Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?Dela
  1. Jag heter David Eberhard
    och är verksamhetschef-

  2. -på Prima barn- och vuxenpsykiatri-

  3. -i Järfälla och Upplands-Bro kommun
    utanför Stockholm.

  4. Jag är även chefläkare på Prima
    vuxenpsykiatri vid Danderyds sjukhus.

  5. Det har jag varit i fyra år.
    Innan dess-

  6. -var jag chef på S:t Görans psykakut.
    Där var jag i fem år.

  7. Innan
    var jag överläkare på samma ställe.

  8. Innan jag blev överläkare
    var jag underläkare där.

  9. Och innan dess var jag sjuksköterska
    på Sahlgrenskas psykakut i Göteborg.

  10. Och innan jag blev sjuksköterska på
    Sahlgrenskas psykakut så var jag...

  11. Hoppsan.

  12. ...så var jag mentalskötare
    på S:t Görans psykakut.

  13. Det var 1986-

  14. -så jag har tillbringat
    hela mitt vuxna liv på psykakuten.

  15. Om man gör det
    så träffar man på människor-

  16. -som har varit med om fruktansvärda
    saker. Vissa har utsatts för tortyr.

  17. Vissa har
    suttit med pistol mot huvudet.

  18. Eller har mist sina barn,
    eller utsatts för incest.

  19. I rummet bredvid
    nån som utsatts för hemskheter-

  20. -kan det sitta nån som tidigt
    såg sig som ett offer-

  21. -för att lillebror
    fick finare julklappar.

  22. Det fascinerande med psykiatrin
    är att av de två individerna-

  23. -så är det långt ifrån säkert
    att den som blev torterad mår sämst.

  24. Det kan vara den andra,
    och det har många förklaringar.

  25. En är att det mänskliga psyket
    är komplicerat, och det handlar om...

  26. ...vad man ärver, förväntningar
    på livet och en massa saker.

  27. Min gamle far brukade säga:
    "Är arv och miljö som hund och katt?"

  28. "Nej, snarare som gin och tonic."

  29. Jag återkommer till det.
    Först gör jag en kort utvikning.

  30. Några man garanterat möter på
    psykakuten är folk med paniksyndrom.

  31. Alla vet vad det är; hjärtat slår
    jättefort och man får ingen luft.

  32. Man tror
    att man ska dö eller bli galen.

  33. Det är samma känsla
    som när man möter ett vilt djur-

  34. -eller ramlar ner från en klippa.
    Man blir jätterädd.

  35. Det enda
    som särskiljer panikattacken-

  36. -är att attacken är omotiverad. Man
    har ingen anledning att bli rädd.

  37. I stället för vanliga saker blir man
    rädd för att åka buss och att handla.

  38. Den andra typen av symptom-

  39. -är nåt med ett fint ord kallas
    för agorafobi, d.v.s. torgskräck.

  40. Som ni vet är torgskräck inte
    att man är rädd för torg, eller hur?

  41. Det är ett undvikande beteende
    man lägger sig till med-

  42. -för att man får panikattacker.
    Man undviker situationer.

  43. Hur behandlar man det?

  44. Det finns två sätt
    som har bra effekt på torgskräck.

  45. Eller på paniksyndrom över lag.
    Det ena är antidepressiv medicin.

  46. Det andra är kognitiv beteendeterapi.

  47. Vad är kognitiv beteendeterapi?

  48. För det första
    kommer "kognitiv" av ordet kognition.

  49. Man ska lära patienten att
    ifrågasätta den omotiverade rädslan.

  50. Beteendedelen handlar
    om att låta bli att undvika saker.

  51. Det slog mig... Jag ska prata om helt
    andra saker sen, var inte oroliga.

  52. Jag pratar om det för att det
    har skett en samhällsutveckling.

  53. För flera år sen tänkte jag så här:

  54. Om vi nu vet exakt hur vi ska
    behandla omotiverad rädsla-

  55. -varför är det så att vi,
    när vi samlas i grupper i samhället-

  56. -inte resonerar
    som kognitiva terapeuter?

  57. Vi resonerar som om vi hade
    paniksyndrom. Känner ni igen det?

  58. Ni ser ut som frågetecken.

  59. Nej,
    men det tyckte jag var intressant-

  60. -och jag ska återkomma
    till varför jag inleder med det.

  61. Det föranledde mig till
    att fundera över hur vi som grupper-

  62. -förhåller oss till
    psykiatriska tillstånd och reagerar-

  63. -i olika sammanhang.

  64. Detta slog mig
    när jag skrev en debattartikel-

  65. -om varför vi i det moderna samhället
    blir alltmer rädda-

  66. -för olika saker som inte är farliga.

  67. Jag kallade det för
    nationellt paniksyndrom.

  68. Jag skrev en artikel om det
    på Dagens Nyheters debattsida.

  69. Ett förlag bad mig skriva en bok
    om det, och det gjorde jag.

  70. "I trygghetnarkomanernas land".
    Jag säger samma sak som i artikeln.

  71. Fast på 315 sidor
    i stället för artikelns tre sidor.

  72. Jag vill påstå att vi lever i
    världens tryggaste och säkraste land.

  73. Finns det nåt land som har varit så
    säkert och tryggt som dagens Sverige?

  74. Det som var problemet förr i tiden,
    när det gäller psykiskt mående-

  75. -var att psykiatri var väldigt
    stigmatiserande och obehagligt.

  76. Eller hur?

  77. Att ha psykiska problem-

  78. -var förenat med
    att man inte vågade söka hjälp.

  79. I dag är det närmast tvärtom.
    Alla vill ha psykiska problem.

  80. Nu överdriver jag lite.

  81. Men ni känner igen
    att det inte är lika stigmatiserat.

  82. Det jag kan börja med att säga är...

  83. Det blir väldigt svårt...
    om man har haft en situation...

  84. Problemet för 30-40 år sen
    var att man inte vågade söka hjälp.

  85. Det var stigmatiserande och hemskt.
    Man kände inte att det kunde hjälpa.

  86. Det var väldigt många som inte
    vågade söka sig till psykiatrin.

  87. Vad gjorde man
    för att lösa problemet?

  88. För 30-40 år sen var det...

  89. ...mycket prat om
    hur man skulle ta hand om personerna.

  90. Man frågade inte vem som var frisk
    och vem som var sjuk.

  91. Det var uppenbart
    att den som sökte hjälp var sjuk.

  92. Annars stannade de hemma. Effekten
    var att människor tog livet av sig-

  93. -utan
    att över huvud taget söka hjälp.

  94. Man ser också att
    självmordsfrekvensen i världen-

  95. -var mycket högre då än nu.

  96. Man insåg att det var ett stort
    problem att folk inte sökte hjälp.

  97. Hur skulle man lösa det egentligen?

  98. Det fanns ett annat problem då.

  99. Folk inom psykiatrin
    bråkade hela tiden, eller hur?

  100. Man bråkade
    om det var arv eller miljö-

  101. -som gjorde människor psykiskt sjuka.

  102. En del var s.k. biologister, som
    ansåg att folk blev psykisk sjuka-

  103. -p.g.a. biologiska faktorer
    och att det var ärftligt.

  104. Enligt psykoanalytikerna
    var det uppväxtmiljön-

  105. -som fick folk att må dåligt.
    Så bråkade de hela tiden.

  106. Eller hur? De bråkade och bråkade.

  107. Folk med andra specialiseringar
    kallade psykiatri för "tyckiatri".

  108. Det var en helt ohållbar situation.
    Hur skulle den lösas?

  109. De kom på en lösning i USA.
    Vet ni vad de gjorde?

  110. De tog några av psykoanalytikerna...
    och några av biologisterna-

  111. -och låste in dem
    i ett rum tillsammans.

  112. De fick komma överens om
    hur problemet skulle lösas.

  113. Vad hände då?
    Jo, då kom DSM-systemet.

  114. Det var jättebra.
    För de kom verkligen överens.

  115. Men hur löste man problemet?
    Hur löstes tyckiatri-problemet?

  116. "Man kompromissade", sas det här.
    Man struntade helt enkelt-

  117. -i orsaken till psykiska sjukdomar.

  118. DSM-systemet saknar orsaker.
    Eller har väldigt få.

  119. Allting är symptom på symptom.

  120. När jag läste medicin pratade man
    om endogen och exogen depression.

  121. Endogen - inifrån kommande.

  122. Har man det vaknar man tidigt
    och mår sämst på morgonen.

  123. Man har utslätad ansiktsmimik,
    aptitlöshet, o.s.v.

  124. Exogena - utifrån kommande.
    Den såg helt annorlunda ut.

  125. Så får man inte prata nu.
    Nu heter det egentlig depression.

  126. Man får inte prata om orsaken.
    Anledningen-

  127. -är att nån kom på att båda svarar på
    antidepressiva allihop. Gör de?

  128. Det gör de, men inte lika bra.

  129. Enligt min erfarenhet
    är det stor skillnad i-

  130. -behandling
    av endogen och exogen depression.

  131. Om man hårdrar det
    är en exogen depression allt ifrån-

  132. -sorg till vad som helst; Nån
    är nedstämd för att frun har dött.

  133. Då är antidepressiv medicin
    tämligen uselt.

  134. Fördelen med att ta bort orsaker
    var att man kom överens.

  135. Man inkluderade fler personer.

  136. Jag pratade inledningsvis om att det
    var stigmatiserande att söka hjälp.

  137. Stigmat blev mindre
    om alla kände igen sig.

  138. Det räcker med symptom
    som alla kan känna igen sig i.

  139. Det ledde till att det minskade...

  140. Självmordsfrekvensen i depressioner
    var väldigt hög.

  141. Jag ska återkomma till...
    nej, jag säger det nu.

  142. Vad har hänt med suicidfrekvensen sen
    de här föreställningarna ändrades?

  143. Det beror inte enbart på det.
    Men vad har hänt?

  144. Det som har hänt är att sen 1980
    har den minskat i Sverige-

  145. -från cirka 2 000-2 200 fall per år-

  146. -till i dag, där det pendlar
    mellan 1 200 och 1 300 fall.

  147. Det är nästan
    en halvering av antal suicid.

  148. Då kan man fundera på
    vad halveringen beror på.

  149. En tänkbar orsak är att folk
    bombarderas med antidepressiva-

  150. -vid minsta lilla nedstämdhet.

  151. Det kan vara
    rätt många man behandlar i onödan.

  152. Speciellt om det är stor skillnad
    mellan endogen och exogen depression.

  153. Det är vissa deprimerade
    som svarar på det.

  154. Klinisk erfarenhet säger mig
    att det är stor skillnad.

  155. Med en bättre indelningsgrund
    än bara symptom-

  156. -så skulle självmordsfrekvens
    ändå vara lägre än för 40 år sen-

  157. -utan att så många överbehandlas.
    Det är bra att stigmat är borta-

  158. -men polydiagnostiken
    - överinklusionen-

  159. -har stora problem.

  160. Man befarar att när DSM-5 kommer...
    Man har ju hört om den.

  161. Det är 5:e version av-

  162. -"Diagnostic and Statistic Manual
    of Psychiatric Disorders".

  163. Man är väldigt oroliga
    för att det blir ännu värre.

  164. Det blir
    en explosion av antal diagnoser.

  165. Av detta blev det...
    en tumme eller nånting.

  166. Det var inga stora förändringar
    från DSM-4 till DSM-5.

  167. Den största förändringen är att...

  168. DSM har haft
    en uppdelning i olika axlar:

  169. Axel 1 för psykiska störningar,
    axel 2 för personlighetsstörningar-

  170. -och axel 3 för kroppssjukdomar.
    Det togs bort.

  171. Man lade
    personlighetsstörningar på axel 1.

  172. Kroppssjukdomar
    tar man hänsyn till utöver det.

  173. Axel 5, GAF-skalan, togs också bort.
    Det är den stora förändringen.

  174. Aspergers syndrom har försvunnit.

  175. Den kallas inte så längre.

  176. Det kan man fundera på.
    Jag återkommer till det.

  177. Nu ingår den
    i autismspektrumstörning.

  178. Man tog bort
    subtyper för schizofreni.

  179. En sak som anknyter
    till det jag sa inledningsvis;

  180. Sorg utesluter inte depression.
    Då går man ännu ett steg längre.

  181. Det finns ingen kausalitet. Du kan
    vara deprimerad och känna sorg.

  182. Det är ingen skillnad,
    om man är lite fräck.

  183. Ytterligare
    en faktor som tar bort kausalitet-

  184. -är att intensiv rädsla inte behöver
    ingå i PTSD, posttraumatisk stress.

  185. Patalogiskt samlande har blivit
    en egen diagnos, vilket är bra.

  186. Könsidentitetsstörning har bytt namn.
    Spelmissbruk har införts.

  187. Det är småsaker egentligen.

  188. Paniksyndrom och agorafobi
    har delats upp.

  189. De ingick tidigare i samma diagnos,
    nu är diagnosen uppdelad i två.

  190. På det hela är det små förändringar.

  191. Jag pratade
    om diagnosutvecklingen över tid.

  192. Posttraumatiskt stressyndrom-

  193. -är en av de få diagnoser
    där det anges en orsak i DSM.

  194. Det är svårt att få det om du inte
    har blivit utsatt för ett trauma.

  195. Ändå ser man att över tid,
    att ju längre tiden går-

  196. -desto mer förskjutning det är
    från ett tydligt trauma eller orsak-

  197. -till en allt mindre tydlig. Även när
    det gäller orsaksbaserade diagnoser.

  198. Det är i linje
    med DSM-systemets utveckling.

  199. Det sprider sig även till ICD-10,
    det andra klassifikationssystemet.

  200. De kommunicerar med varandra.

  201. Ni som är lite äldre
    kanske kommer ihåg DSM-3-R.

  202. Där stod det att
    i posttraumatiskt stressyndrom-

  203. -ingick det att man har upplevt ett
    trauma som var begripligt för alla.

  204. Att det ÄR ett verkligt trauma.

  205. Att man har varit nära döden,
    och känt en intensiv rädsla.

  206. Det är i kategorin tortyr,
    och sakerna jag nämnde tidigare.

  207. Eller att nån i ens närhet
    har blivit utsatt.

  208. Det togs bort i DSM-4,
    eller modererades det till att bli-

  209. -att patienten själv får värdera
    vilket trauma som leder till stress.

  210. Det innebär
    att kausaliteten är borttagen.

  211. I dag kan nån få diagnosen
    av att snubbla, jag överdriver lite-

  212. -av att snubbla på trottoarkanten
    och nästan blir påkörd.

  213. "Det var ett trauma för mig."
    Eller hur?

  214. På samma sätt är det med depression.

  215. Alla de sakerna har ändrats.
    Jag har pratat lite om depression.

  216. Vi har krav på oss
    att förbättra psykiatrin hela tiden.

  217. Man måste hitta de som mår dåligt
    för att minska självmordsfrekvensen.

  218. Men hur gör vi det?

  219. Det enda är att vi blir tillsagda
    att använda skattningsskalor.

  220. För det är objektivt och bra.
    Och det funkar med en symptomdiagnos-

  221. -att använda skattningsskalor.

  222. För om nån har koncentrations-
    svårigheter så ser man det på skalan.

  223. Vad är problemet, tror ni?

  224. Försäkringskassan har satt fingret
    på problemet. Alla sjukintyg de får-

  225. -och alla psykiatriska intyg
    på depression över huvud taget-

  226. -listar exakt samma symptom:

  227. Koncentrationssvårigheter,
    initiativlöshet, ångest-

  228. -sömnstörning, nedstämdhet.
    Känner ni igen det?

  229. Vad är koncentrationssvårigheter?
    De tjatar på oss doktorer:

  230. "Vad innebär de
    för aktivitetsnedsättning?"

  231. Det har vi ingen aning om. Det är
    patienten själv som rapporterar det.

  232. Vi har inga objektiva mått på det.

  233. Möjligen, om nån far ut
    och inte är med när man pratar-

  234. -så kan man prata om objektivt fynd.
    Annars är det mest rapporterade fynd.

  235. Så ser psykiatrin ut. Men blir det
    bättre med skattningsskalor-

  236. -eller får man
    bara subjektiva värderingar?

  237. Man får det. Det förändrar ingenting.

  238. Om vi tittar på depression...

  239. ...så är det den huvudsakliga
    sjukdomen som orsakar självmord.

  240. Sett över hela världen, faktiskt.
    Men den stora frågan är...

  241. Det var stigmatiserat, och vi hade
    problem att hitta gruppen.

  242. När man i dag pratar
    om de prevalenssiffror vi har-

  243. -är personerna deppiga
    i ordets mer "slangiga" bemärkelse-

  244. -eller är de verkligen deprimerade?
    Jag fick ett tips som underläkare.

  245. För att veta om nån är deprimerad
    i en sjuklig bemärkelse-

  246. -ska man fråga patienten
    vems fel det är att de mår dåligt.

  247. Vad svarar den deprimerade?

  248. "Det är mitt fel", eller hur?
    Det är vad man har lärt sig.

  249. Om man frågar patienter
    på en öppenvårdsmottagning i dag-

  250. -vad tror ni de svarar?
    "Det är försäkringskassans fel."

  251. "Det är min flickväns fel."
    "Det är mammas fel."

  252. 80-90 % svarar att det är nån annans
    fel. De mår säkert dåligt.

  253. Många mår jättedåligt, men är det
    samma tillstånd som det andra?

  254. Har de med varandra att göra?
    Jag är tveksam till det.

  255. Man ska föra diskussionen utifrån det
    och inte bara titta på symptom.

  256. Det hjälper inte
    att bara veta symptomen.

  257. Folk har symptom av helt olika skäl.

  258. Bipolär affektiv sjukdom
    har också förändrats över tid.

  259. När jag läste medicin var
    manodepressivitet det som i dag-

  260. -kallas
    bipolär affektiv sjukdom typ 1.

  261. De är maniska, psykotiska
    och tappar verklighetsuppfattningen.

  262. De tror sig vara Napoleon,
    har ofrivilligt sex-

  263. -hittar på orealistiska projekt,
    sover ingenting.

  264. Däremellan är de normala eller djupt
    deprimerade. Det går upp och ner.

  265. Det är väldigt välkänt
    och man har sett det i tusentals år.

  266. Man vet att det finns såna personer.

  267. Det är inget konstigt.
    Sen finns bipolär typ 2.

  268. Det är samma sak, men de tappar inte
    verklighetsuppfattningen.

  269. Men det är lika patologiskt, de sover
    lika lite och har konstiga projekt.

  270. Sen blir de lika djupt deprimerade.
    De är hypomana i stället för maniska.

  271. Men annars är det lika.
    Det är inget konstigt.

  272. Men sen flippar det ut.
    Det kom bipolär typ 2 1/2 och typ 3-

  273. -och typ 4 och blandtillstånd.
    Sen för de in cyklotymi!

  274. Jag hade lärt mig att det var
    normalt, lite uppåt och neråt ibland-

  275. -och däremellan normal. Det var
    subkliniskt, som man säger.

  276. Det är jättesjukt nu för tiden!

  277. Det avspelas i prevalensen
    för bipolärt syndrom.

  278. Enligt Kaplan är det 0,5 %.
    Enligt internetmedicin.se är det 1 %.

  279. Enligt praktiskmedicin.com
    är det 2,5 - 8 % som är bipolära.

  280. Jag har kollegor som ställer
    diagnosen bipolärt syndrom-

  281. -på 90 % av patienterna.
    Men är det här bra?

  282. Man kan använda en diagnos för att
    säga att antidepressiva inte funkar-

  283. -och att stämningsstabiliserare
    funkar bättre.

  284. Men det är en stigmatiserande diagnos
    som innebär att man inte får-

  285. -köra lok och flygplan, m.m.

  286. Det blir till men för patienten.
    Det blir väldigt illa.

  287. Dessutom har man gått från en tydlig
    diagnos som alla känner igen-

  288. -till i dag då ingen vet vad det är.

  289. I alla fall inte
    enligt 8 procents-diagnostiken.

  290. Det kan vara vem som helst.

  291. Det finns
    massor med personlighetsstörningar.

  292. Det var tal om att byta ut dem
    mot en "dimensionell diagnostik"-

  293. -med personlighetsdrag.
    Men det blev i stället ett appendix.

  294. Det är som innan.

  295. Emotionellt instabil personlighets-
    störning är lite spännande.

  296. Det är en diagnos som ökar här...

  297. ...i i-världen,
    åtminstone inom slutenvården.

  298. När jag började inom psykiatrin
    hade nästan inga-

  299. -borderline personlighetsstörningar
    på inneliggande.

  300. I dag har nästan avdelningar det.

  301. De är fulla med framför allt tjejer
    men även enstaka killar.

  302. De skär sig och känner sig
    ständigt tomma inombords.

  303. Det finns många problem med
    diagnosen; man rabblar symptom.

  304. Man finner att helt olika symptom
    i olika kluster ger samma diagnos.

  305. Det blir väldigt svårt att behandla,
    beroende på hur symptomen ser ut.

  306. Nån svarar bra på
    stämningsstabiliserare.

  307. En annan på antipsykotiska
    och en tredje på antidepressiva.

  308. Några svarar inte på nåt.

  309. Det är för att man har klustrat ihop
    det fel med massor av symptom.

  310. Det syns att det är dåligt avgränsat:

  311. "En personlighetsstörning
    ger automatiskt flera."

  312. Varför såg man inte det
    för 30 år sen?

  313. Många säger att det beror på trauman.

  314. Varför ser man det mer i i-länder då?
    Man har trauman i u-länder också.

  315. Det är lite märkligt.

  316. En sak är intressant;
    självmorden har minskat-

  317. -men självmordsförsöken
    har ökat extremt bland unga.

  318. Det är en enorm ökning.

  319. Det kan problematiseras genom att
    fråga vad som ingår i ett försök?

  320. Man har en väldigt vid definition.

  321. Det räcker med
    att man skär sig ytligt.

  322. Man kan fundera på
    om det är mer trauma i dag.

  323. Är det valfrihet, krav på livet? Man
    hör att det är stressigt för unga.

  324. Jag är inte övertygad. Därför pratade
    jag om det nationella paniksyndromet.

  325. Jag återkommer till det.

  326. Det är lite fräckt att säga-

  327. -"omogen personlighets-
    störning på basen av välfärd".

  328. Man är alltså
    inte redo för vuxenlivet.

  329. Man har inte
    mött några större motgångar.

  330. Eller så är det helt enkelt...

  331. Vi bombarderar ju folk
    med antidepressiva läkemedel.

  332. Vi kastar dem nästan i dricksvattnet.

  333. Men vi är försiktiga med de yngre.

  334. Strategin att bombardera folket
    har kanske varit framgångsrik.

  335. Självmord har minskat i alla åldrar,
    förutom bland de yngsta.

  336. Det är inte heller nån ökning av
    självmorden, men däremot försöken.

  337. Jag pratade lite om ångestsyndrom.

  338. Adhd är en annan intressant diagnos.

  339. Det råder inga tvivel om att det var
    underdiagnostiserat i många år.

  340. Förr pratade man om "MBD",
    men det var ingen vettig diagnostik.

  341. Christopher Gillberg,
    parallellt med adhd-diagnostiken-

  342. -hittade på det som kallas damp
    för 15-20 år sedan.

  343. Det rörde sig om
    1-2 % av befolkningen.

  344. Damp är lite mer specifikt än adhd,
    och är en bättre diagnos.

  345. Adhd är ingen diagnos man får
    av en neuropsykiatrisk utredning-

  346. -som många verkar tro. Det är en
    symptomdiagnos som alla de andra.

  347. Adhd kan man få oavsett orsak,
    beroende på tre saker:

  348. Du ska vara impulsiv,
    hyperaktiv och ofokuserad.

  349. Är du det från barnsben
    så kan du få diagnosen adhd.

  350. Det får alla också - det märks.
    Alla som går till husläkaren-

  351. -och säger att de har den här typen
    av problem, får diagnosen adhd.

  352. Jag överdriver lite,
    men det är inte långt från sanningen.

  353. När den var underdiagnostiserad-

  354. -som ett tillstånd
    med en liten och snäv diagnostik-

  355. -fick centralstimulantia
    extremt god effekt.

  356. Det var en mirakelmedicin.

  357. Men ju vidare gruppen blir,
    desto sämre effekt får läkemedel.

  358. Majoriteten som provar dem slutar
    för att de inte har nån effekt.

  359. Det är inte så konstigt,
    när damp sades drabba 1-2 %-

  360. -medan man i östra USA i dag
    pratar om 10-20 % av alla barn.

  361. Det tappar helt betydelse.
    Faran om man inte sansar sig-

  362. -är att scientologer
    och andra oseriösa tar över.

  363. De får vatten på sin kvarn,
    Nathan Shachar och andra.

  364. Vi måste vara noga med att säga att
    det är en rejäl funktionsnedsättning-

  365. -för en grupp människor
    som har jätteproblem.

  366. De får supergod effekt av insatser.
    Men begränsa diagnostiken.

  367. Låt inte kriterierna
    bli hur vida som helst.

  368. För varje behandlingsbart tillstånd
    finns det tio som inte är det.

  369. Vi såg det med depressionerna.
    Antidepressiva är supereffektivt-

  370. -på den lilla gruppen.
    Men om man vidgar gruppen-

  371. -då säga folk att det inte hjälper.
    Det blir för många.

  372. Tar man det för att flickvännen har
    gjort slut har det ingen effekt.

  373. Då tappar vi förtroendet.

  374. Det är samma sak med Aspergers
    syndrom, som inte är kvar i DSM-5.

  375. Men alla vi vet ju vad det är.

  376. Om man läser i tidningen tror man
    att det är massmördare som har det.

  377. Det låter så.
    Peter Mangs, lasermannen...

  378. Det spekuleras mycket. Det är väldigt
    stigmatiserande med Aspergers-

  379. -om man får använda den snävare
    termen som man gjorde förr-

  380. -om folk med autism
    som är normalbegåvade.

  381. Christopher Gillberg
    har gjort studier som visar...

  382. ...att autism i sig,
    om man bortser från allt annat-

  383. -inte har nån dålig prognos
    för nånting i livet.

  384. Om man bara har Aspergers syndrom
    så påverkas man inte negativt alls.

  385. Vilka har Aspergers?

  386. Om man har en snäv definition...

  387. ...är de inte alls
    överrepresenterade bland massmördare.

  388. Tvärtom. Vad är Aspergers?
    Ni vet väl vad det är?

  389. Det är människor som pratar lite
    speciellt. De har specialintressen.

  390. De gillar dinosaurier och frimärken.

  391. Det är våra chefer!

  392. Eller hur?! De är inte farliga.

  393. Vilka är farliga? Det är när man
    vidgar diagnosen och tar med allt.

  394. De som är farliga
    och som studier visar på är det-

  395. -har "autismspektrumstörning
    utan närmare specifikation."

  396. Vad är det? Vad är det för diagnos?

  397. Det, det, det...

  398. Vad betyder
    "autismspektrumstörning UNS"?

  399. Det betyder "allmänt knepig jävel,
    jag har ingen aning".

  400. De är farliga. Men Aspergers syndrom
    är inte farligt.

  401. Det är konstigt att de tar bort
    de väldigt tydliga diagnoserna-

  402. -som är intuitivt sanna och som man
    har känt till i hundratals år.

  403. De ersätts med vaga begrepp.

  404. Som autismspektrumstörning UNS.

  405. Nu finns det även ätstörning UNS.
    Ni vet väl att anorexi inte har ökat.

  406. Inte heller bulimi, sen det blev en
    diagnos 1978. Den fanns nog innan.

  407. Det som ökar är ätstörning UNS.

  408. Alla de här diffusa tillstånden
    blir väldigt...

  409. Så man tar bort Aspergers syndrom,
    men vet ni vad som är kvar?

  410. I DSM-5. Man har behållit
    multipel personlighetsklyvning.

  411. Eller vad det nu heter. Vad är det?
    Har ni träffat nån med det?

  412. Jag har jobbat inom psykiatrin sen
    1986 och har aldrig träffat nån-

  413. -med multipel personlighet.

  414. Den finns ju bara i Hollywood.
    Eller hur?

  415. Den finns kvar i DSM-5.

  416. Jag ska dra symptom. Det blir
    en liten lektion: Du är nedstämd...

  417. Vad är det?

  418. Yes! Det är egentlig depression.
    Eller bipolärt syndrom.

  419. Eller personlighetsstörning
    eller beroendesjukdom?

  420. Kanske bara en vanlig krisreaktion.
    Vad tror ni?

  421. Eller nån som är lite olycklig?
    Det funkar inte med skattningar.

  422. Vad är det här?
    Emotionell instabilitet...

  423. Vad är det?

  424. Det är ju bipolärt syndrom. Typ 2.

  425. Eller adhd.

  426. Borderline, eller som jag stöter på
    hela tiden: allt på en gång.

  427. Man kan träffa en kollega som tycker
    att han är skitsmart som säger:

  428. "Det är en patient med bipolärt
    syndrom, adhd och borderline.

  429. "Och så lite beroende
    och lite psykosgenombrott."

  430. Eller så är det det där.

  431. Vilka sjukdomar har folk?
    Det är paniksyndrom 1 %...

  432. Generellt ångestsyndrom 5 %.

  433. Man kan inte bara addera ihop dem.
    Då hade alla varit sjuka.

  434. Det är s.k. komorbiditet.

  435. Vi sätter fem diagnoser
    på varje person.

  436. Det är samma symptom för allting.

  437. Sen har man de här grejerna.

  438. Då förstår man
    att komorbiditets-problemet-

  439. -bara är olika namn för samma sak.

  440. Åtminstone om det är så diffust.
    Om man dels har det-

  441. -och sen en situation där det inte
    finns några objektiva kriterier.

  442. Då blir den lilla,
    tydliga gruppen alltmer diffus.

  443. Det är inte längre doktorn
    som ställer diagnosen.

  444. Allt är subjektivt. Så det blir
    anhöriga, patienten och folk på stan.

  445. Det blir t.o.m. media,
    har vi sett exempel på.

  446. Det är radiojournalister
    som ställer diagnoser.

  447. Det var väldigt olyckligt...
    Alla blev oroliga när DSM-5 kom.

  448. Dr Allen Frances som var
    ordförande för kommittéen för DSM-4-

  449. -drog sig ur allting för att:

  450. "DSM-5 bidrar till diagnostisk
    inflation och överbehandling."

  451. Nu har det inte riktigt skett.
    Men det har inte heller sansat sig.

  452. Det har skett en psykiatrisering och
    medikalisering de senaste 20-30 åren-

  453. -som har varit tydlig.
    Men det är inte enbart av ondo.

  454. Det finns positiva effekter: Man
    hittar de som var odiagnostiserade.

  455. Det är inte lika stigmatiserande,
    så de söker hjälp.

  456. Det kan leda till
    ökad produktiviteten i samhället.

  457. Förhoppningsvis minskar lidandet,
    men det är svårt att säga.

  458. Man har ju lärt sig
    att inte säga åt en depressionssjuk-

  459. -att bita ihop och gå vidare; det kan
    man inte säga till en psykiskt sjuk.

  460. Man det kan man
    till nån som bara är allmänt hängig.

  461. "Nu får du bita ihop".

  462. Det sa man ju förr, alltför ofta.
    I dag, kanske för sällan.

  463. Vi har minskad suicidfrekvens.
    Och det är mindre bråk och tyckiatri.

  464. Negativa effekter...

  465. Om man samlar ihop diffusa grupper
    får medicinerna ingen effekt.

  466. Samma sak
    är det med uppblandade studier.

  467. Det är diagnoser i all oändlighet.

  468. Risken är att man skjuter upp problem
    och inte tar tag i dem.

  469. Det blir
    minskad motståndskraft mot motgång.

  470. Då är vi tillbaka till
    det nationella paniksyndromet-

  471. -rädslan för nästan farliga saker.
    Vår kollektiva oro för att ta...

  472. När man får det bättre
    blir man mer lättkränkt-

  473. -och tror att
    man förnekas rättigheter.

  474. Man har
    en marginalisering av lidandet.

  475. Lidandet blir större
    men för mindre saker.

  476. Det sker
    en relativisering av lidandet.

  477. Det är trygghetsnarkomani.
    Ju mer trygghet vi får-

  478. -desto otryggare vi känner oss.
    Det kan man göra-

  479. -för trygghet är subjektivt,
    som alla känslor.

  480. Man kan prata om lidande
    och kränkningar mer abstrakt-

  481. -och säga att det blir
    en rättvise- eller lidandenarkomani.

  482. Med den överdrivna rättvisan känner
    man sig väldigt orättvist behandlad.

  483. Man glömmer i dagens samhälle att
    rättigheter följs av skyldigheter.

  484. Avslutningsvis: Alla har symptom
    eller känner nån som är knepig.

  485. Polydiagnostiken riskerar att göra
    hela befolkningen sjuk.

  486. Tack, jag hoppar över
    saker om hur vi blir friska.

  487. Jag ska komma till det här:

  488. Glöm inte det,
    det funkar även i framtiden.

  489. Det bästa
    är att vi skiljer oss hela tiden-

  490. -så vi har hur många chanser
    som helst. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Det finns idag inga perfekta diagnosinstrument, och genom att ta bort fokus från vad som är orsaken till de psykiska problemen har man minskat bråken inom psykiatrin - men till vilket pris? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykisk hälsa
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.

Fråga oss