Titta

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Om UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Föreläsningar från seminariet Jämställdhet i akademin - från siffror till handling. Många undersökningar visar att den akademiska arenan inte är jämställd: knappt var fjärde professor är kvinna. Men problemet går att lösa - jämställdhet och mångfald är bland annat ett sätt att effektivisera en organisation. Moderator: Helena Filipsson. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Till första programmet

UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling: De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifternaDela
  1. Då kan jag prata lite om Johanna
    Stadmark medan vi fixar mikrofon.

  2. Johanna är forskare vid Geologiska
    institutionen vid Lunds universitet.

  3. Hon disputerade 2007
    på en avhandling om-

  4. -växthusgaser och våtmarker.
    Ganska långt ifrån det här ämnet.

  5. Jag skulle beskriva dig, Johanna,
    som en akademisk gräsrotsaktivist.

  6. Inte mycket teori, utan praktisk
    handling och vad man kan göra-

  7. -för att förändra de stora
    tidskrifterna och deras makt.

  8. Jag kommer vinka lite när det är
    dags att summera. Välkommen!

  9. Tack. Det var spännande
    att höra Birgittas föredrag.

  10. Jag kommer in på liknande saker.

  11. Mitt föredrag i dag: "Vem bjuds in
    att skriva i ledande tidskrifter?"

  12. "Naturvetenskapliga tidskrifter.
    Statistik, reflektion, handling."

  13. Det hela bottnar i en känsla
    som jag hade under doktorandtiden.

  14. Jag gick ett mentorsprogram i slutet
    av doktorandtiden, med doktorander-

  15. -post-docs, forskarassistenter
    vid naturvetenskaplig fakultet.

  16. Många av oss kände:
    "Det här är nog inget för oss."

  17. "Vi ska nog lämna universitetet.
    Det finns ingen framtid för oss här."

  18. Det var lite konstigt,
    för de som främst kände så här-

  19. -var vi som kom från områden
    där det fanns mycket kvinnor-

  20. -under utbildningstiden
    bland studenterna.

  21. Inom biologi eller geologi,
    som också var välrepresenterat.

  22. De inom matte eller fysik, med få
    kvinnor, såg det inte på samma sätt.

  23. "Det är bara jag, men en kvinnlig
    assistent, en kvinnlig lektor."

  24. "Här finns vägen för mig
    att komma vidare."

  25. Detta är en bild
    som liknar det som Birgitta visade.

  26. Det här visar akademiker i Europa
    inom alla discipliner.

  27. Först på bilden... Nu ska vi se.

  28. De lila linjerna är andelen kvinnor-

  29. -och de gula, orangea, linjerna
    är andelen män.

  30. Här har vi de studenter som finns
    inom utbildningen, på mastersnivå.

  31. Och här är de som tar examen.

  32. Här är studenter på grundutbildnings-
    nivå och de som tar examen.

  33. Detta är i alla discipliner totalt.

  34. Här är de som börjar doktorera,
    de som disputerar.

  35. Sen kommer vi vidare till att man
    får en tjänst på universitetet.

  36. Till exempel forskarassistent,
    lektor, professor.

  37. Det brukar kallas för
    ett saxdiagram, det här.

  38. I början finns det väldigt många
    kvinnor, men de försvinner på vägen.

  39. Tittar man i naturvetenskap,
    som jag kommer ifrån, och teknik-

  40. -så finns det
    betydligt färre kvinnor från början.

  41. Men väldigt många tappas på vägen upp
    till professorsnivån här också.

  42. Ibland får man höra att bara vi matar
    in fler i systemet så fixar det sig.

  43. Men som Birgitta nämnde
    är det inte så enkelt.

  44. Inom vissa områden, biologi för mig-

  45. -har det under lång tid funnits
    många kvinnor på grundutbildningen-

  46. -men de har ändå försvunnit
    på vägen till professur.

  47. Det var kanske inte så konstigt
    att vi kände som vi kände.

  48. Vad får det för följder att kvinnor
    inte fortsätter inom naturvetenskap?

  49. Vi har färre kvinnor på de högre
    tjänsterna och i beslutande organ.

  50. Och om det då finns ett kvinnligt
    perspektiv så tappas det.

  51. Det finns inte heller några
    rollmodeller för de yngre kvinnorna.

  52. Som vi kände: Det finns ju inga...
    Det fanns en kvinnlig professor.

  53. Vi var ju jättemånga!
    Det var nog inte för oss.

  54. Studier visar att liten mångfald,
    detta är ju en slags mångfald-

  55. -leder till lägre effektivitet.

  56. Dessutom är det ju slöseri med
    talang, motivation och arbetskraft.

  57. Det behövs många fler inom
    naturvetenskap inom de närmsta åren.

  58. Om vi då väljer att tappa,
    eller står ut med att tappa kvinnor-

  59. -så kan det få konsekvenser.

  60. Det var en känsla. Vi har också
    ett val. Vem är jag och vad kan jag?

  61. Jag har ju förmånen att få presentera
    mig själv, även om Helena gjorde det.

  62. Men jag kan presentera mig
    som miljöforskare.

  63. Jag är projektledare, medarbetare,
    mamma till mina söner och vän.

  64. Jag kan också googla mig själv:
    "Hon ändrade på Nature och Science."

  65. Det låter ju bra.
    Det är ju en bra bild.

  66. Den bilden ska jag visa sen
    vad den bottnar i.

  67. Det är inte hela sanningen. Här har
    nån valt hur jag ska framställas-

  68. -och försökt visa på nån kompentens
    jag har, kanske inte all kompetens.

  69. Efter detta så får jag mer frågor
    om min miljövetenskapliga forskning-

  70. -bara för att jag har synts
    i ett sammanhang-

  71. -på en helt annan arena.

  72. Det var intressant. Det var viktigt
    att synas för att få finnas med.

  73. Ofta väljer vi inte att presentera
    oss själva, utan andra-

  74. -att framhäva nån annan, att citera
    nån, att bjuda in till konferens-

  75. -att bjuda in nån
    till att skriva i en tidskrift.

  76. Då kanske vi ska tänka efter.
    "Hur gör vi detta? På vilka grunder?"

  77. "Hur väljer vi?
    Vem är det som väljer och hur?"

  78. Vi vill ju tro att vi är objektiva
    och väljer den bäst meriterade.

  79. Men ofta väljer vi kanske
    utifrån nån stereotyp bild vi har-

  80. -som vi inte ens är medvetna om.
    Vi väljer nån från vårt nätverk.

  81. Det här med stereotyper,
    till exempel...

  82. Vi omger oss med mycket stereotyper
    i ett sätt att hantera vardagen.

  83. Studier visar att om man tar en bild
    på en kvinna bredvid en stol-

  84. -och så tar man en bild på en man-

  85. -och låter folk gissa längden på dem
    så gissar vi på medellängd.

  86. Kvinnan är 1,65, mannen är 1,80,
    trots att kvinnan kanske är längre.

  87. Jag kan reagera på par
    där kvinnan är längre än mannen-

  88. -trots att jag har levt med min man
    som är kortare i 20 år.

  89. Jag borde inte tycka
    att det är konstigt.

  90. Men detta är... Det normala i
    samhället är att vi har det så här.

  91. Det är inte så viktigt, men med
    andra saker har vi föreställningar-

  92. -och fattar beslut
    och gör val som kan drabba andra.

  93. Jag vill att vi ska
    reflektera över hur vi väljer.

  94. Är vi verkligen objektiva?

  95. Väljer vi på de grunder och utifrån
    de kriterier vi har satt upp?

  96. För nästan tre år sen kom en artikel
    i vetenskapliga tidskriften PNAS.

  97. Ceci & Williams: "Nu finns ingen
    diskriminering i review-processen."-

  98. -alltså när man granskar
    vetenskapliga artiklar.

  99. "Inte vid intervjuer
    eller anställning."

  100. "Så snedfördelningen vi ser
    beror på något annat."

  101. "Det beror kanske på val,
    på tillgången till forskningsmedel."

  102. "Det kan bero på
    vilka som arbetar deltid."

  103. Då undrar vi: Är det så här? Vad är
    det som är viktigt för en karriär?

  104. Naturligtvis måste du ha
    bra forskning, stort nätverk-

  105. -men du måste också
    uppmärksammas på något sätt.

  106. Till exempel genom att bjudas in
    till att hålla föreläsningar-

  107. -få kommentera andras forskning
    och få framstå som en auktoritet.

  108. Så Daniel Conley och jag
    satte oss ner och funderade.

  109. Vad kan vi titta på? Vi kan kartlägga
    hur många kvinnor respektive män-

  110. -som skriver i de delar i tid-
    skrifterna där man måste bjudas in.

  111. Så vem är det då som bjuds in?
    Ja, då behöver vi statistik.

  112. Vi gick igenom och tittade på
    artiklarna i "Nature" och "Science".

  113. "News and Views" i "Nature"
    och "Perspectives" i "Science".

  114. Det är runt 350 artiklar
    per tidskrift och år-

  115. -där man bjuds in
    att kommentera nåns annans forskning.

  116. Det har kommit något nytt och nån
    auktoritet sätter det i perspektiv-

  117. -och kommenterar det hela.
    Det är ju prestigefyllt att göra-

  118. -för det visar
    att du också är en auktoritet.

  119. Antalet artiklar. Det är
    mycket biologi/kemi/medicin.

  120. Fysik/astronomi/matematik, något
    färre. Miljövetenskap och geologi.

  121. Sen finns det lite övriga. Ekonomi,
    sociologi är en väldigt liten del.

  122. Dem har jag bortsett från
    i den kommande presentationen.

  123. Men då rör det sig om ungefär tolv...

  124. Ja, ja...

  125. Jag tror att det som finns med
    längre fram är drygt 1 200 artiklar.

  126. Var det kvinnor eller män?
    Det är inte alltid lätt att avgöra.

  127. Man får googla. Vissa namn
    kan vara lite svårt att veta.

  128. Man får googla och leta upp personen.
    Man kan mejla-

  129. -och berätta vad vi håller på med. Vi
    lyckades ta reda på de allra flesta.

  130. För 2011 tittade vi också
    på deras anställning.

  131. Är man professor, doktorand,
    anställd på något företag?

  132. Ja. Så det gjorde vi för 2011 års
    data. Drygt 400 författare.

  133. Sen ville vi jämföra detta med hur
    många kvinnor som fanns inom området.

  134. Så skickade vi vår sammanställning
    till "Nature". Det såg ut så här:

  135. Det är svårt att veta vem som bjöds
    in, ibland är det en författare-

  136. -men flera har mer än en.
    Vem är det som är inbjuden?

  137. Här tittade vi bara på artiklarna
    med en författare, 2011.

  138. Det är ungefär 250 artiklar.

  139. Många är professorer
    vid något universitet.

  140. Ungefär hälften så många har
    en annan tjänst på ett universitet.

  141. Lika många jobbar
    inom nån annan organisation.

  142. Knappt tio inom varje kategori
    är kvinnor.

  143. Och sen har vi mellan 40 och 130 män
    i respektive kategori totalt.

  144. Så att utav de här
    242 författarna på ensamartiklar-

  145. -så är det lite drygt
    hälften professorer-

  146. -och tar vi in alla författare,
    även de som har tagit med nån annan-

  147. -så är ungefär hälften kvinnor,
    hälften män.

  148. Nej, hälften professorer, hälften på
    en annan tjänst. Inte kvinnor/män.

  149. Vi fick frågor. "Kan ni jämföra så?
    Vi bjuder bara in professorer."

  150. Nej, det gör ni inte. Ni bjuder även
    in folk på en lägre akademisk nivå-

  151. -och ni bjuder in folk
    som jobbar utanför en akademi.

  152. Gör den inbjudna författaren valet
    att ta med en manlig författare?

  153. Det kanske inte ligger på
    tidskriften, utan på författarna?

  154. Jag tror inte att detta skiljer sig
    mellan kvinnor och män-

  155. -och det kunde vi inte se heller,
    att män hellre väljer män.

  156. Och på tidskrifterna är det lika
    många kvinnor som män som jobbar-

  157. -så jag tror inte
    att det är ett medvetet val.

  158. Utav de drygt 800 artiklar där
    det fanns en författare per artikel-

  159. -alltså de som har bjudits in, är
    ungefär 10 % kvinnor och resten män.

  160. Och tittar vi på alla 1 700
    författarna så är mönstret detsamma.

  161. Kanske att man har tagit med
    något fler kvinnor.

  162. För de två olika tidskrifterna:
    "Nature" och "Science".

  163. Mönstret är i princip detsamma.

  164. Vi gör ungefär samma val som
    tidskriften gör när vi är författare.

  165. Vad ska vi då jämföra med?
    Var ska vi hitta siffror på detta?

  166. EU har väldigt sammanställt data
    på anställda inom akademier.

  167. Många olika data, men till exempel
    anställda inom akademi, professorer.

  168. Men det är lite grova data,
    naturvetenskap.

  169. Vi ville ju dela upp det
    i biologi/kemi/medicin-

  170. -fysik/astronomi/matte,
    miljövetenskap och geologi.

  171. Då hittade vi... Många är européer,
    men framför allt är det amerikaner.

  172. Så då tänkte vi
    jämföra med amerikanska data.

  173. Man kan titta på de som har
    disputerat och är forskare i USA.

  174. Man kan också titta på de som är
    "full professors", den högsta graden.

  175. Den som var längst ut
    i mitt diagram på saxen.

  176. Det är inte bara professorer, så vi
    tittade på alla anställda forskare-

  177. -inom de olika kategorierna.

  178. Vi skickade en liten kort grej
    till "Nature"-

  179. -med i princip den här informationen.

  180. I de första staplarna i varje är det
    från "Nature" och sen "Science".

  181. Det ser ungefär likadant ut.
    Båda tidskrifterna...

  182. ...har valt kvinnor i betydligt
    lägre utsträckning än vad de finns.

  183. Den här röda linjen visar hur många
    kvinnor det finns inom fältet-

  184. -som man skulle kunna välja.

  185. Särskilt tråkigt såg det ut på miljö-
    vetenskap och geologi, mitt område.

  186. Det var knappt 4 % utav de inbjudna
    författarna som var kvinnor-

  187. -och det är ungefär 20 % anställda.

  188. Ja, det var lite tråkigt.

  189. Lite senare förra hösten, 2012,
    publiceras i PNAS-

  190. -en artikel där författarna
    hade skickat ut ett CV-

  191. -till professorer
    på amerikanska universitet.

  192. De hade frågat: "Skulle du
    anställa den här personen?"

  193. Det var studenter som var klara,
    men som ville hitta nån...

  194. ...ja, jobba på ett labb
    innan man blir doktorand.

  195. Så man frågade: "Kan du bedöma
    kompetensen på den här personen?"

  196. "Skulle du anställa personen?"
    "Hur mycket stöd skulle den få?"-

  197. -vilket är viktigt för att man ska ha
    intresse att fortsätta som doktorand.

  198. Den skickades
    både till män och kvinnor.

  199. Det man gjorde var att man ändrade
    namnet. Var det John eller Jennifer?

  200. Då hade man testat att de här namnen
    gav folk samma uppfattning-

  201. -så det skulle inte bero på namnet,
    utan att det var en man eller kvinna.

  202. Det man fann var
    att John bedömdes mer kompetent.

  203. Det var troligare att han skulle
    anställas, få mer stöd och högre lön.

  204. Är det det här man möter när man
    har blivit klar med sin utbildning?

  205. Då är det kanske inte så konstigt
    att vi tappar kvinnor på vägen.

  206. Kvinnliga och manliga professorer
    gjorde samma bedömning.

  207. De rankade den manliga sökanden
    högre än den kvinnliga.

  208. De fick ju bara ett av breven, så de
    såg ju inte att de var identiska-

  209. -men man skickade
    till olika universitet.

  210. Det här är lite vad
    Wennerås & Wold visade redan 1997.

  211. Kompetensen som
    Medicinska forskningsrådet...

  212. Den kompetensbedömning
    man fick på sin ansökan-

  213. -jämfört med om man sammanställde
    de publikationer som man hade-

  214. -och det underlag som fanns,
    det mätbara underlag som fanns-

  215. -så bedömdes kvinnorna mindre
    kompententa än sina manliga...

  216. ...ja, de andra som sökte pengar
    som var män.

  217. Men vad är det då som händer?
    Reflektion, kanske.

  218. Det gick ungefär tre månader och sen
    vaknade vi en morgon till en ledare-

  219. -som hette "Nature's Sexism".

  220. De tog upp både vårt inlägg och den
    tidigare artikeln av Moss-Racusin...

  221. ...och hade börjat fundera på
    vad de gjorde.

  222. De har ju tillgång till mer data.
    Vi kunde ju bara titta på vad vi ser.

  223. De har ju andra data. De redovisade
    att de hade 54 % kvinnor anställda-

  224. -som editorer, som team leaders.

  225. "Men vem är det vi porträtterar?"
    Ganska mycket män.

  226. "Vem är det vi bjuder in?"
    Ganska mycket män.

  227. Det här var inte så bra. De tänkte:

  228. "Vi ska inte kompromissa med att
    det behövs kompententa forskare"-

  229. -"men vi kanske ska fundera på
    hur vi väljer."

  230. "Vi kanske inte bara ska ta den vi
    brukar tänka på, utan tänka efter"-

  231. -"innan vi väljer vem som ska
    få kommentera artiklarna."

  232. Jättekul, tycker jag.

  233. Sen tänker man då:
    Blir det nån handling?

  234. Så när det hade gått nästan ett år...
    Eller det gick ett år.

  235. Så sammanställde jag igen
    hur det såg ut-

  236. -under året som gått
    sen de publicerade det här.

  237. Och till min glädje så...

  238. Miljövetenskap/geologi är i paritet
    med hur många som finns inom fältet.

  239. Förbättringar
    även inom andra områden.

  240. Det är alltså den andra stapeln
    hela tiden som är det senaste året.

  241. Jättebra! Det hade hänt något.

  242. Jag skickade naturligtvis detta
    till "Nature" och sa tack.

  243. Det är viktigt att lyfta fram...
    de som finns i gruppen.

  244. Vi var inte ute efter 50/50, utan
    att representera forskarsamhället.

  245. Det är så vi kan börja.

  246. Tre veckor senare hade de
    en ny ledare, "Gender progress(?)"-

  247. -där de hade sett att de var bättre
    på att porträttera kvinnor-

  248. -bättre på det
    som jag redan har visat här.

  249. Att bjuda in kvinnor till att få
    presentera andras forskning.

  250. "Men det finns fortfarande fält
    där vi inte..."

  251. Där det kan vara andra saker. De bjöd
    in till att granska andras forskning.

  252. Där var det ofta kvinnor,
    tyckte de, som tackade nej.

  253. Det kunde ju tyda på att kvinnor hade
    andra uppdrag, för att de är kvinnor.

  254. Men de avslutar det hela
    med att säga:

  255. "Läxan vi har lärt oss
    är att anstränga oss ännu mer."

  256. Det hoppas jag verkligen.
    Tack så mycket.

  257. Tack så jättemycket, Johanna.
    Otroligt spännande.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet "Jämställdhet i akademin - från siffror till handling". Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Högskolepersonal, Högskolestuderande, Högskolor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Kvinnor inom högskolan, Undervisning, Vetenskaplig publicering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Kan positiv särbehandling vara rätt?

Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, pratar om positiv särbehandling och lika möjligheter vid anställnings- och antagningssituationer. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Ett samtal om jämställdhet i akademin

Sociologiforskaren Birgitta Jordansson och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, besvarar frågor om jämställdheten vid de högre lärosätena. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

När pojkar blir män - manligt ledarskap

Jesper Fundberg, forskare i etnologi och lärare i idrottsvetenskap, pratar om bland annat normer, patriarkala strukturer och manligt ledarskap. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Workshop om jämställdhet

Sofia Falk, vd för Wiminvest, leder en workshop om karriärmöjligheter inom akademin. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Inledning

Annette Granéli, ledamot av Sveriges unga akademi, inleder seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Hon berättar om akademins arbete och temat för seminariedagen. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss