Titta

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Om UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

En nationell konferens om bland annat hur forskare och praktiker kan utveckla skolbibliotek och hur skolbibliotekarier kan arbeta läsfrämjande i skolan. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014: Skolbiblioteksforskning i praktikenDela
  1. Tack för inbjudan att prata om
    skolbiblioteksforskning i praktiken.

  2. Jag heter Cecilia Gärdén, lektor
    vid bibliotekshögskolan i Borås.

  3. Vi har landets största
    institution för-

  4. -biblioteks- och
    informationsvetenskap.

  5. Vi har utbildning på grundnivå
    och avancerad nivå-

  6. -samt forskarutbildning.

  7. För tillfället har vi knappt
    tjugo doktorander hos oss.

  8. Vår forskning är organiserad
    i temagrupper.

  9. Min grupp heter
    Informationspraktiker.

  10. Vi studerar individers och gruppers
    interaktion-

  11. -med information och dokument.

  12. Hur man söker och använder
    information. Informationskompetens.

  13. Informationshantering i företag.

  14. Vi tittar både på skol- och
    fritidsmiljöer, samt arbetsliv.

  15. Det är lite kort om min forskning.

  16. Jag sitter i styrelsen
    för Svensk biblioteksförening.

  17. Vi har 3 600 medlemmar.
    Många av er här kanske är medlemmar.

  18. Vi verkar för ett biblioteksväsen
    av hög standard.

  19. Vi vill föra fram bibliotekens roll i
    samhället, främja erfarenhetsutbyte-

  20. -och verka för ändamålsenlig
    utbildning, forskning och utveckling.

  21. Dessutom är jag medlem
    i forskningsmiljön LinCS.

  22. På svenska heter det:

  23. Lärande, interaktion och medierad
    kommunikation i det moderna samhället

  24. Forskningen i LinCS är inriktad
    på empirisk forskning-

  25. -om lärande och interaktion
    ur ett sociokulturellt perspektiv.

  26. Den här bakgrunden beskriver
    varför jag vill lära mig mer-

  27. -om hur man kan använda forskning
    i praktiken.

  28. Den här föreläsningen handlar i hög
    utsträckning om kompetensutveckling-

  29. -och verksamhetsutveckling,
    framför allt.

  30. Hur man genom forskning kan utveckla
    sin skolbiblioteksverksamhet.

  31. Ofta är det bra
    att kompetensutveckla sig-

  32. -men kompetensutvecklingen
    är inte målet.

  33. Vi lär oss för att utveckla
    våra verksamheter.

  34. Jag har jobbat med hur man kan nyttja
    forskning genom vår grundutbildning-

  35. -och uppdragsutbildningar,
    utvärderingar och forskning.

  36. I dag ska jag tala om hur relationen
    mellan forskning-

  37. -och skolbibliotekspraktik ser ut.

  38. Hur praktiker och forskare kan
    samarbeta kring skolbibliotek.

  39. Jag tar upp forskning om elevers
    informationskompetens-

  40. -och beskriver hur vi kan använda
    den kunskapen-

  41. -för att utveckla skolbiblioteken.

  42. Tack till Kungliga biblioteket
    som finansierade projektet-

  43. -Skolbibliotekets roller
    i förändrade landskap.

  44. Det projektet resulterade
    i den här boken.

  45. Redaktörer var Louise Limberg
    och Anna Hampson Lundh.

  46. Helena Francke, Mats Dolatkhah
    och jag har skrivit olika kapitel.

  47. Den finns också fritt tillgänglig
    via Kungliga bibliotekets webbplats.

  48. Enligt min erfarenhet är många lärare
    och bibliotekarier-

  49. -intresserade av att använda
    forskning, men det blir inte av.

  50. Det är inte bara att sätta igång.

  51. Det finns en ganska hög tröskel-

  52. -vare sig man är lärare
    eller bibliotekarie.

  53. Skolbiblioteksforskning
    och skolbiblioteksverksamhet-

  54. -är två skilda praktiker.

  55. Vi har olikartade villkor,
    förutsättningar och mål.

  56. Ofta upplevs det att verksamheterna
    är för åtskilda.

  57. Man känner att man är för långt bort
    från varandra-

  58. -och vet inte hur man ska samarbeta.

  59. När man läser om hur forskning
    används i praktiken-

  60. -stöter man på långa listor
    med hinder, problem, barriärer-

  61. -för att använda forskning.

  62. Vi kan titta på några
    av de problemen-

  63. -och diskutera dem gemensamt.

  64. Det blir långa listor med problem,
    men också lösningar-

  65. -på hur man kan överbrygga dem.

  66. Man påpekar bristen på kommunikation
    mellan forskare och praktiker.

  67. Det är svårt att hitta
    upparbetade arenor för dialog.

  68. Det finns ofta inga naturliga
    mötesplatser, framhåller artiklarna.

  69. Man nämner även kulturella skillnader
    mellan forskare och praktiker-

  70. -för det är ju två skilda praktiker,
    som jag nämnde.

  71. Praktiker kan ha brist på intresse
    för forskning.

  72. Forskningen anses inte relevant
    eller tillräckligt praktisk.

  73. Man tycker inte att det forskas
    om rätt saker.

  74. "Inget känns relevant
    för mitt skolbibliotek."

  75. Man konstaterar att omedelbara
    forskningsresultat saknas.

  76. Alla som har skrivit en avhandling
    vet att det tar-

  77. -fyra till fem år
    att färdigställa dem.

  78. Det tar tid.

  79. Sedan kan ju forskning genomföras
    på många olika sätt.

  80. Alla forskningsresultat dröjer inte
    fyra, fem år.

  81. Det finns även liten, eller ingen,
    publicering av yrkesverksamma.

  82. Det finns få kanaler
    att publicera sig i.

  83. Och det saknas tradition av att läsa
    in sig på varandras områden.

  84. Det är ett annat skäl som nämns.

  85. Praktik och forskning har också
    separata terminologier.

  86. Forskning ses ofta som så abstrakt
    och teoretiskt.

  87. Och det finns få forskande praktiker.

  88. I Sverige har vi ingen tradition av
    forskande bibliotekarier.

  89. Jag vet ingen skolbibliotekarie-

  90. -som forskar i biblioteks- och
    informationsvetenskap.

  91. Och jag vet ingen forskarutbildad
    inom området-

  92. -som arbetar som skolbibliotekarie
    i Sverige.

  93. Vi kan hoppas att det blir så snart.

  94. Praktiker saknar kunskap
    för att forska.

  95. Man vet inte tillräckligt om att
    formulera problem, frågeställningar-

  96. -att jobba med olika metoder,
    analys, dokumentation.

  97. Där saknas det kunskap.

  98. Praktiker har för lite utbildning
    i forskningsmetoder.

  99. Man efterfrågar
    teori- och metodkunskaper.

  100. Praktiker hinner inte läsa forskning,
    eller forska.

  101. Det kan nog många skriva under på.

  102. Forskare själva hinner inte läsa
    så mycket forskning.

  103. Brist på pengar.

  104. Och den speciella
    forskningsjargongen nämns.

  105. Varje praktik utvecklar
    sitt eget sätt att tala.

  106. Bibliotekarier har också fullt upp
    med att hålla sig à jour-

  107. -med teknisk utveckling och dagligt
    arbete, och det stämmer nog bra.

  108. En allmän ovilja mot förändring
    nämns också i texterna.

  109. De här orsakerna kommer framför allt
    från anglosaxisk forskning.

  110. Om det hade handlat om Sverige
    och skolbibliotek-

  111. -skulle fler skäl ha lyfts fram.

  112. Skolbibliotekarier har inte samma
    tillgång till forskningsresultat-

  113. -som på universitetsbiblioteken.

  114. Ni har inte samma utbud av databaser
    där man läsa artiklar i fulltext.

  115. Det skulle också kunna vara en orsak.

  116. Att skolbiblioteket inte har
    en fackutbildad bibliotekarie.

  117. Utan biblioteks- och
    informationsvetenskap är det svårt-

  118. -att navigera i helt nytt
    ämnesområde.

  119. Hur börjar man? Var ska man leta?
    Vilka olika inriktningar finns det?

  120. Det är svårt att greppa ett så stort
    och tvärvetenskapligt område-

  121. -som biblioteks- och
    informationsvetenskap.

  122. Andra skäl kan vara att det inte
    finns någon skolbibliotekarie.

  123. Så är fallet på många skolor.
    Eller så finns det inget bibliotek.

  124. Då blir det också svårt
    att utveckla skolbiblioteket.

  125. Man kan ifrågasätta många av de här
    orsakerna och skälen.

  126. Det finns ganska gott om mötesplatser
    mellan forskning och praktik.

  127. Ett exempel är den årligt
    återkommande konferensen-

  128. -Mötesplats inför framtiden, i Borås.

  129. Det är en mötesplats mellan forskare,
    praktiker och utbildning.

  130. Svensk biblioteksförening
    anordnar varje år en forskardag.

  131. 2012 var temat Bibliotek och lärande.

  132. I höstas 2013 var temat
    Medie- och informationskunnighet.

  133. MIK, som de flesta av er
    har hört talas om.

  134. Båda ämnena är relevanta
    för skolbibliotek.

  135. Nationella skolbiblioteksgruppen
    har anknytning till forskare.

  136. Och ett nystartat expertnätverk
    inom Svensk biblioteksförening-

  137. -anordnar träffar
    och bjuder in forskare.

  138. Flera läroverk har kurser.

  139. Borås har två: Utbildningsbibliotek,
    informationssökning och lärande.

  140. Utbildningsbibliotek,
    IKT och nya medier.

  141. I de kurserna är halva gruppen
    masterstudenter-

  142. -och halva gruppen
    är yrkesverksamma bibliotekarier.

  143. På kurserna möts studenter
    och yrkesverksamma-

  144. -och det blir ett bra
    erfarenhetsutbyte.

  145. Linköping har: Skolbibliotekets roll.
    Undervisning på vetenskaplig grund.

  146. Det finns också olika sammankomster-

  147. -som anordnas av regionbiblioteken
    och olika föreningar.

  148. Kultur i Väst anordnar i Göteborg
    Forskning och fika-

  149. -där man bjuder in forskare
    som berättar om olika projekt.

  150. Regionbiblioteket i Stockholm
    anordnar Alltid på en onsdag.

  151. Seminarieserien Vetenskap för
    profession, forskare möter praktiker-

  152. -anordnas av SFIS, Chalmers bibliotek
    och bibliotekshögskolan.

  153. Här är bara några exempel
    på de mötesplatser som finns.

  154. Kulturella skillnader nämndes också
    i listan.

  155. Men är de kulturella skillnaderna
    så stora i Sverige?

  156. Studenterna har sedan 1993,
    i över tjugo år nu-

  157. -sökt upp, diskuterat och presenterat
    forskning under sin utbildning.

  158. De har använt olika forskningsmetoder
    i samband med sitt arbete.

  159. Alla som har läst biblioteks-
    och informationsvetenskap-

  160. -har tagit del av forskning.

  161. Många som forskar inom biblioteks-
    och informationsvetenskap-

  162. -har själva en bakgrund
    som bibliotekarier.

  163. Så de kulturella skillnaderna är nog
    inte så stora.

  164. Terminologi lyftes också fram här.

  165. Vi kan titta på
    informationskompetens-begreppet.

  166. Det kommer från praktiken
    in i forskningen.

  167. Så det är inte ett ensidigt flöde-

  168. -utan det begreppet har tagits in i
    forskningen och vi har undersökt det.

  169. Så här fanns det en växelverkan.

  170. Terminologierna går in i varandra.

  171. Vi har i dag ganska många
    samarbetsprojekt-

  172. -och gemensam forskning.

  173. Vi ombeds ofta göra utvärderingar
    på olika biblioteksprojekt.

  174. Inte ofta skolbibliotek,
    men det är större samverkan-

  175. -mellan forskningen och praktiken nu
    än för femton år sedan.

  176. Men hur får man tag på forskningen?

  177. Mycket material finns tillgängligt
    på nätet.

  178. Avhandlingar, artiklar, rapporter-

  179. -böcker, uppsatser, konferens-papers-

  180. -finns nästan alla
    fritt tillgängliga.

  181. Universiteten och högskolorna
    har sina forskningsdatabaser.

  182. I Borås har vi BADA, i Göteborg GUPEA
    och i Stockholm DiVA.

  183. Där hittar ni alla studenters
    uppsatser i-

  184. -biblioteks- och
    informationsvetenskap.

  185. De allra flesta är skrivna på
    svenska, liksom många avhandlingar.

  186. Men många inom skolväsendet har långa
    akademiska utbildningar-

  187. -och klarar att läsa texter
    på engelska.

  188. Då öppnar sig naturligtvis världen
    på ett helt annat sätt.

  189. Allt fler tidskrifter
    görs fritt tillgängliga.

  190. Information Research är en sådan
    tidskrift. Den är "peer reviewed".

  191. Många praktikinriktade tidskrifter
    är fritt tillgängliga på nätet.

  192. School Library Research är en.
    Den är också "peer reviewed".

  193. När man läser tidskrifter
    från ett annat land är det viktigt-

  194. -att jobba med översättningen
    mellan olika typer av sammanhang.

  195. Ett problem som lyftes fram nyss-

  196. -handlar om att den forskning
    som finns inte är relevant.

  197. Vilken forskning anser man behövs?

  198. Vilken forskning vill aktörer
    med intresse för skolbibliotek se?

  199. På nationell nivå, som Skolverket
    eller Svensk biblioteksförening-

  200. -efterfrågar man just forskning
    och kompetensutveckling.

  201. Det märks när man går igenom
    olika material.

  202. Man vill se hur verksamheten fungerar
    och vad som bör förbättras.

  203. Det behövs mer forskning
    om skolbibliotek-

  204. -anpassad till en svensk skola.

  205. Man önskar systematiska utvärderingar
    och andra empiriska studier.

  206. Från skolbibliotekariernas håll
    efterfrågas...

  207. Eller det uttrycks en önskan om
    att kunna bevisa-

  208. -att skolbiblioteken är viktiga
    för elevers lärande.

  209. Man vill ha argument att använda
    gentemot skolledningen-

  210. -kommunpolitiker
    eller på nationell nivå.

  211. Det är inte så stor del
    av forskningen som har erbjudit-

  212. -den här typen av färdiga argument-

  213. -beroende på att forskning oftast är
    inriktat på grundforskning.

  214. I Sverige är det framför allt två
    personer som lyfts fram som idoler:

  215. Carol Kuhlthau och Ross Todd.

  216. Ni har säkert läst olika texter
    av dem.

  217. De biblioteks- och informations-
    vetenskapliga forskarna motiveras av-

  218. -att förstå elevers, bibliotekariers
    och lärares informationsanvändning-

  219. -kopplad till specifika
    skoluppgifter.

  220. Att förstå betydelsen av samspel
    för elevers lärande-

  221. -av informationssökning eller läsning
    i olika skolpraktiker.

  222. Hur olika tolkningar
    får konsekvenser-

  223. -för hur elever förstår och använder
    skolbiblioteket.

  224. Vilka frågor skolledningen, lärare
    eller elever vill veta mer om-

  225. -är inte lika tydligt.

  226. Men vi vet snart mer om vilken sorts
    forskning skolledare efterfrågar.

  227. Jag har många studenter
    som vill höra skolledarnas syn på-

  228. -hur skolorna lever upp
    till skollagen-

  229. -och är sugna på att fråga rektorerna
    hur de ser på skolbiblioteken.

  230. Så om ett par år vet vi nog mer
    om detta.

  231. Det är inte brist på forskning som
    gör det svårt att använda forskning.

  232. Författarna Markless och Streatfield
    har skrivit boken:

  233. "Evaluating the Impact
    of your Library".

  234. De menar att det finns mer skrivet om
    skolbibliotek än om andra bibliotek.

  235. Så vi kanske snarare ska fråga oss
    hur forskningen ska användas.

  236. Det kräver självklart kompetens
    för att använda forskning.

  237. Man kan lyfta fram
    källkritiska perspektiv-

  238. -när det gäller urvalet av forskning.

  239. Författarna menar att skolbiblioteket
    höjs upp som en helig graal-

  240. -både av praktiker och forskare.

  241. De kallar det "The Holy Grail Model".

  242. Man vill så gärna att skolbiblioteket
    ska göra skillnad-

  243. -och lyfta dess vikt
    för elevers lärande-

  244. -att man tolkar forskningsresultat
    utanför sin kontext.

  245. Man använder forskningsresultat
    som gagnar sitt eget syfte.

  246. Man bör därmed kritiskt granska
    forskning-

  247. -med forskningsbaserad kunskap,
    eller förhoppningsfullt försvar.

  248. Men forskning kan användas som
    ett verktyg även i sådana sammanhang.

  249. De tar också upp legitimitet.
    Hur viktigt det är att fundera över-

  250. -utifall en verksamhet legitimeras
    bara för att det forskas mer om det.

  251. Är det faktumet i sig ett argument
    för skolbiblioteken?

  252. En annan sak är
    att man bör vara uppmärksam-

  253. -på skolans kultur och arbetssätt.

  254. Forskningsresultat
    om skolor som arbetar-

  255. -utifrån elevperspektiv
    och undersökande arbete-

  256. -kanske inte är giltiga i skolor
    med mer traditionella arbetssätt.

  257. Man kan inte lyfta in en forskning
    där andra förutsättningar råder.

  258. Det visar också svenska studier.

  259. I skolor som lyfter fram-

  260. -att de jobbar med
    elevaktiva arbetssätt-

  261. -är det ändå läraren och
    bibliotekarien som ställer frågorna.

  262. Sammanhangen då forskningen
    tillkommer är viktiga.

  263. Man måste se när och hur
    forskningsresultaten är giltiga.

  264. En stor del av forskningen
    kommer från USA och Storbritannien.

  265. Mycket av den är giltig här,
    men man bör fundera över-

  266. -utbildningssystem,
    bibliotekets huvudman-

  267. -betygssystem, bedömningskriterier,
    vilka kan skilja sig mycket åt.

  268. Vad är forskning egentligen?

  269. Svaret är inte självklart.
    Det finns olika typer av forskning.

  270. Det finns olika typer
    av kunskapsproduktion i samhället-

  271. -med olika syften
    och förutsättningar.

  272. Grundforskning har ofta teoretiskt
    och metodologiskt viktiga frågor-

  273. -som sin utgångspunkt.

  274. Forskaren definierar själv sina
    frågor och söker generell kunskap.

  275. Man söker systematiskt och metodiskt
    efter ny kunskap och nya idéer-

  276. -utan någon bestämd tillämpning
    i fokus.

  277. I tillämpad forskning
    värderar man resultaten-

  278. -främst ur praktisk tillämpbarhet.

  279. Det är en helt annan typ
    av forskning.

  280. Där finns det en kontext som fungerar
    som en referensram.

  281. Resultaten är tänkta att svara
    mot vissa behov som finns.

  282. Utvecklingsarbete är något annat
    än forskning.

  283. Det kan handla om hur man kan
    utnyttja forskningsresultat-

  284. -för att åstadkomma nya system
    eller arbetssätt på biblioteket-

  285. -eller produkter i biblioteksmiljö.

  286. Det ägnar sig nog alla i skolan åt
    på ett eller annat sätt.

  287. Man kan också tala om olika huvudmän
    inom forskningen.

  288. Universitetsforskare har universitet
    eller högskolor som huvudman.

  289. Vi är utbildade till att
    självständigt välja utgångspunkter-

  290. -forskningsfält, forskningsfrågor,
    teorier och metoder.

  291. Områdesforskning, eller
    sektorsforskning, är mer avgränsad.

  292. Där brukar statsmakterna eller någon
    branschorganisation-

  293. -prioriterar forskning inom ett visst
    område, som utbildningsväsendet.

  294. När man forskar så
    förväntas man ta initiativ-

  295. -men friheten är
    i praktiken begränsad.

  296. Det ska utmynna i nyttig kunskap.

  297. Syftet kan vara att öka kompetensen
    hos de professionellt verksamma inom-

  298. -exempelvis skolan eller biblioteket.

  299. Uppdragsforskning innebär att externa
    uppdragsgivare-

  300. -ger forskare vissa uppdrag.

  301. Det rör sig ofta om utvärderingar
    och olika utredningar.

  302. Där avgör uppdragsgivaren
    vilka resultat som är värdefulla.

  303. Uppdragsforskning inom biblioteks-
    och informationsvetenskap har ökat.

  304. Vi får fler förfrågningar om att göra
    utvärderingar och utredningsarbeten.

  305. Det kan vara bra att känna till att
    det finns olika typer av forskning.

  306. När man använder forskning,
    vad är det då man använder?

  307. Forskningen kan ha olika innebörder-

  308. -frånkopplat praktiken,
    eller i nära samarbete med praktiken.

  309. Man kan forska om fältet,
    genom till exempel grundforskning.

  310. Man kan forska åt fältet, genom
    uppdrags- eller områdesforskning.

  311. Man kan ge stöd åt fältets egen
    forskning genom följeforskning.

  312. Och man kan forska tillsammans med
    fältet, genom aktionsforskning.

  313. Spannet är ganska vitt.

  314. Det finns olika sätt att samverka på
    när det gäller forskning och praktik.

  315. Vad vet vi om svenska elevers
    informationskompetens?

  316. Vad vet ni om det?

  317. Vi vet ganska mycket.

  318. Det har skrivits flera avhandlingar
    och gjorts många projekt.

  319. Detta är ett litet exempel på några
    saker som jag hade hemma.

  320. Alla de här texterna behandlar
    ett svenskt sammanhang.

  321. Forskningen om informationskompetens
    handlar om-

  322. -elevers och studenters lärande
    Det finns flera avhandlingar om det.

  323. Frances Hultgren, Louise Limberg,
    Anna Hampson Lundh-

  324. -Gudrun Thorsteinsdottir och min egen
    avhandling, handlar om detta.

  325. Vi har också forskning med fokus
    på undervisning.

  326. De som har varit i branschen länge
    känner till förkortningar som-

  327. -BIKT, IDOL och EXAKT.

  328. Stora skolbiblioteksinriktade projekt
    som handlar om elevers lärande-

  329. -och om hur lärare
    och skolbibliotekarier kan samarbeta.

  330. Det finns forskning om skolbibliotek
    som infrastruktur för lärande.

  331. LinCS hade projektet StilBib.

  332. Förhållandet mellan folkbibliotek
    och skolbibliotek-

  333. -har Louise Limberg också skrivit om.

  334. Vi har forskning om
    skolbiblioteksutveckling.

  335. Så vi vet ganska mycket om elever
    informationskompetens.

  336. Det går inte att redovisa
    för en tusendel av allt vi vet-

  337. -men här är några exempel
    på vad vi vet genom forskningen.

  338. Det finns inga självklara samband
    mellan välutrustade skolbibliotek-

  339. -och elevers informationskompetens.

  340. Bara för att det finns
    ett bra skolbibliotek-

  341. -innebär det inte att eleverna
    blir informationskompetenta.

  342. Det är svårt att visa på progression
    vid informationskompetens i skolan.

  343. Det visar sig bland annat i rapporten
    "Textflytt och sökslump".

  344. Eleverna upprepar de mönster de fick
    under de lägre skolåren.

  345. De fortsätter att jobba
    på samma sätt.

  346. De söker information, enkla fakta,
    svar på specifika frågor.

  347. Det är svårt att visa på progression
    inom informationskompetens.

  348. Många amerikanska studier
    visar samma sak.

  349. Studier där man mäter olika saker
    i High School och college.

  350. Stora undersökningar som har svårt
    att visa på progression.

  351. Men flera studier visar också
    att aktiv undervisning för-

  352. -informationskompetens ger resultat.
    Det visar även "Textflytt..."

  353. I de klasser där man hade jobbat
    med informationskompetens-

  354. -gick det att se progression.

  355. Där jobbade eleverna på ett annat
    sätt i de högre klasserna.

  356. En jättestor amerikansk undersökning
    visar att skolbibliotek-

  357. -med utbildade skolbibliotekarier har
    god inverkan på elevernas lärande.

  358. Elever i skolor med utbildade
    skolbibliotekarier-

  359. -har högre resultat i olika typer
    av standardiserade tester.

  360. Resultaten kvarstår
    utan bakgrundsfaktorer-

  361. -som föräldrarnas
    utbildningsbakgrund.

  362. Även forskning i Kanada
    visar på markanta skillnader-

  363. -mellan elevers läsfärdighet i skolor
    med bemannade skolbibliotek-

  364. -och elever med obemannade bibliotek.

  365. Colorado-undersökningarna kanske
    några av er har läst.

  366. De tittade på skillnader i skolor
    med och utan skolbibliotekarier.

  367. Det är inte skolbiblioteket
    som gör skillnad-

  368. -utan hur det används
    av skolans aktörer.

  369. Lärare, bibliotekarier, elever
    och skolledare-

  370. -spelar en avgörande roll för
    elevernas informationskompetens.

  371. Vad gör vi med de här resultaten?

  372. Hur agerar man utifrån dem?

  373. Som bibliotekarie kan man använda
    de här resultaten-

  374. -och utveckla sin verksamhet
    med utgångspunkt i sådana resultat.

  375. Man kan göra undersökningar
    på sitt eget skolbibliotek.

  376. På egen hand, eller i samarbete
    med forskare.

  377. Man kan arbeta forskande,
    analytisk och systematiskt.

  378. Ni har säkert hört talas om
    reflekterande praktiker.

  379. Louise Limberg har skrivit en artikel
    som ännu inte är publicerad-

  380. -om projektet StilBib, och hur de
    använde forskning i projektet.

  381. StilBib var ett kompetensutvecklings-
    program för skolanställda-

  382. -mellan 2007 och 2008.

  383. I projektet användes forskning
    av bibliotekarierna och lärarna-

  384. -för att designa och genomföra
    ett projekt.

  385. För att utveckla
    undervisningsmetoder.

  386. För en gemensam förståelse
    inom arbetslag eller skolor.

  387. Inte bara för skolbibliotekarierna,
    utan även för lärarna.

  388. Forskningen var inspiration för att
    utveckla biblioteket.

  389. För professionell utveckling
    i skolan, eller för egen forskning.

  390. De många olika sätten att använda
    forskning-

  391. -tillämpades parallellt,
    visar Louise i sin artikel.

  392. Det finns som tur är olika metoder
    för att använda forskning.

  393. Man behöver inte uppfinna hjulet,
    utan man kan använda någon metod.

  394. Ibland arbetar forskare och praktiker
    tillsammans-

  395. -som i aktionsforskning, forsknings-
    cirklar och följeforskning.

  396. Annars kan praktiker ta del av
    vetenskapliga publikationer.

  397. För att läsa om vetenskapliga metoder
    och för att ta del av resultaten.

  398. Evidensbaserat biblioteksarbete och
    tidskriftsklubbar är sådana exempel.

  399. Man kan också göra undersökningar
    och analyser på egen hand.

  400. Användarundersökningar
    eller målgruppsanalyser-

  401. -kan man göra kvalitativt
    eller kvantitativt-

  402. -genom intervjuer, enkäter
    och observationer på olika sätt.

  403. Statistik, mätningar, taxonomier-

  404. -modeller, SWOT-analyser,
    omvärldsbevakning.

  405. Hundratals olika metoder
    för att utveckla sin verksamhet.

  406. I begreppet "reflekterande praktiker"
    använder man ofta metoder som att-

  407. -skriva loggbok, processkartläggning,
    kollegial observation-

  408. -pedagogiska bord,
    reflektionsmetoder-

  409. -som Sex tänkande hattar,
    och tvärtom-metoden.

  410. Tvinning har flera projekt
    jobbat med. Studieresor.

  411. Metoderna har mer eller mindre inslag
    av forskning.

  412. Nästan alla här har säkert provat
    olika metoder-

  413. -för att utveckla era verksamheter.

  414. Det som kallas evidensbaserat
    biblioteksarbete är en metod-

  415. -för professionell utveckling,
    eller ett förhållningssätt.

  416. För en forskare inom ett samhälls-
    vetenskapligt ämne låter evidens-

  417. -för inriktat på något mätbart.

  418. Odiskutabla bevis.
    För kvantitativt, så att säga.

  419. Inom samhällsvetenskap brukar man
    med kvalitativa perspektiv-

  420. -försöka hitta olika uppfattningar
    och mönster.

  421. Men här tolkar vi evidens
    som kunskap.

  422. Man identifierar ett problem,
    formulerar en fråga-

  423. -använder vetenskapligt stöd
    och olika typer av underlag.

  424. Man tittar på olika teorier och
    använder det för att lösa problem.

  425. Sedan genomför man en förändring
    och utvärderar resultatet-

  426. -och fortsätter med reviderad
    problemformulering.

  427. Ross Todd har skrivit om
    evidensbaserat biblioteksarbete.

  428. Han menar att det här arbetssättet
    är en viktig utmaning-

  429. -för skolbibliotekarier. I Sverige
    har metoden provats i kursen-

  430. -Definately, maybe eller
    Do the right thing-

  431. -från Karolinska institutets
    universitetsbibliotek-

  432. -och Regionbibliotek Stockholm,
    som gavs 2009 och 2010.

  433. Kursdeltagarna jobbade med frågor
    om bokcirkulation-

  434. -samarbete mellan lärare
    och bibliotekarier-

  435. -hur man dokumenterar
    informationssökning-

  436. -och hur man jobbar med källkritik.

  437. Man talar om Evidence-based library
    and information practice, EBLIP.

  438. Nu vet ni vad det står för.

  439. Aktionsforskning tar också
    sin utgångspunkt i praktiken.

  440. Forskare och praktiker
    arbetar tillsammans med syfte att-

  441. -förändra verksamheten.

  442. Två olika kunskapsfält möts här.

  443. Forskarens teorier och metoder-

  444. -och praktikerns djupa kunskap
    om sin egen vardag.

  445. Det leder till ömsesidigt
    kunskapsutbyte.

  446. Praktikerns frågor leder processen.

  447. Man jobbar ofta med handledning,
    och träffas regelbundet.

  448. Handledaren har sin kunskap
    och praktikern driver arbetet framåt.

  449. Man jobbar mycket med dokumentation
    och skriver loggbok hela tiden.

  450. Man skriver om det man läser och gör,
    det man talar med sin chef om-

  451. -det man arbetar med kollegorna med.

  452. Man jobbar med olika typer
    av observationer, som intervjuer-

  453. -och olika observationer
    i biblioteksmiljön.

  454. Och handledning, som sagt.

  455. Loggboken kan handla om
    vad som ska förändras i biblioteket-

  456. -till nästa gång man träffar
    sin forskarhandledare.

  457. Jag har jobbat som handledare
    i en sådan kurs-

  458. -i aktionsforskningsinspirerat
    utvecklingsarbete-

  459. -där en kursdeltagare arbetade med
    samverkan mellan skolan-

  460. -och ett integrerat
    folkskolebibliotek.

  461. Under åtta månader byggde hon upp
    ett nytt sätt att arbeta-

  462. -med mig som handledare och med
    konsulenter på Regionbiblioteket.

  463. Följeforskning är en annan metod, som
    används i EU:s projekt och program.

  464. Man utvärderar genom följeforskning-

  465. -eftersom halvtidsutvärderingarna
    ofta blev väldigt dyra.

  466. Det var svårt att tänka tillbaka
    efter ett projekt.

  467. En fördel med följeforskning
    är att feedbacken-

  468. -kommer medan projektet pågår.

  469. Efteråt kan man ju inte påverka
    resultatet.

  470. Om man i följeforskning märker
    att något inte går som det var tänkt-

  471. -ändrar man medan det pågår.

  472. Man har en chans att ändra styrningen
    på projektet.

  473. Revidera målen under projektets gång.

  474. Det handlar även om ömsesidigt utbyte
    av kunskap-

  475. -och mycket om att skapa
    goda förutsättningar för lärande.

  476. Det är en metod för när forskare och
    bibliotekarier arbetar tillsammans.

  477. Jag och min kollega är just nu
    följeforskare-

  478. -i ett stort
    kompetensutvecklingsprojekt, KUB.

  479. 750 personer deltar i det,
    så det är ett stort projekt.

  480. Ett spännande och lärorikt sätt
    att arbeta tycker vi, båda parter.

  481. Tidskriftsklubbar är
    ett annat exempel på metod.

  482. Det är lätt att göra på hemmaplan,
    och handlar om att öka kunskaperna-

  483. -om kritisk granskning av ett
    vetenskapligt material.

  484. Hålla sig uppdaterad om utvecklingen
    inom ett område-

  485. -och uttalat förändra praktiken.

  486. Det finns naturligtvis stora
    variationer inom alla metoderna.

  487. Deltagarna läser en eller flera
    texter som man sedan diskuterar.

  488. Man har ofta en samtalsledare.

  489. Man jobbar med en analys gemensamt.

  490. Det har man gjort
    vid Karolinska institutets bibliotek-

  491. -och även i folkbiblioteksmiljö.

  492. Jag har försökt hitta exempel på
    skolbibliotek, men inte hittat det.

  493. Forskning om användarundervisning
    lyfter fram hur väsentligt det är-

  494. -att lärare och bibliotekarier
    diskuterar användarundervisningen.

  495. I tidskriftsklubben
    skulle man kunna läsa en text-

  496. -om hur elever söker och använder
    information, och samtala om den.

  497. Det kan bli en väg för att börja
    samarbeta mer med lärarna.

  498. Forskningscirklar är
    den sista metoden jag ska berätta om.

  499. Det är helt enkelt en mötesplats-

  500. -där deltagarna söker och utvecklar
    kunskap tillsammans.

  501. Även den bygger på idén
    om ett ömsesidigt kunskapsutbyte-

  502. -mellan forskare och praktiker.

  503. Gemensamt, utifrån
    en angelägen problemställning-

  504. -belyser man ett problem
    så allsidigt som möjligt.

  505. Det innebär ofta att deltagarna
    jobbar med egna undersökningar-

  506. -baserat på ett vetenskapligt
    förankrat arbetssätt.

  507. Litteratur och forskningsresultat
    vägleder deltagarna.

  508. Och så dokumenterar man sitt arbete.
    Det är viktigt i många av metoderna.

  509. Skrivandet är viktigt
    för utvecklingen.

  510. Metoden har prövats av Kerstin
    Rydbeck vid Uppsala universitet-

  511. -under 2009 och 2010.

  512. Hennes cirkel handlade om
    skolbibliotekens värde-

  513. -för läsutveckling och skolresultat.

  514. Deltagarna jobbade med olika
    frågeställningar utifrån det temat.

  515. Hur eleverna och skolledningen
    uppfattade skolbiblioteket.

  516. Hur skolbiblioteket användes
    i undervisningen.

  517. Och olika läseffekter.

  518. Det här var fem olika metoder för att
    använda forskning i praktiken.

  519. Det går inte att dra skarpa gränser
    mellan dem.

  520. Vissa idéer delas, andra är specifika
    för respektive metod.

  521. Vissa syftar mer till att använda
    forskningsresultat.

  522. Andra till att forska på egen hand
    med stöd av forskning.

  523. Så, avslutningsvis...

  524. Min presentation utgår från att man
    inte bara utbildar sig-

  525. -enbart under sin utbildning-

  526. -utan under hela sitt yrkesliv.

  527. En nödvändig och berikande del
    av yrkeslivet.

  528. Både praktiker och forskare
    vill det bästa-

  529. -för eleverna.

  530. Jag vill lyfta fram
    några viktiga slutsatser.

  531. Se på vardagen med analytiska ögon.

  532. Forskning kan användas som ett sätt
    att lyfta blicken.

  533. Arbeta i nätverk. Det finns många
    existerande nätverk.

  534. Man kan också skapa egna nätverk.

  535. Gå på kurs och konferens.
    Gärna med en kollega.

  536. Efter konferenserna
    fortsätter man ofta som vanligt.

  537. Men går man tillsammans
    är det lättare att diskutera kursen.

  538. Då kan man stötta varandra.

  539. Läs texter,
    gärna tillsammans med pedagoger.

  540. Man är ofta ensam
    som skolbibliotekarie-

  541. -men man har lärarna som man kan
    läsa texter tillsammans med.

  542. Involvera skolledningen.
    Det är inte så lätt.

  543. Ta utgångspunkt i vad vi vet om
    elevers informationskompetens.

  544. Börja diskutera utifrån
    den typen av mål.

  545. Ta utgångspunkt i konkreta dokument
    som betygskriterier och kursplaner.

  546. Formulera mål vid
    användarundervisning.

  547. Kom ifrån "Detta måste jag säga,
    de här databaserna måste jag visa"-

  548. -till: "Vad vill jag att eleverna
    ska kunna när de går härifrån?"

  549. Sprid kunskap.
    Prioritera ditt lärande.

  550. Kunskap om forskning ger
    handlingskompetens och kvalitet.

  551. Jag hoppas att ni kan inspireras
    av det här-

  552. -och gå vidare med det, när det
    gäller skolbiblioteksutveckling.

  553. Diskutera gärna i pausen
    eller på lunchen hur ni tar del av-

  554. -skolbiblioteksrelevant forskning
    och sprider kunskap till andra.

  555. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det råder ingen brist på forskning om skolbibliotek, men det finns ett glapp mellan forskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Forskning, Skolbibliotek
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Inspiration för skolledare

Kungliga biblioteket, KB, utformar nu stöd för skolledare beträffande skolbibliotek. Elin Lucassi, samverkanshandläggare på KB, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Biblioteksutveckling i praktiken

Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsglädje i skolan

Läraren Joakim Björkman och mediepedagogen Piroska Bakran från Augustenborgsskolan i Malmö menar att serier kan få alla att växa i sitt läsande, att lära sig läsa lite bättre och lite mer. De berättar om sina läsprojekt. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Hbt-certifierat bibliotek

Sofie Samuelsson, genusinspiratör och bibliotekarie på hbt-certifierade Hallonbergens bibliotek, menar att det är viktigt att tänka efter vilka ord vi använder, för de säger någonting om våra föreställningar och värderingar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vägen till litteraturälskare

Läsambassadör Johanna Lindbäck menar att läslust inte kommer av sig själv, det är något som måste tränas in. Enligt Pisaundersökningen kan inte en fjärdedel av niondeklassarna läsa en enkel text. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vart är vi på väg?

Det bästa sättet att möta kommande utmaningar i skolan är att lyfta fram de nya kulturerna och kompetenserna. Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare i Lerum, pratar om framtidens skola. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Källkritik i nätets tidevarv

Google är för de flesta idag ett fönster mot världen. Men hur formar nätets sökmotorer vår kunskap och vår kunskapssyn? Hur kan deras data granskas? Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Jämlik läsutveckling

Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss