Titta

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Om UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Föreläsningar från seminariet "Hur tar vi hand om vattnet vid extremskyfall?" som hölls på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall: Klimatförändringar och andra utmaningarDela
  1. Kul att vara här.

  2. Jag har en känsla av att den här
    gruppen är fascinerad av väder.

  3. Det är viktigt hur mycket regn
    som kommer, och så vidare.

  4. Jag tror också att den här gruppen
    är intresserad av klimat.

  5. Det påverkar så mycket vad vi kan
    odla i Sverige och på andra platser.

  6. Är det nån
    som har nån känsla för-

  7. -vad det är för skillnad
    på väder och klimat?

  8. Nu blev det tyst här inne.

  9. Här har vi en. Göran,
    langa micken bakåt så får vi höra.

  10. Väder är mer lokalt och dagsvis
    och klimat är mer långa perioder.

  11. Ja, så kan man kortfattat säga.
    Vädret är här och nu.

  12. Det snöade mycket för nån dag sen.
    I dag smälter snön bort.

  13. Klimatet är när man följer vädret
    statistiskt under 30 år.

  14. Då får man en bild av
    till exempel Stockholm i mars.

  15. Man får en bild av
    hur klimatet är och brukar vara.

  16. Men man kan också definiera klimatet
    genom att titta på det som växer.

  17. Vegetationszoner säger vilka växter
    och djur som trivs på en plats-

  18. -vilket i sin tur är väldigt
    beroende av framför allt klimatet.

  19. Nu håller klimatet sakta på
    att förändras på vår lilla planet.

  20. Här uppe i Sverige
    kan man beskriva det lite förenklat-

  21. -med att växtzonerna, klimatzonerna,
    är på väg norrut-

  22. -med en hastighet av
    ungefär en mil per år.

  23. Inte bokstavligen,
    men storleksmässigt en mil per år.

  24. Det motsvarar en meter per timme.

  25. De allra flesta djuren-

  26. -oavsett sort, kan förflytta sig
    med den hastigheten.

  27. Men vissa växter kan på sikt få det
    ganska tufft att förflytta sig.

  28. Jag tycker att klimatförändringarna
    är en viktig fråga i sig-

  29. -men samtidigt tycker jag att man
    ska veta att när klimatet förändras-

  30. -så är det inte grundproblemet
    utan ett symptom på ett problem.

  31. Vi har skapat ett globalt samhälle
    som inte är långsiktigt hållbart.

  32. Vi överutnyttjar jordens resurser
    på olika sätt.

  33. Vi är nu ca 7,2 miljarder människor.

  34. Redan med den befolkningsmängden
    använder vi 1,5 jordklot.

  35. Vi skulle behöva 1,5 jordklot.

  36. Vi lär bli 8 miljarder
    någon gång i slutet av 2020-talet-

  37. -och 9 miljarder
    i mitten av århundradet.

  38. Befolkningsökningen gör
    att vi måste bli duktigare på-

  39. -att dela på
    de begränsade resurser vi har.

  40. När man tittar på klimatförändringar-

  41. -och man börjar fundera på
    vad man kan göra åt dem-

  42. -så landar man fort i
    att huvudproblemet är-

  43. -vårt otroligt stora beroende av
    fossil energi, som olja och naturgas.

  44. Ungefär 80 procent av den energi
    som används i världen är fossil.

  45. I transportsektorn är problemen
    störst. Där ligger det på 95 procent.

  46. Det är samma siffror, 95 procent,
    i Sverige-

  47. -även om vi har sänkt vårt fossila
    beroende inom många sektorer.

  48. När man funderar på vad man ska göra
    är det inte bara miljöfrågor.

  49. Vi måste göra omställningen
    på ett ekonomiskt hållbart sätt.

  50. Eftersom grundproblemet är beroendet
    av fossil energi måste man få in det.

  51. Jag ska ge en liten bakgrund-

  52. -och prata om de viktigaste
    resultaten i FN:s klimatpanel.

  53. Sen kommer jag också in mer på
    hur det här sen kan påverka oss.

  54. En del blir i detaljer-

  55. -men jag vet att Mats Bergmark
    kommer att gå in i detalj på regnet-

  56. -och förändringarna
    på den mer lokala skalan.

  57. Ska man lösa det här på ett vettigt
    sätt skulle jag beskriva det som att-

  58. -det ser snyggt ut
    när man skriver upp de tre orden.

  59. De hamnar i bokstavsordning med
    ekologi överst. Så behöver det vara-

  60. -att miljöfrågorna hamnar överst
    på agendan i den politiska debatten.

  61. Vi skulle behöva en situation-

  62. -där miljöministern är den
    som sätter budgeten och ramarna.

  63. Sen får finansministern budgeten
    och får sen utgå från den.

  64. Men det är ju tvärtom.
    Finansministern lägger en budget-

  65. -och lämnar en strimla för att
    miljöministern sen ska lösa det hela.

  66. Det går inte så bra. Klimat är en
    utmaning, men vi har 16 miljömål.

  67. Vi kan gå in på miljömålsportalen för
    att se hur det ser ut i olika delar.

  68. Men det är ett eller två mål som vi
    kan lyckas med i den här takten-

  69. -fram till 2020. Det är trots
    att sju av åtta partier i riksdagen-

  70. -är överens om
    att vi ska lyckas med det här.

  71. Det här är miljömål
    som alla de partierna jobbar för.

  72. Ändå kommer vi inte fram.

  73. Det blir stor kontrast om man jämför
    miljö- och finanspolitik.

  74. Man försöker ju verkligen göra så
    att finanspolitiken rullar på-

  75. -medan miljöpolitiken
    ofta kommer i andra hand.

  76. Klimatet, då? Vilka är de stora
    problemen? Hur långt har det gått?

  77. Vad kan det bli för förändringar
    på längre sikt?

  78. Det är fortfarande
    ur det stora, globala perspektivet-

  79. -som man börjar se
    stora förändringar.

  80. Så fort man kommer ner på och pratar
    om det som vi upplever som väder-

  81. -så är de naturliga variationerna
    otroligt stora.

  82. Titta här hemma i Sverige. Vi har
    haft en mild vinter och tidig vår.

  83. De senaste vintrarna
    har dock varit kalla.

  84. Det har mer med vädret att göra,
    än med klimatet.

  85. Tittar man på klimatet ur det globala
    perspektivet blir det förändringar.

  86. Grundproblemet är,
    eller den största orsaken till det-

  87. -är att vi sitter fast
    i det fossila beroendet.

  88. Det gör att det kommer ut mer och mer
    växthusgaser i atmosfären-

  89. -trots att första gången som FN:s
    klimatpanel skrev om det var 1991.

  90. Nu har den femte rapporten kommit,
    eller är på väg att presenteras.

  91. Trots det har mängden koldioxid ökat.

  92. Precis nu, i mitten av mars,
    har den passerat 400 miljontedelar.

  93. Vi var uppe i exakt 400 i maj,
    kortvarigt i maj förra året.

  94. För varje år
    når det ett maxima i maj månad.

  95. Vad händer efter det?
    Jo, det börjar växa en massa.

  96. Både skogarna och det vi odlar växer
    så det knakar i maj till augusti.

  97. Allt som växer binder kol. Vi får då
    en period från maj till september-

  98. -då mängden koldioxid sakta minskar.

  99. Sen sticker det upp igen.
    I maj i år hamnar vi gissningsvis-

  100. -på ett maxima på 402 miljontedelar.

  101. Fortfarande tänker kanske någon: "Det
    är ju bara en bråkdel av atmosfären."

  102. Men nästan all luft,
    både inne och ute i naturen-

  103. -är ju syre, kväve och argon. De är
    de huvudsakliga gaserna i atmosfären.

  104. De är inte växthusgaser.
    De släpper igenom solens strålar-

  105. -och de släpper igenom värmestrålning
    som planeten och allt annat alstrar.

  106. Växthusgaserna, som vattenånga,
    koldioxid, metan och några till-

  107. -släpper igenom solens strålar,
    men kan bromsa upp värmestrålningen.

  108. Det blir som en isolering
    kring planeten.

  109. Vi är upp i 400 nu.
    Vissa forskare menar på-

  110. -att om vi ska undvika alltför stora
    problem med klimatförändringarna-

  111. -så skulle vi behöva få ner mängden
    koldioxid till under 350.

  112. Absolut inte i morgon,
    men på tidsskalan 50 till 100 år.

  113. Det borde vara det som är det
    långsiktiga generationsmålet.

  114. Alla forskare menar inte att
    situationen är så allvarlig.

  115. Man ska komma ihåg
    att det politiska tvågradersmålet-

  116. -som alla länder är överens om
    på papperet-

  117. -är just bara ett politiskt mål. Det
    fanns en koppling till vetenskapen.

  118. I mitten av 1990-talet trodde en stor
    grupp, en stor del av forskarvärlden-

  119. -att om vi höll oss under två graders
    uppvärmning skulle vi förhindra-

  120. -att de riktigt stora glaciärerna
    börjar smälta.

  121. I dag är det så-

  122. -att en grupp vetenskapsmän, särskilt
    biologer och ekosystemsforskare-

  123. -menar att vi skulle behöva
    hålla oss under en grad-

  124. -för att undvika
    alltför stora problem på sikt.

  125. Än så länge har vi sett
    en uppvärmning på 0,8 grader.

  126. För att undvika de alltför stora
    konsekvenserna på längre sikt-

  127. -så menar vissa forskare, att det är
    för mycket växthusgaser i atmosfären.

  128. Det grundar man på att titta tillbaka
    på klimathistoriken.

  129. Klimatet har alltid varierat.

  130. Historiskt sett
    har det gått mycket långsammare.

  131. Det har också funnits naturliga
    orsaker till klimatvariationerna.

  132. Backar man tre miljoner år
    så hade vi en period-

  133. -med ungefär lika mycket koldioxid
    som i dag, alltså 400 ppm.

  134. Jorden såg ungefär likadan ut.
    Kontinenten hade nästan samma läge.

  135. Havsströmmarna var nästan lika.
    Det fanns en skillnad-

  136. -och det var att Nordamerika och
    Sydamerika inte hade krokat i varann.

  137. Därför var strömmarna annorlunda.

  138. Det gjorde i sin tur att klimatet i
    norra Europa, Nordamerika och Arktis-

  139. -var torrare.

  140. Det var en orsak till att de stora
    glaciärerna uppe i Arktis-

  141. -inte hade bildats.

  142. Globalt var det två grader varmare
    under den perioden.

  143. I Arktis, där klimatet är känsligt-

  144. -var det 10 grader varmare
    än det är i dag.

  145. Utan glaciärer i norr,
    och med mindre glaciärer i Antarktis-

  146. -var världshaven i storleksordningen
    20 meter högre än i dag.

  147. Jag säger inte att det inte finns de
    som säger att det blir så här snabbt.

  148. Men man skulle kunna säga
    att har vi otur-

  149. -och klimatkänsligheten är
    större än vad många forskare tror-

  150. -så skulle det kunna bli sådana
    konsekvenser på 500 år.

  151. Eller 1 000 år.

  152. Detta på grund av de 400 ppm
    koldioxid som vi har i atmosfären nu.

  153. Grundproblemet är att det ökar
    med ca 2 ppm per år.

  154. Om vi tänker oss att det fortsätter
    så i 20-25 år-

  155. -så kommer vi upp i 450.

  156. Då ökar såklart riskerna mer-

  157. -för att den här typen av
    konsekvenser kan bli verklighet.

  158. Den amerikanske forskaren James
    Hansen räknade ut siffran 350.

  159. Han publicerade det 2008. Sen skrev
    han "Storms of my Grandchildren"-

  160. -om sin forskning
    och om klimatfrågan.

  161. För någon månad sen publicerade han
    en ny artikel med Johan Rockström.

  162. Den pekar på att tvågradersmålet
    inte är tillräckligt i sig.

  163. Vi skulle behöva sänka det målet
    och höja ambitionerna.

  164. Vissa biologer och forskare menar-

  165. -att om vi får
    en tvågradig uppvärmning av planeten-

  166. -så kan en tredjedel
    av alla växt- och djurarter utrotas.

  167. De kommer inte klara av stressen
    av en så snabb-

  168. -och så i sammanhanget
    stor förändring som det handlar om.

  169. Hur mycket varmare hade det blivit?
    0,8 grader sa jag.

  170. Samtidigt hör man fortfarande
    i klimatdebatten-

  171. -att den globala uppvärmningen
    har stannat upp.

  172. Det stämmer
    om man tittar på siffrorna.

  173. Men det här är något
    som FN:s klimatpanel förklarar-

  174. -i den femte rapporten.

  175. Här är de tio varmaste åren.

  176. Det finns bra mätningar
    ur ett globalt perspektiv sen 1880.

  177. Det ska vara tillräckligt många
    mätningar av bra kvalitet.

  178. Det finns vissa platser, som Uppsala,
    som har mätningar sen 1722.

  179. Men från 1880 finns det så mycket att
    man kan prata om globala medelvärden.

  180. Då ser man att de 10 varmaste åren
    har inträffat sen 1998.

  181. Det har blivit varmare på slutet.

  182. Man ser också i statistiken
    där siffran på slutet-

  183. -anger överskottet för respektive år
    jämfört med för hela 1900-talet.

  184. Ser man på årtalen
    så kommer de huller om buller.

  185. Det finns ingen trend.

  186. 2013 hamnade på 4:e plats,
    2012 på 10:e plats.

  187. 2011 är inte ens med.
    Fortfarande ligger 1998 på 3:e plats-

  188. -enligt den här statistiken
    från amerikanska NOAA.

  189. NOAA är som USA:s SMHI.

  190. Räknar man på januari och februari
    2014 hamnar det långt ner på listan.

  191. Mars-siffrorna är inte klara. Bara
    januari och februari kan presenteras.

  192. Men det finns flera anledningar till-

  193. -att vi har sett uppbromsningen
    av den globala uppvärmningen.

  194. Det i sin tur är inte alls konstigt-

  195. -att vi får sådana periodiciteter
    i uppvärmningen.

  196. De två huvudsakliga orsakerna
    är helt naturliga orsaker.

  197. Det finns mycket annat än vi
    människor som påverkar klimatet.

  198. En viktig sådan är solen.

  199. Man kan mäta solens aktivitet väl.

  200. Solens aktivitet var relativt stabil
    under hela 1900-talet.

  201. Men den gick också i sina svängningar
    från maxima till minima.

  202. Varje solmaxima
    inträffade vart elfte år.

  203. Vart elfte år lite mer,
    och annars lite mindre.

  204. Det senaste maximat vi har sett
    var vid millennieskiftet år 2000.

  205. Sen gick solen ner i ett djupare
    och mer långsträckt minima-

  206. -än vi såg vid något tillfälle
    under 1900-talet.

  207. Det riktigt anmärkningsvärda
    är att vi just nu-

  208. -enligt många astronomer-

  209. -har passerat ett nytt maxima som är
    lägre än de vi såg under 1900-talet.

  210. Solen har-

  211. -gått in i en mindre aktiv fas
    än under 1900-talet.

  212. Det har bidragit till en relativ
    uppbromsning av uppvärmningen.

  213. En ännu viktigare faktor
    är havsströmmarna.

  214. Det handlar framför allt om Stilla
    Havet där vi har El Nino och La Nina.

  215. Jag hinner inte gå in på det,
    men det är överkurs.

  216. Jag vill ändå peka på det,
    eftersom under en El Nino-period-

  217. -får vi mycket stora havsytor
    på Stilla Havet som blir varma.

  218. Då frigörs energi från havet upp i
    atmosfären. Det blir då varmare-

  219. -inte bara i Stilla Havs-regionen.
    Det är mycket energi-

  220. -så det avspeglas
    i de globala årsmedelvärdena.

  221. Under en La Nina-situation har vi
    kallare havsytor än i genomsnitt.

  222. Då får vi i stället
    energitransport från atmosfären-

  223. -ner till havet och från havsytan
    och djupare ner i världshaven.

  224. Som vi kan se, och det här är baserat
    på siffrorna jag nyss visade-

  225. -även om 2013 inte är med här-

  226. -så hade vi
    en otroligt kraftig El Nino 1998.

  227. Vi hade också en 2010.

  228. La Nina-situationerna
    har varit vanligare under senare år.

  229. Förr eller senare
    får vi en kraftfull El Nino-

  230. -och förr eller senare
    kan vi vara säkra på-

  231. -att solen får samma aktivitet
    som den hade under 1900-talet.

  232. Då kommer den globala uppvärmingen
    att accelerera.

  233. Tittar man på bilden ser man
    hur uppvärmningen inte är linjär.

  234. Den hoppar lite trappstegsmässigt upp
    sakta men säkert.

  235. När den tar nästa steg kan den dra
    iväg en eller två tiondelar direkt-

  236. -när det inträffar. Troligen blir det
    under det här årtiondet.

  237. Vad är det som har orsakat
    uppvärmningen som vi har sett?

  238. Det kan finnas olika faktorer.

  239. Vi kan tänka oss naturliga faktorer
    som solen, havsströmmar-

  240. -och vulkanism. Sen har vi
    framför allt den mänskliga påverkan.

  241. Där är det framför allt
    utsläpp av växthusgaser-

  242. -men också en klimatpåverkan-

  243. -när det gäller utsläpp av partiklar.

  244. Där är det klassiska
    med skitig, smutsig luft-

  245. -i framför allt stora städer i Asien,
    Latinamerika och i Afrika.

  246. Räknar man på det här, i det här
    fallet från 1951 och framåt-

  247. -så har vi sett en uppvärmning
    på 0,6-0,7 grader.

  248. Sol, vulkanism och "internal
    variability" som det står här.

  249. Det är i princip försumbart på den
    tidsskalan, men viktigt på kort sikt.

  250. Men inte när vi pratar 50-100 år,
    för då tar variationerna ut varandra.

  251. Då handlar det om antropogen mänsklig
    påverkan, den orangefärgade stapeln-

  252. -som i sin tur matchar den svarta,
    observerade, uppvärmningen väl.

  253. Det handlar främst om växthusgaserna
    - den gröna stapeln som drar iväg-

  254. -men också aerosolerna-

  255. -som skapar en avkylning
    på de platserna.

  256. Skillnaden är att växthusgaserna
    orsakar uppvärmning överallt-

  257. -medan aerosolerna, partiklarna,
    orsakar en lokal avkylning-

  258. -där de släpps ut.

  259. Det skrämmande är att aerosolerna,
    framför allt svavelaerosolerna-

  260. -kommer även de i huvudsak
    från fossil energi-

  261. -framförallt smutsig olja och kol.

  262. Det leder till att den dagen vi har
    ett helt fossilfritt samhälle-

  263. -kommer hela avkylningseffekten
    att försvinna i de delarna-

  264. -i stora städer i Asien och Afrika.

  265. Den uppvärmande effekten däremot
    stannar kvar i hundratals år.

  266. När vi har ett fossilfritt samhälle
    så blir det varmare.

  267. Men får vi inte ett fossilfritt
    samhälle blir det ännu varmare.

  268. Det här visar hur komplicerad frågan
    är och hur allvarligt läget är.

  269. Vi kan inte se konsekvenserna av
    det vi har satt igång.

  270. FN:s klimatpanel trycker på-

  271. -att det kommer att ta
    uppemot 1 000 år-

  272. -innan vi kommer se alla konsekvenser
    av de utsläpp som vi har gjort.

  273. FN:s klimatpanel beskriver det här
    mer komplicerat-

  274. -men det är egentligen
    som ni såg nyss.

  275. De fyra översta är växthusgaser
    som bidrar till uppvärmning-

  276. -som drar iväg åt höger.

  277. I mitten är det kortvariga
    växthusgaser och annat-

  278. -som inte påverkar under lång tid
    och inte påverkar särskilt mycket.

  279. Sen har ni blocket med gult till
    vänster och gråsvart till höger.

  280. Det gråsvarta är främst sot.

  281. Blocket med det gula är svavel
    som bidrar till avkylning.

  282. Kopplat till det på raden under:
    "cloud adjustments due to aerosols"-

  283. -att molnigheten ökar. Det är smogen
    i städer i Asien och Latinamerika.

  284. Summa summarum: När vi inte har
    användning av olja och kol-

  285. -så kommer den avkylande effekten
    snabbt att försvinna-

  286. -medan den uppvärmande effekten
    finns kvar. Då blir det varmare.

  287. Det gör att även om vi bara har sett
    0,8 graders uppvärmning-

  288. -så är marginalerna nu mycket små-

  289. -för att vi ska lyckas med
    de politiska mål som vi har satt upp.

  290. Hur mycket varmare kan det bli?
    Det är inte lätt att säga-

  291. -även om forskarna är väldigt säkra
    på hur växthuseffekten fungerar.

  292. Det är lätt att stoppa in
    de här koldioxidmolekylerna-

  293. -i en modell och räkna.

  294. Man vet inte hur samhällsutvecklingen
    kommer att se ut.

  295. Det gör i sin tur att man skapar-

  296. -fyra stycken tänkbara
    framtidsscenarier.

  297. Fyra stycken globala
    utvecklingslinjer eller -trender.

  298. Den mörkröda, den översta-

  299. -bygger på att vi sitter kvar
    i det fossila hela århundradet.

  300. Det är kanske inte realistiskt ur
    ekonomiska skäl eller resursskäl.

  301. Vi ser redan nu hur oljan
    blir allt svårare att få upp.

  302. Den blir dyrare och samtidigt rullar
    utvecklingen av förnybar energi på.

  303. Där sjunker priserna.

  304. Utvecklingslinjen i orange som
    sträcker sig till 2100 i diagrammet-

  305. -bygger på att utsläppen fortsätter
    att öka till 2060 för att sen sjunka.

  306. Den ljusblå utvecklingen bygger på
    att utsläppen ökar till 2040-

  307. -och sen börjar de minska.
    Det mörkblå scenariot-

  308. -eller stabiliseringsscenariot, är
    ett bevis för att vi teoretiskt-

  309. -kan lyckas med tvågradersmålet.

  310. Men det bygger på att
    de globala utsläppen når ett maxima-

  311. -redan i mitten av 2010-talet.

  312. Alltså i år. Eller nästa.

  313. Eller nästnästa år.
    Då pratar vi globala utsläpp.

  314. Eftersom vissa utvecklingsländer
    behöver öka sina utsläpp-

  315. -ett bra tag framöver, för att bygga
    infrastruktur, skolor och sjukvård-

  316. -för att komma ikapp oss, måste
    Sverige och europeiska länder-

  317. -dra ner enormt på sina utsläpp
    för att vi ska lyckas.

  318. Men det är återigen teoretiskt sett
    möjligt att lyckas.

  319. Markku Rummukainen, en av Sveriges
    ledande klimatforskare-

  320. -har skrivit en väldigt bra
    beskrivning som finns på internet-

  321. -om vad som krävs för att vi ska
    klara tvågradersmålet.

  322. Det kommer att krävas mycket.

  323. Om man tittar på vad de olika
    länderna är villiga att göra-

  324. -så kan man landa i att
    om alla länder skulle göra allt det-

  325. -som de lovar-

  326. -så skulle vi i slutet av århundradet
    se en uppvärmning på tre grader.

  327. Mer troligt är trots allt
    att länderna inte gör vad de lovar-

  328. -utan att de gör det de faktiskt
    verkar göra i verkligheten.

  329. Följer man de trenderna så skulle det
    bli en uppvärmning på 3,5-4 grader.

  330. Då menar vissa forskare
    att redan två grader-

  331. -kan leda till katastrofala,
    alarmerande konsekvenser.

  332. Men, och det här är viktigt-

  333. -de värsta scenarierna bygger på
    att vi inte gör tillräckligt.

  334. De bygger på
    att vi låter det rulla på.

  335. Gör vi nåt, drar vi ner riskerna.
    Det här handlar mycket om risker.

  336. Mats Bergmark ska prata om riskerna
    med stora nederbördsmängder-

  337. -och vad vi kan göra åt det och hur
    vi kan hantera det, och så vidare.

  338. Hela klimatfrågan handlar
    väldigt mycket om riskbedömning.

  339. Det är också viktigt
    att ställa ett antal viktiga frågor-

  340. -så man inte landar i en, två, tre
    grader som bara är siffror.

  341. Jag tycker att siffror är spännande.

  342. Men om man håller på med odling
    så är konsekvenserna det viktiga.

  343. En konsekvensanalys på vad som händer
    här hemma och i världen, är viktig.

  344. Man får tänka på vilka konsekvenser
    man kan anpassa sig till.

  345. Sista frågan är också viktig: Vad ska
    vi göra för att minska problemen?

  346. Om vi börjar med vad det kan
    leda till för konsekvenser i Sverige-

  347. -så är det inte konstigt
    att det blir varmare.

  348. Varmare klimat medför mer nederbörd-

  349. -men det största problemet,
    vilket Mats kommer att utveckla-

  350. -är att det finns risk för
    kraftigare nederbörd.

  351. När det väl regnar
    så kan det regna mer.

  352. Och en större andel regn-

  353. -handlar under vintern om att
    mer av nederbörden kommer som regn.

  354. Det där är
    meteorologiska konsekvenser.

  355. Drar man sen konsekvenserna
    av konsekvenserna-

  356. -landar man i sådana saker
    som en del kanske tycker låter sjyst.

  357. Lite längre odlingssäsong
    måste vara bra.

  358. Om man bor i norra Europa, Kanada
    Ryssland-

  359. -eller södra Nya Zeeland
    och kanske nån plats till-

  360. -kan man tänka att det finns
    för- och nackdelar.

  361. Att våra odlingssäsonger
    blir lite längre kanske är en fördel.

  362. Det är viktigt att inse
    att det är bara här man kan tänka så.

  363. I resten av världen,
    där det bor många-

  364. -innebär ett varmare klimat
    nästan alltid sämre skördar.

  365. Det blir torrare, sämre vatten och
    vattnet kommer vid fel tillfälle.

  366. Södra Europa,
    stora delar av södra USA-

  367. -delar av Kina, Indien
    -tättbefolkade delar av världen-

  368. -kan komma att drabbas väldigt hårt
    redan under det här årtiondet.

  369. Det är inte bara det vi vill odla
    och producera-

  370. -som mår bra i det här varmare
    och blötare klimatet.

  371. Det blir också en massa
    nya skadedjur, insekter och annat-

  372. -som än så länge
    håller sig nere över kontinenten-

  373. -i Polen och Tyskland.

  374. När det blir tillräckligt varmt
    i Skåne och Blekinge-

  375. -så kan de här skadedjuren
    etablera sig i Sydsverige.

  376. När de har gjort det-

  377. -kommer de sakta men säkert
    att spridas norrut.

  378. Nästan allt som växer här i Sverige-

  379. -har anpassat sig efter det klimat
    vi har haft under en jättelång tid.

  380. En viktig del av vårt klimat är
    att vi alltid har haft kalla vintrar-

  381. -som har dödat skadedjur.

  382. Får vi blöta, milda vintrar kommer
    de här skadedjuren kunna överleva.

  383. Vi får också förändrad biologi, inte
    minst för det faktum jag sa tidigare-

  384. -att man kan beskriva det här som en
    förskjutning norrut med en mil/år.

  385. De gör att man på gott och ont
    kan satsa på nya saker att odla.

  386. Det kommer att vara gynnsamt
    för arter, vissa djur, vissa växter.

  387. Vi kommer också på sikt
    att slå ut en del av vegetationen-

  388. -främst den vi ser i fjällvärlden,
    för den har ingenstans att ta vägen.

  389. Den kommer att pressas uppåt
    och utrotas.

  390. Att det blir blötare kommer att
    göra det blötare i skog och mark.

  391. Det gör att mycket av den natur-

  392. -som vi så här på våren tycker
    att det är naturligt att vara ute i-

  393. -kommer inte att vara bärig,
    framförallt i norr-

  394. -där man är van vid att ha tjäle.

  395. Det kan bli olika konsekvenser.
    Man kan göra en lista med fördelar-

  396. -men också en lång lista
    med nackdelar och problem.

  397. Hur stor klimatpåverkan har vi?
    Vad kan vi göra?

  398. Jag tycker att man kan gå in på
    klimatkontot.se-

  399. -och skriva in sina vanor-

  400. -och så får man ut hur stor påverkan
    man har som individ.

  401. Om alla i Sverige gör det här
    blir genomsnittet-

  402. -ca 11 ton koldioxidekvivalenter, när
    man tar med de andra växthusgaserna-

  403. -per person och år.

  404. Det här börjar först nu
    tas upp av media.

  405. Jag och många andra har i många år
    tjatat om-

  406. -att vår klimatpåverkan i Sverige
    ökar.

  407. Den ökar i genomsnitt år efter år-

  408. -medan regeringen ofta lyfter fram
    att den minskar.

  409. Det är skillnaden i staplarna.
    Den undre, mörkare stapeln-

  410. -är de utsläpp som sker i Sverige.
    De har minskat.

  411. Det rapporterar man
    till klimatförhandlingarna.

  412. Sverige ser duktigt ut.

  413. Men när man tar in de flygresor
    vi gör-

  414. -och båtresor vi gör,
    och ser oss som konsumenter-

  415. -ser man att den totala stapeln
    har ökat.

  416. Detta ganska markant faktiskt,
    under perioden 1993-2010-

  417. -med statistik från Naturvårdsverket.

  418. Det är en markant ökning med tanke på
    att vi har arbetat med klimatfrågan-

  419. -och höjt medvetenheten
    om de här frågorna.

  420. Ändå så har det ökat, och inte
    minskat som vi ibland får höra.

  421. Vad kan vi göra?

  422. Energieffektivisering och
    teknikutveckling är viktigt.

  423. Det kan säkert få bort två
    tredjedelar, men inte allt.

  424. Det får inte ner allt till noll.

  425. Det kommer också att behövas
    beteendeförändringar.

  426. Den viktigaste beteendeförändringen
    är nog våra matvanor.

  427. Där blir det som vi kan bidra med på
    det riktigt småskaliga perspektivet-

  428. -det vi kan odla själva,
    en viktig marginaleffekt-

  429. -om fler och fler
    bidrar på det sättet.

  430. Våra semestervanor är något
    som det behövs förändringar kring-

  431. -för att minska påverkan.

  432. Vad gäller maten
    kan man förenklat beskriva det-

  433. -att en gång i världen,
    för 50-60 år sen, såg det ut så här.

  434. Det var småskaligt och enkelt.
    Man kanske hade en höna till exempel.

  435. Man fick då ägg.

  436. Men någon gång för 50-60 år sen
    gjorde vi om vår matproduktion-

  437. -till ett sånt här system.

  438. Det här kan också handla om
    billiga t-shirts-

  439. -eller annat.

  440. Vi har skapat det här storskaliga
    systemet-

  441. -som leder till att äggen eller vad
    det nu handlar om, blir billigare.

  442. Det tycker vi är bra.

  443. Men vi ser inte
    den stora totala belastningen-

  444. -som det leder till på hela planeten.

  445. Man behöver i exemplet en massa fisk
    för att det ska gå runt.

  446. Eftersom vi fiskar ur våra hav
    så kanske det inte är så smart.

  447. Man behöver olja, kol och kemikalier
    som sprids i vårt samhälle.

  448. Det är inte slutkonsumenten
    av de billiga äggen och kläderna-

  449. -som betalar för konsekvenserna
    som överutnyttjandet leder till.

  450. Det är kommande generationer
    som får betala för det.

  451. Det är våra barn
    som råkar ut för konsekvenserna.

  452. Det är våra barn som får mer
    miljögifter i sina kroppar.

  453. Det här är återigen ett bevis på-

  454. -att vi inte knyter ihop ekonomin
    och ekologin tillräckligt mycket.

  455. Vi håller de två sakerna
    för det mesta helt separerat.

  456. Samtidigt är det viktigt att
    väva in ekonomin i det hela-

  457. -även när vi pratar om lösningarna.
    Snabbt kommer frågan:

  458. Vad får omställningen kosta?

  459. Tack och lov har många ekonomer
    räknat på det.

  460. Alla säger att ju snabbare
    vi gör det, desto bättre är det.

  461. Nicholas Stern gjorde Sternrapporten
    på uppdrag av Tony Blair.

  462. Den presenterades -07 eller -08.

  463. Bland annat i samarbete med Lena Ek-

  464. -så gör Nicholas Stern
    en ny, liknande utvärdering.

  465. Förhoppningsvis slår man fast-

  466. -att ju snabbare
    vi går ifrån det fossila-

  467. -och får ner klimatpåverkan, desto
    bättre är det samhällsekonomiskt.

  468. Jag har varit inne på det
    flera gånger-

  469. -hur viktigt det är
    med ett helhetsperspektiv.

  470. Vi behöver också bli bättre på
    att tänka tvärvetenskapligt.

  471. Jag försöker prata om det-

  472. -både när jag föreläser
    och när jag skriver.

  473. Kommer ni på frågor
    kan ni mejla eller twittra-

  474. -eller läsa i någon av de böcker
    jag har varit med och skrivit.

  475. Då avrundar jag där.

  476. Jag pratade så fort
    att ingen räckte upp handen.

  477. Du har skött mikrofonen bra.
    - Nu kanske nån har en fråga?

  478. Allra längst bak.

  479. Du sa att det kommer att bli varmare-

  480. -oavsett om vi lyckas hålla oss
    under de här två graderna.

  481. Men på grafen du visade
    såg värmen ut att plana ut-

  482. -om vi höll oss under.

  483. I stabiliseringscenariot
    finns det en möjlighet-

  484. -att stabilisera uppvärmningen
    under två grader.

  485. Lyckas vi med det
    kan vi lyckas på längre sikt-

  486. -att landa på en och en halv grad,
    eller nåt sånt.

  487. Men vi kommer aldrig att få tillbaka
    det klimat vi hade på 1900-talet.

  488. Det har gått för långt.

  489. Isarna smälter i Arktis och
    förutsättningarna har förändrats.

  490. Men vi kan definitivt se till
    att vi lyckas med tvågradersmålet.

  491. Fortsätter vi
    att arbeta med de här frågorna-

  492. -så kan vi nog efter det, ytterligare
    sänka uppvärmningen lite.

  493. Om du som är kunnig på det här-

  494. -får lyssna på en politiker som säger
    att vi har minskat på utsläppen-

  495. -hur känner du då? Bubblar det?

  496. Ja, det kan det nog, eftersom
    de politikerna är medvetna om det.

  497. Även Naturvårdsverket har lyft fram
    det här i många rapporter.

  498. Men det är vad man internationellt
    har kommit överens om.

  499. Det är utsläppen inom landet
    som ska mätas och rapporteras.

  500. Man kan förstå att politikerna
    delvis sitter i dubbla stolar.

  501. Men man ska vara tydlig när man
    kommunicerar ut till allmänheten-

  502. -så att vi inte går runt och tror
    att vi har varit jätteduktiga.

  503. Du får vänta på mikrofonen.

  504. Hörs det?
    Utsläppen som kommer från flygresor-

  505. -är de i statistiken någonstans. Är
    de med i det land där utsläppet sker?

  506. Internationella flygresor redovisas
    inte. Inget land vill ta ansvaret.

  507. Om du flyger till Thailand med
    Finnair och mellanlandar i London-

  508. -så är det svårt att säga
    vart utsläppet kommer ifrån.

  509. Ur ett konsumtionsperspektiv
    har du orsakat det.

  510. Men inget land vill ta ansvar för
    det. Därför räknas det inte med.

  511. Nån avslutande fråga?

  512. Har någon funderat på ett scenario
    där vi gör planeten helt obeboelig?

  513. Det finns katastrofscenarier.
    Jag vet att några forskare på NASA-

  514. -la fram en sån rapport
    för nån vecka sen.

  515. Problemet är inte bara
    klimatförändringarna-

  516. -utan också att vi utarmar resurser.
    Vi tömmer gruvor på fosfor.

  517. Det är viktigt för att få
    matproduktionen att fungera.

  518. Även olja, kol och naturgas
    är viktiga för världsekonomin.

  519. När vi tömmer planeten på resurser
    och har byggt ett ekonomiskt system-

  520. -som i sig inte är långsiktigt
    hållbart enligt många bedömare-

  521. -så finns det en risk
    att nån av sakerna-

  522. -eller några saker samverkar
    och leder till...

  523. Jorden går inte under,
    men vår moderna civilisation-

  524. -kanske inte orkar ta alla smällar,
    så det blir nån typ av kollaps.

  525. Men det finns fortfarande mycket
    vi kan göra.

  526. Det är ett sånt scenario
    som pekar på hur illa det kan gå-

  527. -om vi låter det rulla på.

  528. Klimatkontot låter intressant.
    Jag ska gå hem och göra det.

  529. Hur mycket finns det i skolor? Hur
    mycket arbetar man på en mindre nivå?

  530. -Nästa generation kanske är smartare.
    -Hållbar utveckling...

  531. ...finns inskriven i läroplanen nu.

  532. Man kan säga att 90-talisterna,
    den generation som går i skolan nu-

  533. -är förhoppningsvis den första
    generationen som får mer kunskap.

  534. När man sen kommer upp
    på högskolenivå-

  535. -är det ett väldigt stort glapp-

  536. -beroende på vad man läser
    för inriktning.

  537. Sveriges Radios "Klotet"
    hade ett bra inslag-

  538. -för de som utbildar sig
    till ekonomer-

  539. -och hur försvinnande lite
    de behöver läsa om miljöfrågorna-

  540. -och även till viss del
    resursfrågorna.

  541. En ekonomisk modell är möjlig där
    allt löses med ekonomiska styrmedel.

  542. Från andra världskriget och framåt
    har man kunnat hantera det så.

  543. Till exempel olja, fosfor
    och begränsade resurser-

  544. -och att vi blir fler och fler
    människor som vill ha mycket-

  545. -kommer att leda till konsekvenser
    som är svåra att sätta sig in i-

  546. -om man inte har kunskapen.

  547. Jag jobbar som samhällsplanerare
    och funderar på en sak.

  548. Bilismen är ju norm i samhället
    och vi planerar för bilvägar.

  549. Sen kommer cykelvägnätet
    som ett annat vägnät.

  550. Det vore häftigt om cykelvägnätet
    kunde bli normen-

  551. -och så kunde bilvägarna
    bli mindre smidiga.

  552. Men då tvingar man på en ny livsstil.

  553. Kan man tvinga på en livsstil
    eller måste man få alla att inse...

  554. Måste man lära ut någonting
    eller kan man tvinga på något?

  555. I en demokrati är det svårt
    att tvinga på en livsstil.

  556. Samtidigt kan man rösta på politiker
    som vill se en sån förändring.

  557. Det är mycket normfrågor det här.

  558. En annan tydlig normfråga är maten.

  559. Ska man på en stor middag måste den
    som vill ha vegetariskt kryssa i.

  560. Kött är normen. Det borde vara så att
    säger man inget får man vegetariskt.

  561. Vill man ha kött måste man kryssa i.

  562. Nån kanske vill ha det. Det finns
    många normfrågor att förändra.

  563. Samtidigt vet vi historiskt
    att vi har förändrat normfrågor.

  564. För hundra år sen fick kvinnor
    inte vara med och bestämma nånting.

  565. Kvinnor får inte bestämma
    tillräckligt mycket-

  566. -men det har blivit en förändring.
    Slaveriet var också en normfråga.

  567. Det sägs att slavarna själva
    inte trodde-

  568. -att samhällssystemet
    skulle fungera utan slaveri.

  569. Men när man tar ett sånt steg
    så går det att förändra.

  570. Men man kan inte tvinga folk.

  571. Man måste ha en balans
    mellan piska och morot.

  572. Man måste göra det lättare att göra
    rätt och svårare att göra fel.

  573. Att cykelbanor blir norm i städer
    tycker jag är självklart.

  574. Gångare, cyklister och
    kollektivtrafik måste ha det lättast.

  575. De som ibland måste ha bilen-

  576. -får ta det krånglet.

  577. -Då tackar vi Pär.
    -Tack så mycket.

  578. Textning: Karin Hedlund
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klimatförändringar och andra utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Meteorologen Pär Holmgren visar på de risker som klimatförändringarna medför. Från seminariet "Hur tar vi hand om vattnet vid extremskyfall?" som hölls på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Klimatförändringar och andra utmaningar

Meteorologen Pär Holmgren visar på de risker som klimatförändringarna medför. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Intensiv nederbörd och andra klimatrisker

Skyfall med stora vattenmängder på kort tid ställer till problem. Hur ska samhället anpassas till förändrat klimat och extremväder? Hydrogeologen Mats Bergmark berättar. Från trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss