Titta

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Om UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Föreläsningar från seminariet "Hur tar vi hand om vattnet vid extremskyfall?" som hölls på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall : Rum för vattenDela
  1. Mitt namn är Erik Mårtensson,
    från företaget DHI.

  2. Jag ska ta vid där Mats avslutade.

  3. Han pratade om hur vi kan använda
    översvämningskartor som underlag-

  4. -för att hantera extrema regnmängder.

  5. Jag återkommer till detta vid slutet
    av min presentation.

  6. DHI är en oberoende
    forsknings- och konsultorganisation-

  7. -med specialistkompetens
    inom alla typer av vattenmiljöer.

  8. Allt från urbana system
    som dricksvatten och avloppsvatten-

  9. -till naturliga vatten,
    som vattendrag, kust, hav och sjöar.

  10. DHI stod innan
    för "Dansk Hydraulisk Institut"-

  11. -och är ursprungligen en avknoppning
    från Danska Tekniska Universitetet.

  12. Vi firar 50 års-jubileum i år.

  13. DHI har blivit en internationell
    koncern och finns i 30 länder-

  14. -med 1 200 anställda.
    I Sverige finns vi på fyra platser.

  15. Malmö, Växjö, Göteborg, Stockholm.
    Jag kommer från malmökontoret.

  16. Punkterna jag ska ta upp angående
    skyfall och dess konsekvenser:

  17. Extrema regn i dag och i framtiden.

  18. Dessa två punkter har Mats precis
    talat om.

  19. Det blir lite repetition.

  20. Vi ska tala om hur vi kan hantera
    de stora regnvolymerna.

  21. Det överskott som inte kan
    tas om hand av ledningssystem-

  22. -och av marken.

  23. Hur vi skaffar en beredskap,
    kartlägger påverkan-

  24. -hittar flödesvägarna
    och lågpunkterna-

  25. -och på så sätt utvecklar staden
    på ett smart sätt-

  26. -undviker riskområdena och
    identifierar de som redan finns-

  27. -i befintlig bebyggelse.

  28. Jag tar några exempel
    från verkligheten.

  29. Den här typen av bilder
    börjar vi bli vana vid.

  30. I stort sett varje sommar,
    så sker de här översvämningarna.

  31. Oftast under juli-augusti.

  32. Ett av de värsta skyfallen
    som inträffade i Sverige-

  33. -skedde på Orust 2002.
    Ett ganska okänt skyfall.

  34. Det föll över 200 mm på tolv timmar.

  35. Här drabbades hus.
    Källare blev översvämmade.

  36. Men den största skadan var
    på vägnätet-

  37. -med över tio mil vägbana
    som blev förstörd.

  38. Tur i oturen här, var att det föll
    över Orust som är glesbefolkat-

  39. -och inte över t.ex. Göteborg.
    Då hade konsekvenserna blivit värre.

  40. Ett betydligt mer välkänt regn
    är det som föll över Köpenhamn 2011.

  41. Det kom upp här bland frågorna.
    Då föll det 150 mm på 1,5 timmar.

  42. Det är en ansenlig mängd vatten.

  43. Det här fick allvarliga konsekvenser.
    Nästan hela staden blev lamslagen.

  44. De två största sjukhusen var minuter
    från att stängas av-

  45. -p.g.a. översvämning
    och strömavbrott.

  46. Räddningstjänst fick stänga av vägar,
    evakuera-

  47. -folk som satt fast,
    som bilden visar, i den här bilen.

  48. Det är rätt kul.
    Motorvägen tar slut här.

  49. Det gör den verkligen.

  50. Om vi kollar på kostnaderna här.
    Tabellen visar en sammanställning-

  51. -över skadekostnader från de fyra
    största försäkringsbolagen-

  52. -över lite olika naturolyckor.
    som skred, stormar, skyfall-

  53. -och översvämningar från vattendrag
    och sjöar.

  54. Och i särklass står stormskadorna.

  55. Med Gudrun i topp på fyra miljarder
    kronor i försäkringskostnader.

  56. Men därefter kommer skyfallen.

  57. Och skyfallet över Orust då det kom-

  58. -närmare 200 mm under tolv timmar.

  59. Det kostade 123 miljoner kronor
    i rena försäkringskostnader.

  60. Och sammanställer man kostnaderna
    för skyfall årligen-

  61. -så uppgår de till cirka
    100-150 miljoner kronor i Sverige.

  62. Tar vi med Köpenhamn också
    i tabellen-

  63. -figurerar där olika siffror
    på hur mycket det kostar-

  64. -men de senaste jag har sett,
    så är det uppe i 700 miljoner kronor.

  65. Alltså, sju miljarder kronor
    bara i försäkringskostnader.

  66. Det är de direkta kostnaderna. Vi har
    inte med indirekta skadekostnader-

  67. -som är betydligt svårare
    att sätta en prislapp på.

  68. När vi pratar om regn i den här
    kontexten, urbana översvämningar-

  69. -så pratar vi om regn som kommer
    under väldigt kort tid.

  70. Från minuter
    upp till ett fåtal timmar.

  71. Grafen här visar regnvolymen
    som funktion av varaktigheten-

  72. -för ett tio- respektive
    ett 100-årsregn.

  73. Ett 100-årsregn är inte en entydig
    volym. Det är inte 60-80 mm.

  74. Utan det är en funktion
    av varaktigheten.

  75. Jag valde dessa regn p.g.a.
    dagvattensystemets kapacitet.

  76. Där utgår vi från att det kan hantera
    ett tioårsregn.

  77. Och när man dimensionerar
    magasin, m.m.-

  78. -då gör man det oftast
    efter ett 100-årsregn.

  79. Tittar vi på volymen
    efter ungefär en timme här...

  80. Ett 100-årsregn med en varaktighet
    på en timme är vi uppe i 55 mm/h.

  81. Motsvarande för tioårsregn
    är 20-25 mm.

  82. Ni kan ha det i minnet. Vi återkommer
    till de volymerna längre fram.

  83. 100-årsregnet har ungefär dubbelt
    så stor volym som ett tioårsregn.

  84. Vi har varit inne på begreppet
    "skyfall".

  85. Hur definierar vi ett skyfall?

  86. SMHI:s definition: "En regnhändelse
    där det kommer över 50 mm per timme."

  87. "Alternativt
    en millimeter per minut."

  88. Om vi lägger in det i statistiken
    blir återkomsttiden 77 år.

  89. Ett fåtal studier finns-

  90. -där de har jämfört
    de sista 25 årens extremstatistik-

  91. -med föregående 25 års-periods
    extremstatistik.

  92. Och i de fallen så har man inte
    hittat nån trend-

  93. -att det skulle vara en nutida trend
    mot en mer extrem nederbörd.

  94. De framskrivningar som görs, däremot,
    med klimatmodellerna-

  95. -pekar på att vi kommer få en ökning
    av tioårsregn på 10-25 procent.

  96. Om man jämför dagens situation
    med slutet på seklet.

  97. Men de extrema regnen
    är ingen klimatanpassningsfråga.

  98. De finns i dag, orsakar skada i dag.

  99. Vi behöver gör nåt åt dem nu. Det är
    inget som kan skjutas på framtiden-

  100. -som man ibland kan resonera
    med stigande havsnivå, t.ex.

  101. Där ser vi effekterna först
    om 50-70 år.

  102. De här orsakar skador redan i dag.

  103. Däremot är det viktigt att ha
    i åtanke vid dimensionering-

  104. -att man lägger på en faktor
    för att det blir värre i framtiden.

  105. Det jag ska gå in på nu
    är marköversvämningarna.

  106. Det finns andra typer av
    översvämningar. Källaröversvämningar.

  107. De är en orsak av olika typer
    av funktionsfel-

  108. -i ledningsnätet. Det ska jag inte
    ta upp, men ha det i åtanke.

  109. Marköversvämningar. När dagvatten-
    systemets kapacitet inte räcker till-

  110. -och vatten tränger upp på markytan
    och vi får en översvämning.

  111. Som jag sa...

  112. Kapaciteten på vårt ledningssystem
    i dag varierar.

  113. Enligt dagens riktlinjer ska det
    kunna hantera ett tioårsregn.

  114. Ett regn som statistiskt inträffar
    vart tionde år.

  115. Men vi har många gamla system
    i städerna.

  116. Kombinerade system
    som har en mycket lägre kapacitet.

  117. Men fulla ledningar behöver inte
    leda till översvämning.

  118. Mer volym krävs innan brunnar
    fylls upp och vatten når markytan.

  119. Och det krävs ytterligare regn
    innan bebyggelsen blir drabbad.

  120. Sett över hela staden,
    så varierar ju-

  121. -vissa områden där kanske ett 20-års
    regn orsakat problem.

  122. I andra kanske områden kanske
    det krävs ett tusenårsregn-

  123. -innan vi får en påverkan och skada.

  124. Det är den traditionella
    dagvattenhanteringen.

  125. Att vi hanterar det
    via ett ledningssystem.

  126. Vi har tidigare på dagen varit inne
    på en öppen dagvattenhantering.

  127. Är det en lösning på problematiken-

  128. -för att kunna hantera
    den här regnmängden?

  129. För vi vet att med det ledningssystem
    vi har i dag, går det inte.

  130. Det är orimligt att bygga ut
    och dimensionera det-

  131. -efter de allra mest extrema regnen.

  132. En fördel som brukar föras fram är
    att vi har stora ytor.

  133. Vi har grönytor och grusytor där
    vatten har möjlighet att infiltrera.

  134. Om vi tittar på de översta
    25-30 centimeterna i jordlagret-

  135. -en typisk matjord i stadsmiljö -
    så har den en magasinskapacitet-

  136. -på cirka 20-80 mm-

  137. -beroende lite grann på
    om det regnat, varit torrt, o.s.v.

  138. Om vi jämför den volymen med dem vi
    hade för tio, respektive 100 år sen-

  139. -20-50 mm - kan man ju
    få uppfattningen-

  140. -att det inte är några problem.
    Vi kan ju infiltrera allt vatten.

  141. Men - och som vi varit inne på-

  142. -vid ett skyfall är regnintensiteten
    mycket större-

  143. -än vad infiltrationskapaciteten är.
    Vattnet hinner inte infiltrera.

  144. Det är också så att där det väl
    hinner infiltrera-

  145. -när det regnar
    och rinner in mot lågpunkterna-

  146. -där blir det stående
    och kan infiltrera.

  147. Vilket gör att marken blir snabbt
    vattenmättade i de områdena.

  148. Vattnet blir stående.

  149. Om man tittar på
    infiltrationskapaciteten-

  150. -för marken i det översta jordlagret,
    så motsvarar det ungefär-

  151. -mellan tummen och pekfingret,
    intensiteten av ett tioårsregn.

  152. Man skulle kunna jämföra kapaciteten
    med en hårdgjord yta-

  153. -med ett funktionellt dagvatten-
    system enligt dagens riktlinjer.

  154. Så även med en stad som är helt grön-

  155. -om de extrema regnen kommer,
    så skulle vi ändå få en översvämning.

  156. Och ändå få problem.

  157. Öppna kanaler har större kapacitet
    än rören.

  158. Fördelen är att kapaciteten anpassas
    efter flödet-

  159. -p.g.a. utformningen av dikena
    och kanalerna.

  160. Ju mer vatten vi har,
    desto större blir kapaciteten.

  161. Vi kan leda vattnet dit vi vill.
    Oftast leds vattnet till magasin.

  162. Vi magasinerar vattnet på ytan.

  163. Återigen ett exempel.

  164. Om vi har ett magasin där det är
    möjligt att stå en halvmeter vatten-

  165. -så kan det ta om hand om avrinningen
    från en yta-

  166. -som är 20 gånger magasinets yta,
    om vi tittar på ett 100-årsregn.

  167. Om vi vänder på det, så räcker det
    att vi har cirka fem procent-

  168. -av vårt avrinningsområde, om vi
    lyckas leda vattnet till magasinet-

  169. -och där kan stå 50 cm vatten, räcker
    det att ytan där utgör fem procent-

  170. -av den totala ytan.

  171. Det krävs att det kan stå.

  172. 50 cm är ganska mycket vatten.
    Det låter inte så mycket.

  173. Men det är ett ganska stort djup.

  174. På samma sätt har vi då 25 cm.
    Ungefär tio procent.

  175. Vi har varit inne på gröna tak
    och dess funktion.

  176. I den här kontexten, så har de
    i princip ingen funktion alls.

  177. Magasinskapaciteten är väldigt liten.
    Fem-tio mm.

  178. Jämfört med ett 100-årsregn
    på 50-60 mm på nån timme-

  179. -så kommer de gröna taken snart att
    fungera precis som en hårdgjordyta.

  180. När de är vattenmättade
    kommer de bara rinna av.

  181. Det jag tar upp nu
    med öppen dagvattenhantering-

  182. -berör ju bara dess funktion
    vid extrema regn.

  183. Det finns en mängd andra fördelar
    med öppen dagvattenhantering.

  184. Rening, estetiskt värde,
    biodiversitet, o.s.v.

  185. Men just för de extrema regnen
    är det vi är inne på här.

  186. Vi kan konstatera att oavsett om vi
    har en traditionell hantering-

  187. -eller om vi har
    en öppen dagvattenhantering-

  188. -så krävs det nåt annat för att vi
    ska kunna hantera överskottet.

  189. Även efter det att vattnet
    har infiltrerat-

  190. -och har tagits om hand av lednings-
    systemet, så har vi ändå vatten kvar.

  191. Det behöver vi kunna hantera.

  192. Och det här överskottet
    som jag kallar det-

  193. -det kan vi hantera i framförallt
    två nyckelsaker, som jag ser det.

  194. Dels utrymme. Här kommer
    de öppna dagvattenlösningarna in-

  195. -genom magasin och öppna transport-
    vägar som leder vattnet-

  196. -till magasinen.

  197. Den andra delen av det hela
    är en smart höjdsättning.

  198. Vi måste höjdsätta, så att vi leder
    vattnet dit det gör minst skada.

  199. Leder det till magasinen, transport-
    vägarna som leder det bort-

  200. -från bebyggelse.

  201. Det låter väldigt enkelt, men...

  202. Och tittar vi på den befintliga
    bebyggelsen är höjdsättningen gjord.

  203. Vi har små möjligheter att kunna
    ta hand om dessa extrema mängder.

  204. I den planerade bebyggelsen-

  205. -så finns det större möjligheter
    att höjdsätta på ett smart sätt-

  206. -och skapa utrymme för vattnet.

  207. Här är det viktigt att man har med
    sig vattenfrågan redan från början-

  208. -när man börjar projektera
    ett område.

  209. Var ska vi ta hand om vattnet? Vilka
    ytor ska vara reserverade för det?

  210. Och sen kan vi börja placera ut
    var bebyggelsen ska vara.

  211. På hur många ställen gör man så
    i kommunerna?

  212. Bebyggelse
    och sen kommer vattenfrågan in.

  213. "Så här ska vi bebygga.
    Jaha. Vad ska vi göra av vattnet?"

  214. Då kommer frågan in.
    Och då är det för sent.

  215. Lite grann kring höjdsättning.
    En bild från Svensk Vattenskrift-

  216. -där man pekar på vikten av att styra
    vattnet från bebyggelsen.

  217. Man rekommenderar att gatans nivå
    ska ligga 50 cm-

  218. -under husets golv, så att vattnet
    rinner från huset till gatan-

  219. -så att gatorna blir transportvägar
    där det gör mindre skada.

  220. Hur exploaterar vi då staden?
    Hur ser utvecklingen ut här?

  221. Med avseende då på utrymme
    och höjdsättning.

  222. Vi förtätar städerna.
    Vi bygger där det redan är bebyggt.

  223. De få grönområden som finns bebyggs.

  224. Vi hårdgör större delen av stan,
    genom förtätning.

  225. Även oplanerad hårdgöring.

  226. T.ex. villaägare som inte tillhör
    gruppen som är på mässan här-

  227. -som vill ha en lättskött trädgård,
    och stensätter uppfarter-

  228. -och trädgården.

  229. SCB har tagit fram siffror för hur
    hårdgöringsgraden förändrats.

  230. Mellan 1970-2000 har det ökat
    från 50 till 63 procent.

  231. Det är bara att gå ut och titta
    hur det ser ut i bebyggelsen.

  232. Om ni noterar skillnaden...

  233. Har vi nån skillnad mellan nivån
    på vägen och grunden?

  234. Man bygger på samma nivå.

  235. Jag ska ta ett konkret exempel här.

  236. Det här är en höjdmodell.
    Nya nationella höjdmodellen.

  237. De röda och gula områdena visar...

  238. Där har vi en hög nivå. De vita.

  239. Och den ljusblå här, den ljusgröna,
    är då en låg nivå.

  240. Och som ni ser här, är all bebyggelse
    placerad på de höga områdena här.

  241. Det var så man alltid byggde.
    På kullarna.

  242. Man visste att vid en översvämnings-
    situation så är det området-

  243. -på de lägsta nivåerna
    som blir översvämmat och drabbat.

  244. Nu exploateras det här området
    och den planerade exploateringen-

  245. -placeras här.

  246. Jag förstår exploatörerna
    i det här fallet.

  247. Det handlar om pengar i slutändan.
    Det är attraktiv mark.

  248. Man vill exploatera den.

  249. Fördelen här är att man är medveten
    om riskerna.

  250. Man vet att det ser ut så här
    vid en extrem händelse.

  251. Här kommer man göra allt
    för att översvämningssäkra området.

  252. Men det kanske inte är den första
    platsen man skulle välja-

  253. -att exploatera.

  254. En viktig del i planeringen
    för att hantera regnet.

  255. Bli medveten om vilka riskerna är
    i den befintliga bebyggelsen.

  256. Och vilka områden som vi planerar
    att exploatera.

  257. Vilka områden kan vi exploatera
    på ett säkert sätt?

  258. Vilka områden ska vi undvika
    att exploatera? Som i det exemplet.

  259. Det kan man kartlägga.
    Vi har på uppdrag av MSB-

  260. -Myndigheten för Samhällsskydd och
    Beredskap just avslutat ett projekt-

  261. -som syftar till att just utreda
    och kartlägga påverkan av skyfall-

  262. -på samhällsviktiga verksamheter.
    Man beräknar vattendjup, flödesvägar-

  263. -hastigheter i samband
    med ett extremt regn.

  264. Det handlar om att studera den volym
    som inte kan hanteras-

  265. -av marken i form av infiltration
    eller av ett ledningsnät.

  266. Vart tar det överskottet vägen?
    Vi kan kartlägga dess flödesvägar-

  267. -och resulterande vattendjup.

  268. Det här är ett verktyg som fler
    och fler kommuner börjar använda-

  269. -i sitt planarbete.

  270. Vi fick frågan "vem har gjort
    den här typen av studier?".

  271. Det börjar bli fler och fler.
    Jag jobbar i Skåne.

  272. Och där är det säkert ett tiotal
    kommuner som gjort såna utredningar.

  273. Och här har vi ett exempel.

  274. Nu syns det inte så tydligt.

  275. Där har man kartlagt ett 100-årsregn
    och vart det tar vägen-

  276. -och de resulterande vattendjupen.

  277. Och vi kan titta
    i befintlig bebyggelse.

  278. Här har vi i de blå områden
    ett vattendjup på över en dm.

  279. Och de röda: över 0,6.

  280. Gula: 0,3-06 m.

  281. Vi kan i befintlig bebyggelse se
    var vi har problemområden.

  282. Och i samband, som Mats var inne på-

  283. -med en framtida exploatering,
    att när man gör nåt i de områdena-

  284. -då passar på att göra förändringar
    som förbättrar situationen där.

  285. Om vi flyttar oss ut från staden
    kan vi se att om kommunen planerar-

  286. -att exploatera områden som inte är
    bebyggda, har man här ett underlag-

  287. -för att identifiera problemområden
    och framförallt områden-

  288. -som inte är riskområden.

  289. Sen är det viktigt att ha i åtanke
    att när vi bebygger ett område-

  290. -när vi exploaterar ett område,
    så förändrar vi ju höjdsättningen.

  291. Då kommer det inte se ut så här.
    Därför måste man göra om analysen-

  292. -med den nya höjdsättningen
    för att se om man tänkt rätt.

  293. Den höjdsättning och de magasin och
    övrig hantering som vi har planerat-

  294. -kommer det att funka i verkligheten?

  295. Samhällsviktig verksamhet. Här har vi
    kombinerat beräkningsresultaten-

  296. -över översvämningsdjupet med lager
    för var vi har samhällsviktiga saker.

  297. I det här fallet är det vattenverk,
    distributionsbyggnader och mackar.

  298. Den vänstra kartan markerar
    verksamheter där vattendjupet är-

  299. -på över 0,2 meter
    intill den verksamheten.

  300. Och på den högra kartan har vi
    över en halv meter.

  301. Och om det skulle inträffa här
    skulle det stå en halvmeter vatten-

  302. -intill flera distributionsbyggnader-

  303. -som riskerar att slås ut.

  304. Den här typen av resultat och
    underlag kan man sen prioritera med.

  305. Var är det viktigast
    att vi gör åtgärder?

  306. Jag tog med det här som ett roligt...
    Ja, ett exempel...

  307. Landskrona.

  308. Räddningstjänsten Syd ligger här.

  309. Vi har tre vägar in i centrum.

  310. Det som löper här är järnvägen.
    Vi har tre viadukter under järnvägen-

  311. -som leder in till staden.

  312. Vid ett extremt regn,
    så kommer det att se ut så här.

  313. Vid det mörkblå har vi
    en meter vatten.

  314. Frågan är då hur räddningstjänsten
    ska ta sig in när det regnar?

  315. Och det behövs inga extrema mängder.

  316. Det här har inträffat.
    Då får de köra åt andra hållet.

  317. Köra ut på motorvägen, köra norrut
    några km och ta sig in norröver.

  318. Men det tar ju bra mycket längre tid.

  319. Där ser vi en bild på viadukterna.

  320. Det finns pumpar i viadukterna,
    men de är inte dimensionerade-

  321. -för den här typen av extrema regn.

  322. Så det var en del.
    Identifiera problemområden.

  323. Identifiera lämpliga och olämpliga
    områden att exploatera.

  324. Nästa steg när vi gjort det är:
    Åtgärdsplanering.

  325. Hur kan vi använda resultaten -
    vattendjup, flödesvägar, hastigheter-

  326. -för att identifiera åtgärder
    där vi i dag har ett problem?

  327. Det kan vi göra med den här metodiken
    i MSB-rapporten.

  328. Och vi kan då testa åtgärder.
    Hur stor effekt har det-

  329. -om vi anlägger ett magasin här? Om
    vi har ett vattenavledande dike här?

  330. Eller en barriär som styr vattnet
    hit? Om vi höjer trottoarkanten?

  331. Vad får det för effekt? Vi kan då
    väga det mot kostnaderna som uppstår-

  332. -vid ett regn.

  333. Jag ska ta ett exempel.
    Ett bostadsområde i södra Malmö.

  334. Den norra delen här är byggd i början
    av 2000-talet.

  335. Den södra delen här är byggd 2010,
    tror jag.

  336. Vi har ett stort stråk här. Ett dike.

  337. Det tar hand
    om en stor mängd dagvatten-

  338. -från områden som ligger norröver.

  339. De har kört en beräkning
    för ett 100-årsregn.

  340. Och vi kan se förloppet här
    under den här beräkningen.

  341. Vi ser hur vattnet rinner
    och var det blir stående.

  342. Vi ser här skalan. De lila områdena
    innebär ett vattendjup om 0,5 meter.

  343. Och vid det blå är det vattendjup
    över en decimeter.

  344. Om vi tittar på det norra området,
    så klarar det sig väldigt bra.

  345. Höjdsättningen där gör att vatten
    rinner genom bebyggelsen-

  346. -ner i det här grönområdet
    och ut här.

  347. Om vi däremot tittar
    på det andra nybyggda området-

  348. -så har vi en stor del
    av den här avrinningen-

  349. -som rinner in i bebyggelsen,
    hela vägen.

  350. Fastnar här.
    Och fortsätter rinna igenom.

  351. Fastnar. Och ut här.

  352. Vi har ett flertal fastigheter här
    som är översvämmade.

  353. Och vi har vägen här
    som inte är farbar-

  354. -där vi har
    upp mot fyra-fem decimeter vatten.

  355. Om man då backar
    till det vi pratade om tidigare.

  356. Vad är nycklarna till att hantera
    de här mängderna?

  357. Jo, utrymme och höjdsättning.

  358. Utrymmet kan man inte skylla på här.
    Här är det massor av plats.

  359. Här finns det många grönområden.

  360. Det är nybyggt. Man kunde höjdsätta
    och ändå ser det ut så här.

  361. Det man då kan göra
    är att identifiera åtgärder.

  362. Oj. Nu ska vi se här.

  363. Om vi börjar med magasin-

  364. -så har vi identifierat tre lämpliga
    ställen här.

  365. Ett i utkanten för att samla upp
    naturmarksavrinningen från åkern.

  366. Samla upp den, så att den inte
    åker in i bebyggelsen.

  367. Två magasin här för att fånga upp
    och leda det vatten-

  368. -som rinner in och det som blir
    stående här och leda ut det hit.

  369. För att leda vattnet dit,
    så har vi lagt in-

  370. -tre stycken svackdiken. Här.

  371. Bara en kanal ner
    för att leda bort vattnet härifrån.

  372. Och här för att leda ut det hit.

  373. Det här är enkla åtgärder.
    Man modifierar höjdmodellen-

  374. -och ser vad det får för effekter.

  375. Vi har även lagt in två barriärer.

  376. En här för att ytterligare
    hålla vattnet borta.

  377. Och en här för att förhindra
    att det vattnet rinner hit.

  378. Gör man åtgärderna och sen
    kör om modellerna, så ser man-

  379. -hur resultaten ser ut.

  380. Ni ser vattnet här vid vägen.
    Det leds ner.

  381. Vi har betydligt mindre problem
    i den befintliga bebyggelsen.

  382. Vi kan fånga upp vattnet här
    och vi kan leda ut det hit.

  383. Även i befintlig bebyggelse har det
    här goda förutsättningar...

  384. Där finns utrymme runtomkring. Det är
    inte alltid det finns det, men...

  385. Den här typen borde ha gjorts
    innan man började bygga.

  386. Man borde ha lagt in den planerade
    höjdsättningen och kört modellerna.

  387. Hur kommer det se ut
    vid ett extremt regn?

  388. Vad gör vi av överskottet?

  389. Ja. Det var den sista punkten.

  390. Om det är några felaktigheter, om man
    får vatten där man inte önskar det-

  391. -tänk om, modifiera höjdsättningen,
    testa igen.

  392. Så för att sammanfatta
    det jag har pratat om här:

  393. Kartlägg riskområden.
    Var ligger de?

  394. Räddningstjänsten ska veta vilka
    viadukter som blir översvämmade.

  395. Får vi problem om det kommer
    ett häftigt regn?

  396. Har vi samhällsviktig verksamhet som
    kommer slås ut vid ett extremregn?

  397. Skaffa en beredskap.
    Agera istället för att reagera.

  398. Och som i Köpenhamns fall.

  399. Där hände det och nu finns det
    obegränsat med resurser-

  400. -mot de här översvämningarna.

  401. Viktigt: ha med vattenfrågan
    från starten i planeringsprocessen.

  402. Ta inte vattenfrågan i slutet
    när allt är planerat.

  403. Så här ska vi exploatera. Då bör vi
    fundera vad vi ska göra av vattnet.

  404. Skapa utrymme och reservera utrymme
    för vatten.

  405. Det hänger ihop med föregående punkt.

  406. Och var noggrann vid exploatering.

  407. Smart höjdsättning. Då krävs inte mer
    än fem-tio procent av ytan-

  408. -som är reserverad för magasin.

  409. Och: simulera markavrinningen för att
    verifiera att ni har tänkt rätt.

  410. Vill ni läsa mer
    om det jag pratat om här-

  411. -så finns det två skrifter
    som vi har tagit fram.

  412. "Pluviala översvämningar."

  413. "Konsekvenser vid skyfall
    över tätorter."

  414. Och sen mer kring den här
    kartläggningen av skyfallspåverkan-

  415. -på samhällsviktig verksamhet,
    där den här metodiken beskrivs.

  416. Frågor?

  417. Utomlands har jag sett
    att de på hårdlagda ytor-

  418. -liksom har gjort som ett dike,
    även det i hårt material.

  419. På ömse sidor om vägen. Fungerar de?

  420. Jag har varit med
    om såna här skyfall utomlands-

  421. -men jag har inte tänkt i de banorna.

  422. Tanken är att fånga upp och styra
    flödet. Hålla det borta från vägen.

  423. De är säkert dimensionerade. Kommer
    det mycket regn, så fylls de upp-

  424. -och vi får vatten på vägen ändå,
    men...

  425. Beroende på hur de är dimensionerade,
    så tar de ju en ansenlig mängd...

  426. -Så tanken i sig är inte så dum?
    -Nej.

  427. Nej. Absolut inte.

  428. Det är ju just den här problematiken
    som vi-

  429. -från Trädgårdsanläggarnas sida vill
    vara med och skapa kontakter om-

  430. -mellan oss.

  431. Vi måste skaffa kontaktytor
    på olika nivåer-

  432. -inom planeringssystemet,
    där vi kan vara en del av lösningen.

  433. Samverkan är ju väldigt viktigt,
    som den föregående talaren sa.

  434. Vattenfrågan involverar alla.

  435. Så det är... Ja, inga fler frågor?

  436. Då tackar vi Erik.

  437. Textning: Olga Ericsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rum för vatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Det låter enkelt, men det kan vara komplicerat att styra bort vatten från bostadsområden. Från seminariet "Hur tar vi hand om vattnet vid extremskyfall?" som hölls på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Ämnen:
Teknik > Vatten och avlopp
Ämnesord:
Avloppsvatten, Stadsplanering, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Klimatförändringar och andra utmaningar

Meteorologen Pär Holmgren visar på de risker som klimatförändringarna medför. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Intensiv nederbörd och andra klimatrisker

Skyfall med stora vattenmängder på kort tid ställer till problem. Hur ska samhället anpassas till förändrat klimat och extremväder? Hydrogeologen Mats Bergmark berättar. Från trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framsteg inom forskning 2013

Presentation av framstegen inom svensk forskning 2013. Björn O. Nilsson pratar om de senaste rönen, visar hur stora mängder data kan presenteras genom visualisering samt samtalar med Anders Ynnerman. Från IVA:s högtidssammankomst den 25 oktober 2013. Arrangör: IVA.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss