Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : Psykiska problem och dålig ekonomiDela
  1. Hej och välkomna
    till en föreläsning om ett ämne-

  2. -som är ganska självklart,
    men som väldigt sällan tas upp.

  3. Jag har tillbringat ett antal timmar
    med att läsa igenom läroböcker-

  4. -i psykiatri som används idag
    vid våra utbildningar i Sverige.

  5. I stort sett ingenstans
    förekommer människors ekonomi.

  6. Det förekommer endast
    i en viss forskningslitteratur-

  7. -där det påpekas att brukarna-

  8. -ofta pekar på svårigheterna
    när det gäller deras ekonomi.

  9. Men ingenstans hittar jag spår
    av försök till svar på den frågan.

  10. Jag gör det enkelt och
    går igenom lite grann vad vi vet.

  11. Jag kommer att ta upp två tre...

  12. ...konkreta experiment-

  13. -som handlar om ekonomi
    och psykisk hälsa.

  14. Ekonomins betydelse
    för psykisk ohälsas uppkomst.

  15. Ekonomins betydelse för människor
    som drabbas av psykisk ohälsa.

  16. Och även möjligheten
    att komma igen-

  17. -till ett liv utanför psykiatrin.

  18. Jag ska presentera mig kort.
    Jag jobbar inom psykiatrin-

  19. -som ledare för en liten forsknings-
    enhet inom psykiatri södra Stockholm.

  20. Jag jobbar också på institutionen
    för socialt arbete.

  21. Bakom mycket av det jag kommer
    att prata med er om finns en studie-

  22. -som vi håller på med nu.
    En oerhört märklig studie, faktiskt.

  23. Vi gör den i Blekinge.

  24. De i Karlskrona tände på idén.

  25. Studien gjordes ursprungligen i USA-

  26. -och jag presenterar
    den noggrannare om en stund.

  27. Den går ut på en oerhört märklig
    och enkel sak.

  28. Vi har tagit kontakt
    med hundra personer som är i kontakt-

  29. -med kommunens insatser
    för människor med psykiska problem.

  30. Vi har frågat
    om de vill vara med i studien-

  31. -och få en insats av oss,
    och den är mycket enkel.

  32. I nio månader erbjuds de 500 kronor
    i månaden, skattefritt-

  33. -för att roa sig.

  34. Sen har vi den tråkiga delen
    av studien.

  35. I en annan stad i Sverige
    har vi 50 personer-

  36. -som vi följer upp, men
    som inte får 500 kronor i månaden.

  37. Vi kontrollerar dem.

  38. Vi har lyckats få socialtjänsten
    att acceptera-

  39. -att inte sänka nivån
    på försörjningsstödet.

  40. Vi har lyckats få de 500 kronorna
    att vara utanför olika bidrag-

  41. -som vanligtvis många
    med allvarliga psykiska problem har.

  42. Vad vi studerar just nu i Sverige är:

  43. Hur påverkar
    en förbättrat ekonomi möjligheterna-

  44. -för människor att må bättre när det
    gäller symtom, funktion, självbild?

  45. Jag kan börja med en intervju-

  46. -eftersom vi naturligtvis
    gör mätningar om detta.

  47. Vi skickar ut olika formulär
    och intervjuar dessa personer.

  48. Man får inblick i saker
    som inte är nåt nytt för er-

  49. -men som jag ändå måste lyfta fram.

  50. Det är ett utdrag med en person
    som haft det förhållandevis bra-

  51. -innan han fick psykiska problem.

  52. Han försöker hantera detta
    och leva med det.

  53. "Jag försöker anpassa mig
    så gott det går..."

  54. "Vad gör man när man inte har
    pengar?" En oerhört viktig fråga.

  55. "Man kan inte bara sitta och titta
    på en tapet utan man får ut och gå."

  56. "Det är ju min räddning."
    Personen har svåra psykiska problem-

  57. -men försöker inte bli nedslagen
    och försöker exakt det vi önskar:

  58. Aktivera sig, göra saker och sånt.

  59. Sen fortsätter han.

  60. "Men samtidigt, om jag promenerar
    eller cyklar får man ju mer idéer."

  61. "Jag kan ta en promenad och se
    vattnet, då tänker jag på en resa."

  62. "Jag ser en båt, ja, jag känner någon
    som har en båt."

  63. "Om jag skulle ta kontakt
    med den personen."

  64. Det händer nåt.
    Han går ut, han vidareaktiveras.

  65. Det är drömmen för alla
    som sysslar med rehabilitering.

  66. "Nej visst, ja, det går ju inte. Jag
    kan inte ta mig till den personen."

  67. Han har inte råd att resa
    till personen som har en båt.

  68. "Varför ska jag ringa och få reda på
    att de ska göra något roligt?"

  69. "Jaha, vad kul ni ska ha då..."

  70. "Men jag kan ju inte följa med,
    för jag har inte de pengarna..."

  71. Plötsligt märker vi
    att entusiasmen och aktivitetslustan-

  72. -som finns hos personen svalnar
    och kroknar.

  73. Vi som är inom
    det psykiatriska fältet tenderar-

  74. -att tolka allt som händer
    som en följd av nån sjukdom.

  75. Vi förutsätter det.
    Det är inte på grund av sjukdom.

  76. Det är enkelt.
    Han har inte stålar för att resa.

  77. Vi märker
    att den där sociala situationen-

  78. -leder till
    att den här personen avstår.

  79. Han fortsätter: "Och då blir det:
    varför gick jag ut överhuvudtaget?"

  80. Det är verkligen en fråga
    som jag tror...

  81. Om man verkligen sätter sig in
    i den andra personens situation-

  82. -så är det en central fråga. Det blir
    ett hot att vara aktiv för vissa.

  83. Det påminner om
    vilka begränsningar ens liv har fått-

  84. -jag upprepar, inte till följd
    av sjukdomen primärt-

  85. -utan de sociala följder
    som hans problem har fått.

  86. "Det kanske hade varit bättre
    om jag suttit hemma och..."

  87. "Så det blir...det är dubbelt det
    här. Nu har jag få, men goda vänner."

  88. "Och dom vet ju om min situation...
    så ska vi åka nånstans"-

  89. -"så kommer de ju och hämtar mig."

  90. Personen är inte helt övergiven
    utan har kvar ett socialt nätverk.

  91. Men det är inte så enkelt.

  92. De vänskapliga relationer vi har
    med andra människor-

  93. -är väldigt beroende av ömsesidighet.

  94. Vi tar emot andras hjälp,
    man blir bjuden hemma hos någon.

  95. I Stockholm tar man en flaska vin
    med sig när man blir hembjuden.

  96. Det hör till den svenska kulturen
    på nåt sätt.

  97. Det är helt främmande i andra länder,
    men här gör vi så.

  98. Och sen bjuder man tillbaka.
    Då kommer de med vinflaskan tillbaka.

  99. Den kan gå fram och tillbaka
    ett antal gånger.

  100. Vi tänker sällan på det-

  101. -men det är noga inräknat inom oss-

  102. -att relationer ska vara ömsesidiga.

  103. När vi bjuder hem en vän till oss och
    han eller hon inte bjuder tillbaka-

  104. -tenderar vi att sluta
    bjuda hem personen till oss.

  105. Vad som inte har uppstått än
    i hans liv, men som är en risk är-

  106. -att han till följd av sin ekonomiska
    belägenhet mer och mer kommer-

  107. -att bli isolerad.

  108. Social isolering,
    ett mindre socialt nätverk anses-

  109. -i psykiatrisk litteratur
    vara symtom på schizofreni.

  110. Därför upprepar jag gång på gång:
    är det symtom på en sjukdom-

  111. -eller en ganska begriplig följd när
    man lämnar psykiatrins trånga värld-

  112. -och tittar på människor
    i sitt sociala sammanhang?

  113. Människor i deras vardagsliv
    istället för ett mottagningsrum-

  114. -eller på en institution.

  115. Det här är en bland många intervjuer
    under studien-

  116. -som jag nämnde inledningsvis.

  117. Jag vill visa
    att om man skiftar blicken-

  118. -från det nära psykiska
    till det breda sociala-

  119. -framstår en helt annan bild
    än den vanliga.

  120. Vad är då behandlingen
    för den där personen?

  121. Är det neuroleptika eller pengar?

  122. Det är frågan jag ställer mig
    och jag har inget enkelt svar.

  123. Tro inte att det är så enkelt.
    Vi vet att pengar inte är lycka.

  124. Men vi vet också
    att det kan hjälpa en hel del.

  125. Vi vet mycket om förhållandet
    mellan ekonomi och psykisk ohälsa.

  126. En del av bilderna är på engelska och
    är hämtade från forskningslitteratur.

  127. Det är bra att en fransman inte
    översätter engelska till svenska.

  128. Det blir bara obegripligt.
    Det här säger en sak.

  129. Dessa två forskare har gått igenom
    enormt mycket forskning.

  130. Folk med de lägsta ekonomiska
    nivåerna har åtta gånger större risk-

  131. -att uppvisa en diagnos
    som heter schizofreni.

  132. Människor som är fattiga
    har ofta mycket svåra diagnoser.

  133. Det finns en koppling.

  134. Inom forskning har man
    i årtionden diskuterat-

  135. -om det är ekonomin
    som skapar psykiska problem-

  136. -eller om det är psykiska problem
    som orsakar dålig ekonomi?

  137. Troligtvis är det både och.

  138. Får man svåra psykiska problem
    tidigt i livet-

  139. -kommer man inte ut
    på arbetsmarknaden.

  140. Men att leva väldigt fattigt
    innebär en fruktansvärd stress.

  141. Det gör att man kan uppvisa tecken
    på svåra psykiska problem.

  142. Som invandrare älskar jag Sverige.

  143. Det finns siffror på allt
    och vi vet enormt mycket.

  144. Jag skulle kunna gå tillbaka i tiden-

  145. -men jag nöjer mig
    med den historiska tiden-

  146. -som jag har varit med om
    och psykiatriutredningen-

  147. -som kom 1992
    och det här är deras slutbetänkande.

  148. Redan då kunde de visa att Sverige-

  149. -trots välfärdsstaten och
    välfärdssamhället var det tydligt-

  150. -att förtidspensionerade ungdomar
    med psykisk störning-

  151. -uppvisade svårare situationer
    än motsvarande ungdomar-

  152. -som också var pensionärer,
    men med somatisk diagnos.

  153. Detta jämfördes med
    hela befolkningen av unga människor.

  154. "Ej kontantmarginal" var frågan om
    man hade pengar till extrautgifter.

  155. 12 % ungdomar
    av hela befolkningen hade inte det.

  156. 33 % hade inte det bland förtids-
    pensionärer med somatisk diagnos.

  157. Och fyra gånger fler bland de
    som hade psykiatrisk störning.

  158. Ekonomin var pressad och de hade
    svårt att klara löpande utgifter.

  159. Dubbelt så svårt
    som för "vanliga" ungdomar.

  160. När psykiatrireformen kom
    i mitten av 90-talet-

  161. -och pratade vi om att normalisera
    levnadsvillkor för människor-

  162. -med psykiska problem så visste vi
    att ett av de onormala förhållandena-

  163. -som de levde under
    var relativ fattigdom.

  164. Inte alla, men många.

  165. Socialstyrelsen är en källa
    till kunskap utan like.

  166. Ibland blir man gråhårig
    och ibland intresserad.

  167. Bland dessa kunskaper
    finns en följd av rapporter-

  168. -som behandlar det där
    med ekonomin.

  169. Vi gör ett hopp från 1992 till 2003.

  170. Där kunde man konstatera
    att mellan 1988 till 1999-

  171. -hade ekonomiska svårigheter
    för funktionshindrade fördubblats.

  172. Alla typer av funktionshinder.

  173. 19 % av kvinnorna
    och 13 % av männen uppgav-

  174. -att de saknade kontantmarginal.

  175. Det pågår en försämring
    och inte en förbättring-

  176. -av levnadsförhållandena
    för dessa grupper.

  177. När det gäller personer
    med psykiska besvär uppgavs-

  178. -att 51 %, drygt hälften,
    av kvinnorna med psykiska besvär-

  179. -och 47 % av männen
    uppgav avsaknad av kontantmarginal.

  180. De ligger, jag ska inte säga i topp-

  181. -utan i botten
    av den ekonomiska ligan.

  182. 2003 satsades väldigt mycket
    på psykiatrin.

  183. Staten la mycket pengar på landsting
    och kommun och så vidare.

  184. Resultaten 2006 var att...

  185. Man pratade om fattigdom där.
    En tredjedel med psykiska besvär-

  186. -är fattiga jämfört med
    11 % av normalbefolkningen.

  187. Jag tror att många
    kan ha erfarenhet av-

  188. -att man nån gång i livet
    har haft dålig ekonomi.

  189. Man har studerat eller...

  190. ...varit mellan två jobb.

  191. Jag tror att för de flesta är dessa
    korta perioder av fattigdom präglade-

  192. -av vetskapen om
    att det snart kommer att bli bättre.

  193. Studierna tar slut
    och man går ut på arbetsmarknaden.

  194. När det gäller människor
    med svåra psykiska problem vet vi-

  195. -att deras fattigdom är varaktig.

  196. Det betyder
    att man förlorar hoppet om bättring.

  197. Det är svårt att stå ut med nutiden
    när den verkar vara utan slut.

  198. Många av oss har fått
    de orange kuverten och inser-

  199. -att det kommer att bli
    en stark upplevelse när vi blir 65.

  200. Eller för er som är unga nu
    blir det väl vid 82 års ålder.

  201. Vi lite äldre bleknar lite
    inför den kommande framtiden.

  202. Den kommer
    att vara varaktig tills man dör.

  203. Socialstyrelsen är
    en fantastisk källa till kunskap.

  204. I en lägesrapport
    från 2006 säger de nåt intressant:

  205. "Personer med betydande psykiska
    funktionshinder har fortfarande"-

  206. -"inte bara klart
    sämre ekonomiskt utgångsläge."

  207. "Inkomsten har dessutom
    i princip stått stilla"-

  208. -"under en tioårsperiod."

  209. "Eftersom den övriga befolkningens
    inkomst har ökat innebär det"-

  210. -"att den ovan nämnda gruppens
    ekonomiska resurser försämrats."

  211. "Vilka effekter får detta
    för den enskilde?"

  212. Det kan man undra?

  213. Vi genomförde psykiatrireformen.
    Vi skulle normalisera levnadsvillkor-

  214. -för människor med psykiska
    funktionsnedsättningar.

  215. Vad vi har gjort är att försämra
    deras ekonomiska situation-

  216. -under alla år som har gått sen dess.

  217. Om vi kallar det normalisering
    vet jag inte vad nåt betyder längre.

  218. Det finns mer.
    Socialstyrelsen är fantastisk på det.

  219. Arbetsinkomst är nåt
    som är sällan förekommande-

  220. -bland personer
    med psykiska problem.

  221. Deras storlek på lön är också mindre.

  222. Det har nu pågått satsningar
    i ganska många år på-

  223. -att hjälpa dessa människor
    på arbetsmarknaden.

  224. Dels har de inte tillgång
    till högavlönade jobb.

  225. Deras arbetskapacitet är
    i de flesta fall inte heltid.

  226. Så även om de tar steget ut
    på arbetsmarknaden-

  227. -vilket alla ni i Sverige älskar-

  228. -så blir de fortsatt beroende
    av ekonomiskt bistånd.

  229. Eftersom de jobbar deltid på
    lågavlönade jobb hjälper det inte-

  230. -att komma ut på arbetsmarknaden
    för att bli av-

  231. -med beroendesituationen
    i form av ekonomiskt stöd.

  232. Jag kanske är för försjunken
    i socialstyrelsens rapporter.

  233. Men jag vill visa vad som slår en
    när man har läst en kort stund.

  234. En tilltagande depression.

  235. Man har vetat detta. År efter år
    kommer rapporter om försämringar.

  236. År efter år blir man upprörd
    och sen går det vidare till nästa år.

  237. Personer med hörselnedsättning har
    högst lön bland funktionsnedsatta.

  238. Personer med psykisk
    funktionsnedsättning har lägst.

  239. Vad det får för konsekvens...

  240. ...är att de ofta är beroende
    av så kallat ekonomiskt bistånd.

  241. En fjärdedel av gruppen
    med psykiska funktionsnedsättningar-

  242. -var 2008 beroende av bistånd.

  243. Men nåt som somliga tycker är bra
    och andra tycker är problematiskt är-

  244. -att de blir beroende
    av vänner och anhöriga.

  245. Det såg vi i en tidigare beskrivning.

  246. Vad många av de
    vi har intervjuat beskriver är-

  247. -att det inte är bra att som vuxen
    vara beroende av sina föräldrar.

  248. Är man vuxen och fortsatt ekonomiskt
    beroende av sina föräldrar-

  249. -skapar det spänningar i relationen
    som inte ger nån positiv reaktion.

  250. Man utsätts fortfarande
    i 50-årsåldern för förmaningar om-

  251. -att man borde sköta
    sin ekonomi bättre.

  252. Det skapar spänningar som
    inte är bra för den psykiska hälsan-

  253. -hos personer
    som redan har psykiska problem.

  254. Vi närmar oss slutet av genomgången
    av socialstyrelsens skrifter.

  255. Ni har sluppit hälften
    och kan vara lyckliga.

  256. Jag älskar
    ibland socialstyrelsens språk.

  257. Det är dels ganska tydliga saker.

  258. Och ibland ganska roliga.

  259. De konstaterade att personer
    med funktionsnedsättning oftare-

  260. -än andra avstår från bl.a. sjukvård
    och läkemedel av ekonomiska skäl.

  261. Man blir ordinerad behandling,
    men följer inte den-

  262. -till viss mån för
    att man inte har råd.

  263. I Blekinge intervjuades en kvinna
    som skulle åka till en verksamhet.

  264. Men vid slutet av månaden
    hade hon inte råd att åka dit.

  265. Hon hade inte råd att köpa busskort.

  266. Då hade hon inte råd
    att följa den insats-

  267. -som skulle hjälpa henne
    och som hon ville följa.

  268. "För person med aktivitetsersättning
    som ger månadsinkomst före skatt"-

  269. -"på cirka 8 000 kronor..."
    Det är här jag älskar deras språk.

  270. "...torde möjligheter
    till en meningsfull fritid"-

  271. -"vara kraftigt kringskuren."
    Visst är det poetiskt?

  272. "...torde möjligheter-"

  273. -"till en meningsfull fritid vara
    kraftigt kringskuren."

  274. Parkbänkarna och skogen är gratis,
    resten är mycket svårare.

  275. Låt oss vara deprimerade och
    fundera på vad vi ska göra åt detta.

  276. Socialstyrelsen och många andra
    förordar arbetslinjen.

  277. Den är för mig inte lika självklar.

  278. Men vad de säger när de
    har konstaterat att möjligheten-

  279. -att delta i samhällslivet
    är kraftigt kringskuren-

  280. -så påstår de följande:

  281. "Att kompensera
    för den låga inkomsten är möjligt"-

  282. -"till en viss gräns."
    Låt mig pausa där.

  283. Varför det?

  284. Varför är det inte möjligt
    att ersätta det till en högre gräns?

  285. Vem sätter gränsen för ersättningar?

  286. Nu börjar jag höra röster också.
    Det är oroväckande.

  287. Upp till en viss gräns,
    påstår socialstyrelsen.

  288. "För att den ekonomiska situationen
    verkligen ska förbättras"-

  289. -"krävs att en högre andel
    kommer ut på arbetsmarknaden."

  290. De flesta av er tycker nog
    att det verkar logiskt.

  291. Vi bör satsa på att få ut folk
    på arbetsmarknaden.

  292. Inom forskning älskar man arbetet.

  293. En psykiater, som har skrivit
    oerhört intressanta saker, skriver-

  294. -att arbete leder till återhämtning-

  295. -från schizofreni och andra psykoser,
    ökar integreringen, normaliseringen-

  296. -man får relationer med andra
    och det förbättrar självbilden.

  297. Fantastiskt
    vad arbete kan göra ibland.

  298. Jag har inte märkt det själv,
    men det står där.

  299. Det är en källa
    till naturlig vuxenidentitet.

  300. Tänk hur onaturliga alla pensionärer
    blir när de hamnar där.

  301. Tänk på alla spanjorer med den
    gigantiska arbetslösheten i Spanien.

  302. Tänk vad onaturliga de är.

  303. För arbete är en naturlig vuxen-
    aktivitet, en källa till identitet.

  304. Det var stressigt i kassan
    när jag handlade på ICA i morse.

  305. Vi var många som ville betala.

  306. Vilken källa till identitet de
    som stod i kassan hade-

  307. -när vi gnällde och inte tyckte
    de jobbade tillräckligt fort.

  308. "Det leder till ökad inkomst",
    vilket inte är sant.

  309. Åtminstone inte för deltidsarbetare.

  310. I USA där man har fått ut personer
    på marknaden tvingas folk-

  311. -att ha två jobb för att överleva.

  312. "Det leder till sociala kontakter."

  313. Vi har en kvinna från fjärran östern
    som städar på mitt jobb.

  314. Hon pratar inte så mycket svenska
    och jobbar helt ensam.

  315. Vi försöker le ibland
    och säga hej till varann.

  316. Ger det sociala kontakter?

  317. "Det ger mening åt livet."

  318. Arbetslöshet däremot leder
    till alienation, apati, missbruk-

  319. -kroppen funkar inte
    och man blir isolerad.

  320. Det säger Richard Warner,
    en fantastisk psykiater.

  321. Jag har träffat honom.

  322. Arbete... Jag försöker verkligen
    övertyga mig själv om fördelen.

  323. Arbete minskar symtom
    och ökar sociala förmågor.

  324. Man får status och det ger möjlighet-

  325. -till intima kontakter, kärlek
    och sex.

  326. Kanske några av er har märkt det.

  327. Det gör livet mer intressant och
    man får en mer meningsfull fritid.

  328. Synd om pensionärerna
    som inte har det.

  329. Arbetslöshet är däremot vedervärdig.

  330. Det leder till depression, känslan
    av att man är värdelös, självömkan-

  331. -och man är försjunken i sig själv.

  332. Högre risk för missbruk, isolering
    och fattigdom.

  333. Hellre arbeta än inte, alltså.

  334. Då måste vi få människor
    med psykiska problem i arbete.

  335. Det är vad som sägs hela tiden.

  336. TCO, tjänstemännens
    centralorganisation, kollade-

  337. -hur intresserade arbetsgivare är
    att anställa människor-

  338. -som har varit arbetslösa
    och sjukskrivna en längre tid.

  339. Det skrev den här rapporten 2009.

  340. "I rapporten ges tydliga belägg för
    hur arbetsgivarnas ökade selektion"-

  341. -"slår hårdast just mot långtids-
    sjukrivna och långtidsarbetslösa."

  342. Ju svårare på arbetsmarknaden, desto
    mindre intresserade är arbetsgivarna-

  343. -av att anställa människor med
    långa sjukskrivningstider bakom sig.

  344. "Bara sju av hundra arbetsgivare
    är positiva"-

  345. -"till att anställa sjukskrivna
    från annat arbete."

  346. "Tolv av hundra arbetsgivare är
    positiva till att anställa personer"-

  347. -"som är långtidsarbetslösa."

  348. Och vi vet att de gärna anställer
    med lönebidragsanställning.

  349. Det finns en svensk forskare
    som jag älskar. Han heter...

  350. Han heter...
    Jag ser honom framför mig.

  351. Han har tittat på det här.

  352. Tyvärr är vi forskare tvungna-

  353. -att publicera på engelska.

  354. Han skriver att det är i första hand
    den finansiella situationen-

  355. -som är kopplad till risken för
    att man mår dåligt.

  356. Han heter Bengt Starrin. Det är
    ett samarbete med L. R. Jönsson.

  357. Han fortsätter och säger-

  358. -att sannolikheten
    att man mår dåligt är högre-

  359. -om man har ett osäkert
    och maktlöst arbete-

  360. -än om man är arbetslös.

  361. För den psykiska hälsan är det
    i Sverige bättre att vara arbetslös-

  362. -än att få, ursäkta uttrycket,
    ett skitjobb.

  363. Hänger ni med?
    Vår hälsa är inte beroende av-

  364. -om man är arbetslös eller inte.
    Det beror på vilket jobb man har.

  365. SBU, som har en monter här, har en
    rapport för i år som påstår samma.

  366. Vad som är väsentligt med ett jobb
    för ens egen hälsa är-

  367. -i vilken utsträckning
    det kan leda till att vi utvecklas-

  368. -och i vilken utsträckning
    vi kan påverka arbetet.

  369. Och om vi är fast anställda
    eller inte.

  370. Det är den centrala aspekten
    som dikterar-

  371. -om jobb är bra
    för den psykiska hälsan eller inte.

  372. Det beror på vad för jobb man har.

  373. Forskningen behandlar inte vilket
    jobb utan bara om man får ett jobb.

  374. Jag har en fråga till er,
    eller en hypotes.

  375. Om arbete är önskvärt, men knappast
    en aktuell lösning för flertalet-

  376. -med allvarliga psykiska störningar
    och långtidsarbetslöshet-

  377. -och om pengar är den springande
    punkten vid negativa följder-

  378. -av arbetslösheten, så...

  379. ...kan då bättre ekonomiska villkor
    vara terapeutiska-

  380. -och befrämja återhämtning även
    om de inte är kopplade till arbete?

  381. Och om så, vad gör vi
    med denna kunskap?

  382. Ni kommer att få ett exempel och sen
    en randomiserat kontrollerad studie.

  383. Jag tänker inte berätta vad det är.
    Ni kan leva gott utan att veta det.

  384. Jag vill verkligen tacka mannen
    som berättade historien.

  385. Det var han som fick in mig
    på det här. Han heter Khai Chau.

  386. Han är verksam i Eskilstuna
    och är en offentlig person.

  387. Det är därför jag säger hans namn.

  388. Det här är början
    på dessa funderingar.

  389. Intervjun utspelas
    i en bowlinghall i Eskilstuna.

  390. Det är första gången jag träffar Khai
    och han berättar följande.

  391. Han har varit sjukskriven i många år
    för psykiska problem.

  392. Under en period när han mådde bättre
    gjorde han en mycket smart sak.

  393. Han jobbade häcken av sig.

  394. När han gjorde det fick han upp
    sin ersättningsnivå.

  395. När han började må sämre...
    kanske på grund av för mycket jobb...

  396. ...hade han en bättre ersättningsnivå
    och ekonomi.

  397. Och då började han bland annat
    att spela bowling.

  398. Det här är ett utdrag från intervjun.

  399. "För andra är bowling enbart en
    idrott, för mig är det också terapi."

  400. "Det är en social sport. Om jag
    ska träna fotboll träffas man"-

  401. -"två gånger i veckan och sen går
    man hem efter att ha duschat"-

  402. -"sedan är det slut. Här kan jag gå
    ner varje dag...nästan dygnet runt."

  403. Det är en fördel till skillnad
    från många andra verksamheter-

  404. -som startas av kommun och landsting.
    Här är det öppet.

  405. Man kan komma varje dag.

  406. Jag är pedagogisk och har därför
    strukit under vad ni ska tycka.

  407. Han beskriver
    att han har nånstans att ta vägen.

  408. Han har ett socialt utrymme där han
    kan finnas utanför sin lägenhet.

  409. Där har han pengar så
    att han kan finnas.

  410. Han fortsätter: "Alltid finns det
    någon man kan tala med."

  411. "Man är som en stor familj.
    Vi har samma intresse"-

  412. -"alla hjälper alla."

  413. Det betyder enkelt att han har fått
    en tillhörighet. En stor familj.

  414. Och han är en bland alla.
    Alla hjälper alla.

  415. För personer
    som har varit så marginaliserade-

  416. -som många
    med psykiska problem kan bli-

  417. -är det en enormt viktig upplevelse
    att känna sig som en bland andra.

  418. En som alla andra.

  419. Khai fortsätter:

  420. "De har sett att jag är hjälpsam,
    duktig på data och har gott om tid"-

  421. -"så jag har fått olika hedersuppdrag
    som att hjälpa till på träningar."

  422. "Jag får hjälpa till med data
    och det tycker jag är viktigt."

  423. "Jag tar hand om resultaten och talar
    om vem som vinner, kommer tvåa."

  424. Snart kan man plocka upp de ord
    som Khai använder.

  425. Försök att föreställa er detta
    om ni jobbar med behandling.

  426. Det är väl allas vår dröm-

  427. -att den vi försöker hjälpa börjar
    berätta den berättelsen som Khai gör?

  428. Att bli betraktad som hjälpsam-

  429. -att få hedersuppdrag
    och att andra tycker man är viktig.

  430. Som alla andra tycker Khai
    att det är häftigt-

  431. -att vara en bland alla andra. Vem
    vill bara vara en bland alla andra?

  432. Var och en av oss vill vara speciell.

  433. Man vill bli uppmärksammad
    som någon som kan saker-

  434. -och som kan bidra med saker.
    Khais berättelse är gripande.

  435. Det är inte ord som vi bara har lagt
    i munnen på honom.

  436. Det finns inga ledande frågor.

  437. Men han använder de ord som är
    centrala i återhämtningsforskning-

  438. -utan att ha läst den.

  439. "Jag har makt att bestämma.
    Det ger en viss styrka."

  440. "Det ger mig också
    ett visst människovärde."

  441. "På en bowlingbana spelar det
    ingen roll om du är psykiskt sjuk"-

  442. -"om du är utlänning,
    astmatiker, dyslektiker;"

  443. "bara du strajkar så mycket du kan."

  444. Makt, styrka och människovärde.

  445. Det är också centralt
    i ett återhämtningsperspektiv:

  446. Att man kan känna detta.

  447. "Man är lika som andra."
    Plötsligt uttalar sig en person-

  448. -som har vårdats
    inom psykiatrin i åratal.

  449. "Man är lika som andra;
    idrotten förenar, heter det."

  450. "Så när jag spelar match är jag
    lika mycket värd som alla andra."

  451. "Jag har utvecklat ett förtroende."

  452. "Så fort det blir något
    så ropar de på mig."

  453. Ett förtroende, vara behövd, värde.

  454. Finns det nån starkare källa
    till psykisk hälsa än detta?

  455. Brukarnas erfarenhet är en av
    de källor som ska ligga till grund-

  456. -för evidensbaserade insatser.
    Forskning är en annan källa.

  457. Nu har vi fått en erfarenhet
    från en person som beskriver-

  458. -att pengar var en viktig källa
    till återhämtning.

  459. Världen öppnade sig,
    i alla fall bowlingbanans dörrar.

  460. Här är en studie från USA
    som jag tycker är värd att ta upp.

  461. Studien är en förlaga
    till det vi gör i Blekinge nu.

  462. Den utgår från följande:

  463. De lyckades ragga upp 260 personer
    som ville delta i deras studie.

  464. Samtliga hade svåra psykiska
    störningar som var diagnosticerade.

  465. Samtliga hade också tecken på social
    isolering, bedömd av psykiater.

  466. Social isolering vet
    inte psykiater mycket om.

  467. Men de kan visst det
    så det är väldigt vetenskapligt.

  468. Dessa 260 personer delades
    slumpmässigt in i två grupper.

  469. Jag förenklar det lite, för det är
    en ganska komplicerad uppläggning.

  470. Ena gruppen
    fick sedvanlig behandling-

  471. -och 25 dollar i månaden
    för att roa sig.

  472. Samma behandling som tidigare
    och 25 dollar till nöjen.

  473. Den andra gruppen fick samma
    behandling som tidigare-

  474. -25 dollar för att gå ut och roa sig
    och en vän.

  475. En kontaktperson som också fick
    25 dollar i månaden för att roa sig-

  476. -tillsammans med personen
    med psykiska problem.

  477. Studien varade i nio månader och man
    gjorde mätningar före och efter.

  478. Det finns två saker med resultaten
    som jag vill nämna.

  479. Första resultatet är-

  480. -att man upptäckte nåt som ibland
    psykiatrin påstår inte gäller folk-

  481. -med psykiska problem, det vill säga
    önskan att ha sociala relationer.

  482. Om ni läser i psykiatriböcker
    om personer med schizofreni-

  483. -står det ofta att de inte
    är förmögna till sociala relationer.

  484. De isolerar sig för
    att slippa sociala relationer.

  485. Dessa personer fick 25 ynka dollar.

  486. Men det visade sig att de inte bara
    längtade efter sociala relationer.

  487. De tog även tillvara på tillfället
    att utveckla sociala relationer.

  488. Oberoende om de fick en vän...

  489. ...eller bara 25 dollar.

  490. Oavsett om de fick en vän
    och 25 dollar eller bara pengarna-

  491. -så tog de initiativ till
    att skapa sociala relationer.

  492. Det andra resultatet man upptäckte
    i studien var-

  493. -att personerna i bägge grupperna
    fick färre symtom.

  494. Kan ni tänka er-

  495. -att minska symtomen hos personer
    med allvarliga psykiska problem-

  496. -för 25 dollar i månaden?

  497. Tänk om det vore ett läkemedel-

  498. -som kunde åstadkomma
    ett sånt resultat.

  499. Då skulle den finnas i var mans mun.

  500. Nu är det pengar och det anses inte
    som nåt forskningsgenombrott.

  501. Det blir nåt som istället stannar
    bland forskare.

  502. Färre symtom, och får jag också
    tillägga, inga biverkningar.

  503. Det finns en liten biverkning
    som vi även kan märka i Sverige.

  504. Folk vänjer sig.

  505. Har ni märkt
    att ni vänjer er vid pengar?

  506. Varje år vill ni ha löneförhöjningar.

  507. Det låter som en normal biverkning
    som man kan acceptera.

  508. För er som sysslar med rehabilitering
    är detta drömmen.

  509. Högre funktionsnivå. Folk fungerar
    bättre när de får mer pengar.

  510. Inte alla, inte alltid.

  511. Men som grupp når man
    en högre funktionsnivå-

  512. -hos de som får mer pengar
    att röra sig med.

  513. Mer pengar att umgås med andra.

  514. Sist men inte minst har vi
    högre självuppfattning.

  515. Man mår bättre av
    att vara den man är.

  516. Det fanns ett symtom som inte
    förbättrades, om jag minns rätt.

  517. Det var depression. Folk har ofta
    små depressionsmoment-

  518. -även vid en psykosproblematik.

  519. Jag vet inte orsaken. Kanske vet-
    skapen att det bara pågick i nio mån.

  520. Det skulle göra mig deprimerad,
    men det kan vi bara spekulera i.

  521. Här är ett till utdrag. Som ni ser
    gillar jag när folk berättar.

  522. Det är en man som...

  523. ...har haft diagnosen schizofreni
    i många år.

  524. Hans bror har bjudit honom
    på olika saker.

  525. Bland annat har han bjudit in honom
    att fira jul med sin familj.

  526. Varje år har han tackat nej.

  527. Det är typiskt för personer
    med den här problematiken.

  528. Som jag sa tidigare gör sjukdomen
    att de drar sig tillbaka socialt.

  529. De är inte förmögna
    att umgås socialt med andra.

  530. 25 dollar i månaden verkar
    ha påverkat hjärnfunktionerna.

  531. Han säger att han är trött
    att betraktas som den-

  532. -som tar emot saker
    utan att kunna ge tillbaka.

  533. Det är jul och han får nåt,
    men kan inte ge nåt tillbaka.

  534. Då säger brodern att Tom nu
    är förmögen att ge nåt tillbaka.

  535. "Jag kunde köpa små presenter
    till mina brorsbarn."

  536. "Det var inte mycket, men det kändes
    inte längre som om jag var fattig."

  537. Vi går tillbaka
    till det jag inledde med.

  538. Behovet av ömsesidiga relationer
    dominerar relationer-

  539. -mellan människor.

  540. Pengar löser inte alla problem.

  541. Men pengar öppnar möjligheter
    i livet.

  542. Pengar är inget att lägga på hög.

  543. Pengar öppnar möjlighet
    till socialt samspel och identitet.

  544. Pengar öppnar olika platser,
    handlingsutrymmen-

  545. -och sociala samspelsmöjligheter.

  546. Om ni inte tror mig...

  547. ...testa då att nästa lönelördag
    gå ut på stan utan pengar.

  548. Alla era vänner och väninnor går ut
    och köper sommarkläder-

  549. -inför sommaren och kanske
    en flaska vin till helgen.

  550. Ni kan inte köpa nånting,
    ni kan inte fika.

  551. Ni går bara på stan
    och tittar på de andra.

  552. Känn vad det betyder
    när världens stängs för en-

  553. -om så bara för en dag.

  554. Det öppnar för olika platser.

  555. Detta, i sin tur,
    leder till olika erfarenheter.

  556. Man umgås med andra
    och kan göra nåt gott för sig själv.

  557. Det påverkar vår självbild
    och identitet.

  558. Det här, vill jag betona,
    är hypoteser.

  559. Vi vet inte, men vi håller på
    att testa dem nu i Blekinge.

  560. Det ni kan säga
    på era respektive arbetsplatser är:

  561. "Låt oss jobba evidensbaserat."

  562. "Vi har hört om forskning
    och erfarenheter från brukare"-

  563. -"att pengarna förbättrar
    deras psykiska tillstånd."

  564. "Låt oss försöka."

  565. Det som blir intressant nu är att se-

  566. -vad de kunskaper vi har
    om fattigdomens härjningar-

  567. -hos människor med psykiska problem
    och deras psykiska mående kan ge-

  568. -när vi motverkar dem
    med sociala åtgärder.

  569. I Sverige har vi sällan
    total fattigdom.

  570. Vi har relativ fattigdom och det kan
    påverka sociala nätverkets storlek.

  571. Det kan också påverka vilka
    medlemmar vi har i det nätverket.

  572. Hur mycket den domineras av personal
    från kommun och landsting-

  573. -eller av anhöriga eller om det finns
    utrymme för andra att komma in.

  574. Det påverkar också graden
    av social isolering för personer-

  575. -och deras initiativförmåga.

  576. Det påverkar deras påstådda apati.

  577. Min fråga till er är om allt detta
    är symtom på sjukdom-

  578. -eller är det sociala aspekter
    av livet?

  579. Svaret är inte givet.
    Det vore enkelt att säga att vi vet.

  580. Vi vet inte,
    men vi borde ta reda på det.

  581. Jag tror att många av er
    har erfarenhet av det här.

  582. Antingen som personal
    eller brukare eller både och.

  583. Där finns en kunskap
    som vi kan ta tillvara på.

  584. Sista bilden är från 1993.

  585. Jag tycker om gammalt material
    för det visar-

  586. -att vi har lite kunskap att vinna,
    men så mycket att ta tillvara på.

  587. Psykiatern Cohen skriver:

  588. "Det vore bättre om vi betraktade
    vissa personer som fattiga"-

  589. -"istället för schizofrena."

  590. Först fattigdom,
    sen psykiska problem.

  591. Man kan läsa mer om det här.
    Materialet är mest på engelska.

  592. Rapporten från Blekinge dröjer.

  593. Men för er som är intresserade finns
    en hemsida hos tidningen Arena.

  594. www.arena.se eller com.

  595. Där finns mer att läsa om försöken.
    Tack för mig.

  596. Textning: Karin Hagman
    www.bitstudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Psykiska problem och dålig ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsaren Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Alain Topor berättar att han gjort en grundlig research av litteraturen på området och inte hittar någon som skrivit om sambandet mellan psykisk sjukdom och ekonomi på ett seriöst sätt. Fördomarna är däremot många, och ofta beskrivs människor med psykisk ohälsa som oförmögna till sociala relationer och uppges leva isolerade i små sociala nätverk. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Privatekonomi, Psykiatri, Psykisk hälsa
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss