TV

Språket bär kunskapen

Språket bär kunskapen

Om Språket bär kunskapen

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Skolverket efterlyser det, och Pisa-undersökningen bekräftar behovet. Men ämneslärare har mycket som ska in i sitt ämne och många anser också att de inte har tillräckliga specialkunskaper i svenska. I två program följer vi hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Till vardags undervisar Karin Rehman nyanlända i svenska på SPRINT-gymnasiet i Stockholm och Teresia Brzokoupil är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka.

Till första programmet

Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd
  1. Jag växte upp med bara ett språk.

  2. Det har nog hänt många gånger,
    i hemmet och i undervisningen–

  3. –att jag inte kunde säga
    det jag tyckte var viktigt.

  4. Eller få ställa mina frågor.

  5. Jag satt och anpassade mig och läste
    och fick mina betyg.

  6. Jag känner behovet av
    att öppna undervisningen–

  7. –så att det blir mer kommunikation.

  8. Så att läraren är intresserad
    av att höra eleverna.

  9. Även om det inte är klart i
    första hand vad eleven har att säga.

  10. Maaike Hajer är språkforskare
    från Nederländerna.

  11. Som gästprofessor på Malmö högskola–

  12. –vill hon öka samarbetet mellan
    språkdidaktiker och ämneslärare.

  13. Både i lärarutbildningen
    och i skolan.

  14. Vad ska bli roligast med arbetet?

  15. En rolig sak är handledning
    av doktorander och licentiander.

  16. De främjar i Sverige
    att lärare ska kunna fortbilda sig–

  17. –och bli licentiand och doktorand.
    De kan bli nyckelpersoner i skolan.

  18. Det främjar ett närmare samarbete
    i huset när det gäller forskning.

  19. Så att inte de insatta i svensk
    didaktik tar hand om språkfrågor.

  20. Att också NO–didaktiker
    och mattedidaktiker är med.

  21. Vi behöver varandra.

  22. Jag upptäckte svenskan och började
    lära mig svenska som 18–åring.

  23. Jag insåg att man kan lära sig ett
    språk med lite formell undervisning.

  24. Jag har haft få formella övningar
    och jag kan inte stava helt rätt.

  25. Men språket började funka genom att
    vara med i olika situationer.

  26. Och lära känna... Jag fick vänner.

  27. Jag började läsa saker om den svenska
    skolan, tvåspråkighetsfrågor och så.

  28. Genom att delta i en kultur
    i forskning och utbildning–

  29. –har jag kunnat utveckla mitt språk.
    Det är roligt att det fungerar.

  30. Sen såg jag att tvåspråkighetsfrågor
    togs upp på ett annat sätt i Sverige–

  31. –på 70– och 80–talet. Ni hade
    den här tvåspråkighetsdebatten.

  32. Den återspeglar en human syn
    på barn med invandrarbakgrund–

  33. –som behöver en stöttning
    som passar dem-

  34. -i stället för att de ska bli
    anpassade och ge upp sitt eget språk.

  35. I Nederländerna ska barn direkt lära
    sig nederländska som andra språk–

  36. –och anpassa sig, och glömma sitt
    modersmål och mycket av sin bakgrund.

  37. Jag var intresserad av hur Sverige
    hanterade tvåspråkighetsfrågor.

  38. Jag tror att många barn i dag inte
    får den stöttning de skulle kunna få.

  39. Det har jag sett
    genom att gå in i många klassrum.

  40. Jag ser skillnaderna mellan lärare–

  41. –i hur de hanterar ett klassrum med
    stor mångfald i språklig bakgrund.

  42. Och det finns såna
    som inte ser det som sitt ansvar–

  43. –att stötta barnen. För att
    de tror att nån annan gör det.

  44. Och barnen sitter där, och har
    mycket att säga och många frågor–

  45. –och de ska lyssna och läsa.
    Och där... Jag bryr mig!

  46. Det finns så många didaktiska idéer
    som jag vet från språkundervisningen–

  47. –som skulle kunna
    användas i ämnesundervisningen.

  48. Vi behöver bygga broar där-

  49. -för att främja att eleverna kan
    ta tillvara ämnesundervisningen.

  50. Det händer inte av sig självt.
    Den här frågan behöver drivas.

  51. –Du är en av dem som driver det här.
    –Ja, det tror jag.

  52. När hör jag egentligen
    hur eleverna formulerar sig?

  53. Är det varje lektion?
    Vilka frågor ställer jag?

  54. Vem är det som deltar?

  55. Om man tar över som lärare
    hör man inte vad barnen har att säga.

  56. Kärnan i undervisningen är att man
    anknyter till det. Det är självklart!

  57. Men det händer lätt
    att man kommer in på fel håll–

  58. –genom att ta över och inte höra
    vad barnen har att säga.

  59. Inte höra vilka ord som är bekanta.

  60. Om man hör och ser
    hur elever uttrycker sig–

  61. –då är det inflödet
    som jag behöver som lärare–

  62. –för att ge dig det stöd som hjälper
    dig in i en djupare nivå av ämnet.

  63. Språkutvecklande undervisning
    hänger ihop med–

  64. –ett formativt förhållningssätt
    till lärande.

  65. Det är lätt att man hamnar
    i den negativa spiralen.

  66. Att man tror att de här barnen
    inte förstår så mycket de ord...

  67. De har svårt att läsa svåra texter.
    Jag kan göra det hanterligt för dem.

  68. Jag ska ta lite enklare ord
    eller lite färre ord. Kortare texter.

  69. De kanske inte behöver skriva
    så mycket. Det är inte så viktigt.

  70. Utan att tänka efter hur man jobbar
    blir det en ytlig undervisning–

  71. –där det inte finns
    en rejäl kommunikation.

  72. Jag frågar inte:
    "Vad vet du om det här?"

  73. "Vad tror du är intressant? Berätta!"

  74. "Du kanske inte kan förklara det
    direkt, det kan få ta mer tid."

  75. Men då har vi
    en riktig kommunikation.

  76. Alla ska tänka efter hur vi
    hanterar språket för våra elever.

  77. Gör vi det bästa vi kan? Låt oss
    också tala om det som är svårt.

  78. Och utmana oss.
    Inte bara om våra succéer.

  79. Man ska ha ett klimat i skolan
    där man kan ställa sina frågor:

  80. "Jag kan inte hantera grupparbeten.
    Jag tycker att det är krångligt."

  81. "Kan du inte komma in
    och se hur jag gör?"

  82. Och det är nåt nytt för många skolor,
    tror jag. Så var det hos oss.

  83. Om man öppnar sina klassrumsdörrar
    kan det verkligen hända nånting.

  84. Det finns en trygghet i skolan
    att arbeta ihop som lärare.

  85. Maaike Hajer föreläser i Sverige
    om språkutvecklande arbetssätt.

  86. Hon anknyter ofta till den ryske
    pedagogen och filosofen Vygotskij.

  87. ...som på 30–talet
    utvecklade en kraftfull teori–

  88. –som påpekar att det mycket är
    en kulturell och social inlärning–

  89. –som gör att vi kan
    hantera språket som tankeredskap.

  90. Tänker man att man går till skogen
    med barn–

  91. –och sätter ord på vilka svampar
    man kan plocka, lukta och kanske äta–

  92. –så är det kunskap som förmedlas
    inom den aktiviteten.

  93. Barnet är med och upptäcker
    vad man kan göra och inte göra.

  94. Och sen laga mat och äta och leva–

  95. –eftersom de har lärt sig
    vad de ska akta sig för.

  96. –Vilka var godast?
    –Kantarellerna.

  97. Skivling.

  98. –Som jag har plockat.
    –Hur ser du att det är en skivling?

  99. De har skivlingsstreck
    som de här andra.

  100. Jag tycker att det luktar äckligt
    med svamparna.

  101. –Tycker du?
    –Var är minisvampen?

  102. Jag har inte varit med
    i såna aktiviteter.

  103. Det finns knappt nån svamp i Holland.

  104. Jag hade inte en mamma som vågade,
    hon var rädd.

  105. Så svamp är nåt farligt.

  106. Så det är sånt...

  107. Det var ett klart exempel på hur
    det kan fungera med Vygotskijs teori.

  108. För att vara med
    i en aktivitet och en kultur–

  109. –är det steget in i språket
    för att hantera en sån situation.

  110. Den är kraftfull om vi ska leda in
    eleverna i skolans aktiviteter.

  111. De ska vara med och se och förstå
    och sätta ord på det vi gör i skolan.

  112. Interaktion är inte att tillämpa dina
    kunskaper, utan där utvecklar du dem.

  113. Vi kan ta en kopp kaffe.

  114. –Vad vill du ha? Kaffe?
    –Ja, jag tar med lite mjölk.

  115. Om du tänker på Vygotskijs roll
    i det här arbetet i dag...

  116. Hade han bara varit här!

  117. Han är övertygande om
    hur barn genom att delta i en kultur–

  118. –lär sig att förstå omvärlden
    och lär sig att sätta ord.

  119. För att sen kunna tänka
    med hjälp av orden.

  120. Den sociala interaktionen,
    säger Vygotskij: "Tänk!"

  121. Det är nyckeln till lärandet–

  122. –att man deltar i
    kulturella praktiker, som han säger.

  123. Det är i böcker och teorier,
    men i praktiska teorier också.

  124. Det är väldigt inspirerande
    för arbetet.

  125. Ett sätt att jobba medvetet med–

  126. –att utveckla akademiskt språk
    eller skolspråk är cirkelmodellen.

  127. Den här modellen har blivit populär
    inom svenska som andra språk.

  128. Den är praktisk och
    ett exempel på hur man explicit–

  129. –kan handleda eleverna
    in i skolspråket.

  130. Genom att titta på
    hur texter fungerar–

  131. –och vad som görs med språk
    i texterna, och samtala om det–

  132. –innan eleverna
    ska skriva såna texter själva.

  133. Det är ett välstrukturerat sätt
    att utveckla skolspråket.

  134. Skrivspråket
    är ganska centralt i skolan.

  135. Två och två som ni sitter.

  136. Och så ser ni
    om ni kan se vad det är för nåt.

  137. "Uppgift" här. "Utförande" har jag.

  138. Här är "slutsats".

  139. Här! Här är...

  140. Vi lägger den här.

  141. Först är det namn och klass.

  142. "Slutsats".
    Och den ska vara högst upp.

  143. När vi pratar om mallen ska vi
    inte prata om vad som är E och C-

  144. -utan mer det språkliga,
    hur man gör.

  145. Vilken språkform ska man hålla sig
    till när man beskriver resultatet?

  146. Det finns barn
    som lär sig sånt hemma.

  147. Då finns det ett akademiskt språk
    i hemmet.

  148. Men för dem som inte har det i hemmet
    är det väsentligt–

  149. –att skolan tar upp det och planerar
    för en akademisk språkutveckling.

  150. Det kräver att man
    samarbetar i hela skolan.

  151. Man kan inte göra det lätt
    på egen hand inom ett ämne.

  152. Har man en skola som vill göra det
    är det ett praktiskt redskap.

  153. Jag blev förvånad över att små barn–

  154. –kan lära sig att tala om hur
    de ska formulera sig i skolspråk.

  155. Om man samarbetar, så att man vet att
    som jag hanterar texter i geografi–

  156. –är likadant
    som man hanterar texter i fysik.

  157. Det blir lättare för eleverna,
    annars ska de ändra sitt arbetssätt.

  158. I stället för att vi vuxna samordnar.

  159. Och det händer inte av sig självt.

  160. Det är sånt man ska ta upp
    i en skolutvecklingsplan–

  161. –hur man vill ha det,
    och diskutera sitt arbetssätt.

  162. Nästa mening: "När vibrationerna
    breder ut sig i luften"–

  163. –"kallas de ljudvågor
    och har likheter med vattenvågor."

  164. Vad betyder det
    att vibrationerna breder ut sig?

  165. –Vad tror du, Glenn?
    –De blir större, betyder det.

  166. De blir större. När ljudvågorna
    breder ut sig blir de större.

  167. Har nån annan en förklaring på
    att vibrationerna breder ut sig?

  168. Som när man hoppar från en trampolin
    och när man landar i vattnet–

  169. –sprider sig vågorna åt alla håll.

  170. Om du hoppar ner i vattnet
    blir det vågor ut åt alla håll.

  171. När vi tog kaffe förut
    pratade vi om Vygotskij.

  172. –Är han här?
    –Jo, i våra tankar.

  173. Det är speciellt att nån som dog för
    längesen är en sån inspirationskälla.

  174. Jag tror att vi kan
    bli inspirerade av honom–

  175. –och tänka
    hur han skulle ha gett oss stöttning–

  176. –för att planera för
    ett språkutvecklande arbetssätt.

  177. Det gäller att tala
    om det man upplever.

  178. Och det är språkutvecklande.

  179. Jag kan hänvisa till
    att vi står vid fruktkorgen.

  180. Tänk om man skulle
    tala med sina föräldrar–

  181. –om vad som händer
    när man har tuggat sin mat.

  182. Och föräldrarna hjälper och talar om
    vad som händer med maten.

  183. Att den går en lång väg
    genom olika rör.

  184. Inte bara "tugga maten", utan varför
    det är viktigt och vad som händer.

  185. Det är ett första steg
    in i matspjälkningsprocessen–

  186. –som nån dag biologiläraren ska
    tala om och läsa om i läromedlen.

  187. Så det du talar om är en bro
    mellan vardagsspråket hemma–

  188. –över till skolspråket?

  189. I en naturlig kontext–

  190. –där en vuxen tar med dig
    i en sån värld–

  191. –och kan visa dig vägen,
    då utvecklar du en hel del språk.

  192. Men i skolan ska det planeras–

  193. –så att du kan ta upp det ordförråd
    och de begrepp som du redan har–

  194. –och fortsätta diskutera och uttrycka
    dit du har kommit.

  195. Så att en lärare kan höra
    hur långt du har kommit–

  196. –och när kan jag komma
    med nästa ämnesbegrepp.

  197. Läraren kanske kan hjälpa mig
    att visualisera begreppsrelationer–

  198. –genom att visa
    hur alla organ ligger.

  199. Var de finns genom hela vägen
    som maten tar genom din kropp.

  200. Så att du med hjälp
    av visualiseringen kan berätta själv.

  201. Det är ett sätt att synliggöra
    vad vi gör med språket i skolan–

  202. –i olika ämnesområden.

  203. Det bästa vore om ämneslärarna
    sen kunde titta på texterna–

  204. –med eleverna på samma sätt.

  205. Och säga: "Vad vill ni göra efter
    laborationen i kemi eller fysik?"

  206. "Vi ska skriva en redovisning av vad
    vi har gjort. Hur lägger vi upp det?"

  207. Det ska bli en naturlig del
    av ämnesundervisningen.

  208. Ni ska förklara vad ljud är
    och hur olika ljud skapas.

  209. De frågorna ska besvaras
    i en labbrapport.

  210. Ni ska skriva ner vad för material
    ni använder och hur ni gör det.

  211. Vad skulle rubriken kunna vara
    på laborationen ni har gjort nu?

  212. Vad i din mening här
    är en beskrivning av hur du gjorde?

  213. Och vad är ett resultat?

  214. Vi slog en hammare mot gaffeln.
    Och för att den som läser–

  215. –ska kunna ha en aning om
    vad du menar med "slog"...

  216. Vad menar du då?
    "Slog" kan göra ganska stor skillnad.

  217. Menar du att du slog till den
    det hårdaste du hade?

  218. Slog du på olika sätt?

  219. Att försöka vara så detaljerad
    som möjligt.

  220. Man ska räkna med
    att det här kommer att ta tid.

  221. Det gäller kärnan i lärandeprocesser,
    att titta på hur man hanterar språk–

  222. –och sen hjälpa eleverna
    att utveckla sitt akademiska språk–

  223. –och se till att alla
    kan ta sin roll där.

  224. Alla kan ju nånting,
    och alla har frågor också.

  225. Det gäller att ha en kultur i skolan
    där man kan lära tillsammans.

  226. Och också säga och konstatera–

  227. –att man skulle behöva träning i att
    lära sig ställa andra slags frågor.

  228. Att ha öppna frågor i stället för
    slutna. Det kan man ha träning i.

  229. På en skola
    är det ofta några pionjärer–

  230. –som börjar utveckla sitt arbetssätt.

  231. De säger:
    "Jag vill spela in mig på video."

  232. För att sen bli en motor
    i skolans utvecklingsprocess.

  233. Jag har en del videoinspelningar–

  234. –där man ser att lärarna
    har ändrat sina rutiner.

  235. Och att eleverna är med i samtalet.

  236. Det händer nånting i relationen
    mellan läraren och klassen.

  237. Då blir jag glad. Vi ska ha fokus
    att planera för språkutveckling.

  238. Att ha villkoren för språkutveckling,
    genom att ha många samtal.

  239. Men planera för vilka begrepp, tankar
    och relationer som ska komma med–

  240. –och visas också genom
    skriftliga och muntliga uppgifter–

  241. –som är mera akademiska så småningom.

  242. En svensklärare kan inte
    undervisa hur man skriver i NO.

  243. Man tror att man utvecklar språk
    i språkundervisningen–

  244. –och att det gäller
    att göra övningar i språk.

  245. Att utveckla språket
    genom att använda det–

  246. –för att lära sig nåt annat,
    är nåt man inte är medveten om.

  247. Polygrip. Vad gjorde du med den?

  248. Jag tänkte använda den för att
    ta bort plasten från sladden.

  249. Men det gick inte så bra,
    så jag använde den här i stället.

  250. Och det var Nimo som visade dig?
    Super.

  251. Såna saker.

  252. "Jag använde en skaltång
    för att ta bort pvc–höljet."

  253. I Holland har det blivit
    ganska vanligt att alla ämneslärare–

  254. –blir utmanade att ta sin roll
    i elevernas språkutveckling.

  255. Att man inte läser en text
    och säger bara: "Läs texten."

  256. Utan att man bearbetar texten
    i ämnesundervisningen.

  257. Titta på tavlan.
    Jag skriver "stadighet".

  258. Ni ska alla ropa ut...

  259. Inte ropa ut, utan säga
    saker som har med det att göra.

  260. -Benknotor.
    -Snäckskal.

  261. -Muskler.
    -Muskler. Har du också nåt?

  262. -Päls.
    -Ja, päls, kanske. Fler ord?

  263. -Fjäll.
    -Fjäll, ja.

  264. Det är vanligt att skolor har en
    språkpolicy. De ska ha en policy–

  265. –där man kan redogöra för
    hur alla lärare är med och gör nåt.

  266. Det kan vara vokabulärutveckling
    eller att skriva eller läsa texter.

  267. Och ha mer interaktion i klassen.

  268. Jämfört med Sverige...

  269. Sverige har sin styrka
    i en mer professionell kultur.

  270. Många lärare går kurser
    och utbildar sig.

  271. Man lär sig mycket mer i Sverige.

  272. Och så har man ett välutvecklat ämne
    i svenska som andra språk.

  273. Andraspråksdidaktiken
    är bättre utvecklad.

  274. Överföringen till de andra ämnena
    tror jag att man kan stärka.

  275. Det har blivit lite populärt
    med tvåspråkiga program i gymnasiet.

  276. Man undervisar
    på engelska och svenska.

  277. Det har samma rötter som språk–
    utvecklande undervisning på svenska.

  278. Man kan lära sig biologi på engelska,
    och utveckla ämnena samtidigt.

  279. Det är samma teoretiska tanke
    kring språkundervisning.

  280. Eleverna kan berätta mycket om
    vad de har upplevt som positivt.

  281. När de tycker att en lärare
    har varit till hjälp för dem.

  282. Och hur de upplever
    att texten bara ska läsas–

  283. –eller att texten får läsas
    med handledning av en lärare.

  284. Vi borde ta tillvara eleverna
    mycket mer som källa–

  285. –till vad det gäller undervisningen
    med bra kvalitet.

  286. De ska vara med på utvecklingståget–

  287. –och förstå vad som är vitsen–

  288. –med ett språkutvecklande arbetssätt
    inom de olika ämnena.

  289. Vad är det värsta du har mött
    under de här åren?

  290. Lärare som fortsätter säga...
    Det är en hemsk fråga.

  291. Men lärare som fortfarande säger:

  292. "Det är inte jag
    som ska ta ansvar för det här."

  293. "Det är språkläraren."

  294. "Jag som geografi– eller fysiklärare
    ska inte undervisa i språk."

  295. "Det får andra ta hand om."

  296. En skolledning som accepterar sånt...

  297. Och som säger: "Vi har arbetat med
    språkpolicyn, den funkar inte här."

  298. Det är hemskt, för all undervisning
    är språkutveckling.

  299. Att säga att det inte funkar är
    det mest negativa man kan säga.

  300. Vad finns det för fördomar
    kring språkutvecklande arbete?

  301. En fördom är att man tror
    att finns det många barn–

  302. –med invandrarbakgrund eller
    svenska som andraspråk–bakgrund–

  303. –så kan det inte vara
    undervisning med bra kvalitet.

  304. Men jag har sett jättebra skolor
    med en engagerad lärarkår–

  305. –som var medvetna om vad det gäller
    att arbeta i de olika ämnena.

  306. Och det är svårt
    att få fram för allmänheten–

  307. –att det inte är ett direkt samband.
    Det är en extra utmaning för lärare–

  308. –att ha en språklig mångfald
    i klassrummet.

  309. För att kolla på kvaliteten ska
    man inte bara titta på vem...

  310. ...elevernas föräldrar är.

  311. Och att du ser
    att det formativa förhållningssättet–

  312. –att det ger dig tecken på–

  313. –vad det gäller att jobba med
    med dina elever.

  314. Att höra och läsa
    hur de uttrycker sig.

  315. Och inte för snabbt kräva att de
    gör det som det står i skolboken.

  316. Så att de kan utveckla sitt vardags–
    språk mot ett ämnesspecifikt språk.

  317. Du kan planera hur de gör.

  318. Du kan komma in med
    ämnesbegrepp när de är redo för det.

  319. Det är det kreativa
    i läraryrket, tycker jag.

  320. Där finns väldigt mycket
    att lära sig från språkdidaktiken.

  321. Det är spännande
    att lära mig själv om–

  322. –hur man använder språk
    i olika sammanhang.

  323. Jag har en kollega i Holland
    som forskar i NO.

  324. Jag lär mig mycket om NO–språk.

  325. Jag trodde att jag kunde bedöma
    elevernas texter i NO.

  326. Jag kan se om de har rätt stavning
    på holländska.

  327. Men jag kan inte bedöma innehållet–

  328. –och hur de uttrycker sambandet
    mellan kraft, tyngd och ytan.

  329. Det kan han. Vi behöver varandra.

  330. Man behöver samarbeta och man behöver
    tala språk och ämneskunskaper.

  331. Det är väldigt spännande.

  332. Det är många nya källor jag hoppas
    att vi kan hitta, också i Sverige.

  333. Textning: Fredrik Papp
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan. Det är först när man ser och hör hur elever uttrycker sig som man kan ge den stöttning som ger en djupare förståelse av ämnet, menar Hajer. Hon redogör för den rådande situationen när det gäller språkutvecklande arbetssätt i Nederländerna och i Sverige samt beskriver Cirkelmodellen, ett sätt att handleda eleverna in i skolspråket.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket bär kunskapen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSpråket bär kunskapen

Att stötta skrivande

Avsnitt 2 av 3

Att även ämneslärare i skolan arbetar med svenska språket har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Avsnitt 3 av 3

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Luft tar också plats - NO i skolan

Att undervisa i energi och hållbar utveckling

Få saker är så ämnesövergripande som energi och hållbar utveckling. Därför har Pia Larsson, 7-9-lärare i NO, jobbat ämnesintegrerat tillsammans med en SO-lärare för att hjälpa eleverna att se och förstå sammanhangen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioDidaktorn

Undervisa med serier

För svenskalärarna Melinda Galaczy och Helga Boström har tecknade serier blivit ett naturligt inslag i undervisningen. I ett samtal från Bokmässan i Göteborg berättar de om hur de med hjälp av serieromaner fyllda av zombies, blod och socialrealism lyckas få även de minst motiverade elever att vilja läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.