Titta

Språket bär kunskapen

Språket bär kunskapen

Om Språket bär kunskapen

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Skolverket efterlyser det, och Pisa-undersökningen bekräftar behovet. Men ämneslärare har mycket som ska in i sitt ämne och många anser också att de inte har tillräckliga specialkunskaper i svenska. I två program följer vi hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Till vardags undervisar Karin Rehman nyanlända i svenska på SPRINT-gymnasiet i Stockholm och Teresia Brzokoupil är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka.

Till första programmet

Språket bär kunskapen: Att identifiera svårigheterDela
  1. Tänk dig att du som ämneslärare
    märker att elever kan ditt ämne-

  2. -men stupar på språket.

  3. Du förenklar därför
    språk och undervisning-

  4. -men får reda på
    att det är fel väg att gå.

  5. Lösningen är
    ett språkutvecklande arbetssätt.

  6. Men hur går sånt till?

  7. Vi har sammanfört en NO-lärare med
    en svenska som andraspråks-lärare.

  8. Kan en ämneslärare få elever
    att lyckas bättre-

  9. -bara genom att jobba med språket?

  10. Teresia Brzokoupil har jobbat
    på Trädgårdsstadsskolan i nio år.

  11. Hon är högstadielärare i matte och NO
    och pigg på nya idéer.

  12. Jag är en lärare som ofta jobbar med
    att testa nya saker.

  13. Ibland måste man släppa sin prestige
    och våga prova olika tekniker.

  14. När låter det mer? Vad är det som gör
    att du får en skillnad?

  15. Ju mer jag lär mig hur elever tänker,
    desto mer inser jag hur lite jag kan.

  16. Det finns
    en stor värld med hjärnforskning-

  17. -och hur mycket man kan lära sig om
    hur eleverna funkar.

  18. Läraren Karin Rehman
    värnar om elevernas självförtroende.

  19. Jag gillar inte
    när man låter elever misslyckas.

  20. Jag tycker om när man ger dem
    bra möjligheter att lyckas.

  21. Karin undervisar nyanlända
    i svenska som andraspråk.

  22. Hon tycker att det är självklart att
    arbeta språkinriktat i alla ämnen.

  23. Språket är kunskapen i varje ämne.

  24. Ska man kunna visa sin kunskap måste
    man ha språket för det ämnet.

  25. Och i stället för att
    förenkla språket-

  26. -ska man jobba med att stötta språket
    så att eleverna förstår.

  27. Kan nån förklara
    vad neutronen i kärnan är?

  28. Teresias klass har
    en fjärdedel flerspråkiga.

  29. -Hur är atomen uppbyggd?
    -Plus och minus.

  30. Den har plus och minus.

  31. Det man skjuter bort är neutronerna,
    de som inte har nån laddning.

  32. Ofta i lektionssituationer
    upptäcker jag-

  33. -att eleverna inte förstår
    många ord och begrepp.

  34. -Vad gör man när man klyver?
    -Delar uranatomen på mitten.

  35. Det finns ord i biologin, fysiken,
    kemin och matematiken-

  36. -som jag direkt förstår är svåra.
    För de är nya.

  37. Men de frågade om ord som jag aldrig
    hade tänkt att de skulle fråga om.

  38. Det kunde vara ord som "däremellan".

  39. Eller vad det betyder när det står
    "bistå".

  40. Här är styrstavar,
    det är bränslestavar.

  41. -Förstår ni vad styrstavar är?
    -Ja.

  42. Och jag har ett ansvar för
    att de ska och vill förstå.

  43. De tänker inte:
    "Jag vill inte förstå."

  44. Men däremot ger nog många barn upp.

  45. Hej. Viktor,
    kan du upp stolen där borta sen?

  46. De som jobbar med svenska som andra-
    språk arbetar språkutvecklande.

  47. Mycket ny kunskap
    kring språk och lärande-

  48. -kommer från forskning
    om flerspråkighet.

  49. Är det ett frågetecken?
    Är det inte ett frågetecken?

  50. Vad kan det heta då? Utropstecken.

  51. -Utropstecken.
    -Det ska vara direkt här efter "hej".

  52. Jag tyckte aldrig att skolan var kul.

  53. Jag ifrågasatte rätt mycket.
    Jag slutade efter nian.

  54. Men jag har också funderat över
    om ointresset kom av-

  55. -att jag inte begrep. Det var kanske
    för att jag inte hade språket.

  56. Titta och skriv på samma sätt.
    Men det kan vara lite annorlunda.

  57. Vi har Nils och vi har Mohamed.
    Vem ska vi ha här?

  58. Under fyra träffar
    ska Karin handleda Teresia.

  59. Karin ska lära ut metoden hon
    använder på sina flerspråkiga elever.

  60. Metoden cirkelmodellen
    är en del av genrepedagogiken.

  61. Karin är övertygad om att ett språk-
    inriktat arbetssätt hjälper alla.

  62. -Hej. Teresia.
    -Karin.

  63. -Vilken fin skola ni har.
    -Jag är väldigt stolt över den.

  64. Vilka svårigheter har du sett?

  65. Det finns samma svårighet,
    men en grad av svårighet i det.

  66. Det är att man inte har så mycket
    begrepp och vanliga ord-

  67. -så att man kan tillgodogöra sig
    en text oavsett ämnet.

  68. Inte bara
    de ämnesspecifika orden saknas-

  69. -utan även så mycket av det andra
    språket som ligger utanför.

  70. Både vanliga ord och ämnesord?

  71. Många vanliga ord eller sammansatta
    ord som är märkligt sammansatta.

  72. Ofta på prov kan jag tycka-

  73. -att jag får ett svar som är
    nästan "copy paste" av boken.

  74. Också om det är en textinlämning
    eller en muntlig redovisning-

  75. -kan jag fundera hur mycket eleven
    har förstått.

  76. Du är ovanlig i att du redan ser
    att språket spelar så stor roll.

  77. Att du är intresserad av
    att jobba med det känns jätteroligt.

  78. Har du nyanlända som inte kan svenska
    men som har kunskaperna med sig?

  79. -Inte i den här klassen.
    -Finns det flera språk i klassen?

  80. Och var använder de i så fall
    sina olika språk?

  81. Vi har ett flertal elever
    som är flerspråkiga.

  82. I skolan använder de bara svenska.

  83. Sitt eget språk, eller sitt
    hemmaspråk är verkligen just det.

  84. I vår klass har vi serbokroatiska,
    filippinska, persiska-

  85. -arabiska, finska,
    portugisiska och spanska.

  86. Föräldrars akademiska bildning
    spelar också roll-

  87. -för elevers språkutveckling.

  88. Alla har inte samma förutsättningar
    när man börjar i skolan.

  89. En del har med sig mycket språk,
    andra mindre.

  90. Skillnaderna blir större och större.

  91. Jag tänker inte mer eller mindre,
    utan olika.

  92. Ja, kanske...

  93. Man har ett vardagsspråk
    som man pratar hemma.

  94. Om man spelar fotboll eller dansar
    har man ett språk för det.

  95. Jag vill inte värdera dem.
    Jag tänker att språk är olika.

  96. Det har du nog rätt i.
    Så har jag inte tänkt.

  97. Vårt jobb är att se till
    att eleverna får skolspråket.

  98. Språk är olika.

  99. Okej.

  100. Du ska få ett ord av mig.
    "Register".

  101. Det är en skala
    från vänster till höger.

  102. Så här blir det för dig.

  103. Här är vardagsspråket.

  104. Det som jag måste kunna för att
    klara mig hemma och med kompisar.

  105. Här är skolspråket.

  106. Det som jag måste kunna
    för att klara skolan.

  107. Vi behöver börja med våra elever-

  108. -i det som de kan, i vardagsspråket.

  109. Sen ska vi ta med dem
    upp till skolspråket.

  110. Det här kan man använda... Man kan
    ha ordet med sig för att tänka:

  111. "Hur ska jag jobba så att vi går från
    vänster till höger på registret?"

  112. Aha... Ja.

  113. Jag har en bild som jag tror
    att du möjligen känner igen.

  114. Den ser ut så här. Undervisnings- och
    lärandecykeln. Eller cirkelmodellen.

  115. -Jag har aldrig sett den.
    -Det är fyra steg.

  116. Första delen handlar om
    att bygga upp kunskap på området.

  117. Det har ämneslärare alltid gjort.
    Det är den stora delen.

  118. Del två är att bygga modeller.

  119. Att använda modelltexter i nån form.

  120. Man kan skriva dem, men man kan
    framför allt packa upp texter.

  121. Bena ut och förklara.
    "Vad betyder det här?"

  122. Efter det ser man till
    att man skriver tillsammans.

  123. Du och eleverna skriver ihop.

  124. Inte förrän efter det checkar man av
    att eleverna tycker-

  125. -att de har koll på det
    och kan skriva individuellt.

  126. Undervisnings- och lärandecykeln.
    Eller cirkelmodellen.

  127. -Och så kör vi på det här.
    -Gud, vad roligt.

  128. Första delen, att bygga upp
    kunskapen, gör alla lärare.

  129. Även sista delen, att eleverna
    ska redovisa vad de har lärt sig.

  130. Det speciella är
    de mellanliggande stegen.

  131. De har fokus på språket.

  132. När vi jobbar språkinriktat-

  133. -är det för att kunna undvika
    fallgropar i språket.

  134. Sånt som är svårt för eleverna.
    Det kan vara ämnesord.

  135. Det som är speciellt för ämnet.
    Det jobbar de flesta lärare bra med.

  136. Men sen finns det nåt annat
    som vi gör.

  137. Vi packar ihop en massa ord
    för att vi vill vara effektiva.

  138. Då gör vi substantiv utav dem.
    Det kallas att man nominaliserar.

  139. De orden måste man packa upp.

  140. Det är som en stängd låda
    som man måste öppna.

  141. Ibland är det inte självklart att
    den första betydelsen är den man ser.

  142. "Hushållning", till exempel.

  143. Det betyder inte ett hushåll
    där nån bor.

  144. Det kan betyda att man är sparsam.

  145. Sen finns det sambandsord
    där vi bygger ihop språket.

  146. De är inte självklara för alla.

  147. Om man får hjälp med
    t.ex. sambandsorden-

  148. -och hjälp med den sortens uttryck
    som är speciella-

  149. -då kan eleverna skriva bättre
    redan från början.

  150. En vecka har gått. Dags att jobba med
    första steget i cirkelmodellen.

  151. Med innehållet. Att bygga kunskap.

  152. I dag ska jag prova en liten del av
    programmet "Reading to Learn".

  153. Idén är att man undervisar tydligt.

  154. Och att man använder det som eleverna
    är vana vid i skolan.

  155. Elever är vana vid
    att vi ställer frågor och de svarar.

  156. Skillnaden är
    att vi ska förbereda eleverna-

  157. -så att de alltid kan svara rätt.

  158. Det är konstigt att tänka så
    första gången.

  159. Arbetsgången är att man först
    förbereder för läsning-

  160. -genom att läsa hela meningen.
    Sen förbereder man på ordnivå.

  161. Då har man plockat ut det som man
    tror är viktigt för eleverna.

  162. Där formulerar jag en fråga.

  163. Tredje steget är
    att eleven ska kunna svara.

  164. Då bekräftar jag det och säger:
    "Bra. Rätt svar."

  165. Och så markerar jag det i texten.

  166. När jag har gjort det
    kommer det sista steget: utveckla.

  167. Där kliver man in som lärare.

  168. Du får ha överseende med mina försök
    till utveckling i fysik.

  169. Jag börjar med att läsa
    första meningen.

  170. "Allt som låter skapar vibrationer."

  171. Här finns ett ord som beskriver
    en av ljudets egenskaper.

  172. Ordet betyder ungefär
    att det skakar.

  173. -Kan du se vilket ord det är?
    -Vibrationer.

  174. Vibrationer. Bra. Jag tror
    att man kan vara så här tydlig.

  175. Det blir spännande att se om det
    funkar på dina elever eller om de:

  176. "Kom igen. Det där fattade vi."

  177. "När vibrationerna breder ut sig i
    luften kallas de ljudvågor"-

  178. -"och har likheter med vattenvågor."

  179. Vad kallas vibrationerna i luften?
    - Viktor?

  180. -Ljudvågor.
    -Ljudvågor.

  181. Hur ser en vattenvåg ut?

  182. Vad tänker ni
    när ni tänker en vattenvåg?

  183. När man landar i vattnet
    sprider sig vågor åt alla håll.

  184. Så om du hoppar i blir det vågor åt
    alla håll. Det är lite det de menar.

  185. Vattenvågor beter sig
    som ljudvågor beter sig.

  186. Man kan behöva packa upp
    andra ord också.

  187. Speciellt för flerspråkiga elever.
    Jag tänker på "räkna efter".

  188. Det betyder inte att man räknar
    senare, utan att man räknar ut.

  189. "I ett möblerat rum sugs ljudet upp."

  190. För dem har nog "suga upp"
    med munnen att göra.

  191. Att hitta såna svårigheter
    är sfa-lärare bra på.

  192. Sånt kan man behöva jobba med. Det är
    kul att du och jag jobbar med det nu.

  193. För jag tror inte
    att det är så vanligt.

  194. Det är svårt att hålla sig till
    en metod som man inte är så van vid.

  195. "I ett möblerat rum sugs ljudet upp
    av möbler, mattor och gardiner"-

  196. -"så att ljudet låter
    helt annorlunda."

  197. Vad då "sugs upp"?

  198. Sitter det dammsugare i möblerna
    som gör att ljudet försvinner?

  199. Ljudet har inte lika stor plats
    att studsa på.

  200. En jättebra förklaring.
    Det studsar inte lika hårt.

  201. Det bryts ner.
    För det är ju inte så att möblerna...

  202. Möblerna suger inte upp ljudet
    på det sättet.

  203. Man brukar prata om att tavlor
    och gardiner absorberar ljudet.

  204. Det är ett annat ord
    för att suga upp nånting.

  205. Jag ska försöka hitta
    ett annat sätt att förklara det på.

  206. -Hur gick det att läsa med eleverna?
    -Bättre och sämre än vad jag trodde.

  207. I början blev det svårt för jag är
    inte van och det blev stolpigt.

  208. Jag blir inte mig själv, och de säger
    inte halv sju p.g.a. det.

  209. Växelverkan blir inte som vanligt.

  210. Jag är aldrig i ett så tyst klassrum.
    "Men du ställde ju ingen svår fråga."

  211. När man skulle försöka fråga
    vad det egentligen stod i texten.

  212. Även om jag har flera elever
    som är flerspråkiga-

  213. -är de i grund och botten duktiga på
    det svenska språket för det mesta.

  214. Men så tänker jag att de kände
    att de ändå får hjälp med texten.

  215. Den blev deras egen
    och de förstår texten.

  216. Sen insåg jag att begreppen "absor-
    bera" och "suga upp" är konstiga.

  217. Det kan man i stort sett inte
    förklara.

  218. Jag tänkte när jag gick in på
    lektionen: "Det här förstår jag."

  219. Jag vet ännu inte riktigt hur det är.
    Jag måste prata med mina kollegor.

  220. "Vad är det vi säger här
    och hur förklarar vi det?"

  221. "'Ljud sugs upp.'
    Ja, vad då 'ljud sugs upp'?"

  222. Jag vet ju inte vad jag menar själv.

  223. Jag kan nog förklara på en avancerad
    nivå som inte är för dem.

  224. Men hur ska jag förklara det
    när man går i årskurs åtta?

  225. Kommer Teresia att reda ut begreppen
    och eleverna uttrycka mer än tystnad?

  226. Och när det går det upp ett ljus
    för hela klassen?

  227. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att identifiera svårigheter

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket bär kunskapen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Att identifiera svårigheter

Avsnitt 1 av 3

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Avsnitt 2 av 3

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Avsnitt 3 av 3

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Mattemissionären

Sabine Louvet är lärare på Äppelviksskolan i Bromma. Hon har tagit sitt engagemang för matematik och NO-ämnena långt utanför klassrummet. Hon har tatueringar som föreställer en miniräknare och en dna-spiral. Dessutom medverkar hon i en podcast om skolan och som programledare för ett matteprogram i tv.

Fråga oss