Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014: Det goda mötetDela
  1. Hej.

  2. Det här är det första av två pass som
    jag ska hålla med en paus emellan.

  3. Jag vet inte om alla är med på bägge.

  4. Det här är min medterapeut, Moses,
    som nästan alltid är med mig.

  5. Jag heter Daniel Frydman, psykiater,
    psykoterapeut och analytiker.

  6. Jag har jobbat med psykiatri
    sedan ungefär -95.

  7. Jag har jobbat med många olika saker.

  8. Det vi ska prata om nu
    i det här passet och nästa-

  9. -handlar om möteskvalitet
    och kommunikation.

  10. De här två rubrikerna, pass 1 och 2,
    är ganska konstlat uppdelade.

  11. Saker hänger ju ihop.

  12. Jag vet inte om några är med på ena
    eller om alla är med på bägge.

  13. Det spelar inte så stor roll.

  14. Vad har möteskvalitet
    med saken att göra?

  15. Jobbar man med psykiatri eller
    annan människovårdande verksamhet-

  16. -har vi inte så många saker
    att gå på mer än-

  17. -hur vi kommunicerar
    när vi ska få kontakt med nån-

  18. -när vi ska prata med nån
    och när vi ska få information.

  19. Det beror på vad vi ska ha det till.

  20. Jag ska försöka spalta upp det där
    på något sätt.

  21. Jag ska börja med att berätta
    om den absolut bästa doktorn-

  22. -som jag nånsin har träffat på.
    Det var under AT-tjänst på SÖS.

  23. Där fanns en ortoped.

  24. Ortopeder tävlar om vem
    som är snabbast och duktigast.

  25. Man tävlar inte så mycket om
    vem som har bäst patientnöjdhet.

  26. Den här kollegan var snabbast och det
    blev nästan aldrig några problem.

  27. Dessutom var patienterna supernöjda.
    Vad var det han gjorde?

  28. Vilket ingrepp det än var
    ägnade han ungefär en minut-

  29. -vid sängkanten
    innan patienten skulle sövas-

  30. -och berättade hur planen såg ut.

  31. Han ritade en lite rudimentär
    teckning av t.ex. ett knä.

  32. Och vad det var han planerade.
    Sen gick han sin väg.

  33. Och efter operationen,
    när patienten hade vaknat-

  34. -satte han sig vid patienten
    och tog upp samma teckning.

  35. "Det här planerade jag,
    så här blev det."

  36. "Så här tror jag
    läkningsförloppet kommer att vara."

  37. "Lycka till." Och sen gick han.

  38. Två extra minuter och dessa patienter
    kände sig verkligen sedda.

  39. Det var fantastiskt.

  40. Just den här extra lilla tiden,
    som egentligen inte är nån extratid-

  41. -var så fantastiskt väl gjord.
    Den lärde mig jättemycket.

  42. Det där med att rita och beskriva
    har jag tagit till mig.

  43. Om man använder
    antidepressiva läkemedel-

  44. -är det känt att man oftast har
    ångest i början av behandlingen.

  45. Några dagar eller nån vecka.

  46. Va? Var det ingen som sa nåt?

  47. Det finns en teori om
    att ångesten ökar-

  48. -för att signalämnena ökar i mängd
    för att återupptaget hämmas.

  49. Då blir det fler receptorer
    och det ger problem.

  50. Det är svårt att rita en bild
    av en schematisk synaps-

  51. -och beskriva hur receptorantalet
    ökar blir det lite tokigt-

  52. -och under den tiden
    kan man må sämre.

  53. Du ska vara tacksam om du har
    mer ångest några dagar i början.

  54. Det betyder
    att medicinen gör sitt jobb.

  55. Det här har visat sig
    vara ganska effektfullt.

  56. Man kan ha ångestlindrande medicin
    i fickan utan att behöva använda den.

  57. Man vet vad det hänger ihop med
    och har en förklarande tanke.

  58. Det är ett exempel på att man
    kan använda sig av olika moment-

  59. -i mötena för att få till nåt.

  60. Jag tänkte beskriva
    ett par olika begrepp för er.

  61. De är krångliga, men har mycket
    med saken att göra.

  62. Vet ni
    vad intersubjektivitet betyder?

  63. Det är nånting som händer
    mellan två subjekt.

  64. Vi vet att om vi går in i ett rum-

  65. -kan vi känna av stämningen i rummet.
    Somliga är jättebra på det.

  66. Andra har mycket svårare för det.

  67. Vi kan läsa av en massa saker
    som finns i kommunikationen.

  68. Intersubjektivitet har
    med det att göra.

  69. Det är nånting i just det samspelet
    mellan mig och den andre-

  70. -där vi läser av varandra
    om det svänger bra.

  71. "Jag vet att du vet att jag vet."

  72. När vi har nån sorts överenskommelse
    som inte måste vara uttalad-

  73. -då känns det som att det på nåt sätt
    är nåt vi kan vara överens om.

  74. Den sortens känsla ryms inom det som
    kallas det intersubjektiva området.

  75. Det intersubjektiva handlar
    om kommunikation på olika nivåer.

  76. En nivå är den verbala, den synliga.

  77. Jag ser glad, arg eller ledsen ut.
    Jag låter på ett visst sätt.

  78. Det finns andra stämningar
    och känslor som man kan förmedla-

  79. -eller nåt man förmedlar
    till varandra.

  80. Har man koll på vad som förmedlas
    har man lättare med kommunikationen.

  81. Vill jag känna nåt särskilt?

  82. Vill jag förmedla nåt särskilt?
    Hur gör jag då?

  83. Andra begreppet jag nämner
    är mentalisering.

  84. Jag vet inte om ni känner igen det?

  85. Det är ett psykologiskt begrepp
    som kommer ur lite olika källor.

  86. Det används i olika teorier
    och betyder ungefär:

  87. Förmågan att tänka
    om sig själv och andra i samspel.

  88. Det har med intersubjektivitet
    att göra.

  89. Vi samspelar,
    men hur väl kan jag tänka om det?

  90. Det är ju olika saker.

  91. Själva grejen med mentalisering
    är att kunna föreställa sig-

  92. -och tänka kring
    hur mänskliga beteenden hänger ihop-

  93. -med saker som händer mellan oss.

  94. Inte bara gå på känslorna
    utan också tänka kring dem.

  95. Jag kan föreställa mig vad du har
    för önskningar i en viss situation.

  96. Eller vad det kan bero på
    att du gör som du gör.

  97. Hon har nog nåt behov av nåt
    som hon försöker uttrycka.

  98. Eller jag kanske har det.

  99. Vad menar nån med nånting?
    Vad är avsikten?

  100. Att tänka om nån annan
    är en mentaliserande aktivitet.

  101. Att kunna fundera om vad folk tänker.

  102. Att göra det aktivt och medvetet
    lär vi oss genom livet.

  103. Det hänger ihop med
    vad som kallas empati.

  104. Empati är en sorts medkänsla
    som är ganska så intuitiv.

  105. Man går på känsla mer än tankar.

  106. Jag kan känna med dig
    och känna samma sak som du känner.

  107. Medan mentaliseringen är...

  108. ...en mer medveten process.

  109. Jag tänker: "Vad beror det på
    att hon känner så här?"

  110. "Hur påverkar det mig
    och hur påverkas det jag gör?"

  111. Det den här ortopeden var bra på
    var just att mentalisera.

  112. Han kunde sätta sig in i situationen
    att vara underställd nån annan-

  113. -och inte veta så mycket
    och ha behov av vissa saker.

  114. Då regleras ditt sätt att kommunicera
    utifrån det så att det blir bra.

  115. Vi som jobbar med människor i kris-

  116. -förväntas ha högre mentaliserings-
    förmåga när vi är på jobbet-

  117. -än många av våra patienter.

  118. När man hamnar i kris,
    det gäller oss alla...

  119. Om jag blir jättearg, jätterädd
    eller jätteledsen-

  120. -kommer min förmåga att tänka
    kring vad som händer bli sämre.

  121. Är ni med på det?
    Så är det för oss alla.

  122. I programmet står det hur man ska
    reagera om man blir attackerad.

  123. Om man blir utsatt.

  124. Det som händer
    i den här bemärkelsen är-

  125. -att ens mentaliseringsförmåga
    sätts på prov.

  126. Kan jag fortsätta ha
    en massa tankespår igång-

  127. -eller tappar jag
    min överblicksförmåga?

  128. Mentalisering
    är en överblicksförmåga.

  129. Jag tror det var första dagen
    på en psykiatrisk avdelning.

  130. Nyutexaminerad underläkare.

  131. Överläkaren bad mig
    att gå in till en patient.

  132. Jag skulle låta hälsa att han inte
    skulle få den här permissionen.

  133. Jag visste faktiskt inte
    vad som väntade mig.

  134. En ganska trevlig ung man. Vi pratade
    och jag berättade vad läkaren sagt.

  135. "Vad synd", sa han.

  136. Jag vänder mig om
    och går ut genom dörren.

  137. Precis i dörrhålet känner jag hur det
    svider till mellan skulderbladen.

  138. Han kastade en bok.

  139. Hade det varit ett mer penetrerande
    föremål hade det spetsat mig.

  140. Jag hade ingen förberedelse på
    att situationen skulle kunna uppstå.

  141. Jag var inte förvarnad
    och var inte känslomässigt förberedd.

  142. Jag blev förstås påtagligt chockad
    av situationen.

  143. Jag blev ställd,
    eller vad man nu ska säga.

  144. Det är ett exempel på
    när jag tappade konceptet rejält.

  145. Han visade sig kunna vara farlig
    i andra situationer.

  146. Det var inget oväntat beteende,
    men jag var oförberedd.

  147. När jag kom till jobbet nästa dag
    var det nån av kollegorna som sa:

  148. "Jag vet inte om jag hade pallat med
    att komma tillbaka"-

  149. -"efter en sån där händelse.
    Jag hade nog blivit så skrämd."

  150. Vad som hade hänt
    under dagen och natten var-

  151. -att jag drömde läskiga saker
    om att bli dödad.

  152. Men framför allt funderade jag på
    vad det var som hände där.

  153. På vilket sätt kunde jag
    inte förstå den där killen?

  154. Utifrån det
    blev det lite mindre läskigt.

  155. Jag kunde bestämma mig
    för en del strategier.

  156. Man vänder inte ryggen
    på det där sättet.

  157. Man gör saker och kollar av
    vad som händer.

  158. Det kunde ju inte jag veta innan.

  159. Där lärde jag mig att skilja-

  160. -på den privata sortens reaktioner
    och den yrkesmässiga.

  161. Jag blev vettskrämd, men doktorn
    hade ingen nytta av att bli skrämd.

  162. I den professionella rollen
    måste man ha en rustning på sig.

  163. Saker som är läskiga eller farliga
    får inte beröra en personligt-

  164. -även om de berör.

  165. När man är bra på jobbet är det
    som att man har en mental termos.

  166. Man använder sig av de förmågor
    man har i sig själv-

  167. -men de är lite
    utanför ens riktiga jag.

  168. Det som händer utnyttjar de känslor
    man har, men går inte ända in.

  169. Då kan man bete sig professionellt
    även om det är nåt farligt.

  170. Några ord om vad möten är till för.

  171. Varför har vi möten
    med våra patienter?

  172. Det är jag på ena sidan bordet
    och nån annan på andra sidan.

  173. Bilderna kommer i oordning.
    Vad har vi för uppgifter?

  174. Vi ska bemöta den vi träffar vad
    det än är han eller hon är där för.

  175. Bemötandet har flera syften.

  176. Ett syfte är att göra en bedömning
    som ligger till grund för behandling.

  177. Vi vet inte alltid
    vad det är som gäller.

  178. Förutsättningarna för mötet
    utifrån dig som professionell-

  179. -kan vara olika, men det behövs
    ett professionellt bemötande-

  180. -där man samlar in information.

  181. Problem som nästan alla har i jobbet-

  182. -beroende på patient
    och situation är-

  183. -att vi tenderar att agera
    ganska tidigt i ett förlopp.

  184. Befinner sig någon i kris kanske man
    inte hinner samla in all information.

  185. Vad är det Ture Sventon säger?

  186. "Det är för tidigt
    att yttra sig om den saken än."

  187. Om man håller på hanen lite är
    det lättare att veta vad som gäller.

  188. Det står fel där. Hippokrates, den
    grekiska doktorn för länge sen säger:

  189. "Vi ska lindra, trösta
    och kanske bota."

  190. Det är inte så ofta vi lyckas
    med det sista.

  191. Ortopeden är nog bättre skickad
    för att bota än vad vi är.

  192. Vi ska ge hopp, trösta den orolige
    och lindra de problem som finns.

  193. Och hjälpa till att hitta en väg ut.

  194. Ett av skälen till möten
    är ju inte alltid nånting-

  195. -som har med vår patient att göra.

  196. Vi har produktionskrav
    på ett eller annat sätt.

  197. Olika antal patienter eller
    vad det nu är för mått man har-

  198. -på hur många pinnar
    man ska bocka av varje dag.

  199. Det kan vara nåt som kommer
    emellan mig och patienten.

  200. Patienter kan ibland uppleva
    att de inte är där i egen sak.

  201. Vi kan ha nåt annat skäl.

  202. Men det finns ju så många
    som behöver hjälp.

  203. Det är oftast så att vi ändå
    har skäl att träffa alla vi träffar.

  204. Men den personen vi träffar
    har massor av olika syften.

  205. Många säger: "Det enda vården kan
    hjälpa mig med är att överleva."

  206. "Inte att känna att jag lever,
    eller vill leva ens."

  207. Jag träffar ganska många patienter
    som har suicidala tankar-

  208. -eller starka impulser att inte leva.
    Det här blir då ett problem.

  209. Är hjälpen jag kan ge
    en hjälp för dagen?

  210. Eller kan jag hjälpa dem att hitta
    en väg till ett meningsfullt liv?

  211. Det kan vi bara få veta
    i kommunikationen.

  212. Vad är det personen behöver?

  213. Många har problem med
    att de är ensamma.

  214. Ensamhet är
    ett gigantiskt problem för många.

  215. Ibland kan du vara den enda
    som de har ett vettigt samtal med-

  216. -den här veckan eller månaden.
    Resten av tiden är alldeles tom.

  217. Därför fyller vi
    en väldigt viktig funktion.

  218. Den är inte alltid kopplad
    till vårdsammanhang.

  219. Men är det ändå,
    då det är en överlevnadshjälp.

  220. Sammanfattningsvis kan vi säga
    att de vi träffar behöver nåt.

  221. Vi vet inte alltid
    vad detta "nåt" är.

  222. Har man bestämt sig för tidigt
    vad mötet handlar om-

  223. -kan man missa nåt
    som är väsentligt.

  224. Det finns ju fler än en person
    i världen-

  225. -som söker vård på olika ställen.

  226. De kanske letar efter nån som fattar
    att man behöver nåt särskilt.

  227. Man kanske inte vet vad det är
    eller kan säga det.

  228. När det gäller frågan
    om självmordstankar till exempel-

  229. -så är det så
    att tre fjärdedelar av alla-

  230. -som gör ett självmordsförsök
    har månaderna innan sökt vård.

  231. Men ofta inte för att man
    explicit mår psykiskt dåligt-

  232. -och behöver hjälp
    med livsmotivation.

  233. De har sökt vård
    för nåt annat nånstans.

  234. På vårdcentralen,
    hos en själavårdare, hos soc.

  235. Kanske i psykiatrin,
    men inte alls nödvändigtvis.

  236. Den personen som har den sortens
    problem kommer med nånting-

  237. -som verkar vara ganska ospecifikt
    och inte går att ta på.

  238. Att vara uppmärksam på vad någon
    kommer med och vad personen söker-

  239. -är ju jätteviktigt.

  240. Vad kan vi göra då?
    Hur kan vi veta hur vi ska lyssna?

  241. Jag tänker på en patient som jag
    träffade för en massa år sen-

  242. -där det just var väldigt ospecifikt.

  243. Jag hade ingen riktig koll på
    vad som var frågan.

  244. Men jag upptäckte
    redan första gången vi träffades-

  245. -att jag reagerade på ett sätt
    som var högst obehagligt.

  246. Jag tyckte att det var
    det tråkigaste jag hade gjort.

  247. Jag blev massivt uttråkad
    bara vi satte oss ner.

  248. Nånting som inte var kul.

  249. "Jag ska försöka göra ett bra jobb
    och jag är inte ens intresserad."

  250. Det var känslan.
    Jag vet inte om ni har känt så?

  251. Det ingår i förutsättningarna
    att man hamnar där ibland.

  252. Just denna gång
    blev det påtagligt besvärligt.

  253. Jag skulle komma att träffa personen
    ganska många gånger.

  254. Varje gång jag satt där
    i rummet tänkte jag:

  255. "Vad gör jag här?
    Jag borde inte ens vara läkare."

  256. "Det här är inte värdigt."

  257. "Jag är inte bra för någon
    när jag gör så här."

  258. När det där hade upprepats
    några gånger började jag tänka:

  259. "Jag tycker inte jag har existens-
    berättigande och är ointresserad."

  260. Jag var till och med ganska ledsen
    och tyckte det var meningslöst.

  261. Fyra depressionskriterier!

  262. "Men jag var inte deprimerad
    för en halvtimme sen före samtalet."

  263. Då trillade slanten ner.

  264. "Är det mina känslor jag känner?"

  265. Jag kände mig så värdelös
    och sa då nånting till patienten.

  266. Istället för att försöka
    med olika slags sätt-

  267. -att förstå vad det var
    jag skulle göra sa jag:

  268. "Det måste kännas ganska hopplöst
    och svårt att hitta fokus."

  269. Vad hände då?
    "Ja, precis", sa han.

  270. Jag slutade genast
    att känna mig trött.

  271. Jag lärde mig nåt
    av historien som faller-

  272. -inom "motöverföringsreaktion"
    på psykoanalytiskt språk-

  273. -eller en projektiv identifikation,
    d.v.s. när man delar känslor.

  274. Det finns
    i det intersubjektiva fältet.

  275. Min intervention när jag säger:
    "Vad jobbigt det måste vara"-

  276. -stämde så väl
    med patientens känsla.

  277. Just i det ögonblicket
    blev det lättare.

  278. Det blev då mycket tydligare. Det jag
    hade känt av var depressiva känslor.

  279. Patientens problem var
    nog rimligen ännu tydligare färgat-

  280. -av en värre depression
    än vad jag hade uppfattat innan.

  281. Utifrån detta insåg jag-

  282. -att jag nog har anledning
    att gå på vad jag känner av-

  283. -i såna möten.

  284. Ett resultat blev ju
    att om jag träffar nån-

  285. -som väcker den här sortens
    potentiella ointresse-

  286. -eller trötthet
    eller vilken affekt det nu var-

  287. -så kan jag snabbt plocka fram
    frågor inom det depressiva fältet.

  288. Och på så sätt upptäcka depressioner
    i sammanhang där ikring-

  289. -på ett sätt som dels gjorde att jag
    inte behövde lida av min reaktion.

  290. Det var ett exempel för mig
    på vad man känner av i rummet.

  291. Motöverföringskänslan
    kan alltså vara ett direkt verktyg-

  292. -för att göra kommunikationen bättre.

  293. Känner någon igen nåt av det här?

  294. Men hokus pokus
    är det definitivt inte.

  295. Det funkar ju bara om det funkar.

  296. Det som krävs för
    att mötet ska få kvalitet-

  297. -och vad som gör ett möte
    meningsfullt eller fungerande är-

  298. -bland annat respekt.

  299. Vad betyder det
    att respektera en annan?

  300. Doktorn som ritade
    den här bilden på knäet-

  301. -var rimligen bara professionellt
    engagerad i att göra ett bra jobb.

  302. Men patienten känner sig respekterad
    för att han/hon blev bemött-

  303. -som en person med ett knä
    och inte bara ett knä.

  304. Patienten blev sedd på ett sätt
    som var mellan två människor.

  305. Det är respektfullt.

  306. Kanske nästan alla ni träffar
    upplever att just du är respektfull.

  307. Men det finns någon som tycker
    att det här sättet är respektlöst.

  308. Nånting i matchningen kan vara fel.

  309. Men ett möte kan också riskera
    att haverera-

  310. -för att den ni träffar beter sig
    på ett respektlöst sätt.

  311. De kanske avspisar dig och tycker
    att dina råd är värdelösa.

  312. De kanske hugger
    på saker man säger-

  313. -på ett sätt
    som styckar sönder samtalet.

  314. Jag hade en patient nån gång-

  315. -som hade haft en påtaglig
    missbruksproblematik-

  316. -men som också verkade lida av nåt
    som hade med stark ångest att göra.

  317. Jag föreslog att patienten skulle ta
    nåt slags antidepressivt läkemedel-

  318. -som ångestlindrade medicin
    istället för den där spriten-

  319. -och istället för cannabis
    som var det som användes.

  320. Men det svar jag fick...

  321. "Det finns inga legala droger som
    kan mäta sig med brass och sprit."

  322. "Du kan ta ditt recept
    och stoppa upp det nånstans."

  323. Det är ett ganska aktivt sätt
    att försöka...

  324. ...eller arbeta för
    att haverera ett möte.

  325. "Det du har att komma med
    duger faktiskt inte."

  326. I det läget kommer också
    ens mentaliseringsförmåga.

  327. Till exempel när man blir utsatt
    för starka attacker.

  328. Hur gör man för att hålla huvudet
    kallt när nån bara dissar en?

  329. Till exempel genom att komma ihåg
    att jag i den här rollen...

  330. ...har till uppgift att försöka hålla
    mig ganska neutralt objektiv-

  331. -och se vad som kan vara lämpligt.
    "Tycker inte du mitt förslag är bra?"

  332. "Nej, det gör jag faktiskt inte."

  333. "Så du menar att det du petar i dig
    är mediciner mot det du lider av?"

  334. "Ja, precis!"

  335. "Okej, då kör vi på det."

  336. "Du använder sprit
    när du mår dåligt."

  337. -"Vad har spriten för effekt?"
    -"Jag blir lugn."

  338. "Läkemedel mot ångest - sprit.
    Okej, bra."

  339. "Vad tar du för dos?"

  340. "Ja...en kvarting."

  341. "Jaha, när du dricker
    en kvarting sprit så blir du lugn."

  342. "Ja."

  343. -"Hur länge håller effekten i sig?"
    -"20-25 minuter."

  344. -"Vad gör du sen då?"
    -"Dricker mer."

  345. -"Har den samma effekt sen?"
    -"Nej, då mår jag dåligt."

  346. -"Hur mår du nästa morgon?"
    -"Ångest eller bakis."

  347. Aha, utsättningseffekt!

  348. Genom att kommunicera kring det
    som jag uppfattade som missbruk...

  349. Jag hade ju fått veta
    att det här var medicinen.

  350. Om jag beter mig som att jag
    med viss respekt kan acceptera detta-

  351. -visar jag också intresse för den här
    personens subjektiva beskrivning.

  352. Även om jag vet vad jag tycker-

  353. -måste jag ju visa
    att det här är viktigt.

  354. Kan vi enas om sättet vi ser
    på saken eller inte?

  355. Kan vi inte det
    så kan jag ge vilka råd som helst-

  356. -och få det där avspisande svaret.

  357. Blir jag arg och tar illa upp
    av det avspisande sättet-

  358. -har jag väl sålt några fler aktier.

  359. Samma sak med intresset. Jag måste
    inte vara personligt intresserad-

  360. -av allt som händer
    under min arbetsdag.

  361. Men yrkesversionen av mig
    måste vara intresserad.

  362. Det är inte samma sak.
    Jag använder mig av mig.

  363. Gör jag det på ett sätt som fungerar
    så är inte det att låtsas.

  364. Det gör att man inte
    blir allt för engagerad.

  365. Det kostar för mycket. Alla riskerar
    att bränna ut sig i vårdyrken-

  366. -för att man går igång på grejor
    och blir engagerad.

  367. Blir man det för mycket är det
    farligt och blir man det för lite...

  368. ...då händer inte så mycket.

  369. Om min patient inte är intresserad
    av det vi pratar om-

  370. -blir det också mycket svårare.

  371. Sen har vi det sista:
    Kan vi vårt jobb?

  372. Återigen, när jag var ung
    i branschen var det...

  373. ...en patients mamma som
    vänligt nog rapporterade till mig-

  374. -att hennes barn hade sagt:

  375. "Den där Daniel,
    jag vet inte alltid om han..."

  376. "...kan så mycket om psykiatri."
    Jag var i och för sig ny i branschen.

  377. "Men han är så nyfiken
    så det kan bli ganska bra ändå."

  378. Vårt intresse kan vi ha
    ännu större nytta av-

  379. -i de yrkesområden
    där vi inte har våra kunskaper.

  380. Intresset måste ändå finnas.

  381. Varför blir det så här
    för den patienten?

  382. Det krävs nyfikenhet om man ska
    ha en kommunikation kring saker.

  383. Även om mötets uppgift är
    att jag ska lägga grund-

  384. -för att föreslå en behandling
    som jag tycker är viktig.

  385. Skälet till samtalet är
    att jag ska samla in information-

  386. -men också att skapa förtroende
    så patienten köper det jag föreslår.

  387. Till exempel hos en person med
    bipolär sjukdom, manodepressivitet-

  388. -där man vet att stämnings-
    stabiliserande medicinering är bra-

  389. -för att slippa kommande skov.

  390. Många köper inte det.
    Många tänker faktiskt:

  391. "Jag vill inte förlora det där goda
    som finns några dagar."

  392. "Det är jag rädd att göra
    om jag tar den här medicinen."

  393. Man måste fatta vad som är
    så viktigt för den här personen-

  394. -för att sen kunna säga:
    "Jag förstår att du är rädd för det."

  395. Då kan man jobba
    med frågan utifrån:

  396. "Jag vet att det kan vara bättre
    för dig. Jag fattar hur du känner."

  397. "Jag är intresserad av
    att följa förloppet hur det än är."

  398. En sak som är jätteviktig
    för vad som gör ett möte möjligt-

  399. -är om patienten
    har tidigare erfarenheter av vård.

  400. Är erfarenheterna bra?
    Egentligen kan man vända på det.

  401. En liten, men inte försumbar, risk
    som är kopplad till självmord är-

  402. -att man har dåliga vårderfarenheter.

  403. Inte specifikt psykiatrisk vård
    utan vård över huvudtaget.

  404. Har jag till exempel uppsökt
    akuten för nåt-

  405. -som kräver ett besök, och det
    sen visar sig att de inte har tid?

  406. Det kanske var en trafikolycka
    med 25 allvarligt skadade samtidigt.

  407. Istället för att säga: "Daniel,
    du får vänta, det dröjer en stund"-

  408. -så säger ingen nånting. Det är
    en dålig erfarenhet för somliga.

  409. Det gör att de inte tycker
    att det är nån idé att söka hjälp.

  410. "Jag kan lika gärna låta bli."

  411. Varje gång vi gör nåt som visar sig
    vara en god vårderfarenhet-

  412. -har vi också planerat gräs på
    den väg som leder till vidare vård.

  413. Inte bara patientens egna
    goda erfarenheter är viktiga.

  414. Även anhörigas.

  415. Om nån ska komma till dig
    där du jobbar-

  416. -och får höra
    av sin mamma, fru eller bror:

  417. "Vad bra att du ska dit.
    Jag har hört att de är duktiga."

  418. Då kan vi känna oss rätt säkra på
    att mottagligheten för det här mötet-

  419. -är större till skillnad
    från den andra som sa:

  420. "Ska du dit? Där blir du
    bara inlagd och nedsprutad."

  421. Eller nåt liknande.

  422. Den förväntan som finns runtomkring
    påverkar förstås mycket.

  423. Den påverkar då förstås också
    det som händer i vårt möte.

  424. Alla olika saker vi gör
    som har till syfte-

  425. -att hjälpa någon att må bättre,
    eller få en vettig behandling-

  426. -lägger grunden
    för en känsla av mening.

  427. Finns det en mening i detta?
    Eller ännu hellre:

  428. Råder ett tillstånd av KASAM?
    Känner ni till begreppet?

  429. Om jag ändå ska säga nåt
    så betyder det känsla av sammanhang.

  430. Den israeliske psykologen Aaron
    Antonovsky hade en intressant fråga.

  431. Den löd:

  432. Hur kommer det sig
    att alla som är med-

  433. -om katastrofala händelser
    inte mår lika dåligt?

  434. Varför överlever
    somliga en situation-

  435. -eller lever i en situation
    på ett sätt som funkar trots allt?

  436. Han upptäcker då att det
    som är gemensamt är en känsla-

  437. -av sammanhang
    som är tillräckligt stark.

  438. Det betyder att man har inflytande
    över min situation-

  439. -i någon utsträckning.

  440. Inflytande betyder inte
    att man måste bestämma allt.

  441. Det betyder i det här sammanhanget
    att ha en del i det-

  442. -och att veta förutsättningarna på
    ett sätt som är stabilt och rimligt.

  443. En sorts känsla av sammanhang
    som är stark är-

  444. -om man har ett bra jobb
    och lever i en miljö-

  445. -tillsammans med människor man
    tycker om och är respekterad av.

  446. Sen händer nåt allvarligt men man
    känner sig ändå tillräckligt trygg.

  447. Det här kan jag reda ut för att
    mina livsomständigheter är stabila.

  448. Det kan vara samma livssituation-

  449. -men man upplever att man blir
    nesligt behandlad av sin partner-

  450. -eller att chefen inte visar respekt.
    Det man föreslår går aldrig igenom.

  451. Då blir känslan av sammanhang
    svagare och man litar inte på saker-

  452. -som man skulle behöva göra.

  453. Det påverkar även det som händer
    när vi träffar nån.

  454. Jag måste gå tillbaka en bild.

  455. En av de frågor som fanns med
    på programmet-

  456. -för den är lilla stunden
    tar vi ju upp här.

  457. Det finns inget facit.

  458. Sista är intressant: så hindrar du
    att hela dagen blir förstörd-

  459. -av att någon beter sig illa mot dig.

  460. Om ett möte havererar
    eller om det är nånting som stör-

  461. -vad kan man göra åt det?

  462. Skulle det kunna finnas
    en formel för hur man gör?

  463. Om det havererar
    och nån har betett sig illa-

  464. -kan man då knyta det
    till KASAM-begreppet?

  465. I det här sammanhanget
    hade jag inget inflytande.

  466. Det blir svårt när jag känner att jag
    inte kan röra mig tillräckligt-

  467. -kring frågorna för
    att kunna släppa det i tanken.

  468. Det är vad det brukar betyda
    att få hela dagen förstörd.

  469. När man ältar nåt.
    När det stannar kvar i medvetandet.

  470. Varför tänker vi?
    Har ni nåt förslag?

  471. Vad har vi för skäl till att tänka?

  472. Förutse. Fler bud?

  473. Man reflekterar. Ännu fler bud?

  474. Förstå.

  475. Överleva. Vad betyder det
    i sammanhanget?

  476. Det är vad det går ut på
    hela tiden om vi ska överleva.

  477. -Tänker han?
    -Ja.

  478. -Tänker en blomma?
    -En känsla kanske.

  479. "En känsla, kanske." Ja.

  480. Vad är skillnaden på känsla
    och tanke? Vi stannar vid tanken.

  481. Hur många tankar
    i taget kan man medvetet ha?

  482. En liten auktion.

  483. -Sju.
    -Sju är bjudet.

  484. Sju är bjudet. Fler bud? Hur sa?

  485. Ett är bjudet.

  486. Ännu fler bud? Fem!
    - Okej, varför sju?

  487. Sju är ett magiskt tal.

  488. Varför sa du fem?

  489. Kan du vifta så jag ser dig?
    Vad sa du?

  490. Det blir för snurrigt annars.

  491. Har man fler än fem blir det
    för snurrigt. Fem är en gräns.

  492. Här var det en etta. Var var det?

  493. Varför ett?

  494. -Vad sa du? Vad sa du?
    -En tanke i taget.

  495. En tanke i taget.

  496. Så är det.

  497. Vi kan vara medvetna
    om en sak i taget.

  498. Jag för resonemanget vidare.
    Om vi använder datortermer-

  499. -blir det ungefär 40 000
    informationsenheter per sekund-

  500. -som strömmar in i oss.

  501. Det är allt möjligt.

  502. Men av de 40 000 enheterna är det
    en tusendel vi kan vara medvetna om.

  503. Resten sorteras.

  504. Du är möjligen medveten om nåt
    som du tänker på just nu.

  505. Då är du inte medveten om
    hur grannen till höger sitter.

  506. Eller bruset från den där fläkten.

  507. Eller om det är obekvämt under foten
    för att strumpan är skrynklig.

  508. Men när jag nämner detta är det
    möjligt att just den lilla tanken-

  509. -blir medveten just
    när jag säger den.

  510. Är du medveten om det jag just sa
    när jag säger nästa?

  511. Nej, då är du medveten om nästa grej,
    men du har inte glömt bort den förra.

  512. Och ni visste att det satt en granne
    bredvid om ni inte sitter längst ut.

  513. Vi kan bara vara medvetna
    om en sak i taget.

  514. Sen är vi ganska bra på att växla.

  515. Fem, sju eller tio,
    beroende på vår simultanförmåga.

  516. Det kallas arbetsminne
    i psykologutredningar.

  517. Det hänger ihop med
    hur snabbt man kan växla-

  518. -och hur många saker man kan ha
    i närheten av medvetandet samtidigt.

  519. Man skulle kunna säga
    att förmågan att tänka...

  520. ...är en maskin som kör undan
    den här tanken från medvetandet-

  521. -så du får plats med en ny.

  522. Jag får en impuls eller ett intryck
    och så tänker jag nåt.

  523. Sen kategoriserar jag den.

  524. Och sen leder det till en handling.

  525. Handlingen kan vara en ny tanke
    eller att göra nåt.

  526. Så länge den här tankeprocessen
    pågår är tankemaskinen upptagen.

  527. Om jag får för starka känslor
    eller intensiv ångest-

  528. -vilket vi alla har haft nån gång,
    då vet vi också-

  529. -att just när ångesten pågår
    kan vi inte tänka på nåt annat.

  530. Oavsett om det är tvångssyndrom
    och inte vet om man har låst dörren.

  531. Eller om man oroar sig
    för hjärtinfarkt.

  532. Eller om man oroar sig för ekonomin
    när det snart är deklaration.

  533. Man blir orolig för det.
    Och orange kuvert, för den delen.

  534. Det väcker ångest
    eller en mycket stark känsla.

  535. Då slutar man att tänka andra saker.

  536. Då har tänkandet hängt sig.
    Är ni med?

  537. Om dagen blir förstörd är det för
    att nåt har hakat upp sig i systemet.

  538. Då kan man inte tänka brett längre.

  539. Då minskar ens
    mentaliseringsförmåga ganska rejält.

  540. Man återkommer till det här.

  541. Ibland är det en nödvändig sak.

  542. Det måste återkomma tillräckligt ofta
    för att jag ska kunna lösa problemet.

  543. Somliga fastnar i ältandet, andra
    kan älta i en problemlösande kontext.

  544. Men om något stör mig så mycket
    att jag inte får en vettig arbetsdag-

  545. -har det påverkat mig för mycket.

  546. Ett sätt att komma ur det
    är att påminna sig om det här.

  547. "Nu hände nåt som gör att jag inte
    kan processa saker som vanligt."

  548. Var det nån som kom innanför
    den där rustningen jag pratade om?

  549. Det kan vara en patient
    eller en medarbetare-

  550. -som säger nåt eller beter sig på
    ett sätt som jag inte var beredd på.

  551. Därför finns det inte nåt skydd
    mot det där som är jag.

  552. Det stannar inte där utanför.

  553. Då blir jag mycket starkare påverkad.
    Då blir det mycket mer besvärande.

  554. Vad ska jag göra
    om jag inte klarar av att släppa det?

  555. Ja, inom psykiatrin har man
    under långa tider haft ett moment-

  556. -som heter handledning.

  557. Om handledningen är organiserad
    kan man också tänka:

  558. "Nu kan jag spara problemet
    till torsdag då handledningen är."

  559. Eller också kanske man kan dryfta det
    med en kollega.

  560. Det som krävs är ett
    mentaliserande arbete hos en själv.

  561. Hur hänger det här ihop med det
    vi pratade om och med mig själv?

  562. Det är i samspelet med den andra
    som problemen dyker upp.

  563. Våra patienter lider oftare av att
    hamna i den här sortens situation.

  564. "Dagen blir förstörd."

  565. Under nästa pass ska vi höra
    en liten dialog-

  566. -där vi får bra exempel på
    hur det kan hänga sig-

  567. -och vad konsekvenserna blir.

  568. För oss behöver det inte bli så
    stora konsekvenser i vår yrkesroll.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det goda mötet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser det goda mötet ut, och varför är vissa människor så bra på att möta människor med psykisk ohälsa medan andra misslyckas? Psykoterapeuten Daniel Frydman ger här praktiska råd om hur du kan öka din personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapeut-patientrelationer, Psykoterapi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss