Titta

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Om UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

En nationell konferens om bland annat hur forskare och praktiker kan utveckla skolbibliotek och hur skolbibliotekarier kan arbeta läsfrämjande i skolan. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotek 2014: Jämlik läsutvecklingDela
  1. Välkommen, Matz Nilsson, ordförande
    i Sveriges skolledarförbund.

  2. Vi fortsätter på temat skolledare.
    Varsågod.

  3. Tack för att jag fick komma hit
    och tala för en så kompetent publik.

  4. Vi pratar om skolbibliotek
    och varför vi behöver det.

  5. Vi pratar om
    de olika professionernas ansvar.

  6. Vi pratar om
    varför skolan är livsnödvändig.

  7. Jag är ingen expert,
    men jag är skolledare.

  8. Nu är jag förbundsordförande
    för Sveriges skolledarförbund.

  9. Vi är ett fackförbund som organiserar
    chefer i förskola och skola-

  10. -förvaltningschefer, myndighetschefer
    och andra.

  11. Jag säger aldrig nej till att prata
    om skolans viktiga funktioner.

  12. I måndags pratade jag i riksdagen-

  13. -om ledarskapets betydelse
    för elevers framgång.

  14. Man hade valt ut
    landets 30 mest framgångsrika skolor.

  15. Inte de som hade bäst betyg-

  16. -utan de som gjort snabbast resa
    från låg till hög måluppfyllelse.

  17. Resan handlade om en enda sak:

  18. Att alla som jobbar inom skolans
    eller förskolans väggar samverkar.

  19. Man ser varandras olika kompetenser-

  20. -och möjligheter för
    att utveckla lärandet för barnen.

  21. Vi organiserar chefer
    och pratar om ansvaret.

  22. Efter Pisa-resultatet
    som kom förra året, Pisa 2012-

  23. -sa vi att vi måste prata om
    ansvaret som vi skolledare har.

  24. Jag kommer in på det när vi närmar
    oss huvudfrågan, skolbiblioteket.

  25. Skolan handlar om en viktig funktion,
    tycker jag.

  26. Det är den ni ser här.

  27. Att skapa förutsättningar-

  28. -där man ger våra barn och ungdomar
    ett förhållningssätt-

  29. -att de
    ser lärandet som livsnödvändigt-

  30. -och en process som pågår hela livet.
    Det är viktigare än nånsin.

  31. Ni vet att skolan i dag...

  32. Vi måste utveckla didaktiken eftersom
    den tekniska utvecklingen går fort.

  33. Samtidigt styrs vi av skollagen,
    läroplanen och ämnesplaner.

  34. Men när man lämnar skolan ska man
    ha med sig grundläggande verktyg-

  35. -för att fortsätta sitt eget lärande
    för att utveckla sig själv.

  36. I dag vet vi,
    framför allt i Europa...

  37. Man måste ha en gymnasieutbildning,
    det är grunden.

  38. Vi måste få våra ungdomar
    att gå ut med ett gymnasiebetyg.

  39. Sen måste man
    fortsätta utbilda sig hela livet.

  40. Omställningen är snabb. Se på det
    som sker inom industrin i Sverige.

  41. Vi har SAAB, Kockum,
    nya ägare, nya förhållanden...

  42. Det ställer krav på
    förmågan att lära nytt.

  43. Vi i skolan har en viktig roll i
    att få ungdomarna att känna-

  44. -att de får med sig en verktygslåda
    när terminen är slut-

  45. -när de slutar nian,
    när de slutar gymnasiet.

  46. Skolbiblioteket är med i den resan-

  47. -alla som leder skolor och undervisar
    är med i den resan.

  48. Det här citatet är viktigt.

  49. Om vi lyckas få till en plattform
    där barn och ungdomar känner-

  50. -att de får en verktygslåda,
    så har vi kommit långt.

  51. Det kommer rapporter att fundera om.
    Den här kom för ett par år sen.

  52. Det handlar om en grundläggande
    faktor - läsförmågan.

  53. Vi kan se hur det ser ut i Europa.
    Ni vet ju-

  54. -att vi hade ett betänkande
    när det gäller läsandets kultur-

  55. -i den statliga utredningen
    från 2012.

  56. Den visar hur statusen ser ut
    för ungdomarnas läskunnighet-

  57. -framför allt bland pojkar.
    Det här kom 2012.

  58. I december förra året kom Pisas
    resultat av läsförmågan i Sverige.

  59. Det visade att vi fortfarande tappar.
    Det måste vi fundera på.

  60. Vad är det som gör det? Vi diskuterar
    att förlänga utbildningstiden-

  61. -men det är färre som lyckas med
    att knäcka läskoden-

  62. -att ha grundläggande läsförmåga
    och läsförståelse.

  63. Ett tionde år
    ska utredas fram till 2015.

  64. Vi får se om barnen börjar skolan
    när de är sex år.

  65. Det elfte året blir viktigare.

  66. De som inte klarar skolan
    måste ta igen det de har missat.

  67. Men om de inte knäcker läskoden så
    har vi misslyckats med vårt uppdrag.

  68. Jag ska avsluta med
    förbundets krav på våra politiker.

  69. Vi borde inrätta en garanti som
    säkerställer att vi som är utbildade-

  70. -skolbibliotekarier, lärare
    och skolledare skulle kunna säga:

  71. "Vi lovar att barnen kan läsa
    när de lämnar skolan."

  72. Den grundläggande faktorn
    för inlärning är läsförmågan.

  73. Självklart är
    alla de andra sinnena jätteviktiga-

  74. -men läsförmågan bygger grunden
    för alla de andra ämnena.

  75. Vi ser det tydligt i dag, när vi
    har fått en tudelad progression-

  76. -där grundskolans ämnesplaner
    inte repeteras i gymnasieskolan-

  77. -utan det är ett vidaresteg. Då krävs
    de grundläggande kunskaperna.

  78. Vi ser vidare
    att när man gör en jämförelse-

  79. -så har det ökat
    från 15 till 17 procent år 2009.

  80. Den stora missuppfattning
    som man lyfter fram-

  81. -och som jag såg under mina elva år
    som utbildningsdirektör...

  82. Det handlar inte om ursprung
    eller tvåspråkighet-

  83. -utan det här är en generell nedgång
    bland pojkar i Sverige.

  84. Svensk eller utländsk bakgrund
    är inte avgörande-

  85. -utan den socioekonomiska bakgrunden.

  86. Ibland sammanfaller det
    med utländsk bakgrund.

  87. Det de föreslår i betänkandet...
    Har ni läst det?

  88. Det är 700 sidor.
    Jag ska inte förhöra er.

  89. De använder inte ordet rektor
    en enda gång.

  90. Men det ska vi inte orda om.

  91. Det de föreslår blir ju lag sen.

  92. Det vi fick in i lagen var att man
    ska ha tillgång till skolbibliotek-

  93. -och att man ska ha
    en skolbibliotekarie.

  94. Sen behöver det vara ett uppdrag
    från den statliga myndigheten-

  95. -att man tittar på hur det går.

  96. Skolinspektionen tittar ju på
    hur det ser ut med tillgången.

  97. Sen har vi läsombud och lärarnas
    kunskap om litteraturdidaktik.

  98. Den behöver stärkas.

  99. Det man kan konstatera är att det här
    är ett av de viktigaste...

  100. ...problemen om vi inte lyckas.
    Jag läste Sydsvenskan i morse.

  101. Det var en stor artikel
    om unga som har hamnat utanför.

  102. Man ser att de som hamnar utanför
    inte har fullföljt sin skola.

  103. Det är flest pojkar.
    Där har vi vår utmaning.

  104. Vi ser det i andra länder också.
    Det gäller läskunnigheten.

  105. När man tappar förmågan
    att följa med och förstå.

  106. Det är jätteviktigt.

  107. Vi ser att rektorns ansvar
    är oerhört viktigt.

  108. Det handlar om att utforma
    och utveckla skolan eller förskolan.

  109. Skollagen är tydlig.

  110. Rektorn är ansvarig för
    utvecklingen av skolans arbete.

  111. Man ska leda utvecklingen.
    Det innefattar ju egentligen allt.

  112. I de framgångsrika skolor-

  113. -som har gått
    från låg till hög måluppfyllelse-

  114. -är att ledningen samverkar
    med lärarna och övrig personal.

  115. Alla har ett gemensamt mål över
    hur man ska använda resurserna-

  116. -och man samverkar kollegialt
    för att nå målet snabbare.

  117. Här har rektorn sitt stora ansvar,
    att jobba med det här-

  118. -och utforma en arbetsmiljö
    och ha läromedel av god kvalitet.

  119. På fredag har vi en stor debatt.

  120. Då kommer en forskningsrapport
    som ett antal kommuner har skapat.

  121. Det handlar om vilken effekt
    digitaliseringen har fått-

  122. -i de skolor som har satsat på
    att skapa digitala lärverktyg.

  123. Har det påverkat elevernas resultat
    och skolans attraktionskraft-

  124. -där eleverna ser skolan som viktig?
    Men det tar vi på fredag.

  125. Vi har också ett läraransvar.

  126. Vi måste se till
    så att barnen knäcker läskoden.

  127. Det är ingen hemlighet att vi
    tappade lite av den kompetensen-

  128. -i lärarutbildningen
    med läsinlärningen.

  129. Det tar ett tag
    innan de nya lärarna är klara.

  130. Vi står inför en stor rekrytering
    av nya lärare, skolledare-

  131. -och skolbibliotekarier, eftersom vi
    har stora pensionsavgångar.

  132. Men förmågan
    att jobba med läsinlärning-

  133. -och se till
    så att barnet inte glider förbi-

  134. -utan att ha
    en djupläsning och läsförståelse-

  135. -kräver en speciell kompetens.

  136. Den hade vi på 60-talet, 70-talet
    och en bit in på 80-talet.

  137. Nu har vi tappat den.

  138. Det är lätt att säga att alla lärare
    har ansvar för läsinlärningen-

  139. -men det fungerar inte. Kompetensen
    måste finnas i de yngre åren.

  140. När de sen går vidare måste så många
    som möjligt ha knäckt läskoden.

  141. De som inte gör det
    behöver andra insatser-

  142. -som specialpedagogik
    och speciallärare.

  143. Hur många procent det gäller kan man
    orda om. Enligt min erfarenhet-

  144. -där jag såg barn från grundskolan
    upp i gymnasieskolan-

  145. -fanns det en stor grupp
    som inte hade knäckt läskoden.

  146. Man måste
    börja med läsinlärningen tidigt.

  147. Lärarnas betydelse är stor.
    Vi måste få dem-

  148. -att tro på sin betydelse,
    för den är avgörande.

  149. Jag är färgad av Louise Limberg
    när det gäller skolbiblioteken.

  150. När jag läste hennes studie,
    som kom ut för rätt många år sen-

  151. -så står vi nu inför samma frågor
    som hon lyfte upp då.

  152. Frågor som jag har identifierat,
    men inte kunnat sätta fingret på.

  153. Hon tar upp viktiga punkter.

  154. De olika dimensionerna vi har
    kring medierna som helhet.

  155. Medierna är rätt många i dag,
    alltså de digitala medierna.

  156. Det finns läromedelsmedier
    och skolbiblioteksmedier.

  157. Sen har vi självklart
    tillgång till hela webben.

  158. Hur viktigt är rummet i sig
    och hur förhåller det sig i skolan?

  159. Om det inte finns,
    var finns då tillgången?

  160. Det måste lärarna, bibliotekarierna
    och skolledningen diskutera.

  161. Sen har vi er roll. Jag kan hålla
    långa föredrag om hur viktigt det är.

  162. När jag blev skolledare,
    i slutet av 90-talet-

  163. -blev jag biträdande rektor och fick
    ta hand om biblioteksgruppen.

  164. Jag och bibliotekarien
    påbörjade arbetet.

  165. Då såg man tydligt
    de här olika dimensionerna.

  166. Hur får bibliotekarien vara med
    i planeringen av lärandet?

  167. Hur ser läraren på bibliotekarien
    och vice versa-

  168. -när det gäller
    våra olika kompetenser?

  169. Jag kommer tillbaka till
    informationssystemet och pedagogiken.

  170. Det här är
    de olika dimensionerna vi pratar om.

  171. Louise lyfter fram
    att man samspelar i komplexa mönster.

  172. Där finns lärarna,
    eleverna, klassrummen, läromedlen-

  173. -undervisningsmetoderna, elevernas
    uppgifter och skolledarens hållning.

  174. Om vi börjar med det sista
    så kan jag säga-

  175. -att en skolledare som betonar-

  176. -till exempel alla elevers rätt
    till ett skolbibliotek...

  177. Om skolledaren arbetar för det
    så genomsyrar det verksamheten.

  178. Samma sak om skolledaren
    jobbar för en digitalisering.

  179. Inte att ersätta lärare,
    utan att genomsyra undervisningen.

  180. Då blir det så. Samma sak om man
    brinner för internationalisering-

  181. -och pratar om betydelsen av
    att barnen får uppleva-

  182. -den internationella relationen
    i utbyten - då blir det så.

  183. Skolledaren är avgörande för
    skolans jobb mot ett gemensamt mål.

  184. Om skolledaren tror på skolbibliotek-

  185. -och använder sig
    av skolbibliotekarier och lärare-

  186. -så blir det bra.

  187. Vi är med och utser
    årets skolbibliotek.

  188. De skolor som får utmärkelsen
    har en engagerad ledning-

  189. -som har fått med sig
    skolbibliotekarien och lärarna.

  190. Alla brinner för
    skolbibliotekets funktion.

  191. Vad det är kommer vi till.

  192. När det gäller elevernas uppgifter
    handlar det om...

  193. Man pratar om
    rummets och bokens fysiska betydelse-

  194. -men lärandet är det viktiga.

  195. När lärandet inte har gräns i ett
    klassrum, utan flyter ut på en webb-

  196. -talar vi om informationssökning
    och källkritik.

  197. Kompetensen som eleverna måste ha-

  198. -för att säkerställa att det
    man skriver, pratar om och lär sig-

  199. -har en vetenskaplig grund
    eller lutar på en sanning-

  200. -och inte är osann information.
    Informationssökning och källkritik-

  201. -är oerhört viktig att jobba med
    i skolan, och börja tidigt!

  202. Man kanske ska börja
    redan i förskolan.

  203. Där jobbar man ju också
    med digitala verktyg.

  204. Läromedlen i dag... Vi har ju
    på olika sätt försökt få till...

  205. Vi skulle vilja ha en digital
    strategi för hela skolan i Sverige.

  206. En nationell digital strategi som
    innefattar medierna och läromedlen.

  207. Läromedelsutvecklingen måste
    hänga med i digitaliseringen.

  208. Vissa gör det. Läromedlen
    ska inte styra utvecklingen-

  209. -utan ämnesdidaktiken
    ska styra behovet av det.

  210. Om vi tittar på rollkonflikten,
    som Louise också tar upp-

  211. -så är den tydlig, men man
    jobbar bort den på många sätt.

  212. Jag tycker att den nya
    lagförändringen var väldigt viktig.

  213. Tillgången har ett likvärdighets-
    perspektiv - alla har rätt till det.

  214. Det har gjort att vi måste
    komma bort från rollkonflikten.

  215. Sen handlar det ju om hur man
    jobbar och samverkar på skolan.

  216. Det är den största utmaningen i dag.
    Vi jobbar kollegialt.

  217. Vi samverkar
    mellan olika kompetenser.

  218. Lärare och skolbibliotekarier
    har olika utbildning.

  219. Hur samverkar man?

  220. Hur ser man
    på medier, läromedelsinköp-

  221. -bokinköp, digitalisering?
    Hur får man det att hänga samman?

  222. Ni måste vara med i samtalet.

  223. Det handlar om att väva in
    er kompetens i de här förändringarna.

  224. Skolor som ändrar sitt förhållande
    till läromedelsstrukturen-

  225. -och jobbar om
    med ett aktivt skolbibliotek-

  226. -som blir
    ett levande verktyg för eleverna...

  227. De jobbar även med digitalisering,
    men de får inte nya pengar.

  228. De ställer om resursen
    efter det nya målet.

  229. Där samverkar alla.

  230. "Nu använder vi resurserna
    på det här sättet."

  231. Då har man kommit långt i processen.

  232. Det här är kanske det viktigaste.

  233. De som utses till årets skolbibliotek
    har kommit så långt-

  234. -att man har stor tillit
    till varandras kompetenser.

  235. Ledningen står upp för
    det mål man har satt-

  236. -att man ska ha ett bra skolbibliotek
    som ska vara levande-

  237. -och ett verktyg för eleverna.

  238. Den här gamla synen håller på
    att försvinna, tror jag.

  239. Men den kan leva kvar på ställen
    där man inte har skolbibliotekarier.

  240. Det hon tar upp går hand i hand
    med mina erfarenheter.

  241. Man måste öppna upp mellan yrkes-
    kategorier. Arbetslaget är viktigt.

  242. Problemet med alla
    enprofessionsyrken i skolan-

  243. -är att man inte kan vara med
    överallt. Man får organisera arbetet-

  244. -så att man pratar om resurser,
    läromedel och tillgång när ni är med.

  245. Sen måste ni utmana och ta för er.

  246. De som utmanar och tar för sig-

  247. -får med sig
    ledningen och övriga kollegor.

  248. Ni måste visa mod
    och inte vara materialförsörjaren-

  249. -och den som svarar på frågor,
    utan vara en del i lärandet.

  250. Varför har vi skolbibliotekarier
    om de inte används i lärandet?

  251. De ska inte finnas i ett rum
    där man sitter tyst och lånar böcker.

  252. Vi ska ha rummet om vi behöver det.
    Det är inte säkert.

  253. Vi behöver er kompetens.

  254. Den tredje punkten
    är viktigare än nånsin i dag.

  255. Om vi har
    ett gränslöst lärande via webben-

  256. -så måste man kunna sortera
    och hantera informationen rätt.

  257. Det måste barnen lära sig.
    Det har de inte med sig.

  258. Trots datorvana
    har de inte kompetensen-

  259. -att kunna ta reda på
    om det de läser är sant.

  260. "Hur sorterar jag
    så att jag får fram det viktigaste?"

  261. Det är en nyckelkompetens
    som vi måste lära ut.

  262. Sen har vi det här med att integrera.
    Det handlar inte bara om bibliotek-

  263. -utan om
    att se den samlade resursen i skolan.

  264. Vi har pratat om
    digitalisering och skolbiblioteken...

  265. Allt måste integrera
    och interagera med varandra.

  266. Framgångsrika skolor...
    Jag sa det inledningsvis.

  267. Många lärare säger:

  268. "Jag har ett ansvar för
    min undervisning - jag ger betyg."

  269. Men när den läraren
    samverkar med en annan lärare-

  270. -och eleven upplever att det inte är
    nån skillnad i grunden för bedömning-

  271. -och i grunden för
    undervisningens mål, så blir det bra.

  272. Kollegialt lärande är en av
    de viktigaste framgångsfaktorerna.

  273. Där ingår skolbibliotekarier.

  274. Sen måste man... Jag satt med dekanen
    på Malmö högskola förra veckan.

  275. Vi har ju en ny lärarutbildning,
    som jag tror är väldigt bra.

  276. Vi har ju
    ett enormt behov av lärare framöver.

  277. Men vissa saker måste vi diskutera.

  278. Det att samverka med andra
    kompetenser på skolan är en fråga.

  279. Digitaliseringen måste man också
    få in tydligt i lärarutbildningen-

  280. -hur man utvecklar ämnesdidaktiken
    med det digitala verktyget.

  281. Det är en utmaning
    för lärarutbildningen att få med.

  282. Inte minst jag som skolledare behöver
    få kompetensutveckling i sånt.

  283. Det har vi lagt fram i vår plan.

  284. Vi tycker att skolledaren
    måste få en kompetensutveckling i-

  285. -hur man jobbar med medier
    i skolan i dag.

  286. Jag ska bara visa
    hur vi gjorde i Malmö.

  287. Nu är det inte det här lika aktuellt.

  288. Man kan i biblioteksplan
    förklara olika begrepp.

  289. Man kan precisera på olika sätt.

  290. Det här var viktigt för oss,
    men nu har vi en skollag.

  291. Trots det
    måste varje huvudman konkretisera-

  292. -tillgången till skolbibliotek.

  293. För större kommuner
    är det inte så svårt-

  294. -men mindre kommuner
    med mindre skolor och förskolor-

  295. -hur ska de göra?
    Hur ska de organisera tillgången-

  296. -om man inte kan ha en utbildad
    skolbibliotekarie på varje enhet?

  297. Det måste skapas en plan-

  298. -som lärarna, ni och skolledarna
    är med och utformar.

  299. Det digitala
    kan man inte heller bara köpa in.

  300. Diskutera först varför man ska
    ha det och hur man ska använda det.

  301. Hur är vi överens om att varje barn
    upplever samma möte i lärverktyget-

  302. -oavsett vilken lärare man möter?

  303. Ja... Det här kan vi ta sen.

  304. Det vi har gjort...
    Vi menar på fullt allvar...

  305. Vissa partier har snappat upp det,
    och det är vi glada för.

  306. Vi vet att en framgångsrik skola
    börjar i förskolan.

  307. Jag är jätteglad
    att förskolan fick sin läroplan.

  308. Nu ökade kunskapsuppdraget
    för förskollärarna.

  309. Om vi börjar med läsinlärningen
    i förskolan-

  310. -och väcker lusten att läsa
    och lyssna till berättelser-

  311. -och lusten att bokstavera...

  312. Många barn kan det här,
    men långt ifrån alla.

  313. Om vi börjar i förskolan
    så får vi en positiv utveckling.

  314. Förskollärarna och förskolecheferna
    jobbar med att implementera det här.

  315. De barn som jobbar med det här
    får en bättre start i grundskolan.

  316. Det har stor betydelse. Vi i Sverige
    borde enkelt kunna säga:

  317. När ett barn lämnar årskurs två
    ska de kunna läsa.

  318. De som inte kan läsa då
    har ett annat behov av stödinsatser-

  319. -men vi vet om vilka det är.

  320. Tänk att skicka barnen till skolan,
    men de inte får lära sig läsa.

  321. Då skulle jag känna mig lurad.

  322. Vår utbildningsminister säger
    att vi ju har tidiga betyg.

  323. Men det viktigaste är
    att tidigt upptäcka-

  324. -om barnet inte har
    den grundläggande förmågan-

  325. -att ta in läsinlärningen.
    Det här är viktigt.

  326. Nåt parti har snappat upp det här.
    Tänk om vi kunde ge det löftet.

  327. Vilken status vår skola skulle få då.

  328. Om vi skulle säga:
    "Vi klarar av det. Lita på oss."

  329. Då skulle vi få tillbaka
    vår positiva auktoritet-

  330. -och inget barn kan missa skolan,
    för då missar de garantin.

  331. Jag har själv sett genom åren att
    elever kan gå nio år i grundskolan-

  332. -och vara närvarande
    85-90 procent av tiden...

  333. Sen börjar de gymnasiet
    och har en läs- och skrivproblematik-

  334. -som upptäcks då.
    Hur kan det gå så långt?

  335. Det har vi som yrkesförbund
    funderat mycket på.

  336. Där har skolledare och lärare ett
    ansvar, inte ni skolbibliotekarier.

  337. Ni har inte det bedömande ansvaret
    och ansvaret för elevernas lärande-

  338. -men ni är viktiga i det.
    Det här vill vi att man inrättar.

  339. Vi vill också... Det sägs att nya
    lärarutbildningen klarar av det här.

  340. Jag litar på det, men det tar tid
    att få fokus på läsinlärningen igen.

  341. Alla pratar om vårt grannland
    österut. Där har man det här.

  342. Pojkar i Finland har
    en bättre läskunnighet än Sverige.

  343. De har ingen negativ utveckling.
    Det bygger på lärarens kompetens-

  344. -att inte släppa eleverna
    om de inte har knäckt läskoden.

  345. Sen måste lärarens ansvar
    vara väldigt tydligt.

  346. Det är därför vi har lärare-

  347. -för att punktmarkera
    barnens utveckling av läsförmågan.

  348. Sen måste rektorerna tillgodose att
    resurser för stöd tidigt kopplas in.

  349. Stöd är ju också en kompetensfråga.

  350. Vi pratar mycket om
    när ett barn inte lär längre.

  351. Vi gjorde en undersökning. Jag
    har inte berättat om den tidigare.

  352. Vi gjorde en undersökning ett år
    på alla elever som gick ut år nio-

  353. -i Malmö utan ett enda betyg med sig.

  354. Vi anlitade en forskare
    som fick intervjua ungdomarna.

  355. Forskaren ställde frågan:
    "När följde du inte med längre?"

  356. Vilken årskurs tror ni att de sa?

  357. Årskurs fyra, fem.
    Där hängde man inte med längre.

  358. Man följde inte med,
    men man var kvar i skolan-

  359. -i årskurs sex, sju, åtta och nio.

  360. Sen började de gymnasiet
    och hade inte ett enda betyg med sig.

  361. Ungdomarna känner tidigt att de
    inte hänger med och inte förstår.

  362. Det måste vi fånga upp tidigare
    och sätta in stöd-

  363. -så att de inte tror
    att det är nåt fel på dem.

  364. De har bara ett annat behov av stöd
    än de andra i gruppen.

  365. I Danmark rasar nu
    en stor debatt som jag följer-

  366. -om integrering av barn i grupper,
    att inte särskilja elever.

  367. Om man integrerar
    på ett förnuftigt sätt-

  368. -och inte sätter barnen i andra
    grupper så får vi större framgång.

  369. De har andra lärverktyg,
    men alla sitter tillsammans.

  370. Man slipper uppleva
    skam och utanförskap.

  371. Stödet är en viktig fråga.
    Det ser vi på skolinspektionen.

  372. De slår ofta ner på det.
    Här brister landets skolor kraftigt.

  373. Vi har många fantastiska skolledare
    som gör det här.

  374. Vi har tittat på de skolor där man
    fått utmärkelsen årets skolbibliotek.

  375. Där brinner man för bokens och
    det digitala läsandets betydelse-

  376. -och skolbibliotekarien
    och lärarens betydelse.

  377. Man ser till
    att det verkligen finns en tillgång-

  378. -och inte bara
    ett rum med gamla böcker.

  379. Sånt tror jag inte att barn
    och ungdomar upplever som lustfyllt.

  380. Jag har pratat om integrationen.

  381. Sen vill vi
    utveckla lärarutbildningen-

  382. -så att lärarna
    utvecklar sin didaktik.

  383. Det är oerhört viktigt.
    Det är avgörande.

  384. Man måste titta på varje elev
    i årskurs två-

  385. -och berätta för föräldrarna
    att man måste sätta in stöd-

  386. -så att de snabbt knäcker läskoden.
    Tänk om vi lyckas med det.

  387. Tänk om vi får fler
    att fullfölja årskurs nio-

  388. -med en förmåga att läsa
    och förståelse för det de läser.

  389. Vilket självförtroende många
    skulle känna, framför allt pojkar-

  390. -som tycker att skolan
    börjar bli trist i årskurs fyra-

  391. -när de inte förstår
    vad som står i böckerna.

  392. Då skulle skolan lyfta rejält
    och fler skulle klara gymnasiet.

  393. I dag är det grunden för att få jobb-

  394. -eller få möjlighet att läsa vidare.

  395. Jag ska sluta där jag började.
    Ni har en jättestor betydelse.

  396. Visa lite mod. Om ni inte har kommit
    i gång med samtal på era skolor-

  397. -med lärarna och skolledningen,
    så ta upp frågan.

  398. Se er själva som en resurs.

  399. Se möjligheten att vara med i resan
    mot att lära fler barn att läsa.

  400. Den största utmaningen
    för gymnasieskolan i dag-

  401. -är att få fler att känna
    att det är lustfyllt att gå dit-

  402. -och att man lär sig
    nåt som man har nytta av.

  403. Ni är en viktig resurs.

  404. Jag hoppas
    att ni diskuterar med lärarna-

  405. -hur ni ska utveckla lärandet-

  406. -så att det ska attrahera den
    digitala vana som ungdomarna har.

  407. Tänk så mycket tid
    pojkar lägger på datorspel.

  408. Hur kan vi visa att verktyget
    även kan användas för inlärning-

  409. -utöver det de lär sig i spelen?
    Stort lycka till. Tack!

  410. Tack, Matz. - Vi tar gärna frågor.

  411. Ja?

  412. Hej. Jag heter Hanna
    och är gymnasiebibliotekarie.

  413. Hur tycker du att det ser ut
    bland svenska skolledare i dag?

  414. Har de förståelse
    för skolbibliotekariens roll?

  415. -Det brukar vara mycket tomma ord.
    -Det är en jättebra fråga.

  416. Vi gjorde en definition av
    vad pedagogiskt ledarskap är.

  417. Det ligger på vår hemsida. Det gällde
    förskolechefer och rektorer.

  418. Enligt skollagen har rektorn
    ett pedagogiskt ledarskap.

  419. Man ska leda en pedagogisk process.

  420. Du frågar hur det ser ut i landet.

  421. Om man ser skolbibliotekarien
    som materialförsörjare-

  422. -så ser många skolledaren
    som administratör.

  423. Den bilden vill vi förändra
    till en pedagogisk ledare-

  424. -som står upp för skollagen.
    Vi har en bit kvar där.

  425. Den generella bilden är...

  426. Politikerna förväntar sig
    att se ett pedagogiskt ledarskap.

  427. Vi brukar be dem att definiera det.

  428. Jag tycker att det är att man
    leder den pedagogiska resursen-

  429. -styr resurserna på skolan i lärandet
    så att fler elever klarar skolan-

  430. -och att man samverkar
    för ökad måluppfyllelse.

  431. Vi måste jobba bort
    synen på skolledaren-

  432. -som den som fixar allt
    och administrerar skolan-

  433. -till att bli den
    som leder den pedagogiska processen-

  434. -inte undervisningen,
    men den pedagogiska processen.

  435. Vi har en bra bit kvar.

  436. Peter från Ulricehamn.

  437. Nåt som jag och många andra
    jobbar med är-

  438. -den digitala närvaron
    och digitala lärverktyg.

  439. Om skolledaren även ska leda det här,
    generellt sett...

  440. Hur mycket används det digitala
    bland skolledare?

  441. Min bild är att det inte gör det.
    Hur ser det ut bland skolledare?

  442. Den digitala likvärdigheten
    brister kraftigt i landet.

  443. Jag reser runt i landet
    och träffar medlemmar-

  444. -och besöker kommuner.
    Det lägger jag min tid på.

  445. Vi ser stora skillnader. Därför
    vill vi ha en nationell strategiplan-

  446. -som innefattar
    likvärdighetsbegreppet-

  447. -och kompetensutveckling i
    hur vi använder det i undervisningen.

  448. Sen måste vi ha det mot ledarskapet,
    som jag sa.

  449. Det här med digitaliseringen
    handlar lite mer om skolbiblioteken.

  450. Utan rätt kompetenser från början
    hamnar man snett.

  451. Vi gjorde det misstaget
    när jag var förvaltningschef i Malmö.

  452. Vi sa hur det skulle vara, men glömde
    bort dem som skulle jobba med det.

  453. Vi vände på det-

  454. -så att lärare och skolledare
    tog fram planen.

  455. Men likvärdigheten brister.

  456. Nu har SKL kallat samman departement,
    fackföreningar och annat-

  457. -för att skapa en nationell strategi,
    men det finns mycket kvar att göra.

  458. I förra veckan hörde jag
    att en kommun-

  459. -hade fått gamla datorer
    från ett företag.

  460. Då tänkte jag:
    "Oj, vilken lång resa vi har kvar."

  461. Man ser fortfarande tekniken,
    inte didaktiken.

  462. Ingegärd,
    skolbibliotekarie i Halmstad.

  463. Jag blev glad när du sa
    att skollagen...

  464. Konkretiseringen av mål och styrning.

  465. Varje huvudman måste konkretisera
    vad man vill med skolbiblioteket.

  466. Jag har tjatat på mina skolledare
    och frågat vad de vill.

  467. "Vad har jag för uppdrag?"

  468. Hur kan jag få fart på skolledarna?

  469. Jag kan ge dig tips.
    Det är ju inte bara så-

  470. -att skolledaren avgör det,
    utan lagen styr.

  471. Skolinspektionen tittar på
    hur tillgången ser ut.

  472. Vi ser att det brister.

  473. Man kan fundera på
    hur man ska slippa få den kritiken.

  474. Man ska fråga sig
    var man har sina brister.

  475. "Vad vet vi om vår verksamhet?
    Hur kan vi utveckla den?"

  476. Börja samtalet så.
    Framför allt i glesbygdskommuner-

  477. -är det här en jätteutmaning. Det
    kanske är enklare i större städer.

  478. I mindre orter är det svårt, när man
    inte kan ha tillgången på skolan.

  479. Precis som läraren
    bryter ner ämnesplanen i moment-

  480. -måste man bryta ner vad man menar
    med tillgång till skolbibliotek.

  481. I Malmö fick vi in-

  482. -biblioteksfunktionernas skrivning
    mot skolplanen och skolbiblioteket.

  483. Vi fick politikerna att besluta om
    att det skulle in i varje verksamhet.

  484. Det var innan den nya skollagen kom.
    Börja samtalet utifrån...

  485. "Hur tänker vi
    innan nån påtalar att det brister?"

  486. -Det var ett bra tips. Tack.
    -Tack ska ni ha!

  487. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jämlik läsutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Läsutveckling, Skolan, Skolbibliotek, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Inspiration för skolledare

Kungliga biblioteket, KB, utformar nu stöd för skolledare beträffande skolbibliotek. Elin Lucassi, samverkanshandläggare på KB, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Skolbiblioteksforskning i praktiken

Det finns ett glapp mellan skolbiblioteksforskning och praktik. Även om både bibliotekarier och lärare vill är det svårt att få igång samarbete med forskare. Cecilia Gärdén, lektor på Högskolan i Borås, har förslag på hur man kan gå tillväga. Konferensen hölls i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Biblioteksutveckling i praktiken

Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsglädje i skolan

Läraren Joakim Björkman och mediepedagogen Piroska Bakran från Augustenborgsskolan i Malmö menar att serier kan få alla att växa i sitt läsande, att lära sig läsa lite bättre och lite mer. De berättar om sina läsprojekt. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Hbt-certifierat bibliotek

Sofie Samuelsson, genusinspiratör och bibliotekarie på hbt-certifierade Hallonbergens bibliotek, menar att det är viktigt att tänka efter vilka ord vi använder, för de säger någonting om våra föreställningar och värderingar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vägen till litteraturälskare

Läsambassadör Johanna Lindbäck menar att läslust inte kommer av sig själv, det är något som måste tränas in. Enligt Pisaundersökningen kan inte en fjärdedel av niondeklassarna läsa en enkel text. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Vart är vi på väg?

Det bästa sättet att möta kommande utmaningar i skolan är att lyfta fram de nya kulturerna och kompetenserna. Christian Jerhov, verksamhetsutvecklare i Lerum, pratar om framtidens skola. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Källkritik i nätets tidevarv

Google är för de flesta idag ett fönster mot världen. Men hur formar nätets sökmotorer vår kunskap och vår kunskapssyn? Hur kan deras data granskas? Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Jämlik läsutveckling

Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss