir det mer muskler.
    Vi gjorde det med 200 gamlingar.

  29. Hälften fick proteindrink
    och hälften fick placebodryck.

  30. Och de som fick protein
    gick det sämst för.

  31. Jag har jobbat
    åt brottningsförbundet i många år-

  32. -och de ska ju ha proteindrinkar.

  33. Men för gamlingarna
    blev det tvärtom.

  34. Främst gamla kvinnor.
    Dem kan man aldrig lita på.

  35. Sjukvården är ju anpassad
    efter 30-åriga män-

  36. -och gamla kvinnor
    är då annorlunda.

  37. Man blir också sjuk av andra saker,
    och det är lite sorgligt-

  38. -att okunskap och en dåligt
    organiserad sjukvård-

  39. -leder till så mycket elände. Många
    förstår inte att det är så.

  40. Den vanligaste orsaken till att gamla
    hamnar på akutmottagningen-

  41. -är läkemedelsbiverkningar. Det
    är inte läkemedlen det är fel på-

  42. -utan att man ger äldre
    för höga doser.

  43. Så det handlar om hur de används.

  44. Vi satsar mycket på
    att mäta och behandla blodtryck.

  45. Men som riktigt gammal lever man
    längre med högre blodtryck.

  46. Vi har sett att de som
    är riktigt gamla och går så här-

  47. -lever längre om de
    har ett blodtryck över 160.

  48. Men de som går så här fort
    och är lite yngre-

  49. -lever längre om de
    håller blodtrycket under 150.

  50. Så är man riktigt åldrad
    är förutsättningarna annorlunda.

  51. Och när man blir riktigt gammal får
    man så mycket biverkningar-

  52. -att man kanske ramlar och bryter
    benet, och sen går man inte mer.

  53. Får man för lågt blodtryck
    kan man bli dement och deprimerad-

  54. -p.g.a. för lågt blodtryck,
    när man är riktigt gammal.

  55. Åtminstone talar
    våra forskningsresultat för det.

  56. När man blir biologiskt
    riktigt gammal-

  57. -är kanske blodtryck
    inte så viktigt.

  58. Då är det viktigare
    att man får i sig näring-

  59. -att man
    inte får olämpliga läkemedel-

  60. -och att man skyddas
    från att ramla.

  61. Sen står vi inför en "silver-
    tsunami". Det är ju fantastiskt...

  62. ...att så många människor
    får bli så gamla.

  63. Ett gott betyg
    åt vår samhällsutveckling.

  64. Färre människor svälter, och vi har
    stora medicinska framsteg-

  65. -som gör
    att vi får bli jättegamla.

  66. Men sen när vi blir väldigt gamla
    blir det lite problematiskt.

  67. Här har ni några exempel.
    De riktigt gamla-

  68. -håller på att bli annorlunda.

  69. Det är en otroligt
    snabb förändring bland de äldsta.

  70. Vi skjuter sjukligheten till
    senare i livet. I Umeå ser vi-

  71. -en 150-procentig ökning av
    höftfrakturer hos äldre över 90.

  72. Det beror inte på att 90-åringarna är
    fler. De är av en ny sort-

  73. -som är bensköra
    och har många läkemedel.

  74. Vi har en helt annan, förändrad
    sjuklighet hos de allra äldsta.

  75. Den största förändringen är
    ökningen av personer med demens.

  76. Men enligt forskare i Göteborg
    och Skåne minskar demensen där.

  77. Men inte i Norrland. Har vi fel
    på vår forskning här uppe?

  78. Nej, det finns nåt knepigt
    med norrlänningar. I H70-studien-

  79. -har deltagarna minskat från
    70, 80 procent till 60 procent.

  80. I Skåne
    får de bara ihop 50 procent.

  81. Det är jättebesvärligt att bli
    årets västerbottning som forskare-

  82. -för då ville 90 procent av de gamla
    vara med i vår undersökning.

  83. Då kommer alla dementa med, och vi
    får en annan bild av verkligheten.

  84. I Skåne och Göteborg
    kommer de friska.

  85. De undersöker dem
    som kommer till mottagningen-

  86. -medan vi åker hem till dem, så vi
    får en helt annan verklighet.

  87. Jag tror mer på våra siffror, för vi
    träffar nästan alla de äldsta.

  88. Då ser vi att andelen som drabbas
    av demens och depression ökar.

  89. Frågan som många i regeringen
    och socialdepartementet ställer...

  90. "Blir vi friskare eller sjukare?" Ja,
    vi lever friska längre-

  91. -men den tid vi är sjuka och behöver
    hjälp blir också längre.

  92. Det är då
    som vi behöver mest sjukvård-

  93. -och det är då som vården
    är sämst på att ta hand om oss-

  94. -för att vi är så gamla och sköra.

  95. Vi startade ju ett projekt här
    i Umeå för snart femton år sen.

  96. Vi har nu hälsat på
    2 500 personer, 85 år och äldre-

  97. -i Umeå, Dorotea, Vilhelmina,
    Storuman, Sorsele och Malå.

  98. Bland annat för att ta reda på
    hur det är att bli gammal.

  99. Som läkare
    möter man ju mest de sjuka.

  100. Vi ville hälsa på de pigga, friska
    riktigt gamla.

  101. Nu var de yngsta 85
    och de äldsta 107.

  102. Vi trodde att vi
    skulle träffa många pigga, friska-

  103. -som inte hade en massa mediciner.

  104. Jag måste säga att jag blev lite
    besviken, nästan lite deprimerad.

  105. För vi träffade inte så många
    som var helt friska.

  106. Åldrandet leder ju tyvärr till
    att kroppens funktioner avtar-

  107. -och vi får mycket mer sjukdomar.

  108. En tredjedel hade nedsatt syn,
    en tredjedel nedsatt hörsel.

  109. En tredjedel hade demenssjukdom.

  110. Nästan en tredjedel
    led av depression.

  111. Så om ni kom hit för att få hopp om
    en god ålderdom, så...

  112. Det som dock fascinerar mig mest-

  113. -är hur man trots svåra sjukdomar och
    funktionsnedsättning...

  114. Att vara blind och döv och inte klara
    av att göra nånting själv-

  115. -och ändå säga: "Livet
    är helt underbart fantastiskt."

  116. Att förstå
    att trots sjukdom och lidande-

  117. -så kan livskvalitén
    vara jättebra.

  118. Det har vi försökt förstå,
    och vi har inget svar.

  119. Då kanske jag ska sluta... Nej.

  120. Det tveklöst största hotet mot en god
    ålderdom är depressioner-

  121. -som vården
    är jättedålig på att känna igen.

  122. Gamla som är deprimerade
    söker vård för värk, sömnproblem-

  123. -och att de är rädda
    att de har cancer.

  124. Så får de värk- och sömntabletter,
    laxermedel och röntgen.

  125. Man förstår inte
    att symtomen beror på depression.

  126. Det som står här är egentligen
    alldeles för positivt.

  127. Nu säger man att antidepressiva-

  128. -i stort sett helt saknar effekt på
    äldres depressioner.

  129. I går föreläste jag
    på Läkemedelsriksdagen-

  130. -som handlade
    om psykisk sjukdom hos äldre.

  131. Det mesta av psykofarmakan
    handlar om att behandla symtomen.

  132. Man försöker rätta till
    halterna av signalsubstanser.

  133. Men vi vet så lite om orsakerna. Det
    är samma sak med depressioner.

  134. Om det bara var en brist
    skulle medicinerna fungera.

  135. Det är mycket annat. Depression slår
    ut alla andra sjukdomar-

  136. -när det gäller
    att påverka livskvalitet.

  137. Och kvinnor drabbas naturligtvis mer.
    Men de är ju lömska, så...

  138. När vi hälsade
    på dem fem år senare-

  139. -var nästan alla
    fortfarande deprimerade.

  140. Ändå hade vi skickat brev
    till distriktsläkaren-

  141. -att vi hade träffat nån
    som var deprimerad.

  142. En del hade fått läkemedel,
    men de blev inte bättre.

  143. De som inte levde längre hade dött i
    dubbelt så stor utsträckning.

  144. Och det allra sorgligaste:
    Av dem som inte var deprimerade-

  145. -hade 27 procent
    utvecklat en depression.

  146. Då började vi bli deprimerade.

  147. Vi ville ju se
    vad de som inte var deprimerade-

  148. -hade som gjorde
    att de inte var deprimerade.

  149. De upplevde en stark mening
    med livet-

  150. -och en stark känsla
    av sammanhang.

  151. De hade "morale",
    stark livsgnista.

  152. Ja, de hade flera saker
    som vi trodde skulle skydda-

  153. -mot att man sen blir deprimerad, men
    så var det inte.

  154. Det är nåt lurt
    med depressioner hos äldre.

  155. De beror på nåt annat än vad
    depressioner i medelåldern gör.

  156. Och vi ser i Västerbotten-

  157. -en 25-procentig ökning av andelen
    med depression under 2000-talet.

  158. En undersökning publicerades
    i Läkartidningen, SWEOLD-

  159. -med ett urval av personer
    som var 77 och äldre.

  160. Den mentala ohälsan hade
    på tjugo år ökat med 68 procent.

  161. Här är den stora utmaningen
    för framtiden. WHO säger också-

  162. -att till 2020 så är depressioner den
    största utmaningen-

  163. -när det gäller världens hälsa.

  164. En stor del av detta är
    kopplat till äldres depressioner.

  165. Så jag vet inte
    hur jag ska få er glada igen.

  166. En vanlig orsak
    till att gamla är deprimerade-

  167. -är näringsbrist. Det här är en skala
    som mäter näringsbrist.

  168. Ligger man under 17 svälter man mer
    eller mindre ihjäl-

  169. -och näringsbrist leder ofta till
    depression. Sverige på 2000-talet.

  170. Det är inte Bangladesh.

  171. Man måste ha 24 poäng
    eller mer på den här skalan.

  172. Då har man
    ett gott näringstillstånd.

  173. Många tillstånd
    handlar om brist på aminosyror.

  174. Man äter läkemedel som gör att man
    inte kan tillgodogöra sig näring-

  175. -eller förlorar näringsämnen
    p.g.a. sjukdomar.

  176. Med kroniska urinvägsinfektioner
    kissar man ut blodkroppar-

  177. -och får brist på aminosyror och
    järn, och kan då bli deprimerad-

  178. -om man inte
    kompenserar förlusterna.

  179. Vissa läkemedel kan ge muntorrhet
    så att man tar upp näring sämre.

  180. Hälften av de äldre har läkemedel
    som försämrar näringsupptaget-

  181. -och som bidrar till det här. De
    flesta undernärda är deprimerade.

  182. Det här är ett område som behöver
    väldigt mycket mer forskning.

  183. De bästa näringsämnena som
    man kan bjuda gamla med demens-

  184. -där hälften lider av depression, det
    är ju choklad.

  185. Människor med demens
    känner ibland bara igen sött-

  186. -och choklad innehåller aminosyror
    som behövs för signalsubstanserna-

  187. -som behövs för att vara glad.
    Ta en chokladbit efter det här-

  188. -så kanske ni mår bättre.

  189. Demens ökar. Det är en förklaring
    till att depressionerna ökar.

  190. Man kan dela in dem som har demens i
    två grupper. Omkring hälften-

  191. -är trots allt ganska lyckliga
    och lever i nuet.

  192. Hälften drabbas tyvärr
    av depression och ångest.

  193. Där har vi kanske
    vårdens största utmaning:

  194. Att bättre lindra ångest
    och depression hos demenssjuka.

  195. Det fungerar dåligt med läkemedel. Vi
    måste ha andra metoder.

  196. I Japan besökte jag ett
    demensboende utan psykofarmaka.

  197. De hade en fantastisk spa-avdelning.

  198. Man måste få njuta som gammal.
    Choklad och spa kanske kan lindra.

  199. Vi har förbjudit badkar
    på äldreboenden-

  200. -så vi är långt ifrån att få
    spa-behandling på äldreboendena.

  201. Det största problemet i vården av
    äldre är att vi behandlar symtom.

  202. Vi utreder inte symtomen, utan sätter
    in lugnande för ångest-

  203. -och värktabletter för värk.

  204. Man får antidepressiva fast de har
    visat sig ha dålig effekt-

  205. Börjar man ha vanföreställningar-

  206. -så får man schizofreniläkemedel. Det
    är ingen vidare behandling.

  207. Man måste
    ta reda på symtomens orsak.

  208. Vad beror depressionen
    eller hallucinationerna på?

  209. Vi ska ta reda på bakgrunden-

  210. -till att man
    får oreda i hjärnans funktioner.

  211. Den hittar vi väldigt ofta
    i problem i kroppen eller vården.

  212. Olämplig medicinering är det största
    hotet mot en god ålderdom.

  213. De som är allra ömtåligast
    för läkemedelsbiverkningar-

  214. -är demenssjuka. De får upp till 50
    gånger mer biverkningar-

  215. -p.g.a. en känsligare hjärna.

  216. En månad efter
    att de fått schizofreniläkemedel-

  217. -var fyra gånger fler
    döda eller alvarligt sjuka.

  218. De psykiska symtomen
    berodde på allvarliga sjukdomar-

  219. -men man behandlade
    med schizofreniläkemedel-

  220. -som är förenade
    med fördubblad dödlighet-

  221. -hos människor med demens.

  222. Så här får inte sjukvården
    hålla på, tycker jag.

  223. Den enda studien om schizofreni-
    läkemedel till demenssjuka...

  224. ...visade noll effekt på de här
    symtomen. Bara biverkningar.

  225. Hur kan vi tro att vi
    kan använda schizofreniläkemedel-

  226. -till gamla
    med helt andra hjärnsjukdomar-

  227. -och ett åldrande med väldigt små
    marginaler för signalsubstanser?

  228. För mig är det helt,
    totalt feltänkt.

  229. Det är inte läkemedlen det
    är fel på, utan hur de används.

  230. Mellan 30 och 40 procent
    av de äldre som läggs in akut-

  231. -läggs in p.g.a. för höga doser
    och olämpliga läkemedel.

  232. Det här är i alla fall nånting
    som vi borde kunna göra nåt åt-

  233. -när det gäller att bidra till
    att äldre får ett gott åldrande.

  234. Det här blir bara värre och värre.
    Gamla får alltmer läkemedel.

  235. Jag fick siffror i går
    när jag var på E-hälsomyndigheten-

  236. -den nya myndigheten
    som har ansvar för recept-

  237. -och apoteksfunktionen
    i samhället.

  238. På äldreboendena i Sverige i dag har
    ju andelen läkemedel ökat.

  239. Man har i genomsnitt över elva
    läkemedel. Det värsta exemplet-

  240. -var en patient
    som hade 53 läkemedel.

  241. Jag tror det
    kan vara världsrekord.

  242. Jag som geriatriker
    kan bara dra slutsatsen-

  243. -att denna människa måste vara
    fantastiskt frisk som överlever.

  244. Antalet läkemedel som äldre får har
    fördubblats på tjugo år-

  245. -och kvaliteten och kontinuiteten
    har blivit sämre.

  246. Den som sätter in behandlingen
    utvärderar inte effekten.

  247. På de orter i Västerbotten
    där man har stafettläkare-

  248. -är det mycket fler läkemedel
    och olämpligare medicinering.

  249. Så det finns möjligheter
    att göra nåt.

  250. Det enklaste är att alltid
    försöka ta reda på orsaken-

  251. -till att man har symtom
    och mår dåligt.

  252. När man har rätt diagnos
    försöker man behandla orsaken.

  253. Är man deprimerad p.g.a. närings-
    brist ger vi inte antidepressiva.

  254. Vi behandlar näringsbristen.

  255. Är man deprimerad p.g.a. sömnapné-

  256. -som är en vanlig orsak till
    syrebrist i hjärnan hos äldre-

  257. -så kan man ju
    behandla andningsuppehållen.

  258. Då har man en större chans att
    må bättre och få en normal sömn-

  259. -som är en viktig faktor
    för att man ska må psykiskt bra.

  260. Sen måste man ju ge rätt dos.
    Hela dagen fram tills jag kom hit-

  261. -har jag
    undervisat läkarkandidater.

  262. De blev chockade när de skulle
    dosera läkemedel till en patient.

  263. Vi hamnade på en fjortondel
    av den dos som stod i FASS.

  264. En fjortondel!
    Då börjar de ju förstå-

  265. -varför gamla
    blir sjuka av höga doser.

  266. Det är väldigt sällan man delar
    tabletterna i fjorton delar.

  267. Sen måste man prioritera. Bara
    för att vi har en massa piller-

  268. -till blodfetter
    och stortår och öron-

  269. -så kan vi inte stoppa i folk
    53 olika läkemedel.

  270. Då blir de garanterat sjuka
    av den här soppan av läkemedel.

  271. Men den viktigaste förutsättningen
    för att vi ska få-

  272. -en sjukvård där behandlingen
    inte gör mer skada än nytta-

  273. -är att den
    som sätter in behandlingen-

  274. -borde i lagstiftningen vara skyldig
    att utvärdera effekter-

  275. -av det man gör.
    Där är vi inte i dag.

  276. Läkarförbundet är emot detta.

  277. Jag tror att vi måste
    få en bättre kvalitet på detta.

  278. Ja, trots allt detta så kommer
    en del av er att se fram emot-

  279. -att ni
    kommer att vara glada dementa-

  280. -trots att ni drabbas av sjukdomar
    och elände. Varför är det så?

  281. Vi försökte studera
    vad det är för inre styrkor-

  282. -som gör att man
    kan möta åldrandets elände.

  283. Slutet av åldrandet är kopplat till
    svåra sjukdomar och död.

  284. Sen kan ni under en massa år
    ha en fantastisk ålderdom-

  285. -innan ni drabbas av åldrandet.

  286. Det jag har sett är att några
    av de människor jag har mött-

  287. -som har haft det
    allra eländigast-

  288. -och som dessutom har haft
    full poäng på livskvalitetsskalan-

  289. -de har haft en gemensam nämnare: De
    har haft en gudstro-

  290. -som har gjort dem
    trygga inför åldrandet.

  291. Men det är ju inget
    vi kan skriva ut.

  292. Fast ibland önskar man
    att man kunde det. Tack för mig.

  293. -Kan man dö lycklig?
    -Ja, det kan man.

  294. Ordet är fritt.
    - Var så god, där uppe.

  295. Erik Sundström heter jag.
    Du berättar att andelen äldre-

  296. -ökar hela tiden,
    liksom andelen med depression.

  297. Kan det inte vara så enkelt
    som att det är en ålderssjukdom?

  298. Ju fler äldre,
    desto fler deprimerade.

  299. Är problemet egentligen
    att folk lever för länge?

  300. -Är det problemet vi har?
    -Var så god.

  301. Enkla frågor. Jag måste ändå säga att
    det är helt fantastiskt-

  302. -att vi lever längre, och
    att de flesta av de extra åren-

  303. -är med god hälsa.
    Sen är det definitivt inte så-

  304. -att depression
    är ett normalt åldrande.

  305. Det finns naturligtvis existentiella
    beslut-

  306. -kopplade till
    att man inte längre vill leva.

  307. Det finns en del beslut
    om att man har levt färdigt-

  308. -som omvärlden kan uppfatta
    som en depression.

  309. Men depressioner -
    det är ju det jag jobbar mest med.

  310. Att försöka
    hitta effektivare sätt-

  311. -att förebygga depressioner hos
    äldre. Vi ser många möjligheter-

  312. -att förebygga en mycket
    stor andel av depressionerna.

  313. Så jag hoppas att vi,
    när jag står här om ett tag-

  314. -som åldrad,
    om jag får komma tillbaka-

  315. -att jag då har mer svar
    på frågan-

  316. -hur vi effektivare kan bidra till
    att gamla får en god ålderdom.

  317. Jag förstår att fel och för mycket
    medicin ger depression-

  318. -men jag anar också att det är nåt i
    livssituationen. Tankar om det?

  319. Vi har skickat en enkät
    till 15 000 personer-

  320. -och frågat hur de upplever-

  321. -att sjukvården och politiken
    ser på äldre.

  322. Många gamla upplever att sjukvården
    har negativa attityder-

  323. -och att de ses som ett problem.

  324. En del äldre uttrycker
    att de har blivit diskriminerade.

  325. Det hänger ihop
    med att man mår dåligt.

  326. Övergången från
    att vara viktig till ingenting?

  327. Att vara en belastning,
    icke-produktiv...

  328. Jag tror att samhällets attityder
    också bidrar-

  329. -till den ökade förekomsten
    av mental ohälsa, tyvärr.

  330. Det är fruktansvärt,
    men intressant.

  331. Fler frågor? - Ja.

  332. Jag hade en... Här!

  333. Jag hade en fråga. Du pratade
    om att läkarna inte ville vara-

  334. -de som måste följa upp
    med medicinering.

  335. Kan man tänka sig andra åtgärder? Har
    ni sett på andra möjligheter-

  336. -på hälsocentraler eller sjukhus med
    krav på uppföljning?

  337. Jag vet inte om jag sa så
    som du sa att jag hade sagt.

  338. Jag sa nog att läkarna sällan
    följer upp sina patienter-

  339. -för att sjukvården är organiserad så
    att de inte har chansen.

  340. En läkare lär sig bäst
    av patienter.

  341. Vi har vårdcentraler
    där alla läkare har sagt upp sig-

  342. -för att man tog bort möjligheten-

  343. -att ha egna patienter
    och följa dem över tid.

  344. Det är en massa klåfingriga
    sjukvårdsadministratörer-

  345. -som försvårar för läkarkåren
    att ta ett sammanhållet ansvar.

  346. sen finns det avarter som bara åker
    runt som stafettläkare-

  347. -och som utnyttjar systemen.

  348. Det fria vårdvalet, där det lönar sig
    med unga, friska patienter.

  349. Jag har sett exempel -
    och du är ju expert-

  350. -där du har gett tips,
    men inget har gjorts.

  351. Hur mycket prestige
    i pillerförskrivningen är det?

  352. Hur mycket är det dumheter
    som ligger bakom?

  353. -Det är dumheter.
    -Alltihop?

  354. Nej, inte alltihop, men mycket.
    I dag skulle jag påstå-

  355. -att läkemedelsindustrins
    ansvar för eländet-

  356. -är betydligt mindre än förut.
    Den här cirkusen-

  357. -med olika ekonomistyrningssystem i
    vården, som vården inte vill ha-

  358. -har stor skuld i att kvalitén
    har blivit sämre.

  359. Var så god.

  360. Lars Fransson. Många frågor
    dyker upp, men jag ska ta två.

  361. Ett: Hur mäter man undernäring?
    Två: Finns det nåt hopp-

  362. -eller är det stupstocken
    som skrivs ut?

  363. Vi tar den lättaste först -
    den sista, alltså.

  364. Det som har spridit sig i Sverige är,
    på både gott och ont-

  365. -en förbättrad palliativ vård. Vård
    av döende människor.

  366. Den har i många avseenden bidragit
    till ett bättre omhändertagande.

  367. Men den har tyvärr
    också inbegripit demenssjuka-

  368. -som har flera år kvar att leva.

  369. De läkemedel man då använder i den
    palliativa, lindrande vården-

  370. -förkortar livet för demenssjuka. I
    viss mån har vi återfört-

  371. -nån form av ättestupa
    eller stupstock.

  372. -Jag glömde din andra fråga.
    -Hur mäter man undernäring?

  373. Det enklaste och snabbaste
    är en skala-

  374. -som heter MNA,
    "Mini Nutritional Assessment".

  375. Den finns tillgänglig
    överallt i sjukvården.

  376. -Den är snabb och tillförlitlig.
    -Hur gör man?

  377. Man kan få trettio poäng på skalan -
    det var den jag visade nyss.

  378. Jag behöver mäta längd
    och vikt på dig.

  379. Jag måste mäta vad- och armomfång och
    se hur mycket muskler du har.

  380. Jag måste ha koll på vad du äter-

  381. -och de läkemedel som gör
    att du behöver extra näring-

  382. -och jag behöver
    veta lite om dina sjukdomar.

  383. -Det ingår i skalan.
    -Det är inte enkelt.

  384. Jo, det är enkelt. Men för dig, just
    dig personligen-

  385. -skulle jag vilja påstå att...

  386. -Se till att inte gå ner i vikt.
    -Nej, tvärtom.

  387. Det är bra. Inför ålderdomen
    ska man ha ett BMI-

  388. -som ligger mellan 25 och 30.
    Då lever man längre.

  389. Tack. - Var så god.

  390. -Säg vad du heter, är du snäll.
    -Det ska du få veta. Olofsson.

  391. Hur ska vi påverka våra politiker så
    de följer upp sånt här-

  392. -med näringen? Jag är inne
    på dem som är inlagda.

  393. Inte vi friska som springer
    omkring och hittar till SLU.

  394. Många kan inte redogöra för sig.

  395. De kan inte tala med varandra.

  396. Och den här näringen - hur är det med
    den som kommer i en kokvagn?

  397. Är det kvar nån näring i den?
    Det värms, och det värms på.

  398. -Okej, var så god.
    -Ja, det var...

  399. Om maten inte ser tilltalande ut och
    luktar gott-

  400. -och serveras på ett bra sätt... Även
    om den innehåller näring-

  401. -är den ju värdelös
    om den inte äts.

  402. Och i den akutsjukvård vi har
    med korta vårdtider-

  403. -passar inte de gamla multisjuka
    patienterna in nånstans.

  404. Den del av sjukvården
    som var bäst-

  405. -är den politikerna
    har skurit ner mest.

  406. Speciellt som den vården har visat
    sig ge mindre komplikationer-

  407. -kortare vårdtid,
    fler kan återvända hem-

  408. -så är det ju lite korkat av
    politikerna att fatta såna beslut.

  409. Men vi har ju de politiker
    vi har röstat fram.

  410. Vi tar en fråga till,
    sen ska vi sätta punkt.

  411. -Var så god.
    -Francesco Gentili från Italien.

  412. I Toscana lever folk längre
    på grund av det sociala.

  413. Man träffas, spelar kort...
    Hur påverkar det?

  414. -Bemötandet, alltså?
    -Bemötande, social gemenskap...

  415. I vårt projekt
    har vi Österbotten i Finland-

  416. -där vi inte har samma problem
    som i avfolkningskommunerna.

  417. Där har man ett oerhört rikt socialt
    kapital.

  418. Man är med i körer, man har
    mycket mer gemensamt engagemang-

  419. -som vi i avfolkningskommunerna har
    väldigt lite kvar av.

  420. Sen måste jag ändå varna lite. Många
    säger att ensamhet-

  421. -är en vanlig orsak
    till depression.

  422. När ni träffar gamla som säger
    att de är väldigt ensamma-

  423. -misstänk ändå att det är ett symtom
    på att de är deprimerade.

  424. Sen finns det forskning
    som visar att social gemenskap-

  425. -kan minska depressioner.

  426. Så det är en viktig del,
    men vår erfarenhet av de äldsta-

  427. -är att när de uttrycker
    att de är ensamma...

  428. Vi har mätt hur många besök
    de får och gör-

  429. -och det är många
    som får jättemycket besök.

  430. När de då säger att de är ensamma, så
    är det tecken på depression.

  431. -Då ska man hjälpa dem med det.
    -Tack så väldigt mycket.

  432. Tack också till er
    som har lyssnat-

  433. -till dessa
    alldeles utmärkta föredrag.

  434. Tack så mycket. Ha det så bra!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sant och falskt om det goda åldrandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åldrandet drabbar alla. Slutstadiet är döden, men vägen dit kan bli ganska jobbigt för de flesta. Man är skörare och blir därför oftare sjuk. Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Geriatrik, Gerontologi, Medicin, Äldrevård, Åldrandet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss