Titta

Språket bär kunskapen

Språket bär kunskapen

Om Språket bär kunskapen

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Skolverket efterlyser det, och Pisa-undersökningen bekräftar behovet. Men ämneslärare har mycket som ska in i sitt ämne och många anser också att de inte har tillräckliga specialkunskaper i svenska. I två program följer vi hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Till vardags undervisar Karin Rehman nyanlända i svenska på SPRINT-gymnasiet i Stockholm och Teresia Brzokoupil är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka.

Till första programmet

Språket bär kunskapen: Att stötta skrivandeDela
  1. Tänk dig att du som ämneslärare
    märker att elever kan ditt ämne-

  2. -men stupar på språket.

  3. Du förenklar därför
    språk och undervisning.

  4. Men får reda på
    att det är fel väg att gå.

  5. Lösningen är
    ett språkutvecklande arbetssätt.

  6. Men hur går sånt till?

  7. Vi har sammanfört en NO-lärare med
    en svenska som andraspråks-lärare.

  8. Kan en ämneslärare få elever
    att lyckas bättre-

  9. -bara genom att jobba med språket?

  10. Teresia är högstadielärare i NO.

  11. Hennes elever
    har ofta problem med språket.

  12. Inte bara det ämnesspecifika språket
    saknas, utan även det som är utanför.

  13. Karin handleder Teresia i
    språkutvecklande arbetssätt.

  14. Vi ska ta med dem upp
    till skolspråket.

  15. -Karin har en språkarbetsmetod.
    -Cirkelmodellen.

  16. Jag har aldrig sett den.

  17. I den skriver man ihop
    innan eleverna skriver själva.

  18. Man benar ut och förklarar
    vad orden betyder.

  19. Steg 1 är att visa ett innehåll
    och kunna förklara begreppen.

  20. "Absorbera" är ett annat ord
    för att suga upp ljudet.

  21. Jag ska försöka förklara det på ett
    annat sätt. - Vad då "ljud sugs upp"?

  22. Det har gått några veckor.

  23. Nu ska Teresia och Karin analysera
    det språkliga i en text.

  24. En mall som eleverna sen ska använda
    i sitt eget skrivande.

  25. Karin och Teresia ska göra
    en dekonstruktion.

  26. Nu ska du få packa upp,
    dekonstruera en text.

  27. Det är en labbrapport om jod.
    Det är inte akustik och optik-

  28. -som ni håller på med nu.
    Men språkmässigt och strukturmässigt-

  29. -är det samma sorts text som eleverna
    ska skriva efter en labb.

  30. Jag tänkte att du skulle börja så här
    med eleverna. Nu är du elev.

  31. Varsågod. Här är en annan elev.

  32. Ah!

  33. Ser du? Jag behöver inte säga nåt.

  34. Du börjar plocka isär,
    sortera och titta.

  35. Om jag hade sagt: "Vi ska jobba med
    det här." Vad hade du gjort då?

  36. Jag hade nog väntat på
    nästa instruktion.

  37. Man kan tänka att det är fånigt i
    årskurs åtta. Fast jag tror inte det.

  38. Blanda dem, vänd upp dem och se
    om ni kan se vad det är för nåt.

  39. En labbrapport.

  40. Här!

  41. När eleverna får texten i bitar
    måste de börja läsa.

  42. De måste fundera på
    vilken ordning saker ska komma i.

  43. På flera nivåer. Dels behöver man
    koppla ihop rubrik och text.

  44. Dels behöver man se
    i vilken ordning de ska ligga.

  45. Det är ett sätt
    att skärpa uppmärksamheten.

  46. Den andra vinsten är att man får
    en text på två elever.

  47. Då måste de snacka med varann.

  48. Då är de inne i texten
    på ett helt annat sätt.

  49. Det är bra med mallar,
    för annars skriver de likadant-

  50. -oavsett ämne. De behöver se
    att det finns fem olika texttyper-

  51. -med olika struktur
    och olika språkliga drag.

  52. Återberättande.
    Det berättar vad som hänt.

  53. Narrativ berättar också,
    men där finns en konflikt.

  54. Beskrivande text.

  55. En förklarande text förklarar
    hur nåt fungerar.

  56. Och till slut
    den argumenterande texten.

  57. Har man dem med sig
    klarar man av skolans texttyper.

  58. Som i en labbrapport,
    där man ska beskriva och förklara.

  59. De flesta börjar bli lite småfärdiga.

  60. Kan ni hålla upp
    vilken lapp som borde vara överst?

  61. -Vilken lapp borde vara överst?
    -Namn, datum, klass.

  62. Det är viktigt
    att veta vem som har gjort den.

  63. Vad kommer sen i en labbrapport?

  64. Då säger nog nån elev
    att det ska komma en rubrik.

  65. Då flyttar du ner till rubriken.

  66. Nu vill jag att du läser
    vad det står till höger.

  67. Läs igenom det och formulera det sen
    som du själv vill.

  68. "Påstående eller fråga."

  69. Jag har nog aldrig sagt
    att det kan vara både och.

  70. Då vill jag beskriva det som
    ett språkligt drag i en rubrik.

  71. Det kan du säga till eleverna.

  72. Jag tror att de har lätt för rubriker
    men när jag tänker på det nu-

  73. -har de inte det. De frågar ofta
    vad de ska skriva som rubrik.

  74. För mig är det svaret på varför ele-
    ver inte lämnar in uppgifter i tid.

  75. De förstår inte riktigt hur de ska
    skriva. Då vet man inte hur man gör.

  76. Gud, vad svårt!

  77. "Inifi... Infinitivformen av verbet."

  78. Att man startar uppgifter
    med att skriva "att".

  79. Jag vet inte
    hur jag ska förklara det.

  80. När man ska berätta om uppgiften kort
    med en mening-

  81. -kan man använda infinitivformen.
    Alltså "att".

  82. "Att hetta upp jod."

  83. Då har man givit en uppgift
    som är utan tid.

  84. Jag talar inte om när jag ska
    göra det. Därför är det en form-

  85. -som passar för den här rubriken.

  86. Jag tar nog nästa också då.

  87. "Fasövergångar och förändringar"
    är två ord som från början är verb.

  88. Men de är omgjorda till substantiv.

  89. Det kallas att man nominaliserar.
    Det ordet kan man lära eleverna.

  90. Det blir ett begrepp för språket
    som man har hjälp av.

  91. Jag kan känna
    att när man ska prata om sånt-

  92. -är jag inte trygg i det själv.
    Får jag frågor kan jag inte svara.

  93. Ibland skriver ni: "Sen tog vi..."

  94. "Sen gjorde vi...
    Sen gjorde vi det..."

  95. Det blir en upprepning.

  96. Om man i stället börjar med t.ex.
    "Först"...

  97. Det är klart att det är
    en omställning för lärare-

  98. -att börja jobba med
    tydligare modeller.

  99. "Därefter gjorde vi det här..."

  100. Men gör man det i början
    och i varje ämnesområde-

  101. -har man igen det sen.

  102. Du behöver inte rätta så mycket
    i efterhand.

  103. När man markerat med rödpennan
    och lämnat tillbaka en text-

  104. -är texten redan död.

  105. Elever försöker kanske ändra, men går
    inte in i texten på det sättet igen.

  106. Det är svårt att verkligen
    förändra nånting.

  107. Då är det bättre
    att jobba rätt från början.

  108. "Joden började ryka
    och luften i bägaren blev lila."

  109. -Du har en fråga.
    -Varför använder du dåtid?

  110. Om jag hade skrivit
    "joden börjar ryka"-

  111. -då är det nånting
    som händer just nu. Hela tiden.

  112. Om du beskriver utförandet i dåtid-

  113. -är det ju så att när du skriver
    labben är den gjord i dåtid.

  114. Jag ska läsa innantill:

  115. "I resultatet använder man inte tids-
    ord på samma sätt som i utförandet"-

  116. -"eftersom flera saker
    kan ske samtidigt."

  117. Jag är nybörjare på det här.

  118. Jag är van vid att ge dem fakta
    och sen ett prov.

  119. Visst kan man ha roliga saker
    däremellan.

  120. Men just att göra så mycket
    kring språket är jättesvårt.

  121. På Skarpatorpsskolan
    jobbar alla lärare språkutvecklande.

  122. Även Stefan,
    som är skolans slöjdlärare.

  123. Stefan undervisar
    med hjälp av loggbok.

  124. I loggboken beskriver eleverna
    sin arbetsprocess-

  125. -och de använder den
    för att utveckla språket.

  126. Nära Stefan finns även
    andraspråksläraren Susanna.

  127. Han använder bara sambandsordet
    "sen". Han behöver bygga ut texten.

  128. Han använder sig av två meningar.
    Han skulle kunna göra den längre.

  129. När jag har kommenterat
    brukar han oftast utöka.

  130. -Där har han "för att".
    -Just det.

  131. -Här har du skrivit om språket.
    -Ja. Mer vad, hur och varför.

  132. Jättebra. Ämnesorden ser man
    att han behärskar.

  133. "Svarvstål" vet knappt jag
    vad det är.

  134. Han frågar vad det är för maskiner
    och verktyg.

  135. Problemet är att bygga ut texten
    så att den blir längre.

  136. -Det kan vi hjälpa honom med.
    -En annan elev skriver mer.

  137. Hon har bättre ordflöde
    mellan orden.

  138. Det ser man.
    Hon har skrivit långt och ingående.

  139. "Jag löste det genom att..."
    Man har snygga sambandsord där.

  140. "Genom att." Då blir det också
    mycket längre meningar.

  141. Det vore egentligen perfekt-

  142. -om de kunde få titta på
    varandras texter.

  143. Att man har kamratbedömning.

  144. För kanske femton år sen
    hade vi 35 procent-

  145. -som hade ett annat språk än svenska
    hemifrån.

  146. I dag är vi uppe i kanske 75 procent.

  147. Det är jätteviktigt att vi ser
    vad som är svårt i språket.

  148. Då måste alla lärare se det.

  149. Inte bara språklärarna.

  150. Då skulle vi aldrig hinna ge dem
    den hjälp de behöver.

  151. Vad är det svåraste för mig
    att bedöma?

  152. -Kan du det?
    -Nej, jag kommer inte ihåg.

  153. -Nadja?
    -Analysera och värdera.

  154. -De här: analysera och värdera.
    -Vad betyder orden?

  155. -Analysera: Varför gick det snett?
    -Man ska tänka och förklara.

  156. -Var ska vi göra det?
    -I loggboken.

  157. Där vill jag att du ska skriva. Jag
    vill gå igenom det lite mer med er.

  158. Hur ni kan skriva ännu bättre.

  159. Det här är en träningssak. När ni går
    i nian är ni bäst på det här.

  160. Eller hur? Titta vilken färgglad sak.

  161. Det här är från era loggböcker.

  162. Okej. Ser ni att jag har gjort
    några ord lite tjockare?

  163. "För att". "Därefter".
    Såna ord är jättebra att använda.

  164. Läs igenom de här sen.
    Nu har jag loggböckerna.

  165. Jag har skrivit lite i dem.
    Då kör vi i gång med lite slöjdande.

  166. Det ska gängas.
    Det här är en gängstav.

  167. Jag är ingen hejare på svenska.
    Men jag lär mig.

  168. Och jag behöver ha loggboken
    för att kunna göra ett bra arbete.

  169. För att kunna ge eleverna
    en rättvis bedömning.

  170. Så fort eleverna får feedback
    i böckerna blir de stolta.

  171. Kan man göra eleverna stolta
    vill de ge tillbaka.

  172. Det blir en win-win-situation.
    De vinner min stolthet-

  173. -och när jag ger dem stolthet
    får det en positiv spiral.

  174. Bra, Nemo. Förklara för honom.
    Jättebra.

  175. Titta här. Det här är en rulle.

  176. Stefan jobbar så att han svarar
    med en kommentar.

  177. Då blir eleverna på nåt sätt varse om
    hur viktigt det är med språket.

  178. Det tycker också Stefan.

  179. Han inte bara svarvar och har en spik
    i munnen när han jobbar.

  180. Han tycker också att språket
    är väldigt viktigt.

  181. Om du ser en lampfot är den vaxad.

  182. Den kan du titta på
    om du vill ha den ytan.

  183. -Vad ska du göra nästa gång?
    -Vi ska koppla den till...

  184. -Man bryter strömmen.
    -Strömbrytare.

  185. -Bra. Strömbrytare.
    -Sen är den klar.

  186. Du har gjort ett jättefint arbete.

  187. Språket är viktigt. Med ett bra språk
    kan du få nästan vilket jobb du vill.

  188. Jättebra jobbat i dag.

  189. Det är de språkutvecklande
    arbetssätten som är framgångsrika.

  190. Det är ingen idé
    att försöka haspla över och tänka:

  191. "Jag har så mycket stoff
    som ska in i mitt ämne."

  192. Då upptäcker man
    att det inte har gått in.

  193. Då måste man ändå backa och göra om.

  194. Det tar sin tid.
    Men det når ett bättre resultat.

  195. Då är det det vi måste göra.

  196. Vi ska ha slöjd sen.

  197. Det låter inte
    när man gör det långsamt.

  198. Men den låter när man gör så.

  199. Teresia förbereder steg 3: Att klass
    och lärare skriver labbrapport ihop.

  200. Med hjälp av labbtexten
    i förra steget.

  201. De ska göra
    en gemensam konstruktion.

  202. Förra gången hade ni
    de här sönderklippta bitarna.

  203. Vi pratade mycket om
    hur man skriver en labbrapport.

  204. Vi gjorde den här mallen.

  205. Så här ser den mallen ut.

  206. Nu får ni varsin sån mall.

  207. Ni ska inte skriva nåt just nu.

  208. Jag vill
    att ni bara tittar på mallen.

  209. Kommer ni ihåg den? Vi pratade om
    vilket tempus man skulle använda.

  210. Skulle man använda presens
    eller dåtid?

  211. Ni ska skriva en rapport på labora-
    tionen om ljud. Använd er av mallen.

  212. Vad är en bra rubrik
    när vi jobbar med ljud?

  213. Kommer ni ihåg rent språkligt
    hur en rubrik skulle vara uppbyggd?

  214. -Alexander?
    -Som en fråga. "Vad är ljud?"

  215. Du tycker att en bra rubrik
    kan säga: "Vad är ljud?"

  216. Har ni förslag på andra rubriker?
    Vad kan man säga i stället?

  217. -Irma?
    -"Att undersöka ljud".

  218. Hur kan man beskriva
    försöket med det orangea röret?

  219. Vad gjorde vi först?

  220. -Viktor?
    -Vi vände upp och ner på röret.

  221. Vi vände ljudröret upp och ner.

  222. -Ska jag skriva så?
    -Ja.

  223. "Vi vände ljudröret upp och ner.
    Sen lyssnade vi hur det lät."

  224. "Vidare testade vi att hålla för ena
    änden och testa om det ändå lät."

  225. Då tittar vi på modelltexten.
    Under "struktur" har jag skrivit:

  226. "Utförandet ska vara så tydligt
    att nån annan kan få samma resultat."

  227. Jag skulle inte riktigt förstå
    hur jag skulle göra.

  228. Alltså...

  229. Det är kanske för att man inte vet
    vad ett ljudrör är.

  230. Fast det finns
    i och för sig innan på material.

  231. Sen har jag skrivit på "utförande"
    att det är bra att använda bilder.

  232. Så visst, har man bilden ser man.

  233. "Vidare testade vi
    att hålla för ena änden på röret."

  234. "Och testa om
    det fortfarande lät."

  235. Här har du nog plockat med
    mycket av elevernas språk.

  236. Jag har försökt
    att inte påverka så mycket.

  237. Men är tanken att jag i
    den gemensamma konstruktionen-

  238. -ska komma med förslag
    hur de kan utveckla den?

  239. Nej, jag tror att du gör rätt.
    För att få med sig eleverna...

  240. Man måste börja med sina elever
    där de är. Om vi tar det här:

  241. Det är en mening.
    Och så lyssna på den här:

  242. Vilken tycker du är mest formell?
    Om man börjar med "jag" eller "att"?

  243. Pratar man formalitet är det "att".

  244. Då har vi flyttat oss till höger
    på registret.

  245. Just det. Det där!

  246. Den elev som skriver så...
    Jag har en hypotes.

  247. Jag tror att den eleven
    får högre betyg.

  248. -Tänker du överlag?
    -Ja.

  249. Att kunna uttrycka sig på det sättet
    och inte gå in i "jag".

  250. Nej. Jag har inte ens tänkt så.

  251. Det här kände jag
    att jag inte kunde förklara.

  252. Jag har inte tänkt på att det
    handlar om det formella språket.

  253. När jag gick i tvåan rättade jag en
    gång min iranska kompis språkbruk.

  254. Vår lärarinna sa
    att det skulle vi inte bry oss om.

  255. Vi skulle ändå aldrig lära oss tala
    korrekt svenska. Jag tog inte åt mig.

  256. Jag hade uppfostrats till att tro
    att jag kan bli bäst.

  257. Men jag undrar hur den händelsen
    påverkade min klasskompis.

  258. Sänkte resten av klassen sina
    ambitioner efter det?

  259. Min kurdisktalande pappa-

  260. -tryckte på att vi skulle lära oss
    bättre svenska än urinvånarna.

  261. Det gick bra.

  262. Tills jag på en geografilektion
    skulle läsa upp ordet "Kristianstad".

  263. Fast jag läste det
    som det stod skrivet.

  264. Kompisarna
    och till och med läraren garvade.

  265. Det sänkte mig rejält.
    Jag blev jätteledsen av det.

  266. Försök tänka på att det finns
    de med andra modersmål än svenska.

  267. Skratta inte åt dem.

  268. Nu återstår endast sista momentet
    för Teresias klass.

  269. Att skriva individuellt.

  270. Man kan inte tänka: "Jag ska hitta på
    nåt så eleverna får lust att skriva."

  271. Det jag kan göra är
    att förbereda och undervisa-

  272. -och ge stöttning-

  273. -så att eleverna känner
    att de förstår vad de ska göra.

  274. Då kommer skrivlusten.

  275. När man begriper vad man ska göra
    och får använda det här skolspråket-

  276. -och känner
    att man förstår begreppen-

  277. -och kan använda dem
    i rätt sammanhang-

  278. -då växer man.

  279. -Gör så här. En, två tre.
    -En, två, tre.

  280. På tredje visar man.

  281. Det är bättre nu. Förut gav hon oss
    uppgifterna och man gjorde frågorna.

  282. Men nu visar hon på skärmen.
    Och man pratar om en mening.

  283. Då fattar man mer.
    Annars väntar man och gör inget.

  284. Eftersom vi är många
    får vi inte lika mycket hjälp.

  285. Nu när hon går igenom vet vi
    vad vi gör och sitter lugna.

  286. Det hjälper nog att jobba på det här
    sättet. Då får man allt förklarat.

  287. I stället för att be oss göra
    en labbrapport-

  288. -har hon beskrivit
    hur vi ska arbeta med den.

  289. Och vad som är viktigast
    i varje rubrik.

  290. De har det lättare
    med en mall att förhålla sig till.

  291. "Jag ska skriva i dåtid." Då kan man
    komma i gång med att beskriva.

  292. Jag tror att kanske inte i
    första rapporten-

  293. -men i längden kommer de nog att
    komma längre i sina slutsatser.

  294. Det blir en tydligare röd tråd.

  295. Det beror på vilka ord det är.

  296. Då kan det vara svårt
    om jag inte vet om dem.

  297. Jag kan flera språk
    och blandar ihop.

  298. Jag brukar skriva serbiska ord
    för jag tänker på mitt språk-

  299. -i stället för på svenska.
    Då blir det fel. Det är bara det.

  300. Jag har inte problem
    med specifika ord.

  301. Det är... Det finns ju svåra ord
    som kommer när man läser texter.

  302. Men det är inte ett ord i varje text
    som jag hittar.

  303. När jag hittar ett ord
    söker jag oftast upp det.

  304. Då får jag svar på mina frågor.

  305. Jag lär mig
    efter varje text jag läser.

  306. Om man tänker språkligt på hur
    cirkelmodellen fungerat i klassen-

  307. -har det hjälpt kring ämnesorden.

  308. Verkligen kunna förstå ljudvågor
    och vibration.

  309. Det är ett ord som jag har märkt
    att de använt mycket själva.

  310. De har kunnat göra ordet
    till sitt eget.

  311. De har använt ordet
    i flera sammanhang-

  312. -och kunnat förklara ordet
    på olika sätt-

  313. -och tagit in det i sin vokabulär
    till skillnad från-

  314. -hur de kanske har arbetat tidigare
    med ämnesord.

  315. Teresia är jättetuff.

  316. Det här är nog första gången
    hon visar upp en NO-lärare-

  317. -som försöker prata språk.

  318. Ett helt annat område
    än vad hon normalt undervisar om.

  319. Jag är nyfiken av mig. Det är kul
    att testa nya sätt att se på saker.

  320. Det är kul att få nya glasögon.
    Det har nog inget med mod att göra.

  321. Har ni några frågor
    kring det språkliga?

  322. Kring det språkliga uppbyggandet?

  323. Vad är "användning av jod?"

  324. I grund och botten handlar det om
    att man lägger tiden innan.

  325. Att jag lägger mycket tid innan
    på eleverna och momentet.

  326. Det gör att jag kanske inte behöver
    ha så mycket stöd i efterhand.

  327. Och medvetenheten om att språket
    bär den kunskap som finns i ämnet.

  328. Den känns det som om Teresia
    har med sig.

  329. Det är otroligt kul att se.

  330. Lärare ska vara lite schyssta
    mot sig själva.

  331. Man kan inte veta förrän man prövat.

  332. Och man kan inte börja
    nån annanstans än där man är.

  333. Tar man på sig nya glasögon
    kan man inte ta av sig dem.

  334. Man kan möta eleverna där de är.

  335. Man behöver inte kunna allt
    språkligt. Man kan ta det ihop.

  336. Var lite prestigelös.

  337. Det blir bra. Det är roligt.

  338. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att stötta skrivande

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Coachningen fortsätter och Teresia och klassen får ytterligare pusselbitar i undervisningsmodellen. Eleverna tycker att klassen fått mer arbetsro och att de får hjälp på ett annat sätt nu, och Teresia ser att det finns en hel del vinster med ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket bär kunskapen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Att identifiera svårigheter

Avsnitt 1 av 3

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Avsnitt 2 av 3

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Avsnitt 3 av 3

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Solrosor, tempel, badringar och matematik

Alla är matematiker, fast vi inte alltid tänker på det, utan räknar intuitivt. Det säger Kristin Dahl, hedersdoktor vid Umeå universitet och författare till en rad matteböcker. Själv hoppade hon av matematikstudier som ung. Men idag vet hon att matte kan vara en rolig lek. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss