Titta

UR Samtiden - Odla i stan

UR Samtiden - Odla i stan

Om UR Samtiden - Odla i stan

Föreläsningar från "Odlingar i urbana miljöer" som hölls på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Odla i stan : Stadsodling för välbefinnandeDela
  1. Jag ska prata om stadsodlandets roll
    i en biofil stadsutveckling.

  2. Jag är sist ut av en rad föreläsare-

  3. -och repetition är ju
    kunskapens moder-

  4. -och en del kommer ni att känna igen.

  5. Jag ska prata om
    varför vi borde odla i våra städer.

  6. Jag ska nämna några odlingstypologier
    och så kallade "plug-in-objekt".

  7. I slutet ska jag visa
    exempel från vårt ritbord.

  8. Först ska jag berätta om Urbio
    och den teori vi jobbar utifrån.

  9. Forskning visar att människor
    mår bra av att vistas ute i naturen.

  10. Vi har en medfödd benägenhet
    att knyta band till växter och djur-

  11. -vilket har gynnat oss i evolutionen.
    Det finns flera hälsoaspekter-

  12. -som gynnas av att vi är ute. De som
    är starkast kopplade till odling-

  13. -är att det motverkar depression,
    ökar socialt liv, motverkar ensamhet-

  14. -och att det ökar vårt välbefinnande.

  15. Det finns stora vinster
    för oss som individer-

  16. -på att vi vistas utomhus,
    gärna i kontakt med naturen.

  17. Det tar vi på Urbio fasta på
    i våra projekt.

  18. Vi försöker få plats med
    många biofila komponenter-

  19. -att vi kan skapa miljöer
    som vi trivs i och mår bra av.

  20. Vi vill ha in
    nya typer av natur i staden-

  21. -och där har odling en viktig plats.

  22. Det är trots allt så
    att vi människor behöver naturen-

  23. -men naturen klarar sig bra utan oss.

  24. Nu ska jag prata om odling i städer,
    och ni känner igen bilden.

  25. Som Carolyne Steel skriver
    i sin bok "Hungry City"-

  26. -bidrar
    vårt allt mer storskaliga jordbruk-

  27. -till att vi kommer längre ifrån-

  28. -de grödor som ingår i vår mat.

  29. När vi gör det saknar vi till slut
    incitament för att bry oss om-

  30. -de råvaror som ingår i maten
    som vi handlar i våra butiker.

  31. Det kan man komma förbi på olika sätt
    eller...

  32. Om vi odlar vår egen föda
    tjänar vi på det som individer.

  33. Vi får stora hälsovinster
    av att äta mer näringsrik mat-

  34. -som inte är besprutad, processad
    eller innehåller tillsatser.

  35. Det är kanske utopiskt
    att tro att vi blir självhushållande-

  36. -och det skulle
    ta väldigt stora ytor i anspråk.

  37. Nu är bilen högt prioriterad,
    så vi skulle få föroreningsproblem.

  38. Men många andra aspekter gör det
    viktigt med odling i våra städer.

  39. Det naturpedagogiska värdet är stort-

  40. -och genom att odla på flera sätt-

  41. -kommer både vuxna och barn
    närmare de naturliga processerna.

  42. I ett område med odling
    ryms hela kretsloppet-

  43. -från drivbänken där plantorna gror-

  44. -till komposten där vi kan
    återföra avfall från våra odlingar-

  45. -till att bli ny, mullrik jord
    som vi kan använda i våra drivbänkar.

  46. När vi kan namnet på växter och djur
    bryr vi oss om att ta hand om dem.

  47. Då kan vi uppbåda ett engagemang
    för att rå om vår natur-

  48. -så det är viktigt
    att vi lär våra barn om naturen-

  49. -för att få ett levande samhälle.

  50. Det naturpedagogiska värdet
    av stadsodling är stort.

  51. Stadsodling ökar också
    stadens resiliens-

  52. -förmågan att motstå
    eller återhämta sig efter störningar.

  53. Det gäller hela hållbarhetsbegreppet.

  54. Ur ekonomisk aspekt
    är det i mindre skala-

  55. -men det är fördelaktigt
    att odla egna grödor-

  56. -och det visar sig
    när vi är inne i kristider-

  57. -då intresset för odling stiger.

  58. Den ekologiska hållbarhetsaspekten-

  59. -påverkas i större grad-

  60. -eftersom den småskaliga odlingen
    gör att vi får en ökad biodiversitet-

  61. -en ökad biologisk mångfald.
    Transporter mellan butiker och hem-

  62. -minskar om vi odlar
    närmare våra bostäder.

  63. Men den sociala hållbarheten
    påverkas mest-

  64. -då vi får anledning att röra oss ute
    och träffa andra i vårt närområde.

  65. Det är en viktig del i integration.

  66. Jag har varit inne på
    hälsoaspekterna-

  67. -och det är en stor faktor
    för att vi ska odla i våra städer.

  68. De aspekterna sammantaget
    ska vara utgångspunkten-

  69. -när vi gestaltar
    våra gröna ytor i våra stadsrum.

  70. Jag ska visa exempel på
    hur det kan se ut-

  71. -från vårt ritbord
    och från studieresor.

  72. Vissa odlingstypologier
    kommer ni att känna igen.

  73. På flera platser i Sverige
    dyker det upp individuella odlingar.

  74. Bilden är från Lilla Essingen
    där man odlar i pallkragar.

  75. Det är ett av de vanligaste sätten
    när man startar upp stadsodlingar.

  76. Här tar varje individ ansvar
    från sådd till skörd-

  77. -och de projekten lämpar sig bra
    för tillfälliga platser-

  78. -som kanske ska bli bostadsprojekt
    eller en ny park.

  79. Det är ett bra sätt att få medborgare
    involverade i platsen från början.

  80. Man känner en delaktighet
    och får tillgång till marken-

  81. -innan det andra projektet startat.

  82. En annan typ av individuell odling
    är frilandsodling.

  83. Det utformas på samma sätt,
    så man tar individuellt ansvar-

  84. -men här är det i mer samlad form.
    Bilden är från Kungsholmen.

  85. Förutom den typen av odlingar-

  86. -som jag tror är viktiga för att få
    ett levande park- och stadsrum-

  87. -men som är fokuserade på grönsaker
    och odling för enskilda individer-

  88. -får vi se större strukturer
    som är en del i hela stadsstrukturen.

  89. De kan ingå i stadens grönstruktur.

  90. Det här är en annuelläng.

  91. Annuellängar är till för växelbruk
    som sköts kommunalt-

  92. -och man odlar grödor.
    I det här fallet är det majs-

  93. -men nästa år
    kanske man odlar solrosor på fältet.

  94. Med jämna mellanrum sår man in
    klöverväxter och baljväxter-

  95. -för att återfixera kväve.
    De här fälten-

  96. -tillför variation åt stadslandskapet
    och ett upplevelsevärde-

  97. -så att förbipasserande
    kan komma närmare grödorna.

  98. De tillför även mat och djurfoder.

  99. Det kollektiva odlingsfältet
    är en annan typologi.

  100. Det är stora fält
    som sköts av kollektiv.

  101. Odlingskollektivet väljer
    vad de odlar och i vilken omfattning.

  102. De här fälten kan lätt konverteras
    till annuellängar-

  103. -om man inte vill odla på dem ett år.

  104. Odlingskollektiven kan få ersättning
    för att hålla fälten öppna-

  105. -i pedagogiskt syfte för allmänheten.

  106. En annan typologi är
    fruktlundsarboretumet-

  107. -med träd som äpplen, päron,
    plommon, körsbär-

  108. -och de sköts på kommunal nivå.
    Det är en låg skötselinsats-

  109. -men vem som helst får plocka frukten
    för de står på allmän mark.

  110. De kan gestaltas på olika sätt.
    Det kan vara rader av äppelträd-

  111. -eller stora lundar
    där man blandar olika sorters träd.

  112. Det är fruktträd.

  113. Skogsträdgården har vi hört om,
    och det är en annan odlingstypologi-

  114. -som har låg skötselinsats.

  115. Träden kompletteras med buskskikt-

  116. -ätbara perenner-

  117. -och kryddor och örter.

  118. Här tillåts växterna att breda ut sig
    inom sin egen biotop-

  119. -så det krävs små skötselinsatser
    och ger stor avkastning.

  120. Förutom de större strukturerna
    finns det mindre odlingsobjekt-

  121. -som får plats både på bostadsgårdar
    och i offentliga rum.

  122. Det här är en bild på bärbuskbersåer
    som kan utgöras av hallonlabyrinter-

  123. -eller vinbärsbuskar
    i spännande formationer.

  124. Förutom odlingsvärdet-

  125. -och att man kan skörda de frukter
    och bär som planteringarna ger-

  126. -tillför de ett lekvärde.
    Det blir spännande miljöer för barn.

  127. Fruktspaljén är en liten komponent
    som ger ett otroligt högt mervärde.

  128. Här är det en spaljé som skiljer
    en parkeringsyta från en gräsyta-

  129. -och till skillnad från ett staket
    ger det fantastiska mervärden.

  130. Som kontrast till de små objekten
    kan man anlägga en signaturpark-

  131. -som är helt dedikerad till odling.

  132. Här ryms fruktträd, bärbuskar
    frilandsodling-

  133. -och kryddträdgårdar.

  134. Här kan man tillåta caféverksamheter
    att ta del av parken-

  135. -och nyttja avkastningen
    från de grödor man odlar.

  136. Naturligtvis bjuder man in
    det rullande musteriet i skördetider-

  137. -så man kan musta äpplen på plats.

  138. I större parkrum
    kan odlingen få en avskild del.

  139. Som vi hörde, är det viktigt-

  140. -att man kan komma nära odling,
    eller att fler kan komma nära odling.

  141. Man kan ha ett socialt hinder
    att ta sig an en odlingslott-

  142. -men om man kan komma nära dem
    kan man kanske överbrygga hindren.

  143. Man kan ha ett fysiskt handikapp
    som gör att man inte kan delta-

  144. -men det är viktigt att kunna ta del
    i de sociala sammanhangen.

  145. Det här är en park i Paris, där
    odlingsområdet avgränsas av en mur-

  146. -men i stället för at vara en barriär
    så bjuder den fysiska strukturen in-

  147. -omgivningen
    att ta del i det som händer.

  148. Här kan man lätt stanna till
    och se vad som händer innanför muren.

  149. Förra hösten besökte vi Nantes
    som var miljöhuvudstad 2013.

  150. De har gjort stora satsningar
    på hållbarhet och miljö-

  151. -och i en av stadsparkerna
    finns det kolonilotter-

  152. -inrymda i parken.

  153. Här går parkstråket
    igenom kolonilotterna-

  154. -och det känns självklart
    att strosa där-

  155. -och ta del av de sociala rum
    som bildas mellan kolonilotterna.

  156. Det här ser ganska lantligt ut,
    men det ligger nära bostäderna.

  157. Jag hoppas
    att de här odlingstypologierna-

  158. -blir vanligare i framtiden-

  159. -eftersom våra kolonilotter
    i dag ofta ligger mer avskilt-

  160. -i områden där inte alla rör sig.
    Det skulle tillföra ett värde-

  161. -att fler kommer närmare
    de biologiska processerna.

  162. I en park i Paris mötte vi en grupp
    som odlade i en del av parken-

  163. -och det visade sig att de använder
    odling som ett integrationsprojekt.

  164. Odling är en naturlig anledning
    för olika grupper att mötas-

  165. -och det blir enkelt att prata,
    och som här lära sig franska.

  166. Som landskapsarkitekt
    har jag arbetat-

  167. -i projekt där hälsoaspekterna
    är i främsta rummet.

  168. Den här bilden är från ett projekt
    innan det var genomfört.

  169. Det är en terapiträdgård-

  170. -för neurologiska rehabiliteringen
    på Stora Sköndal.

  171. Här är odling
    en del av den dagliga arbetsterapin-

  172. -och det finns nåt för alla.

  173. Om man behöver träna grovmotorik
    finns det hallonsnår att rensa-

  174. -och sen finns det frilandsodling
    där man kan utveckla sin motorik.

  175. Sen finns det odlingsbänkar
    som man kan komma till med rullstol.

  176. Det finns odlingsbänkar med sittyta
    för dem som inte kan stå upp-

  177. -och det finns odlingsbänkar
    i olika höjder-

  178. -och i vinklar som gör att man
    kan stå där om man är fysiskt svar.

  179. Även vid våra äldreboenden
    borde odling vara en självklar del.

  180. På ålderns höst är det ännu viktigare
    att vi kommer ut och aktiverar oss-

  181. -både fysiskt och mentalt.
    Här blir det också en självklar del-

  182. -att träffa grannar
    och får en gemenskap.

  183. Kanske är det också så att man...

  184. ...lever ensam eller har en partner
    som inte är aktiv.

  185. Då är det här en social plats.

  186. Jag tänkte prata om plug in-objekt
    som man kan använda vid odling.

  187. Det första är faunadepån-

  188. -där man gör plats för pollinatörer
    i stadens hårdgjorda rum.

  189. Bibatterin och fjärilsholkar
    får plats nästan överallt-

  190. -och de ger en tillflyktsplats-

  191. -för våra små pollinatörer.
    Bibatterierna är till för solitärbin.

  192. För att värja sig mot skadeinsekter
    kan man sätta upp fladdersmusholkar-

  193. -och holkar för småfåglar.

  194. Den här faunadepån tar större plats-

  195. -men den rymmer allt från boplatser
    för fåglar, insekter och igelkottar-

  196. -till de funktioner man behöver på
    en kolonilott, som toalett, förråd-

  197. -kompost och vattentunna.
    Allt samlas i samma struktur.

  198. Bikupan borde också få
    en självklar plats i våra städer.

  199. Våra bin lever
    i en allt tuffare tillvaro-

  200. -och får svårt att hitta mat, för
    produktionslandskapen blir ensartade.

  201. Då förkortas perioden med blomning
    då bina kan hitta föda.

  202. I våra städer
    har vi mycket högre biodiversitet.

  203. Våra parker är rikt blommande
    och vi har flera sorters stadsträd-

  204. -vilket blir en bra levnadsmiljö
    för bina. De hjälper samtidigt till-

  205. -med att pollinera våra grödor.

  206. Komposten har en självklar plats
    i våra trädgårdar-

  207. -och börjar nu få det i våra städer.

  208. Den tillför naturpedagogiskt värde
    till våra utemiljöer-

  209. -och i trädgården tar den hand om
    vårt avfall från odlingen-

  210. -men även i en liten vrå
    på bostadsgården får den plats-

  211. -för det alstras lika mycket avfall-

  212. -även från en bostadsgård
    utan odling.

  213. Komposten kan utökas
    till att bli ett debritorium.

  214. Förutom den enskilda komposten
    är det naturpedagogiska laboratorier-

  215. -där man följa nedbrytningen-

  216. -och se hur växtmaterialet förmultnar
    och blir till mull.

  217. Man kan även iaktta de organismer
    som bidrar till mekanismen.

  218. Jag vet inte.

  219. Viktigt att tänka på är
    att det går åt stora mängder vatten-

  220. -vid vilken odling som helst.

  221. Då kan man ha en regnskördartunna.

  222. Den tar hand om vatten
    från intilliggande tak-

  223. -och lagrar det tills man
    behöver använda det i odlingen.

  224. Även regnskördartunnan
    får en viktig del i våra stadsrum-

  225. -och tillför...

  226. Förutom att den kan lagra vatten
    för bevattning-

  227. -blir det ett lekvärde
    när barn kan hämta vatten där.

  228. Även här kan man slå på stort.
    Det här är en skiss från Hökarängen-

  229. -där vi har ritat en regnpergola.
    Den samlar allt regnvatten-

  230. -från taken i stora cisterner-

  231. -som man kan sitta på-

  232. -och som rymmer mer vatten än tunnan
    som kan användas till bevattning.

  233. I våra
    allt mer digitaliserade samhällen-

  234. -kommer våra utemiljöer behöva fyllas
    med fler sociala samlingsplatser-

  235. -och då är bordet en suverän punkt.

  236. Bordet står för gemenskap,
    festliga tillfällen och måltider-

  237. -och i vår utemiljö
    kan det se ut på många olika sätt.

  238. Det kan vara individuella sittplatser
    och en större planteringsyta-

  239. -eller samlade sittplatser
    och stora lådor för träd-

  240. -och i det här fallet bärplantor.

  241. Det kan också vara örter
    som man använder i matlagning.

  242. Sist vill jag nämna odlingsramen.

  243. Som jag har pratat om
    är odling viktigt ur social aspekt-

  244. -och genom att rama in
    övriga funktioner på bostadsgården-

  245. -kan odlingen bidra till
    att man rör sig på bostadsgården.

  246. Man får fler beröringspunkter
    med de som lever i samma område-

  247. -och det blir
    en viss social kontroll-

  248. -som kan vara positiv.

  249. Slutligen vill jag nämna två projekt
    där vi har arbetat med odling.

  250. Det första är
    ett exempel på en ny stadsplan-

  251. -för Eriksberg i Uppsala.

  252. Här är odling
    en del av stadsstrukturen-

  253. -och växthus, fruktträd och koloni-
    trädgårdar utgör grönstrukturen.

  254. Vi introducerar också
    tre nya begrepp:

  255. Här-, när- och därodlade. Härodlat
    står i direkt kontakt med bostaden-

  256. -och odlas på balkonger, terrasser
    och ytan precis utanför lägenheten.

  257. Det närodlade är en viktig visuell
    och social komponent-

  258. -i kvartersstrukturen-

  259. -medan det därodlade är
    lokalproducerade varor i butiken.

  260. Slutligen har vi
    i ett projekt i Årsta använt-

  261. -skafferiet
    som koncept för vår bostadsgård.

  262. I ett av husen inryms en restaurang,
    som kan dra nytta av det som odlas-

  263. -men hela bostadsgården är maximerad-

  264. -för att rymma mycket ätbara växter-

  265. -från fruktträd och bärbuskar
    till kryddträdgården-

  266. -och det finns många samlingsplatser-

  267. -där man kan tillreda
    och njuta av maten.

  268. Jag hoppas att vi i framtiden
    kan se odling i flera olika skalor-

  269. -och i olika upplåtelseformer-

  270. -och att vi själva kan välja
    vilken grad av deltagande vi ska ha.

  271. Odlingen som katalysator för glädje,
    gemenskap och ökat naturintresse-

  272. -gör att jag hoppas och tror-

  273. -att stadsodlingen inte är en trend,
    utan nåt vi får se mer av framöver.

  274. Med det vill jag tacka för mig
    och om ni vill läsa mer om oss-

  275. -finns det en blogg på Hållbar stad.
    Tack!

  276. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Stadsodling för välbefinnande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi mår bra av att vistas utomhus och omge oss med grönska. Landskapsarkitekten Linda Pettersson visar på olika sätt att få in odling i bostadsområden och städer. Från "Odlingar i urbana miljöer". Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Stadsodling, Trädgårdsskötsel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Odla i stan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Stadsnära odling

Projektledare Annette Gustavsson och trädgårdscoach Paula Palm berättar hur Göteborgs kommun tillsammans med organisationer och föreningar omvandlar outnyttjade ytor till gröna odlingar. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Odla mat och gemenskap

Christina Schaffer är aktiv stadsodlare och berättar om olika sätt att odla i staden och hur det bidrar till gemenskapen. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Stadsodling för välbefinnande

Vi mår bra av att vistas utomhus och omge oss med grönska. Landskapsarkitekten Linda Pettersson visar på olika sätt att få in odling i bostadsområden och städer. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss