Titta

UR Samtiden - Vårdmiljöns betydelse för hälsan

UR Samtiden - Vårdmiljöns betydelse för hälsan : Vårdmiljöns betydelse för hälsanDela
  1. Varmt välkomna till den här kvarten
    som jag får ha för mig själv-

  2. -och prata om det
    som jag tycker är viktigt.

  3. Jag har den lite provocerande titeln:
    "Får det se ut hur som helst?"

  4. Eftersom det kom så många antar jag
    att det intresserar er också.

  5. Vi pratar om vårdens miljöer.

  6. Jag är sjuksköterska och forskare
    på Vårdvetenskap och hälsa.

  7. Jag försöker se hur miljön påverkar
    oss när vi är i beroendeställning-

  8. -när vi är sjuka, funktionsnedsatta
    eller när vi bor på ett äldreboende-

  9. -och hur den påverkar de anställda.

  10. Jag är övertygad om att miljön
    påverkar även de som arbetar-

  11. -och det påverkar utförandet
    av vården. Det är en kedja.

  12. Jag är inte den första
    med dessa spekulationer-

  13. -och jag vill lyfta vår "grand old
    lady" Florence Nightingale-

  14. -som på 1850-talet
    uppmärksammade detta-

  15. -och systematiskt och med statistik
    kunde visa effekterna av miljön.

  16. Det de flesta kanske tänker på-

  17. -är hennes insatser när det gäller
    nåt vi ännu slarvar med - hygien.

  18. Hon kunde visa att soldaterna under
    Krim-kriget signifikant minskade...

  19. Dödligheten minskade genom att man
    införde regler och tvättade händerna.

  20. Vad man inte tänker på-

  21. -är att hon insåg
    att inte bara hygien var viktigt.

  22. Hon la stor vikt
    vid estetiken i miljön.

  23. Hon menade att för att människors
    läkande krafter ska väckas-

  24. -ska miljön vara tilltalande.

  25. Hon pratar om vikten av ljuset-

  26. -och utsikten mot något vackert
    som lockar en att återfå sin hälsa.

  27. Hon pratar om färger, stimulans och
    frisk luft som läkande betingelser.

  28. Hon var tidig med detta.

  29. Florence Nightingale betecknade sig
    inte som forskare-

  30. -men med den systematik hon jobbade
    var hon faktiskt det.

  31. Jag vill lyfta en nutida forskare,
    Roger Ulrich-

  32. -som också kunnat visa
    den fysiska miljöns betydelse.

  33. Det han blev mest känd för
    var när han kunde visa-

  34. -att på amerikanska kirurgavdelningar
    där patienter återhämtade sig-

  35. -hade man signifikant kortare
    vårdtider på de rum-

  36. -där man kunde blicka ut mot en
    sjukhuspark jämfört med en tegelvägg.

  37. Det kan låta för bra för att vara
    sant, men han visade att det var så.

  38. Förklaringsmodellen liknar Florence.

  39. Vi behöver stimulera hälsan för att
    påskynda de läkande krafterna.

  40. När jag blev färdig sjuksköterska
    i början av åttiotalet-

  41. -jobbade jag på Vasa sjukhus som var
    ett väldigt stort långvårdssjukhus.

  42. Det var ett av Europas största.

  43. Långvård var betecknande för vården
    där. Man vårdades under lång tid.

  44. Jag reflekterade över
    vilket hinder miljön var-

  45. -för återhämtning och välbefinnande.

  46. En väldigt stimulansfattig miljö,
    långa korridorer, massor med dörrar.

  47. En svår miljö när man är gammal
    och har kognitiv nedsättning-

  48. -som många av personerna hade.

  49. Men lika nedslående som det var,
    lika positivt var det när jag märkte-

  50. -att man reflekterade över färg och
    färgsignaler på ett positivt sätt.

  51. Om man hade en röd tröja fick man
    en komplimang: "Vad fin du är i dag".

  52. Det berodde säkert på att man
    stack ut i den sterila omgivningen.

  53. Men jag såg också att om man dukade
    bordet med ett spräckligt underlag-

  54. -en mönstrad duk eller något annat-

  55. -så kunde det hämma att hitta kniv
    och gaffel och bli självständig.

  56. Jag blev intresserad av färgens
    möjlighet att förtydliga miljön-

  57. -och jag fick göra en avhandling
    som handlade om färguppfattning-

  58. -hos äldre med Alzheimers sjukdom och
    utan Alzheimers som en kontrollgrupp.

  59. Jag valde Alzheimers
    för att den demenssjukdomen-

  60. -tidigt stör perceptionsförmågan
    och rumsuppfattningen.

  61. Man kan ha svårt att orientera sig.
    Det var viktigt att se om färg-

  62. -kunde hjälpa den gruppen patienter.

  63. Jag lärde mig att trots att man var
    demenssjuk så var inte det avgörande-

  64. -för om man uppfattade färgkontraster
    och om man kunde känna igen färg.

  65. Man kunde ha stöd av färg
    i minnestester och synen var viktig.

  66. Äldre personer, mycket gamla personer
    vid 95 års ålder-

  67. -klarade testerna sämre än
    åttioåringar med Alzheimers sjukdom.

  68. Det verkade som att färguppfattningen
    var bevarad trots demenssjukdomen.

  69. Det har vi använt konkret
    i vårdmiljön.

  70. Vi har lyft fram viktiga ingångar
    som vi vill att man ska upptäcka:

  71. Matsalen och min egen lägenhetsdörr,
    till exempel.

  72. Och vi har kamouflerat de dörrar
    jag inte ska lägga min energi på.

  73. Vi har målat in dörrar till
    expeditioner, sköljrum, förråd-

  74. -för de dörrarna ska jag inte behöva
    lägga energi på att välja bort.

  75. Det blir färre val för mig
    att göra när jag har svårt att välja-

  76. -och då är det en stödjande funktion.

  77. Vi har använt det i måltidsmiljön
    genom att ha ett annorlunda porslin-

  78. -som kontrasterar mot maten för att
    stimulera till att äta självständigt.

  79. Att ha en annan färg på glaset. Är
    det genomskinligt välter jag ut det.

  80. Är det färg på glaset ser jag det
    och slipper förtretligheten.

  81. Mitt intresse har gjort
    att jag har lärt mig mycket.

  82. Vi vet att ljud i miljön är viktigt.

  83. Ljud ska väcka igenkänning
    och skänka välbehag.

  84. Då kan ljud ha en samlande eller
    lugnande funktion under måltiden.

  85. Men lika negativt är det med ljud
    som jag upplever som buller-

  86. -som till och med kan skapa
    konfusion och förvirring.

  87. Likadant är det med lukt.
    Det ska lukta gott i vårdmiljön.

  88. Det ska både väcka igenkänning -
    det ska lukta mat när man ska äta-

  89. -och lukta gott i största allmänhet.

  90. Man vet att illaluktande miljöer kan
    skapa förvirring och illabefinnande.

  91. I vården pratar vi mycket om
    att vi ska jobba personcentrerat-

  92. -och då ska man utgå från var och en-

  93. -och lyssna på vad som är viktigt
    för dig under vårdtillfället.

  94. Vad är målet för dig med vården?
    Jag menar att man ska ta in miljön.

  95. En del tycker om att vara privata
    och vill inte umgås med andra.

  96. Andra är sociala och vill umgås.

  97. När vi hamnar i vården finns det inte
    tillåtelse till den flexibiliteten.

  98. Det är viktigt att man lyssnar
    på dem vi vårdar.

  99. Uppskattar du det privata eller
    vill du hellre dela rum med någon?

  100. Det är också en del av vården.

  101. Vi pratar också mycket om teamarbete.

  102. Läkare, sköterskor och sjukgymnaster.

  103. Men stödjer miljöerna teamarbete?

  104. Finns det plats att konferera-

  105. -eller sitter vi fortfarande
    i olika expeditioner-

  106. -med sjukgymnasterna i källaren?
    Det främjar ju inte teamarbete.

  107. Det hindrar teamarbete i stället.

  108. Vi pratar mycket om säker vård i dag.

  109. Den allra största avvikelsen
    i vården i dag är fall-

  110. -och det är framför allt äldre
    patienter som faller i vårdmiljöer.

  111. Man kan inte lasta den fysiska miljön
    för alla fallolyckor, men en hel del.

  112. Dålig belysning,
    saker som står i vägen-

  113. -eller miljöer
    som är svåra att orientera sig i.

  114. Man kan få en säkrare vård
    genom att se över den fysiska miljön-

  115. -på ett annat sätt än vi gör i dag.

  116. Vi pratar också om integrerade
    vårdformer, alltså "sömlös" vård-

  117. -mellan slutenvård,
    öppenvård och dagverksamhet.

  118. Men så länge vi har dem i olika hus
    är det inte integrerade vårdformer.

  119. Man måste sammanföra. En specialitet
    inom till exempel onkologi-

  120. -som värnar integrerade vårdformer-

  121. -måste samla slutenvård, poliklinik
    och dagverksamhet på samma plan.

  122. Gör man det så kan man samverka-

  123. -och patienten stärks
    i sin återhämtning-

  124. -när de flyttas från slutenvård
    till poliklinik och dagverksamhet.

  125. Det finns en hälsobefrämjande tanke
    i att integrera vårdformer.

  126. Fysisk miljö är spännande.

  127. Det som är mest spännande är att vi
    börjar luckra upp stuprören-

  128. -och då menar jag att vården jobbar
    med miljö utifrån sitt perspektiv-

  129. -och arkitekter jobbar utifrån sitt.

  130. Vi börjar mötas och ha en dialog-

  131. -och det är en förutsättning
    för att vi ska kunna utveckla miljön.

  132. I Göteborg är det roligt att kunna
    säga att på Chalmers arkitektur-

  133. -har vi ett centrum
    för vårdens arkitektur.

  134. Det är ett centrum
    där blivande arkitekter-

  135. -som intresserar sig för att bygga
    sjukhus och vårdinstitutioner-

  136. -särskilt kan nischa in sig
    och bli duktiga på detta.

  137. Man kan forska tillsammans.
    Sjuksköterskor och arkitekter-

  138. -designers och ljusforskare
    står sida vid sida-

  139. -för att utveckla vårdens miljöer.
    Väldigt roligt.

  140. Jag hoppas detta intresserar er-

  141. -och att vi kan ha en dialog
    nu efteråt.

  142. Tack så mycket.

  143. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag finns det vetenskaplig forskning som stöder sambandet mellan miljö och hälsa. Forskaren Helle Wijk berättar här om vilka faktorer i vårdmiljön som är viktiga för att vi skall må bra och tillfriskna snabbt. Även de som jobbar i en sjukhusmiljö påverkas av hur det ser ut och sänder signaler till patienten. Redan på 1800-talet uppmärksammande Florence Nightingale miljöns effekter på vår hälsa. Hon menade att en behaglig miljö har en läkande effekt och parametrar som ljus, utsikt och färg har betydelse. Inspelat december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Medicin, Sjukvårdslokaler, Vårdmiljö
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Njutningen i mitt liv

Dansen och kärleken har gått som en röd tråd under 88-åriga Ericas levnad. Med ett långt och erotiskt liv bakom sig får hon på ålderns höst tillfredsställa sig själv när männen i hennes egen ålder har problem med potensen.

Fråga oss