Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : Så kommunicerar du på rätt sättDela
  1. Nu ska vi göra så här: Vi ska höra
    en åtta minuter lång dialog.

  2. Större delen av tiden,
    det visar sig på er-

  3. -kan vi fundera på vad
    som händer i det här snacket.

  4. Vad heter du? - Leon kommer att
    springa runt med en mikrofon-

  5. -för tankar sen. Är det okej? Ni har
    inget val. Nu sätter jag på ljudet.

  6. -Kan du berätta vad som hände?
    -Jag var som vanligt.

  7. Som vanligt? Jag vet ju inte vad
    som är som vanligt för dig.

  8. Du har sett det förut. Jag har varit
    här efter att ha tagit tabletter.

  9. Det är sant. Ganska många gånger
    vid det här laget...

  10. -...men vad var det som hände i går?
    -Jag sa ju det. Det var som vanligt.

  11. Nån jävel säger nåt
    och så brister man.

  12. Eller nån säger inte nåt,
    det är samma sak.

  13. Nu förstår jag inte. Du tog tabletter
    för att nån hade sagt nåt i går.

  14. -Var det så?
    -Jag kan inte veta. Det bara händer.

  15. Det är som vanligt. Plötsligt händer
    det. Det är lögn att man vinner.

  16. -Man förlorar alltid.
    -Nu är det svårt att hänga med.

  17. Du skulle till din kusin över dagen.
    Det hade ni planerat sedan länge.

  18. Hennes dotter fyllde fem år. Du hade
    sett fram emot det, det minns jag.

  19. Ja, lilla Edith, hon är jättegullig.

  20. Hon fick en klänning
    som jag hade sett ut på Zara.

  21. Den var alldeles för dyr,
    men nåt barn måste få nåt bra.

  22. Edith tycker ju du om. Du blir
    så glad när du pratar om henne.

  23. Hon är bara bäst. Hon älskar mig.
    Hon skriker "Mia" när jag kommer.

  24. -Härligt, va?
    -Ja, Edith.

  25. Hon slet upp paketet. Jag ville inte
    att hon skulle öppna det ensam.

  26. -Det är så pirrigt med paket.
    -Fast det var ju inte ditt paket.

  27. Nej, det var inte mitt paket.

  28. Vi åt lunch sen. Ediths favoritmat:
    Ravioli i tomatsås.

  29. Så jävla äckligt, det har jag alltid
    tyckt, men Edith var glad.

  30. När vi pratar om Edith låter det
    som om du mår bra.

  31. Ja, men det gör jag ju.
    Jag mår bra nu.

  32. Men Mia, jag blir så lätt förvirrad,
    det vet du.

  33. I går kväll tog du 30 Alvedon och nu
    säger du att du mår bra.

  34. Ja, men det är så. Nu är det bra.
    Jag kan lika gärna gå härifrån.

  35. Tror du det?

  36. Finns det ingen risk att du
    skulle råka göra någonting igen?

  37. Nej, varför skulle jag göra det?

  38. Men vad hände i går, då?

  39. Det orkar jag inte tänka på,
    då mår jag bara dåligt.

  40. Det är just det. Du tog tabletter
    som kunde ha dödat dig.

  41. -Var det meningen att du skulle dö?
    -Vad då dö?

  42. Du vet ju att man kan dö
    om man tar för många Alvedon.

  43. -Man dör ju ändå.
    -Ja, det är sant.

  44. Men i går tog du tabletter
    som kunde ha dödat dig-

  45. -om du inte hade kommit till sjukhus.
    Du hade kunnat dö.

  46. -Men ville du dö?
    -Nej. Nej, inte i går.

  47. -Inte i går?
    -Nej, i går vill jag inte dö.

  48. -Jag var bara så jävla förbannad.
    -Vem var du arg på, då?

  49. Jocke, den jävla idioten.
    Min före detta kille.

  50. Men ni var ju ihop i går? Vad hände?

  51. Jag sa ju det. Det var som vanligt.
    Nån säger nåt.

  52. Vem sa nåt i går?
    Och vad sa nån i går?

  53. Jocke och jag skulle åka till honom.

  54. Jag hade inte sovit hos honom på
    ett par veckor och ville ligga nära.

  55. Han säger att han ska jobba i dag och
    att han måste sova när vi kommer hem.

  56. Han jobbar på sjukhus
    och börjar säkert tidigt.

  57. Ja ja, men ändå.

  58. Om man inte har träffats på länge
    och han inte ska vara vaken med mig-

  59. -då fattar man ju vad det betyder.

  60. -Nej, jag fattar inte.
    -Att han är trött på mig. Är du dum?

  61. Psykologsnack.

  62. Men det kan också ha betytt
    andra saker.

  63. Du kände dig inte nöjd med att han
    sa så. Vad sa du till honom då?

  64. Det fanns inget att säga. Jag stack.
    Jag tänkte: "Han ska få se."

  65. Du åkte till din kusin
    för att fira Edith.

  66. Sen stack du för att du tänkte att
    din kille inte ville vara med dig.

  67. -Vad skulle han få se?
    -Om jag inte finns skulle han förstå.

  68. Så du tänkte dö
    för att straffa honom?

  69. Dö och dö. Han skulle bli ledsen,
    så att han kunde komma tillbaka.

  70. Men Mia, du vet ju-

  71. -att man inte kan göra nånting alls
    om man är död.

  72. Det var inte så jag tänkte,
    man kan väl få vila lite?

  73. Det är svårt,
    men jag ska försöka hänga med.

  74. Du tänkte att han skulle få se
    hur det känns att förlora dig.

  75. -Ja.
    -Edith, då?

  76. -Vad är det med henne?
    -Tänk om hennes Mia inte fanns?

  77. Fan vad du är taskig.
    Måste du också ge mig dåligt samvete?

  78. Nej, jag bara tänkte.
    Fast får jag fråga nånting mer?

  79. Du gör ju det ändå. Jag kan inte
    välja om jag vill prata med dig.

  80. Du har bestämt att du ska fråga nåt.

  81. Jag kan låta bli om du föredrar det.
    Vi kan prata vidare sen.

  82. Du är hopplös. Det finns inget annat
    att göra här än att prata.

  83. Nåja. Du sa att du inte planerade
    att dö i går-

  84. -eller att du inte tänkte dö. Då
    måste du ha tänkt det nån annan gång.

  85. Ja. Du vet förra gången
    jag och min kille bråkade?

  86. -För en månad sen?
    -Ja, precis.

  87. Då såg jag honom när han pratade
    i telefon. Eller hörde.

  88. "Puss" sa han och la på. Jag blev arg
    för att han var med en annan tjej.

  89. Du tog ungefär lika mycket Alvedon
    den gången.

  90. -Säkert.
    -Men då ville du dö, säger du?

  91. Ja. Man kan inte leva
    om nån gör så mot en.

  92. Du gör livsfarliga saker för att
    kränka livet, men inte alltid.

  93. Kränka livet?
    Du snackar som en professor.

  94. Ja, kanske det.

  95. Men du kan göra samma saker
    och ibland menar du att du vill dö-

  96. -och ibland menar du
    någonting helt annat.

  97. Hur ska vi som är runt omkring dig
    kunna veta?

  98. Det går väl att fråga,
    som du gör just nu?

  99. Okej.

  100. Frågan är, vad tänker ni
    när ni hör det här samtalet?

  101. Det är inte så många här inne.
    Ni kan våga prata. Det är ingen fara.

  102. Det var viktigt att du fortsatte.
    Att du ställde frågan igen.

  103. Du nystade upp ett nystan. Du fick
    henne att berätta vad det var.

  104. Att det är viktigt att man stannar
    kvar i frågan och inte släpper den.

  105. -Ja, precis.
    -Finns det en tendens att släppa den?

  106. Det kan vara jobbigt att fråga också.
    Vad vill man veta?

  107. Hur kan man bemöta det man får veta
    i samtalet? Det är också viktigt.

  108. -Fler tankar?
    -Det är jätteviktigt...

  109. ...att du uttrycker
    att du inte förstår.

  110. Att du på något vis kräver
    att hon ska förklara-

  111. -för att du ska förstå.

  112. Fler?

  113. Det var så skickligt... Det du talade
    om under första föreläsningen.

  114. Det här med att bryta ältandet
    och vara inne i en negativ spiral.

  115. Då började du prata om lilla Edith
    och ställa frågor om det.

  116. Då fick hon komma in på andra tankar.
    Du bröt ältandet, helt enkelt.

  117. Du hjälpte henne att byta tanke.
    Du utmanade henne lite också.

  118. Lite längre fram i samtalet sa du:
    "Du ville dö?"

  119. Det var också skickligt
    att ställa det på sin spets.

  120. -Ja?
    -V äger ju inte sanningen.

  121. Du gjorde lite grann.

  122. Du lät henne komma med svaren
    till dig i stället.

  123. I stället för att du säger: "Det här
    är det som kommer att hända."

  124. Hon får själv nysta fram allting.

  125. -Ja...
    -Det är otroligt viktigt.

  126. Vi är ju auktoriteter
    för de här individerna.

  127. Det finns en hierarki
    där vår roll står över-

  128. -och som kan missbrukas, menar du?

  129. Tänkte ni på att en mening som jag sa
    inte är så ödmjuk?

  130. Ja, det tänkte du på?
    Vad var det för mening?

  131. Om det finns en öppen hållning till
    vad hon kan tänkas tycka-

  132. -så finns ett tillfälle
    då jag inte håller mig kvar i det.

  133. Som jag själv tycker, när jag har
    använt inspelningen många gånger-

  134. -är ett bra exempel på
    hur man inte bör göra-

  135. -om man inte har mycket på fötterna-

  136. -men också att det inte är så farligt
    att göra fel, om man tar hand om det.

  137. Det är när jag säger: "Så du tänkte
    dö för att straffa honom?"

  138. Hon säger, "att han ska få känna
    hur det känns om jag inte finns"-

  139. -men jag har inte på fötter för att
    påstå att hon har den intentionen.

  140. Om ni tänker på vad jag sa
    om mentalisering förut.

  141. Föreställningen
    om den andras avsikter.

  142. När jag säger,
    "du tänkte dö för att straffa honom"-

  143. -undrar jag egentligen inte, även
    om det kanske finns ett frågetecken.

  144. Men jag undrar inte om det var så,
    inte en sekund just då.

  145. Jag påstår det.

  146. Där gör jag ett antagande om hur hon
    tänker som jag inte kollar med henne.

  147. Mer än en gång har jag träffat folk
    i psykiatrin-

  148. -som anser att vi gör så här för
    ofta, och att det inte rättas till.

  149. De menar att det inte är någon idé
    att säga vad jag tänker-

  150. -för ni, alltså vården,
    har ändå bestämt vad jag tycker.

  151. Vi kan inte låta bli att påstå saker,
    som jag gör här.

  152. Just här går hon inte i gång på det,
    men det kanske hon gör senare-

  153. -det får ni aldrig veta.

  154. Men om man gör så
    utan att kolla hur det landar-

  155. -kan det ha
    en muntilltäppande effekt-

  156. -eller vad vi ska kalla det.
    Det vore olyckligt.

  157. Finns det andra tankar
    om innehållet i samtalet?

  158. Vad har jag för syfte? Det är olika
    beroende på situationen.

  159. Vad finns det för funktion?
    Det här samtalet har jag valt-

  160. -eftersom jag i eftermiddag
    kommer ha ett seminarium-

  161. -om självmordsförebyggande arbete-

  162. -så jag har med den här i det.

  163. Men när vi träffar henne
    i det här ögonblicket-

  164. -har hon häromdagen
    gjort en intoxikation.

  165. Hon har förgiftat sig med Alvedon.

  166. Här gör jag en bedömning av henne.

  167. Man kan diskutera utifrån frågan
    om suicidriskbedömning-

  168. -men jag vill diskutera vad jag gör
    när jag kommunicerar-

  169. -så att hålla fast vid frågan
    och inte veta-

  170. -det tänker jag är en central sak.

  171. Om jag inte vet vad det handlar om-

  172. -om jag inte förstår vad någon menar-

  173. -då har jag goda skäl
    att inte lämna frågan.

  174. Om man säger, "jag fattar inte",
    och gör sig lite dum...

  175. "Jag förstår inte vad du menar."

  176. Jag skulle kunna anta en massa grejor
    om det där, men jag vet inte.

  177. Däremot vet jag annat.
    Mentaliseringsbegreppet, återigen.

  178. Att tänka om sig själv och andra,
    i samspel och över tid.

  179. Folk med lägre mentaliseringsfunktion
    har svårt med tidsfaktorn.

  180. Den känsla jag är i nu,
    den råder "forever"

  181. Det kan vi höra när Mia mår bra,
    som när vi pratar om Edith-

  182. -då är hon tydlig med att hon mår
    bra. Varför skulle hon göra om det?

  183. Det har hon ingen tidskoppling till.
    Att nån annan känsla kan bryta in.

  184. Samma sak när vi pratar om
    att det faktiskt är så-

  185. -att om hon ska ta livet av sig,
    ska hon göra det visavi Jocke.

  186. När jag två sekunder senare frågar-

  187. -om hur hon tror att det blir
    för hennes lilla flicka-

  188. -då är det elakt i hennes värld.
    Det är inte för henne hon ska dö.

  189. Hur ska man tänka om det?
    Utifrån kommunikation?

  190. Finns det någon anledning att peta
    på det eller måste man vänta med det?

  191. Vad ska man göra med det? Man måste
    veta vad man ska leta efter.

  192. Här letar jag efter intentionen.
    Vilken är avsikten? Den kan växla.

  193. Hon har ingen riktig koll
    på vad saker och ting betyder-

  194. -eftersom impulsen är starkare
    än tanken.

  195. Återigen: "När jag får för starka
    känslor kan jag inte riktigt tänka."

  196. När någons affekter blir för starka-

  197. -är en av våra uppgifter att svalka
    känslorna tillräckligt mycket-

  198. -för att man ska kunna tänka bredare.

  199. Lyckas jag med det
    när jag bryter ältandet?

  200. Ibland gör vi misstaget
    att vi är kvar i en fråga...

  201. ...och hamnar i loopen
    med vår patient.

  202. "Det är så jobbigt."
    "Vad jobbigt att det är jobbigt."

  203. Sen är man inne i det själv, och då
    blir det svårt att få perspektiv.

  204. Sen finns det en annan sak
    som är viktig.

  205. Det handlar om hur vi kommunicerar
    och vad vi kommunicerar om.

  206. "Psykiskt instabila människor"
    tänkte inte jag på att det stod-

  207. -förrän häromdagen, av någon dum
    anledning. Så säger vi väl inte?

  208. Man kan må dåligt, men psykiskt
    instabil är en svepande benämning-

  209. -som inte riktigt har någon relevans
    i större sammanhang.

  210. Man mår psykiskt dåligt
    på ett eller annat sätt.

  211. En instabilitet kan vara att man har
    en känslomässig ostadighet-

  212. -som Mia uppenbart har.
    Då är det ostadigt över tid.

  213. Men vi kan inte veta-

  214. -även om jag är säker på att flera
    av er ställde en diagnos på henne.

  215. Vi kan inte veta vad hon lider av
    efter åtta minuters prat.

  216. Vi måste veta mer, men intrycket
    blir nåt som hänger ihop med det där.

  217. Hennes ostadighet är påtaglig
    oavsett vad vi kallar den.

  218. Det jag tänkte säga var,
    vi måste veta vad vi kallar saker.

  219. Här har vi en vidare beskrivning
    av Mia-

  220. -där hon beskriver att hon känner
    en stark oro hela tiden.

  221. Då har vi det med drogerna.
    Mia sa till mig-

  222. -att jag kan strunta i att skriva ut
    nånting, för hon behöver det här.

  223. Det är det enda
    som hjälper mot ångesten.

  224. Hon betalar vad som helst för det.
    Hon har inga pengar i övrigt.

  225. Sen är livet alltid meningslöst,
    men hon vill inte alltid dö.

  226. Då ställer sig frågan:

  227. Om vi skulle vara vårdarbetare och
    diagnostiker, vad har hon för symtom?

  228. Vad är det för nånting
    hon beskriver här?

  229. Det här behövs det ingen mikrofon
    för, det är bara att skrika högt.

  230. V kan se att hon har ångest.
    Hon talar om det på flera sätt.

  231. Utanför symtomen ser vi
    att hon har ett pågående missbruk.

  232. Är ni med på det? Meningslöshet
    kan vara ett tecken på depression.

  233. Hon kanske är deprimerad.
    Sen är hon dessutom fattig.

  234. Delvis ställer hon till det för sig,
    så att hon blir mer fattig-

  235. -men hon har en jävla dålig ekonomi.

  236. Om vi säger att hon har ångest,
    att hon missbrukar-

  237. -att hon är deprimerad
    och har för dålig ekonomi-

  238. -hur skulle hon beskriva det? Skulle
    hon hålla med om de definitionerna?

  239. Det gör hon väl inte? Jag var inne
    på det här under förra passet.

  240. Kommunikationen handlar om
    att upprätta en parlör.

  241. Precis som när vi reser
    till ett annat land och säger-

  242. -"kan ni visa mig vägen till närmaste
    pastejbagare?", måste jag förstå Mia.

  243. Om jag skulle prata om missbruk
    med henne-

  244. -skulle hon skåpa ut det eftersom hon
    säger att hon behandlar sig själv.

  245. Det har jag pratat om. Om man för en
    sån diskussion som jag var inne på-

  246. -om att man tar diskussionen
    om självmedicinering på allvar-

  247. -och sen översätter det...

  248. "Det låter som det vi
    inom psykiatrin kallar missbruk."

  249. "Kan du köpa att om jag säger ordet
    missbruk utifrån det här"-

  250. -"betyder det samma sak
    som det du menar?"

  251. Då gör man ett försök till en brygga.
    Det kan ta tid-

  252. -oavsett vad vi har för teoretisk ram
    bakom oss när vi jobbar.

  253. Vi kan vara behaviorister,
    psykodynamiker.

  254. Oavsett vad, måste vi jobba för att
    bygga ett gemensamt språk kring det.

  255. Samma sak med depression.
    Hon säger att livet är meningslöst.

  256. Jag kan ställa en fråga:
    "Känner du dig deprimerad?"

  257. "Ja."
    "Okej. Vad är depression för dig?"

  258. Hon säger: "Det är meningslöst, jag
    vill inte leva, jag har ingen aptit"

  259. Vi säger det.

  260. Mitt svar blir då:
    "Det låter som om det hänger ihop"-

  261. -"med det vi kallar depression."

  262. "Man är ledsnare än vanligt, man har
    förlorat lusten till det man gillar"-

  263. -"man har en påverkan på aptiten
    och sömnen är sämre"-

  264. -"man tycker inte det man annars
    gillar, är kul, man vill inte leva."

  265. "Det är flera saker."

  266. "Det låter
    som om det är depression du kan ha."

  267. "Så när du säger meningslöst..."
    Man kan dessutom låna hennes ord.

  268. Låna dem lika väl
    som man använder sina egna.

  269. Då måste man inte benhårt hålla fast
    vid sin expertfunktion-

  270. -som ändå finns där på något sätt.

  271. Har ni några kommentarer? Annars
    är den allmänna diskussionen slut.

  272. Jag ska bara höra.

  273. Nej, inga händer viftar.
    Då får vi vara nöjda med det.

  274. Hon är orolig och har ångest.
    - Supertack.

  275. Jag brukar fråga:
    "Vad är ångest för dig?"

  276. Många talar om psykisk smärta.
    Det känner ni kanske igen.

  277. Det gör ont i själen.

  278. Om jag frågar "hur är din ångest",
    får jag många olika svar-

  279. -som ger utrymme för kommunikationen
    på ett bra sätt.

  280. Men också det vi behöver
    för att göra vårt jobb bra:

  281. Mer information, så att jag vet
    var jag ska lägga krutet.

  282. "Vad är ångest för dig?"
    "Att benen blir tunga."

  283. "Så fort jag får ångest blir jag
    alldeles stel eller gungig."

  284. Nån annan kan beskriva en klump
    i magen som hindrar allting.

  285. Eller "att det är tryck över bröstet
    så att jag inte får nån luft".

  286. "Får du ingen luft?"
    "Jo, men det känns så."

  287. Eller "att det sitter i huvudet
    så att jag inte kan tänka".

  288. Beskrivningen från personen
    är jätteviktig.

  289. Den är viktig
    för att ge oss ledtrådar-

  290. -till vad vi ska ta reda på mer om-

  291. -och ge oss möjlighet
    att göra bäst nytta.

  292. Dels för att jag får mer kunskap,
    men det ger också större förtroende-

  293. -om man har fattat nåt om någon.

  294. Man kan fråga: "Har du ångest?"
    "Ja, jag har panikångest."

  295. "Hur är panikångesten för dig?
    "Jag har ångest hela tiden."

  296. Panikångest på psykiatriskt språk är
    det något som klipper till snabbt.

  297. Sen blir det jättejobbigt
    på några minuter. En massa symtom.

  298. "Det kommer när det blir ännu värre."
    "Då har du ångest på två sätt."

  299. "Det visste vi inte innan."
    Då får man mer information.

  300. Utan att använda sig
    av strukturerade manualer.

  301. De är bra om man ska ställa diagnos
    och vara noggrann-

  302. -men i ett vanligt samtal
    finns det utrymme för det här.

  303. Och hur beskrivs fattigdomen?

  304. Det är ett problematiskt uttryck
    när man talar om någons ekonomi-

  305. -men det är en fattigdom när man
    inte har råd med sin nödtorft.

  306. Oavsett om det beror på-

  307. -att man spenderar alla pengar
    på droger, alkohol eller annat.

  308. Vi vet att
    psykiatriskt långtidssjuka personer-

  309. -har en sämre ekonomi än
    långtidssjuka med en annan sjukdom-

  310. -även om man har samma basekonomi
    när man börjar bli sjukskriven-

  311. -eller inför en pensionering
    eller en sjukersättning.

  312. Efter en räcka år har de psykiatrisk
    långtidssjuka sämre ekonomi-

  313. -av nåt skäl. Det är en riskfaktor
    i många olika sammanhang-

  314. -och dessutom är det
    ett jädra stigma och besvär.

  315. Den här listan handlar om
    riskfaktorer kopplade till självmord-

  316. -och bara för att nämna det,
    saknar hon riskfaktorn "man"-

  317. -eftersom det är så många fler män
    än kvinnor som dör av självmord.

  318. Men det som är viktigt utifrån
    det här samtalet är följande:

  319. "Vet vi vad saker kallas för personen
    som vi pratar med?

  320. Du sa att vi inte är experter.
    Vi är experter på våra jobb-

  321. -men vi är inte experter
    på den andres liv.

  322. När jag ska kommunicera med någon för
    att ta reda på vad som är problemet-

  323. -då kan ju det här vara
    ett konstruktivt sätt.

  324. Att ta en anamnes-

  325. -ställa frågor på ett sätt som verkar
    vara tillräckligt intresserat.

  326. Det tar inte så mycket längre tid
    att göra det.

  327. Med aktivt intresse
    tar det inte alltid längre tid.

  328. Det kan till och med vara
    mer geschwint ibland.

  329. Vad finns det för hinder för möten?
    Jag har pratat om några.

  330. Om respekten brister. Problem uppstår
    om den andra inte förstår vad mig.

  331. Inte utifrån det här lexikonmässiga.

  332. Om personen jag träffar har
    en lägre begåvning än genomsnittet-

  333. -så kanske min patient inte fattar
    när jag pratar.

  334. Begåvning är ett hinder
    från att må bra i många sammanhang.

  335. Det behöver inte synas.

  336. Man behöver inte vara så lågt begåvad
    att man har en utvecklingsstörning.

  337. Man kan ha problem att förstå
    och hålla saker i huvudet-

  338. -som gör att man fattar sammanhang.
    Då blir det svårt med kommunikation.

  339. Man kanske ser ut att förstå för att
    man beter sig på ett smidigt sätt.

  340. Ett hinder för kommunikation
    kan vara att jag pratar på ett sätt-

  341. -som min patient inte förstår.

  342. I de här åtta minuterna
    hejdar jag mig och sammanfattar.

  343. "Nu ska jag se.
    Har jag fattat det här rätt?"

  344. Det är en bra rutin att ha
    nästan jämt-

  345. -för att fånga upp var min patient
    inte har fattat mig-

  346. -eller var har jag missuppfattat
    honom eller henne.

  347. På samma sätt som att
    hela kommunikationen kan bli lättare-

  348. -om man sätter en agenda
    när samtalet börjar.

  349. Nu pratar jag inte utifrån
    en psykoterapeutisk kontext-

  350. -utan mer allmänt.
    Träffar jag nån för första gången-

  351. -eller i ett sammanhang där
    förutsättningarna inte är glasklara-

  352. -börjar jag med att presentera mig
    själv och min roll i sammanhanget.

  353. Om jag är på akuten
    presenterar jag mig som överläkare-

  354. -och att jag är där för att prata
    om vad som är besvärligt.

  355. Jag säger alltid hur lång tid vi har
    till förfogande i de sammanhangen.

  356. Det är viktigt. Om jag inte vet exakt
    kan jag inte säga det-

  357. -men om man säger att man kan lägga
    en halvtimme eller en timme på det-

  358. -då har nästan alla
    en sorts dramaturgiklocka i huvudet.

  359. Börjar jag nu och vet
    att jag ska sluta om 35 minuter-

  360. -börjar nästan alla runda av
    i sina huvuden efter 28 minuter.

  361. Det brukar vara bra
    att sätta en tidsgräns.

  362. Om jag upptäcker att tiden inte
    räcker, har jag det att luta mig mot.

  363. "Nu kommer tiden snart att ta slut.
    Vi kommer att behöva prata mer."

  364. Då har man ett skäl till
    att man avbryter innan man är klar-

  365. -som redan på förhand är givet. Det
    kan upplevas som mer respektfullt.

  366. Att då och då sammanfatta sig själv
    och samtalet-

  367. -för att se var man ligger...
    "Har vi förstått varandra rätt?"

  368. Det kan vara i mikrodetaljer,
    som vad missbruket är-

  369. -eller om hon ville eller inte. Det
    kan handla om andra saker i förlopp.

  370. Då har jag presenterat min roll.

  371. Vad är mötet till för? Ni minns,
    behandlaren och patienten.

  372. Jag säger vad jag är där för.
    Då får min patient utrymme-

  373. -att i starten göra en lista
    över vad han eller hon gör där.

  374. Förutom att ge en överblick
    och en dramaturgi-

  375. -som kan vara planeringsbar
    för patienten, genom att göra så-

  376. -finns det en annan,
    väldigt stor vinst med det.

  377. Om man gör
    en hyggligt komplex introduktion...

  378. "Här är vi, vad ska vi göra här,
    hur lång tid ska vi hålla på?"

  379. Sen frågar man patienten:

  380. "Vad är det du kommer med
    och vad vill du ha ut av det här?

  381. Då märker vi ganska snart-

  382. -om den här personen klarar av
    den sortens frågeställningar-

  383. -eller om den är för komplex.

  384. Det ger en ledtråd till vilken nivå
    man ska ligga på i snacket.

  385. Det finns personer
    som förlorar sig i en tanketråd-

  386. -och börjar svara på frågan, men
    kommer av sig. Det känner ni igen.

  387. Det blir svårt att styra samtalet. Om
    man har lagt upp en presentation-

  388. -kan man också fånga in det här.

  389. "Nu ska vi se här. Vad är det
    för saker du behöver prata om?"

  390. Då fångar man tillbaka det.
    De flesta tycker att det är okej.

  391. Inte att man är dum och avbryter,
    utan att man strukturerar tankarna.

  392. Närvarande och tålmodig
    står det också i programmet.

  393. Jag beskrev den depressiva
    som gjorde mig sömnig.

  394. Ibland kan det hända,
    och det kanske ni känner igen-

  395. -att man har fattat grejen
    innan patienten har pratat klart.

  396. "Jag vet vad det går ut på,
    jag vet vad jag tycker är lämpligt"-

  397. -"och jag vet vad vi behöver göra,
    men det tar inte slut."

  398. Där är den där ältandefrågan.
    "Kan man bryta?"

  399. När jag själv har uppfyllt min kvot-

  400. -av vad samtalet är till för,
    då är jag ändå där för den andra.

  401. Det är också en uppgift.

  402. I en psykoterapeutisk situation är
    väl den saken redan passerad-

  403. -för då ingår det i förutsättningarna
    att vi pratar utifrån dem.

  404. Om det är i ett mer handläggande
    sammanhang är det inte givet-

  405. -att man tycker att man behöver det
    eller kan det. Vad gör man då?

  406. Vad gör man med nån med ett problem
    som man tycker är anstötligt?

  407. Om patienten som kommer till dig
    faktiskt lider av nånting-

  408. -men har gjort nåt
    som du tycker är dåligt.

  409. Här har vi en patient som har mördat
    eller misshandlat-

  410. -men också lider psykiatriskt,
    mår psykiskt dåligt-

  411. -trots att man är förövare också har
    ruelse för det förfärliga man gjort.

  412. Jag och min egen moral kanske säger:
    "Det där var inte okej."

  413. "Varför ska jag sitta här
    och behandla nån som är en skurk?"

  414. Så kan man tänka-

  415. -men det är ju en tanke
    som hör till den privata personen-

  416. -och inte bör finnas med i det
    professionella sättet att tänka.

  417. Är det nån som känner igen problemet?

  418. Det är svårt
    när det där inifrån smittar ut.

  419. Om nån kommer åt en
    innanför rustningen är en sak-

  420. -för då är det utifrån
    man blir påverkad.

  421. Men det kan vara ens egna känslor
    som plötsligt slår på-

  422. -kring nånting
    som man inte hade tänkt på.

  423. Det tar ett tag innan man märker det.

  424. Där är meningen, "tänkte du dö för
    att straffa honom", ett bra exempel.

  425. Om man skulle lyssna på den igen,
    så förutom den bestämda tolkningen-

  426. -är det en sak som skiljer meningen
    från det mesta där.

  427. Den har ett överdrivet starkt
    känslotryck där.

  428. Jag betonar på ett sätt
    som inte finns med.

  429. Det kan man väl kalla en smitta
    från min egen känsla.

  430. Jag låter som jag låter...
    Det är ingen riktig patient förstås.

  431. Det är min 17-åriga dotter, så det
    är nog pappa som låter lite grann.

  432. Men förutom det, kan man uppföra sig
    så i den reella situationen.

  433. Det är svårt att ha koll,
    både hur man ska dosera sin energi-

  434. -och när man blir stressad för att
    man inte vill vara där. Det händer.

  435. Oavsett om man jobbar inom psykiatrin
    eller inom socialtjänsten.

  436. Ett sätt att svara på frågan,
    hur kan man vara närvarande är:

  437. "Det här är mitt jobb,
    det är bara att göra."

  438. Funkar det? Ibland kan det funka.

  439. Ett annat sätt kan vara att träna.
    Vad ska man göra i svåra situationer?

  440. Är det någon skillnad mellan
    att tycka att det är besvärande-

  441. -att vara närvarande i en sån här
    situation eller om man mediterar?

  442. Jag läste en studie för en tid sen
    som handlade om...

  443. ...psykologer
    på psykiatriska mottagningar-

  444. -där en del var kontroll
    och de andra höll på med meditation.

  445. Inte mindfullness,
    utan nån annan meditativ variant.

  446. Effekten av den där meditationen
    var rätt märkvärdig-

  447. -för dels upplevde psykologerna
    att de hade bättre tålamod-

  448. -men så mättes nånting...
    Nu har jag inte referensen i huvudet.

  449. Man kollade också patienteffekter.

  450. Patienter som hade
    de mediterande psykologerna-

  451. -tyckte att samtalen var bättre
    eller att det hade bättre effekt.

  452. Om man övar på tålamod utanför
    det där rummet, smittar det in sig-

  453. -oavsett om man gör det
    med meditation eller på annat sätt.

  454. Vi är inte bara yrkespersoner.
    Vilka förmågor har vi?

  455. När det är svårt att fram,
    vad betyder det?

  456. Hör ni det som att det är svårt att
    nå fram till Mia i det här samtalet?

  457. Bitvis är det det. "Vad hände?"
    "Jag vet inte", säger hon.

  458. Det är lätt att tänka sig
    att man kan ge upp efter några varv.

  459. Dessutom kommer vi att ge upp
    ganska många gånger.

  460. Men finns det knep
    för hur man når fram? Jag vet inte.

  461. Eftersom inte alla patienter
    som jag träffar är personer-

  462. -som det blir ett rörligt samtal med.

  463. Somliga händer det ingenting för
    eftersom det inte riktigt funkar.

  464. Beror det patienten
    eller beror det på mig?

  465. Hur ofta är det du
    som är problemet för patienten?

  466. Nånting som vi har
    som ett problem i vården ofta...

  467. Vi har bestämt oss
    för vissa behandlingsmetoder.

  468. På vissa ställen
    är man tydlig med det.

  469. Men vi vet att det inte finns
    en metod som funkar för alla.

  470. Det finns olika metoder,
    så att de flesta kan få hjälp-

  471. -men det finns inte en enstaka metod
    som funkar för alla.

  472. Ni vet hur en normalfördelningskurva
    ser ut.

  473. De flesta funkar det
    på vissa sätt för.

  474. Sen finns det människor
    som det inte stämmer för.

  475. I alla studier visar det sig
    att om det finns stöd för metoden-

  476. -så är det inte så många
    som det funkar för.

  477. Ändå bestämmer sig verksamheter för
    att man bara ska ha enstaka metoder-

  478. -och att bara de ska gälla.
    Då exkluderar man andra patienter.

  479. Men på samma sätt är det för oss
    personer. Jag funkar inte för alla.

  480. Du funkar inte för alla.
    Om matchningen inte stämmer...

  481. Förutom att jobba med-

  482. -hur man gör kommunikationen
    med patienten bättre-

  483. -behöver man också ta hänsyn till det
    och tänka:

  484. En person som kommer
    till en psykiatrisk mottagning-

  485. -där behandlingskontakten inte
    funkar, vilken behandling det nu är-

  486. -kanske ska fundera på
    att byta behandlare.

  487. På vissa ställen
    är det en princip som man håller.

  488. Behandlingskontakten ska finnas kvar
    med samma person.

  489. Det var inte bara förr i tiden
    som man tänkte så.

  490. Men det kanske inte är rätt.

  491. Sett från det perspektivet,
    så kanske...

  492. Vad göra när det är svårt
    att nå fram till patienten?

  493. Om det alltid är svårt att nå fram,
    be nån annan om hjälp.

  494. Antingen genom handledning,
    om nånting är fel-

  495. -men också: "Jag kommer aldrig att
    kunna hjälpa henne. Kan någon bistå?"

  496. Är man för stolt? Är det svårt
    att stå för att det inte är bra?

  497. Det beror väl på enheten,
    på verksamheten.

  498. Men som privat terapeut
    kan det också vara problematiskt-

  499. -eftersom man inte har någon
    att hänvisa till i sin närhet.

  500. Att säga till patienten, "jag är fel
    för dig", hur snabbt gör man det?

  501. Är det en del
    av den här diskussionen?

  502. När kommunikationen havererar
    finns det mycket att jobba med-

  503. -inom kontakten, inom samtalet,
    med personen och med sig själv.

  504. Men när ska man erkänna
    att man inte duger i det här läget?

  505. Det är inte som när min deprimerade
    patient gjorde mig sömnig-

  506. -för där löste jag problemet
    och förstod nånting om det.

  507. Det är ett viktigt problem inne
    i processen eller i kommunikationen.

  508. Kan man upptäcka
    sina egna reaktioner?

  509. Jag beskriver tröttheten
    som jag upplevde-

  510. -som var ett exempel på
    hur jag kunde börja förstå-

  511. -att den kliniska förståelsen
    inte bara kommer från kriterierna.

  512. På samma sätt kan jag ha
    en viss sorts nyfikenhet-

  513. -jag hittar inget bättre ord,
    som en del patienter har väckt.

  514. Där har jag haft problem att veta vad
    jag ska göra. Där har jag upptäckt-

  515. -att den här sortens nyfikenhet har
    jag hos nån med psykosnära tankar.

  516. Eller bara hos nån
    med en autismspektrumstörning.

  517. Det måste man lära sig.
    Jag kan stånga mig mot väggen-

  518. -och inte fatta varför det är
    problematiskt tills jag märker det.

  519. "Det är nåt med det här."

  520. Vad gör jag? Jag försöker ta reda på
    hur mina reaktioner är.

  521. Det är det som kallas motöverföring.
    Det är ett förkättrat begrepp i dag.

  522. I sammanhang där man bara
    använder sig av KBT-teori-

  523. -finns inte det begreppet. Jag vet
    inte hur det ska översättas då-

  524. -men däremot tror jag
    att folk känner av saker-

  525. -som inte alltid bara har
    med det formella att göra.

  526. Vad det än kallas,
    ställer det hinder i vägen-

  527. -om det inte är patienten
    som inte kan ta det till sig.

  528. Då hade jag som ett exempel
    en begåvningsproblematik.

  529. Kan vara autistiska svårigheter. Där
    är mentaliseringen helt annorlunda.

  530. En person som inte har ett koncept
    med intentioner-

  531. -där jag gör inte nåt, eftersom det
    skulle det bli problem om jag sa:

  532. "Tänkte du dö för att straffa honom?"
    "Jag tänkte dö för att jag ville dö."

  533. "Jag ville inte straffa honom. Först
    blev jag arg, sen ville jag dö."

  534. Utifrån ett sammanhang
    där man inte tänker autistiskt-

  535. -och där man inte förstår ett
    autistiskt problem, låter det dumt.

  536. Inte normalt genomsnittlig.
    Men den är ganska rimlig-

  537. -utifrån ett perspektiv som har
    med autismspektrum att göra.

  538. Och när kommunikationen havererar? Då
    får man lära sig mer om olika saker-

  539. -så att man kan differentiera
    vad som är vad.

  540. Och där rinner det här seminariet ut.

  541. Är det någon som har frågor
    och funderingar innan vi stänger?

  542. Nej... Tack.

  543. Textning: Magnus Blixtberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så kommunicerar du på rätt sätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykoterapeut-patientrelationer, Psykoterapi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.

Fråga oss