Titta

UR Samtiden - Mediedagarna 2014

UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Om UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Föreläsningar från Mediedagarna i Göteborg (Meg). Inspelat på Svenska Mässan den 6-7 mars 2014. Arrangör: Meg.

Till första programmet

UR Samtiden - Mediedagarna 2014 : Lyssna på minoritetenDela
  1. Hej, allihop. Hur mår ni?
    Jag hoppas att ni mår bra.

  2. Jag heter Martin Sande.

  3. Jag är kreativ ledare på ett
    managementkonsultföretag, Preera.

  4. Vi har det stora nöjet
    att ha med oss Myrna Lewis-

  5. -inte bara i dag utan ganska ofta
    under de senaste åren.

  6. I vårt arbete har vi försökt hjälpa
    organisationer och ledare-

  7. -att leda sina organisationer
    och samhällen på ett bättre sätt.

  8. Vad vi nu ser hända i världen
    är en splittring.

  9. Det är mycket som händer
    som vi har svårt att klara av.

  10. Vi har tekniska genombrott inom
    industrin som försöker hitta nya vägar.

  11. Vi har samhälleliga utmaningar-

  12. -både demografiska och med konflikter
    som kommer upp till ytan.

  13. Vi måste göra nåt åt det,
    men vi vet inte vad.

  14. Vi ser också många ledare
    som söker nya samarbetsidéer.

  15. Det är absolut nödvändigt för oss
    om vi ska kunna agera.

  16. Vi ser ledare och organisationer
    som tar upp frågor kring "spänningar".

  17. De utmaningar vi möter består av
    spänningar och friktion. Det är hett.

  18. I min svenska kontext
    tycker vi i alla fall inte om det.

  19. Vi vill hålla oss borta från det.

  20. Vi har en kollektiv lögn, "konsensus",
    men vi är nog mest rädda.

  21. Vi letade då runt om i världen
    efter nåt att inspireras av.

  22. Var kan vi lära oss ifrån?
    Var har de klarat av det här?

  23. Lyckligtvis hittade vi-

  24. -Myrna Lewis och hennes man,
    som nu är avliden-

  25. -och Deep Democracy
    samt "The Lewis Method".

  26. Vad vi vill ge er
    under de här 45 minuterna-

  27. -är både logiken, nån form
    av grundläggande psykologi-

  28. -samt svar på om det finns sätt
    att möta problemen.

  29. Utmaningarna finns där, och vi anser-

  30. -att vi behöver bättre verktyg
    för att arbeta med de här frågorna.

  31. Ge Myrna en stor applåd och välkomna
    henne till Sverige. - Välkommen.

  32. Tack. Jag känner mig privilegierad
    och hedrad över att få vara här.

  33. Det är fantastiskt
    att kunna komma till nåt sånt här.

  34. Tack, Martin för att du har ordnat det.

  35. Jag vill nästan döda honom
    för att han har ordnat det här.

  36. Min bästa gren är inte att tala inför
    publik, men det kan vi prata om senare.

  37. Under de här 45 minuterna,
    som är en väldigt kort tid-

  38. -vill jag ge er en bakgrundshistoria
    till Deep Democracy.

  39. Det föddes ur Sydafrikas apartheid.

  40. Jag ska ge er lite grundläggande
    psykologi på två minuter-

  41. -sen går vi in på
    regeringars beslutsfattande.

  42. Jag vill också gärna prata om
    ett användbart diagnostiskt verktyg.

  43. Det kan förklara en hel del.

  44. Och för att reta er lite,
    som ett litet smakprov på glassen-

  45. -ska jag säga lite om hur man
    går vidare, men sen är tiden slut.

  46. Ni hinner inte få i er hela glassen,
    så ni får återkomma.

  47. Jag börjar med bakgrundshistorien.

  48. Deep Democracy kom fram
    då vi gick från apartheid-

  49. -till vår nya demokrati.

  50. Världen hade ögonen på oss,
    och vi satt på en tidsinställd bomb.

  51. Vi visste inte
    om det skulle bli inbördeskrig.

  52. Om ni har sett "Vägen till frihet" om
    Mandela har ni en uppfattning om det.

  53. Det var en väldigt jobbig tid för oss.

  54. På den tiden hade Eskom,
    vårt energibolag...

  55. Det är de som gör vår el.

  56. Företaget är ett monopol-

  57. -och ägs i huvudsak av staten.

  58. Det är en av Sydafrikas
    största arbetsgivare.

  59. Eftersom det är så stort var det viktigt
    att de utvecklades med tiden-

  60. -från det hemska apartheidsystemet
    med sin tydliga rasism-

  61. -till att bli
    en demokratisk organisation.

  62. Eskom var en bastion
    för apartheidsystemet.

  63. De var en av de sista som använde sig
    av "The job reservation act".

  64. Det var en sydafrikansk lag-

  65. -som hindrade färgade
    från att befordras högre än till förman.

  66. Så i Sydafrikas ledarskikt
    fanns enbart vita.

  67. En av cheferna över en relativt liten
    avdelning med 5 000 anställda...

  68. Det är litet när det kommer till Eskom.

  69. Han insåg att han behövde hjälp
    och vände sig till en strateg-

  70. -som helt rätt föreslog att han skulle
    avskaffa den hierarkiska strukturen.

  71. Om han vill rätta till sin avdelning
    med 5 000 anställda-

  72. -om han ville lämna apartheid-
    strukturen och göra den demokratisk-

  73. -måste han göra sig av med hierarkin.

  74. Det såg helt rätt ut på papper-

  75. -så chefen följde rådet.

  76. Vad som dock hände var
    att avdelningen helt stannade upp.

  77. Det som hände var att ena dagen-

  78. -visste folk vem de var,
    och vem som var vem i hierarkin...

  79. Jag höll på att säga "zoo",
    men alla visste vem de var.

  80. Nästa dag
    visste de inte längre vem de var.

  81. Låt mig förklara.
    De flesta har hört talas om apartheid-

  82. -men få vet hur det egentligen var.

  83. Om jag åker nånstans, som till Irland,
    kanske jag tror att det handlar om nåt-

  84. -men när jag faktiskt är på plats är det
    annorlunda. Det gäller även apartheid.

  85. Man måste ha bott där för att verkligen
    förstå hur tärande apartheid var.

  86. Man kunde bo bredvid människor.

  87. Jag bodde bredvid färgade människor
    men kände dem inte.

  88. Vi bodde och arbetade
    bredvid varandra med en uppgift.

  89. Jag hade en hushållerska,
    det har de flesta i Sydafrika.

  90. Man visste hur man arbetade ihop,
    men man kände inte varandra.

  91. Att plötsligt ta bort hierarkin,
    och låta alla sitta runt samma bord-

  92. -med lika stort ansvar, lika stora
    förpliktelser och lika stor talan-

  93. -var enormt svårt.

  94. Där satt civilingenjörer och arbetare
    vid samma bord-

  95. -och hade lika stor talan.

  96. Dessutom fanns vreden, smärtan,
    ilskan och skammen från apartheid.

  97. Man kan jämföra det
    med koncentrationslägren.

  98. En dag har man fångar
    och fångvaktare-

  99. -och nästa dag ska de alla vara vänner.

  100. Det var omöjligt.
    Avdelningen gick helt i stå-

  101. -och chefen skickade ut en nödsignal
    till olika konsulter och bad om hjälp.

  102. Min man var en av de få psykologer
    som tog ny kunskap till företag.

  103. Chefen kände till oss
    och bjöd in oss till mötet.

  104. Frågan var hur man skulle hjälpa dem
    att börja fungera igen.

  105. Han kunde inte återinföra hierarkin.
    Det vore omöjligt.

  106. Utmaningen var hur vi skulle kunna
    hjälpa de här 5 000 människorna-

  107. -att komma över rasspänningarna.

  108. Sydafrika är en regnbågsnation.

  109. Sydafrika har elva officiella språk. Vi
    har många olika folkslag och kulturer.

  110. Det var inte enbart en rasfråga
    utan även en kulturkrock.

  111. En asiatisk kvinna talade inte inför
    gruppen eftersom det fanns män där.

  112. En ung zuluman sa inget
    förrän de äldste hade talat.

  113. Hur skulle vi få dem att fungera
    som informella arbetslag-

  114. -som arbetslag inom en platt struktur
    och samarbeta?

  115. På den här tiden,
    det var runt 1993-1994...

  116. Mandela hade släppts,
    och Chris Hani hade mördats.

  117. Det var som sagt en tidsinställd bomb.

  118. Skulle vi klara oss fram till valet?

  119. De allra flesta var rädda
    för att jobba med rasism.

  120. Man var tvungen att ha en mängd
    olika titlar, men det var ändå osäkert-

  121. -om man kunde ta i de här känsliga
    frågorna och lyckas med det.

  122. Min man och jag var båda psykologer.

  123. Vi insåg att det vore meningslöst-

  124. -att ta dit en massa psykologer.
    Skulle de ens klara av det?

  125. Man skulle klara av den oerhört spända
    stämningen i gruppen.

  126. Vi beslöt oss
    för att lära dem att fiska.

  127. I stället för att fiska för dem, gav vi
    dem redskap för att själva fiska.

  128. Vi utgick från vad affärslivet
    handlar om, beslutsfattande.

  129. Det är ju egentligen vad livet
    handlar om. Man gör hela tiden val.

  130. Det är affärslivets kärna,
    allt kretsar kring beslutsfattande.

  131. Vi tog in i beslutsfattningsprocessen-

  132. -en förståelse
    av hur alla röster kunde få höras.

  133. Det var svårt, eftersom så många
    hade tvingats vara tysta så länge.

  134. 300 år utan röst.
    Hur får man plötsligt en röst?

  135. Hur ska man få dem som har haft
    en röst att vara tysta och lyssna?

  136. Speciellt när det fanns
    många olika åsikter.

  137. Vi lärde dem hur man gör det,
    och sen lärde vi dem känna igen-

  138. -när känslomässiga och irrationella
    frågor påverkade beslutsfattandet.

  139. Hur märker man det? Vi gav dem
    diagnostiska verktyg för det.

  140. Sen gav vi dem konflikthanterings-
    verktyg för att kunna lösa spänningen.

  141. Så att de kunde hantera de
    underliggande rasspänningarna.

  142. Vi gav dem förmågan
    att lösa sina egna problem.

  143. I början var vi inte säkra på
    om det skulle fungera.

  144. Under tre år utbildade vi
    tusen personer inom programmet.

  145. Det började fungera, och avdelningen
    kom på fötter igen. Det var fantastiskt.

  146. Mot slutet av de tre åren-

  147. -hade ryktet om metoden spridits.

  148. Min man och jag bjöds in
    att undervisa runt om i Sydafrika-

  149. -i södra Afrika, Europa, Kanada, USA
    och till och med i Ryssland.

  150. Folk hörde talas om metoden,
    och vi bara jobbade på.

  151. I dag lärs Deep Democracy ut
    i 20 olika länder.

  152. Det används i många olika situationer,
    från styrelserum till klassrum.

  153. Det används av ledare inom både
    den offentliga- och privata sektorn-

  154. -samt av regeringar
    och icke-statliga organisationer.

  155. Jag ska nu prata lite om bakgrunden.

  156. Eftersom jag är psykolog
    måste jag prata om farbror Freud.

  157. Freud beskrev det mänskliga psyket
    och liknade det vid ett isberg.

  158. Han försökte säga
    att det mesta av vårt beteende-

  159. -styrs av omedvetna processer
    i motsats till medvetna processer.

  160. Varför vi gör som vi gör
    är vi inte särskilt medvetna om.

  161. Det händer i den omedvetna delen.

  162. Den funkar inte, men ni fattar.

  163. Jag ska ge er ett exempel.

  164. Men först: I det omedvetna finns
    personens kunskap och potential.

  165. Mina kunskaper finns inte utanför mig.

  166. Om jag vill lära mig om mig själv
    måste jag leta inåt.

  167. Jag ska ge er ett exempel.

  168. Min man dog för tio år sen,
    och jag har varit änka länge.

  169. Jag har nu turen
    att ha både David och Peter.

  170. David är en vanlig kille
    med ett bra bankkonto.

  171. I min ålder måste man tänka på sånt.

  172. Peter är mer av en övervintrad hippie.

  173. Även om jag ser ut så här i dag
    är jag också det.

  174. Vem ska jag gifta mig med? Förslag?

  175. Vem ska jag gifta mig med?

  176. Sanningen är att ingen kan säga åt mig
    vem jag ska gifta mig med.

  177. Om det är mitt eget val, och jag
    inte måste gifta mig med nån-

  178. -är beslutet baserat på mina
    irrationella delar, mitt omedvetna.

  179. Det går inte att göra en SWOT-analys.

  180. Många försöker göra en SWOT-analys
    här, men det funkar inte.

  181. Vad man kan göra
    är att hjälpa mig sänka vattennivån.

  182. Om jag kan förstå mina omedvetna
    känslor kan jag fatta mitt beslut.

  183. Vi går vidare och tittar på en grupp.

  184. Vi är redan en grupp.
    Tidsaspekten är oviktig.

  185. Man blir en grupp
    från stunden man träffas.

  186. Man blir inte en grupp enbart efter
    10 år, 6 månader och 2 dagar.

  187. Man kan säga samma sak om
    en grupp. Det finns ett grupp-psyke.

  188. En grupp har ett medvetande,
    som alla är medvetna om.

  189. Ni är alla medvetna om min skrikiga,
    hemska, sydafrikanska röst-

  190. -som håller en föreläsning.

  191. Gruppens omedvetna är det
    bara vissa är medvetna om.

  192. Martin och jag har lagt många timmar
    på att våga komma hit.

  193. Vi har diskuterat vad som vore bäst att
    prata om, för det finns mycket att säga.

  194. Vad är bäst för er
    på en så här kort tid?

  195. Det vi har skvallrat om
    är ni omedvetna om.

  196. Nån av er har nog skvallrat om
    vilken föreläsning ni ska gå på.

  197. Det finns två andra föreläsningar nu.
    Är den andra kanske bättre?

  198. Det skvallret
    finns i gruppens omedvetna.

  199. Om man väger in skvaller och
    lobbyverksamhet får man en känsla av-

  200. -hur mycket som händer
    i det omedvetna.

  201. Liksom hos individen-

  202. -ligger kunskapen och potentialen
    i det omedvetna.

  203. Jag vill gå vidare och visa
    hur beslutsfattande och ledarskap-

  204. -formar gruppens medvetenhet
    och omedvetenhet.

  205. Vi tittar på en envåldshärskare.

  206. Vi tänker ofta att han levde
    för länge sen i en mörkare tid.

  207. Han satte sig på sin häst, red in till
    byn och gav befallningar till bönderna.

  208. Kungen bestämmer alltså
    vad bönderna ska göra.

  209. Han gör inte samma sak som de
    och vet väldigt lite om det-

  210. -men han bestämmer
    och styr över bönderna.

  211. Vi tror att envåldshärskare är utdöda,
    men många lever fortfarande.

  212. Många affärsbeslut
    måste fattas på det här sättet.

  213. Man inkluderar inte alla
    i beslut om en sammanslagning.

  214. Det beslutet fattas
    av några få personer högst upp.

  215. Autokrati existerar fortfarande
    inom företag.

  216. När autokratin får styra-

  217. -får vi inte tillgång
    till många människors kunskap.

  218. Kunskapen försvinner inte
    men ligger i gruppens omedvetna.

  219. Vi går tillbaka till vår kung.
    Han säger till bönderna:

  220. "Ni skall odla potatis!"

  221. Bönderna säger ja-

  222. -annars blir de halshuggna.
    Det är bäst att säga ja.

  223. Nu för tiden blir man inte halshuggen,
    men det är inte bra för karriären.

  224. Man säger inte till kungen eller chefen
    att man inte håller med.

  225. Delvis beror det på svensk artighet-

  226. -men delvis även för att det
    kan vara dåligt för ens karriär.

  227. Kungen stiger upp på sin häst igen
    och rider till nästa by.

  228. I moderna ordalag
    går chefen ut ur rummet-

  229. -och då får man höra
    de sanna reaktionerna.

  230. Folk börjar skvallra.
    Förr var det runt brasan-

  231. -i dag är det oftast vid kaffet.

  232. Då börjar folk säga saker.

  233. "Jag tänker inte göra det. Skitsnack!"
    Såna saker.

  234. Kungen är inte längre där,
    så alla är inte längre närvarande.

  235. Vi är i gruppens omedvetna.

  236. Jag ska berätta om en diagnosmetod.

  237. Jag vill berätta
    om det vi kallar "motståndslinjen".

  238. "Motståndslinjen" är det beteende
    som visar att folk gör motstånd-

  239. -att de är i ett tillstånd av motstånd,
    sabotage eller icke-medhåll.

  240. Det här
    är en väldigt användbar diagnosmetod.

  241. Medan jag pratar vill jag
    att ni tänker på era organisationer.

  242. Jag vill att ni tänker
    på ert eget motstånd.

  243. Tänk på vad som händer för er
    när nån säger till er vad ni ska göra.

  244. Jag kan ge er ett exempel
    med en gång.

  245. Jag hörde att föreläsningen här bredvid
    är mycket bättre än den här.

  246. Om vi går nu med en gång
    kan vi höra slutet.

  247. Jag tycker att ni ska resa er upp
    och gå till den andra föreläsningen.

  248. Hur reagerar ni?
    Vem tänker gå? Ingen reste på sig.

  249. När nån säger åt en vad man ska göra
    känner man ofta ett motstånd.

  250. "Jag vill inte göra det." Den känslan
    kommer redan i tvåårsåldern.

  251. Alla som har barn vet vad det innebär
    att säga åt en tvååring.

  252. Då får man: "Nej, jag vill inte!"

  253. Vuxna gör också motstånd,
    och det ser ut så här.

  254. Använd det här
    och se er själva på motståndslinjen-

  255. -först och främst
    när folk säger åt er vad ni ska göra-

  256. -och sen när ni säger åt andra
    vad de ska göra.

  257. Medan jag pratar,
    försök då att se när det händer hos er.

  258. Det första steget
    är det sarkastiska skämtet.

  259. Det är inte bara ett skämt.
    Ett skämt kan ju vara bara ett skämt.

  260. Jag pratar om det sarkastiska skämtet,
    skämtet som har en tagg.

  261. Då berättar vi för ledaren
    vad vi egentligen tycker.

  262. Ledaren hör det ofta inte
    eller tror att det är ett skämt.

  263. Men det sarkastiska skämtet
    är början på motståndslinjen.

  264. Det börjar förtäckt. Det är dolt.

  265. Nästa steg är ursäkterna.

  266. Hela föreläsningen är intressant, men
    eftersom man bara minns en bråkdel-

  267. -vill jag att ni minns det här.

  268. Det här är en bra indikator-

  269. -för när man lämnar det rationella
    för det irrationella.

  270. De flesta inser inte-

  271. -att irrationella problem
    inte kan lösas med rationella metoder.

  272. Man kan inte säga vem jag ska gifta
    mig med genom en SWOT-analys.

  273. Man får använda andra verktyg,
    och det har många svårt för.

  274. Låt mig förklara ursäkterna.

  275. En ursäkt kan vara en ren ursäkt-

  276. -men också nåt som bara fortgår
    bortom logikens gräns.

  277. De flesta är smarta
    och lär sig efter en eller två gånger.

  278. Om vi gör nåt konstigt eller ovanligt
    om och om igen-

  279. -är vi inte längre rationella.

  280. Vi är i ursäktsläge
    eller i nåt som bara fortsätter.

  281. Jag ska ge er ett exempel
    från IT-branschen.

  282. Jag jobbade en gång för en bank.

  283. Cheferna bestämde
    att de skulle skaffa ett nytt IT-system-

  284. -så att de hängde med sin tid.

  285. De frågade så klart inte
    de som jobbade på banken.

  286. De tog dock in en massa IT-folk
    och konsulter-

  287. -för att arbeta med förändringsarbetet.

  288. Konsulterna träffade folk
    som jobbade på banken och frågade:

  289. "Tycker du om det nya systemet?"
    "Det är klart vi gör!"

  290. Vem skulle säga nej?

  291. Det är dåligt för karriären,
    och de är dessutom lite äldre.

  292. Det är klart att de säger
    att de gillar det.

  293. Sen sa de: "Det är inte så
    att vi inte gillar det nya systemet"-

  294. -"men skärmarna är inte så bra."

  295. "Kan ni inte ändra på skärmarna?
    De är inte användarvänliga."

  296. IT-killarna åker i väg-

  297. -och lägger en massa pengar
    på att fixa skärmarna.

  298. När de kommer tillbaka frågar de igen
    om folk är nöjda med systemet.

  299. "Det är ett fantastiskt system!
    Tack för att ni fixade skärmarna."

  300. "Men det största problemet är"-

  301. -"att ni har lagt bankens debit-
    och kreditsiffror i slutet av månaden.

  302. Vi skulle behöva ha det mitt i månaden.

  303. IT-killarna åker i väg igen,
    och vi har fått en andra ursäkt.

  304. När de kommer tillbaka har man
    en annan ursäkt - formulären är fel.

  305. Problemet med ursäkter är att de alltid
    har ett visst mått av sanning.

  306. Om man fortsätter
    att komma med ursäkter-

  307. -handlar det om sabotage,
    att de inte vill göra det.

  308. Personen befinner sig
    på motståndslinjen.

  309. Vi pratar nu om arbete,
    men vi gör detta hela tiden.

  310. Jag vill verkligen börja banta.

  311. Men nästa vecka ska jag till Stockholm.
    Då kan jag ju inte banta.

  312. Vi har inte kräftor i Sydafrika,
    så då kan jag inte banta.

  313. Sen åker jag hem,
    och då fyller mitt barnbarn år.

  314. Då kan man ju inte banta!

  315. Veckan därpå ska jag till Kapstaden,
    och där är maten riktigt bra.

  316. Kan ni höra ursäkterna?

  317. Kan ni höra hur vi själva
    saboterar vad vi hade bestämt.

  318. Jag ska visa ett till exempel
    på nåt som bara fortsätter.

  319. Hur många möten
    har ni varit på i veckan-

  320. -där ni har ältat samma sak
    om och om igen?

  321. Hur många gånger har ni haft
    samma punkt på dagordning?

  322. Den kanske ändras lite, men det finns
    ett problem som inte verkar försvinna.

  323. De sakerna
    handlar om motståndslinjen.

  324. Jag vill visa att folk kan säga saker
    som du kanske tror är sant-

  325. -men om nåt fortsätter
    mer än 3-4 gånger-

  326. -en dynamik, en ursäkt
    eller nåt i själva systemet-

  327. -så handlar det om motstånd.
    Det är så här det ser ut.

  328. Nästa steg är skvaller,
    när folk skvallrar med varandra.

  329. Jag kanske bråkar med min partner,
    men jag pratar inte med honom just nu.

  330. I stället ringer jag min kompis
    för att ta en kopp te eller en öl.

  331. Jag går ut och skvallrar
    om hur hemsk den andra personen är.

  332. Jag säger det inte till personen
    det handlar om. Jag skvallrar.

  333. Hur många här
    skvallrar om saker på jobbet?

  334. Hur kan nåt bli bättre om vi inte säger
    nåt? Det kommer bara att fortsätta.

  335. Nästa steg är dålig kommunikation-

  336. -när folk slutar prata med varandra.

  337. Marknadschefen kanske inte pratar
    med produktionschefen.

  338. De är problematiska personer.

  339. De pratar inte med varandra.

  340. Resultatet är att folk blir ineffektiva.

  341. Vad händer då med företaget?
    Hur vinstgivande är vi med det här?

  342. Jag brukar säga att det är förvånande
    att företag går med vinst.

  343. Om man tänker på alla brister
    i kommunikationen-

  344. -ofta för att folk inte pratar med
    varandra, så är det förvånande.

  345. Ett annat exempel
    på kommunikationsbrist-

  346. -är hur ofta man sms:ar eller mejlar
    nån för att man inte vill prata med dem.

  347. Man tror att man kommunicerar,
    men egentligen undviker man dem.

  348. Nästa steg är att störa
    eller att göra nåt långsamt.

  349. Nu är det mer uppenbart och tydligt-

  350. -att folk börjar stoppa upp processen.

  351. I Sydafrika
    är vi inte lika effektiva som ni.

  352. Vi har fortfarande postkontor.

  353. Om man får ett paket
    blir man lite irriterad-

  354. -för då måste man
    ställa sig i kö på posten.

  355. Våra postkontor är öppna mellan
    8 och 15. Det är ju praktiskt - för dem.

  356. Alla måste gå dit på sin lunch,
    så köerna är enorma.

  357. Så när man kommer dit
    är man redan stressad.

  358. Man ställer sig i kö och väntar.

  359. Till slut kommer man fram till luckan-

  360. -och räcker över pappret han behöver
    för att hämta ditt paket.

  361. Sen går han långsamt
    för att hämta paketet.

  362. Det är ju lunchdags så han tar lite
    kaffe och pratar med en kollega.

  363. Han går så långsamt
    att man får lust att döda honom.

  364. Han är på motståndslinjen.

  365. Han visar att han vet
    att han är på motståndslinjen.

  366. Du vet det också,
    men du kan inget göra.

  367. Där hemma ber man sina tonårsbarn
    att ta upp sina kläder.

  368. "Jag ska göra det, morsan. Långsamt!"

  369. Då vet man
    att de är på motståndslinjen.

  370. Nästa steg är strejk.

  371. Då visar folk tydligt vad de tycker.

  372. I Sydafrika går vi direkt till strejk.
    Vi har nya strejker varje vecka.

  373. Vi föds dansande "toyi-toyi"-

  374. -den dans vi dansar när vi strejkar.

  375. Vi är ett land av ständiga strejker.

  376. En strejk är nästan som ett krig.

  377. Några av de strejker som ledde
    till förändringen i landet var blodiga.

  378. De spills fortfarande blod under våra
    strejker, vilket ni kanske har hört.

  379. Till slut
    kommer man till krig eller återtåg.

  380. "Antingen dödar jag dig
    eller lämnar dig."

  381. Vi kan titta på det på individnivå,
    eller i paret.

  382. Motståndslinjen
    fungerar på makronivå i samhället-

  383. -och inom organisationer.

  384. Den finns mellan partners
    på en mikronivå och inom dig själv.

  385. Beteendet sker på alla plan.

  386. Det är här jag säger: "Antingen
    skiljer vi oss eller så dödar jag dig!"

  387. När vi väl ser motståndslinjen,
    vad ska vi då göra?

  388. Innan vi går dit ska Martin berätta om
    hur det ser ut i Sverige.

  389. Vi har så klart postkontor i Sverige-

  390. -men de funkar ganska bra.

  391. Vad vi har upplevt
    i vårt svenska sammanhang-

  392. -är att vi också har en motståndslinje,
    den är väldigt aktiv.

  393. Vi kan läsa om det
    och uppleva det inom vår organisation.

  394. Konsulter lär sig att gå till
    kaffeautomaten för att kolla läget.

  395. Vi anser att det här inte är gratis.

  396. Det här kostar mycket pengar
    för företagen.

  397. När man går
    från det dolda till det mer uppenbara-

  398. -ser man en länk mellan motståndet-

  399. -och vår förmåga att göra nåt åt saken.

  400. Nu ska vi ta pulsen på er.

  401. Fråga er själva, som svenskar. Jag
    utgår från att många här är svenskar.

  402. När fick ni senast ett riktigt nej?

  403. När hände det senast,
    antingen på jobbet eller privat?

  404. För mig händer det sällan eller aldrig.

  405. Det som är konstigt i vår kontext
    när vi ska tala om det här-

  406. -är att motståndslinjen ändå finns.

  407. Vi ser en bristande effektivitet-

  408. -och brister i
    att göra nånting åt saker och ting.

  409. Det är tydligt-

  410. -att vi måste lära oss förstå
    de här sakerna.

  411. Det kostar pengar, och det är mycket
    annat som krävs av oss.

  412. Hela tiden och överallt
    ser man motståndslinjen-

  413. -men vi låtsas att den inte finns.

  414. Vad vi försöker göra-

  415. -är att ta fram ett sätt
    att arbeta med den här metoden.

  416. Jag har själv ingen psykologutbildning-

  417. -men man lär ju folk att fiska. Vi kan
    lära oss mycket på att jobba så här.

  418. Vi vill ta upp de här frågorna,
    för de existerar.

  419. Kom ihåg den frågan:
    När fick du höra ett nej senast?

  420. Det händer inte så ofta,
    i alla fall inte för mig.

  421. Vad kan vi då göra åt det?

  422. Vi har inte mycket tid kvar
    så jag går in på det direkt.

  423. Ni ska få några saker att tänka på
    inför ert nästa möte-

  424. -som ledare eller bara som deltagare.

  425. De flesta ledare går in och säger:

  426. "Vi har vår ståndpunkt
    och en bestämd åsikt."

  427. Ofta tänker vi: "Låt oss få det här
    överstökat så fort om möjligt."

  428. De flesta tänker så,
    men man måste göra tvärtom.

  429. Man måste gå dit
    och tydligt säga vad man tycker.

  430. Sen ska man ta ett steg tillbaka
    och lyssna på de andras åsikter.

  431. Särskilt ska man lyssna
    på de alternativa åsikterna.

  432. Om man vill nå konsensus
    för att man är rädd för motsättningar-

  433. -går man miste om
    många bra möjligheter.

  434. Först och främst måste man bjuda in
    de olika åsikter som finns.

  435. Leta efter "nejet",
    den alternativa åsikten.

  436. Skapa en trygghet
    så att folk tar upp olika åsikter.

  437. Då försvagar man motståndslinjen-

  438. -och man kan dra nytta av den visdom
    som finns i mångfalden.

  439. Alla kan inte se likadana ut. Det
    är därför vi har använt får i bilderna.

  440. Alla är vi får och ska se likadana ut-

  441. -men alla är olika.

  442. Alla ser världen på sitt unika sätt.
    Det är som ett fingeravtryck.

  443. Där, i den skillnaden,
    kan man hitta nåt magiskt.

  444. Men det är inte lätt,
    det innebär friktion.

  445. Om vi tycker olika
    är vi rädda att säga vad vi tycker-

  446. -för då kanske han
    inte tycker om mig längre. Skitsnack!

  447. Det är genom den spänningen-

  448. -som vi kan växa
    och hitta vår kreativa förmåga.

  449. Man ska hantera den spänningen,
    inte ignorera den.

  450. Får jag utveckla?

  451. Om man frågar dagens ledare
    vad de önskar sig-

  452. -verkar de flesta önska sig två saker:

  453. Bättre samarbete
    och en kreativ förmåga.

  454. Men vi går miste om det
    om vi strävar efter att komma överens.

  455. Det är därför vi gör samma sak
    om och om igen.

  456. Det är därför vi ville jobba med detta,
    eftersom det går emot våra instinkter.

  457. Man ska söka efter nejet.

  458. Det är där verkligheten, kreativiteten,
    och samarbetet finns-

  459. -inte i olikheten i sig utan i att ta
    vara på friktionen och skapa nåt nytt.

  460. Om jag inte misstar mig är det många
    inom de områden vi representerar-

  461. -som behöver samarbete
    och nytänkande.

  462. Vi behöver ett nytt sätt att arbeta.

  463. Det finns nåt här som går emot
    våra instinkter, speciellt för svenskar.

  464. Man inte bara uppmuntrar ett nej-

  465. -man gör nåt ännu galnare,
    man sprider det.

  466. Alla har väl varit den som har haft
    en udda åsikt och känt sig uttittad.

  467. Det är som om man har fel deodorant.

  468. Men efter mötet kommer folk
    fram och tackar för att man sa nåt.

  469. Då undrar man
    varför de inte sa nåt själva.

  470. Det visar att om det kommer fram
    en alternativ åsikt-

  471. -så är den personen inte ensam.

  472. Man fortsätter då att gå emot
    sina instinkter och gör nåt heltokigt-

  473. -man frågar om det är nån mer
    som tycker annorlunda.

  474. Försök att ta till vara på kunskapen-

  475. -och få fram de alternativa åsikterna.

  476. Sen röstar man.
    Inom Deep Democracy röstar vi ofta-

  477. -men vi respekterar att det finns en
    minoritetsröst. Jag går tillbaka lite.

  478. I de flesta majoritetsdemokratier-

  479. -säger man att 51 procent
    bestämmer över 49 procent.

  480. Det är en myt.

  481. Det utgår från tron
    att vi är mogna vuxna.

  482. När man verkligen tror på nåt kommer
    man inte plötsligt att ändra sig.

  483. Man kommer att gå till motståndslinjen.

  484. Man kommer inte att ge upp
    det man tror på.

  485. Inom Deep Democracy respekterar vi
    att det finns en minoritet.

  486. Vi begär inte att de ska tiga och lida.

  487. Vi tar reda på vad som krävs
    för att de ska gå med majoriteten.

  488. De får inte som de vill, men vad krävs
    för att de ska hänga på?

  489. Våra beslut får därför
    en extra dimension, ett större djup.

  490. Det är inte bara beslutet, utan också
    idéer för att få med sig minoriteten.

  491. -Ett smakprov.
    -Det är allt vi har tid med.

  492. Det är dags att lämna er.

  493. Deep Democracy försöker få tillgång
    till hela gruppens kunskaper.

  494. Man vill hålla nere motståndslinjen
    eller lösa upp den.

  495. I lösningen finns visdom, kreativitet
    och uppfinningsrikedom.

  496. Det handlar om att ge folk makt.

  497. Ni har fått mycket information-

  498. -så ni ska få en linjal,
    en "democratic ruler".

  499. Det är som ni säkert förstår
    en engelsk ordvits.

  500. -Vi gjorde det inte på svenska.
    -Du är dålig på svenska.

  501. Ni får alltså en engelsk linjal.

  502. Den ger er en överblick
    över vad vi har pratat om.

  503. Tack ska ni ha. - Tack, Martin.

  504. Översättning: Jenny Tegnborg
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lyssna på minoriteten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ledarskapsutvecklaren Myrna Lewis menar att besluten blir bättre om man tar hänsyn till allas röster i en grupp. Att låta alla i en grupp komma till tals, även de som säger nej till ett förslag, leder till fördjupad demokrati och är en tillgång snarare än ett problem. Moderator Martin Sande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Preera.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Beslutsfattande, Gruppsykologi, Ledarskap, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Vem tar ansvar för etiken i sociala medier?

Hur avgörs om ett konto på sociala medier är tidningens egendom eller tillhör den enskilda journalisten som privatperson? Med bl.a. Ola Sigvardsson, PO, och Yasmine El Rafie, Sveriges Radio. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 6 mars på Svenska mässan. Arrangör: Journalistförbundet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Gratistidningen i en mobil tidsålder

Kommer gratistidningarna att överleva konkurrensen från de mobila enheterna? Medverkande: Thomas Nyhlén, vd för Lokaltidningen Mitt i; Oscar Westlund, docent vid JMG. Moderator: Markus Pettersson. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 6 mars på Svenska mässan. Arrangör: Stampen media group.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Medier - för vem?

Kan medier konsumeras på lika villkor? Med bl.a. Catarina Ahlqvist, SRF; Magnus Larsson, Myndigheten för radio och tv; Roland Esaiasson, MTM. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 6 mars på Svenska mässan. Arrangör: Myndigheten för radio och tv samt MTM.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Rörligt, streamat och interaktivt

Stina Honkamaa Bergfors, vd United screens, talar om strategier för hur nordiska mediebolag ska lyckas sprida sina program och samtidigt tjäna pengar på sina produkter. Moderator: Johanna Koljonen, Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 7 mars. Arrangör: Stampen media group.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Spel - positiv förändringskatalysator eller meningslös fritidssyssla?

Jenny Brusk, forskare i datavetenskap vid Skövde högskola, och Joakim Eklund, spelutvecklare på Hello there, diskuterar för- och nackdelar med dataspel och spelande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 7 mars på Svenska mässan. Arrangör: Stampen media group.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Lyssna på minoriteten

Ledarskapsutvecklaren Myrna Lewis menar att besluten blir bättre om man tar hänsyn till allas röster i en grupp. Att låta alla i en grupp komma till tals är en tillgång snarare än ett problem. Moderator: Martin Sande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Preera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Alla pratar, ingen lyssnar

Ljudexperten Julian Treasure berättar hur vi påverkas av alla ljud som omger oss. Moderator: Johanna Koljonen. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Göteborg & Co samt Mediedagarna i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Redaktörens roll i media

Journalisten Seymour Hersh menar att dagens nyhetsredaktörer är ”möss som vill vara råttor” - de är för nära makten. David Crouch, redaktör på Financial Times, analyserar Hershs argument. Moderator: Ulla Sätereie. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: JMG.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Litteraturen i skolan

Hur kan vi lära våra barn att läsa mer? Vilken roll spelar det egna läsandet för hur man som lärare når fram till sina elever? Här samtalar läraren och läsambassadören Anne-Marie Körling och litteraturforskaren Maria Ulfgard med programledaren Natanael Derwinger om hur och varför man ska läsa mer. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Geek Girl Mini

Geek Girl Mini är en klubb för tjejer i mellanstadiet som gillar att programmera och hålla på med teknik. Tillsammans med sin lärare träffas de regelbundet och lär sig göra egna dataspel och programmera robotar. Länge har killarna haft företräde till allt som rör datorer och teknik. Det vill tjejerna i Geek Girl Mini ändra på.

Fråga oss