Titta

UR Samtiden - Små onödiga språkfel: Små onödiga språkfel

UR Samtiden - Små onödiga språkfel: Små onödiga språkfelDela
  1. Min forskningsinriktning
    är teaterstudier-

  2. -men jag har engelska som modersmål
    och har arbetat som granskare-

  3. -och har granskat akademiska texter
    på engelska-

  4. -av dem som inte har engelska
    som modersmål.

  5. Under tiden skrev jag ner
    de vanligaste felen-

  6. -för att använda som "troubleshooter"
    för att göra mitt jobb enklare.

  7. Sen ville jag publicera den.

  8. Men eftersom jag jobbar med
    och forskar inom teater-

  9. -tänkte jag att precis som teatern
    har tecken på scenen-

  10. -till exempel scenografi,
    färg, kostym-

  11. -tonläge och rörelsemönster
    så har språk också tecken.

  12. Tecknen förmedlar en betydelse
    - betydelsebärande tecken.

  13. Och om ni lyssnar på mig hör ni
    att jag inte är född i Sverige.

  14. Om ni lyssnar
    förstår ni att jag kom hit som vuxen-

  15. -och på mina ordval hör ni att jag
    lärde mig svenska på åttiotalet.

  16. Ni kanske anar att jag är akademiker-

  17. -för det är många tecken jag skickar
    när jag inte talar mitt modersmål.

  18. Grammatiken har tecken.

  19. De här små, enkla reglerna
    är betydelsebärande.

  20. De förmedlar en betydelse.

  21. Det allra vanligaste
    är att när vi talar-

  22. -gör vi klart om vi pratar i nutid
    eller dåtid, plural eller singular.

  23. Det vanligaste felet när "non-native
    speakers" skriver på engelska-

  24. -är att man sätter "s" på verbet
    i singularform-

  25. -till exempel "they is" och "we is".

  26. Det är substantiven som får -s
    i engelska och inte verben i plural.

  27. I pluralform skulle det heta
    "they are" och "we are".

  28. Det kanske går att skriva
    korta meningar korrekt-

  29. -men när man har
    mer komplexa meningar...

  30. Till exempel om man skriver
    en abstract till sin avhandling-

  31. -eller om den är helt på engelska-

  32. -finns det några ord som gör
    det svårt för "non-native speakers".

  33. "Who", "that" och "which".

  34. När man har en mening med de orden
    blir man nervös och förvirrad-

  35. -över vilken verbform
    man ska använda.

  36. Till exempel:

  37. "Professor Smartypants
    is the instructor"-

  38. -"who is best at math."

  39. Vi har ordet "who",
    men det kunde ha varit "that"-

  40. -eller i en annan mening "which".

  41. Vi hade ordet "instructor",
    substantiv, som kom innan "who"-

  42. -och sen måste man välja en verbform.

  43. Verbformen man väljer
    ska matcha substantivet-

  44. -som kommer innan "who", "that"
    eller "which".

  45. Det blir förvirrande
    om man har en sån här mening.

  46. "He is one of the instructors"-

  47. -"who are best at math."

  48. Om det är en person
    borde det vara "is".

  49. Men substantivet innan "who"
    var i pluralform, "instructors"-

  50. -och då måste verbet man väljer
    efter "who" också vara i pluralform.

  51. En annan meningsform kan förvirra den
    som inte har engelska som modersmål-

  52. -och den kan förekomma i akademiska
    texter och formella rapporter.

  53. Det är användningen av "either/or"
    och "neither/nor".

  54. Det kan vara förvirrande
    vad man ska använda för verbform-

  55. -när man har dessa ord i meningar,
    som till exempel... Här är singular.

  56. "Either professor Smartypants
    or professor Highbrow"-

  57. -"is leading the taskforce
    on environmental research."

  58. Det var singularform, men det blir
    förvirrande när du har ett subjekt-

  59. -som är singular
    tillsammans med ett subjekt i plural.

  60. "Neither professor Brainwave, nor the
    other staff members, are going."

  61. Jag läste den fort,
    för jag vill förklara.

  62. När man har ett substantiv
    i singularform och ett i pluralform-

  63. -och du har "either/or"
    eller "neither/nor"-

  64. -då sätter du det substantiv
    som är i pluralform på andra plats-

  65. -och använder verbformen i plural.

  66. Då läser jag upp meningen
    en gång till.

  67. "Neither professor Brainwave,
    nor the other staff members"-

  68. -"are going to the faculty meeting."

  69. Den här meningen är också förvirrande
    när ett av substantiven är "I".

  70. Du har en professor Brainwave
    och "I".

  71. Då sätter du "I" på andra plats
    och använder verbformen "am".

  72. "Neither professor Brainwave, nor I,
    am going to the committee meeting."

  73. En annan...

  74. En annan stötesten
    som jag har sett mycket av-

  75. -är överanvändning av ing-formen.

  76. Ing-formen är ett tecken.

  77. Det talar om någonting för mig,
    det har en betydelse för lyssnarna.

  78. Det är inte så att vi tycker att det
    är snyggt eller ser trevligt ut-

  79. -utan det säger någonting. Det finns
    fasta regler för användningen.

  80. Jag tar upp bara de vanligaste här.

  81. Först måste jag säga att alla verb
    inte används i ing-formen.

  82. Det finns så kallade
    "non-continous verbs"-

  83. -som sällan används i ing-formen.

  84. Dessa verb är ord
    för aktioner som man sällan...

  85. Såna man inte ser med ögat,
    till exempel:

  86. "Range", "counteract", "affect"
    och till och med "love".

  87. Dessa ord har sällan ing-form
    men de andra, "continous verbs"-

  88. -dem kan man använda
    i ing-formen friare.

  89. Ing-formen säger att något händer,
    eller inte händer, här och nu.

  90. "I'm talking. I'm not talking."

  91. Den talar om att något händer
    över en lång tidsperiod.

  92. Något är pågående under lång tid.

  93. "I'm writing my thesis.
    I'm not writing my thesis."

  94. Ing-formen talar också om-

  95. -att någonting kommer att hända
    inom en nära framtid-

  96. -och med "nära framtid"
    menar jag kanske inom fjorton dagar.

  97. "We are not meeting tonight.
    We are meeting next friday."

  98. Sen, när ing-formen används med ord
    som "constantly" eller "always"-

  99. -då uttrycker den irritation.

  100. "The olympic athlete is always
    bragging about his medals."

  101. Det förmedlar
    en känsla av irritation.

  102. En annan stötesten för den som inte
    har engelska som modersmål-

  103. -är användningen
    av artiklarna "a" och "an".

  104. "A" och "an" avgörs av uttalet,
    inte stavningen-

  105. -och eftersom engelskans uttal
    varierar...

  106. England, Amerika,
    Australien, Kanada...

  107. ...kan man se olika användning
    av artiklarna.

  108. Man måste när man skriver
    välja vilken engelska man skriver-

  109. -och använda det uttalet
    när man väljer artiklar.

  110. "A" används innan konsonantljud.

  111. Inledande konsonantljud.
    Vet ni vad konsonantljud är?

  112. Det är när man stänger till. Det
    finns en "closure" i talapparaten.

  113. "An" används innan ett inledande
    vokalljud. Vet ni vad vokalljud är?

  114. Det är när det är öppet
    i talapparaten, som A, E, I, O, U.

  115. Jag har sett många ingenjörstexter,
    och här blir det lurigt för dem.

  116. En ingenjör kanske använder nåt
    som kallas för... Låt mig se.

  117. Det finns ett uttryck...

  118. "Superabsorbent polymer". Jag har
    sett det mycket i ingenjörstexter.

  119. Det heter "a superabsorbent polymer"-

  120. -därför att det inledande ljudet är
    ett konsonantljud. "Superabsorbent."

  121. Men det kallas "an SAP"-

  122. -så längre fram i din rapport
    måste du skriva "an SAP".

  123. "S" börjar med vokalljud.

  124. "An SAP".

  125. En annan svårighet för den som inte
    har engelska som modersmål-

  126. -är användningen av "the".

  127. Det finns kanske femton regler
    för hur man använder "the".

  128. Jag har tagit ut de vanligaste
    som jag stöter på i texter.

  129. Vid "second mention."

  130. "Professor Brainwave had an argument
    with professor Sourpuss."

  131. "An argument" är deras
    "first mention" av argumentet.

  132. "The argument was about grading."

  133. Det var "second mention", den andra
    gången vi nämner argumentet.

  134. "The" används vid "second mention".

  135. "The" används också före "hardest".

  136. "The hardest, the best, the first,
    the fastest, the slowest."

  137. Det glöms bort när "non-native
    speakers" skriver på engelska.

  138. Och det används framför "the same"-

  139. -"the chief negotiator,
    the principal shareholder."

  140. En annan stötesten
    är "the" innan "of".

  141. Det är fraser där man har "av
    någonting". Jag ska ge några exempel.

  142. Det vanligaste felet jag ser är
    att man skriver "the" utan av-fras...

  143. ...och då blir jag som native speaker
    och läsare förvirrad.

  144. Jag väntar mig att det ska komma mer.

  145. Svenskan har tre markörer
    när något är i bestämd form.

  146. "Det röda huset." Du ska banne mig
    förstå att det är bestämd form.

  147. Men engelskan säger bara "the red
    house". Vi har bara ett ord.

  148. En markör, ett tecken.

  149. Vi har ju av-fraser som:

  150. "The GNP of..."

  151. "The rate of exchange."

  152. "The theory of relativity."

  153. "The balance of trade."

  154. Om man skulle skriva
    "The balance with China"...

  155. "The trade balance",
    det är något jag skulle säga.

  156. "The trade balance"
    eller "the balance trade"...

  157. Jag skulle fundera över tydligheten
    och vad som menas.

  158. Då är det "the balance of trade".

  159. En annan stötesten är-

  160. -att "the" används
    för att förmedla allmän kunskap.

  161. Om du är i Amerika och säger "the
    president" vet alla vem du menar.

  162. Du behöver inte säga
    "president Obama".

  163. Om du säger "the moon"
    vet alla vilken måne.

  164. Om du säger "the shoreline
    was affected by the oil spill"-

  165. -då har nog nyheterna
    talat om en oljeläcka-

  166. -som har förstört en kustlinje.

  167. Då kan man säga "the shoreline
    was damaged by the oil spill".

  168. Det är allmän kunskap.

  169. En annan grej
    som jag gillar att prata om-

  170. -kallas för "gender fair writing".

  171. Det är att behandla-

  172. -kvinnliga och manliga subjekt
    lika i en text.

  173. Det är mer förvirrande än man tror.

  174. Man kan också se fel i tidningarna.

  175. Först det här med "mrs",
    "miss" och "ms".

  176. Det här är artighetsfraser-

  177. -och inte en fras som du använder
    i din avhandling eller abstract-

  178. -om det inte är mrs Thatcher.
    Hon kallades så, jag vet inte varför.

  179. När du skriver en formell text, som
    en rapport eller en akademisk text-

  180. -återger du personens
    akademiska grad-

  181. -eller använder för- och efternamn.

  182. Du måste vara konsekvent i ditt sätt
    att skriva om dina referenser-

  183. -eller de personer du vill tacka
    i dina "acknowledgements".

  184. Du måste använda samma form för de
    manliga och de kvinnliga du tackar.

  185. Man kan också se i tidningar ibland,
    när de skriver om nobelpristagare-

  186. -att de antar att vi kan de manliga
    som Pinter och Singer...

  187. Om kvinnliga pristagare skriver de-

  188. -Nadine Gordimer och Doris Lessing
    som om vi inte visste vilka de är.

  189. Så när du skriver om män och kvinnor
    - behandla dem jämlikt-

  190. -med för- och efternamn eller bara
    efternamn. Men genomgående jämlikt.

  191. Tack så mycket.

  192. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Små onödiga språkfel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur avslöjar språket att du inte är engelsman? Deborah Fronko, som jobbar och forskar inom teater, berättar om de vanligaste språkfelen svenskar gör när de talar och skriver engelska. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Engelska
Ämnesord:
Engelska som främmandespråk, Engelska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & engelska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestival 2015

Det luriga med lyftningsverb

Har du koll på vad som är lyftning och vad som är kontroll i den snåriga grammatikvärlden? Det har Rickard Ramhöj, doktorand på Göteborgs universitet, som här berättar om sin forskning om utvecklingen av lyftningsverb i den engelska språkhistorien. Inspelat på Göteborgs universitet den 20 mars 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Fråga oss