Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vi hör flera kända experter inom området psykisk hälsa föreläsa. Vi får höra hur man kan förebygga och möta utvecklingen när det gäller de ökade problemen med psykisk ohälsa. Inspelat 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014 : Bemötande i kris och traumasituationerDela
  1. Välkomna till det här inslaget
    om psykiska funktionshinder-

  2. -och psykisk ohälsa.

  3. Jag heter Håkan Nyman.
    Jag är psykolog.

  4. Min bakgrund till det här programmet-

  5. -som vi har för det här inslaget
    om hur man skapar goda möten-

  6. -med personer med psykisk ohälsa
    eller psykiska funktionshinder-

  7. -just i kris- och traumasituationer,
    det är mitt mångåriga arbete-

  8. -på psykiatriska kliniken
    på Karolinska sjukhuset-

  9. -där jag arbetade framför allt
    med patienter med psykossjukdomar-

  10. -men också träffade patienter
    med förvärvade hjärnskador-

  11. -och andra typer av nedsatta och
    begränsade psykologiska funktioner.

  12. Dessutom var jag ledamot
    i den psykiatriska, psykologiska-

  13. -krisledningsgruppen, katastrof-
    ledningsgruppen på sjukhuset.

  14. Vi var involverade i flera av de
    stora katastrofer som har inträffat-

  15. -där svenskar har blivit involverade-

  16. -det vill säga Estoniakatastrofen,
    tsunamin och så vidare-

  17. -och i det sammanhanget blev det
    intressant att intressera sig för-

  18. -hur man ska handskas med människor
    som redan är sårbara-

  19. -som redan är i riskzonen
    för att utveckla-

  20. -mer symtom och svårare problem
    efter en kris eller katastrof.

  21. Det är det vi
    ska försöka prata om i dag.

  22. Det är de här punkterna som jag
    hade tänkt att försöka täcka in.

  23. Vi människor varierar i hur vi ger
    uttryck för känslomässiga reaktioner.

  24. En del människor
    har inte så starka reaktioner-

  25. -eller de syns i alla fall inte utåt
    så mycket-

  26. -och då behöver vi som arbetar med
    det här vara tränade i att upptäcka-

  27. -om bristen på yttre uttryck
    kan vara nånting-

  28. -som man behöver vara vaksam på
    och försöka undersöka närmare-

  29. -eller om personen faktiskt klarar av
    situationen på ett bra sätt.

  30. Hur skiljer man
    pågående psykiatriska symtom-

  31. -som personen kan ha
    från så kallade normala reaktioner?

  32. I kriser och katastrofer reagerar
    alla människor på olika sätt-

  33. -och vi har en ganska bred repertoar
    av beteenden och reaktioner-

  34. -som hör till det normala som man
    snarare behöver avdramatisera-

  35. -medan andra typer av uttryck
    kan vara mer problematiska-

  36. -och behöva uppmärksammas.

  37. Och hur ska man bemöta människor
    som har nedsatta eller begränsade-

  38. -kognitiva funktioner när det
    inträffar en kris eller katastrof?

  39. När vi talar om psykisk ohälsa
    har vi flera olika beteckningar.

  40. Vi talar om psykisk sjukdom.

  41. De flesta är överens om att det
    finns tillstånd av psykisk ohälsa-

  42. -som kan betecknas som sjukdomar.
    Vi talar även om psykiska störningar.

  43. Vi talar om psykiska funktionshinder,
    och vi har paraplybegreppet-

  44. -som har börjat användas mer och mer
    på senare år: psykisk ohälsa.

  45. Det kan både innefatta de tillfälliga
    svackor som vem som helst kan ha-

  46. -med inslag
    av psykiskt illabefinnande-

  47. -till de som faktiskt har
    det som vi ändå måste beteckna-

  48. -som psykiska sjukdomar.

  49. Om vi ska dela upp de här typerna
    av psykisk ohälsa på olika sätt-

  50. -kan vi säga att en del av den
    kan ha att göra med problem-

  51. -i grundläggande affektsystem.

  52. Alltså sånt som har med grundläggande
    känslomässiga reaktioner-

  53. -som ångest, oro och rädsla
    men också problem med ilska-

  54. -aggressivitet eller för all del
    sorg och saknad att göra.

  55. Det vill säga grundläggande,
    helt vanliga, normala, affektiva-

  56. -emotionella, känslomässiga
    reaktioner som vi alla har-

  57. -men där det har inträffat problem
    i dessa grundläggande system som gör-

  58. -att personen har svårt att handskas
    med sina känslomässiga reaktioner.

  59. Vi kan också urskilja personer-

  60. -som har problem
    med att reglera stämningsläget.

  61. Det allra vanligaste är nedstämdhet,
    depression och depressiva symtom.

  62. Men vi ser även personer som har
    svårt att reglera åt andra hållet-

  63. -som blir för uppvarvade,
    och när det går alldeles för långt-

  64. -så talar vi om maniska tillstånd.

  65. Och...

  66. Så det är en annan kategori
    av problem.

  67. Den tredje kategorin är problem
    med tolkningen av sinnesintryck.

  68. Det leder till vanföreställningar
    eller hallucinationer-

  69. -där personen inte längre kan lita
    på sina sinnen.

  70. Man hör saker och ser saker
    som andra inte hör och ser.

  71. Naturligtvis blir ens kontakt
    med omgivningen, världen omkring en-

  72. -väldigt påverkad
    av den typen av upplevelser.

  73. Den fjärde är problem i kontrollen
    av psykologiska funktioner.

  74. Det gäller de psykologiska funktioner
    som vi numer betecknar som exekutiva.

  75. Det vill säga att kunna sätta i gång,
    att initiera, en process-

  76. -att kunna stoppa en pågående
    handling eller tankeprocess-

  77. -att inhibera alltså, att kunna ha
    en fungerande planeringsförmåga-

  78. -att kunna övervaka sitt beteende
    medan man gör nånting, så att man-

  79. -anpassar det efter omständigheterna
    på ett ändamålsenligt sätt-

  80. -och att man kan utvärdera och ta
    ställning till om det man har gjort-

  81. -verkligen ledde till det man
    tänkte sig att det skulle leda till.

  82. Sen har vi ett diagnossystem
    så att vi kan diagnostisera-

  83. -olika typer av såna här problem-

  84. -men det här är den grundläggande
    nivån där vi kan se-

  85. -vilken del av nervsystemet,
    vilken del av den psykiska apparaten-

  86. -som det är störningar i.

  87. Sen har vi ju en... Hoppsan!
    Så, där skulle vi vara.

  88. Vi har en grupp av problem som också
    har uppmärksammats mer på senare år-

  89. -som i massmedia och i folkmun
    kallas för neuropsykiatriska.

  90. Det är en lite olyckligt vald term.

  91. En bättre beteckning är utvecklings-
    relaterade funktionshinder-

  92. -eftersom det handlar om problem
    som ska uppstå-

  93. -och visa sig tidigt i livet,
    redan under barndomen-

  94. -och ta sig uttryck
    antingen med uppmärksamhetsproblem-

  95. -svårighet att inhibera impulser
    och ibland också hyperaktivitet-

  96. -det som vi sammanfattar
    med begreppet ADHD.

  97. Å andra sidan har vi
    en annan grupp av problem-

  98. -som sammanfattas
    med beteckningen autistiska syndrom:

  99. Autism,
    Aspergers och olika andra varianter-

  100. -där huvudproblematiken
    handlar om svårigheter att utveckla-

  101. -ömsesidiga kontakter
    med andra människor-

  102. -svårigheter med verbal
    och ickeverbal kommunikation.

  103. I många fall handlar det mer om den
    ickeverbala, d.v.s. att tolka gester-

  104. -och mimik och att uttrycka sig
    på det sättet.

  105. Kommunikationen kan gärna
    vara bokstavlig, så att säga.

  106. Man säger saker och menar precis det.

  107. Man förstår inte att man kan säga
    en sak och mena en annan.

  108. Man kan ha svårt med föreställnings-
    förmågan. Man blir väldigt konkret-

  109. -och väldigt låst i det
    som råkar finnas framför en just nu.

  110. Man har svårt att föreställa sig
    hur saker ska bli framöver-

  111. -eller vad konsekvensen av olika
    handlingar och alternativ kan vara.

  112. Det kan också leda till en svårighet
    när det gäller beteenderepertoaren-

  113. -att den bli ganska snäv. Man gör
    bara vissa saker och andra inte alls.

  114. Man kan också ha
    väldigt monomana intressen.

  115. Man har ett särintresse som man ägnar
    väldigt mycket tid åt på bekostnad-

  116. -av en massa andra saker som de
    flesta av oss sätter stort värde på.

  117. Både de grundläggande svårigheterna
    som vi talade om nyss-

  118. -och utvecklingsrelaterade funktions-
    hinder har naturligtvis en bakgrund-

  119. -i hjärnans funktioner och
    hjärnans funktionella organisation.

  120. Och vi kan härleda...

  121. Det är inte så att väldigt specifika
    funktioner, förmågor-

  122. -och beteenden har nåt centrum
    på ett ställe i hjärnan.

  123. Det är tvärtom så att alla beteenden
    och funktioner har sin bakgrund i-

  124. -hur många olika delar av hjärnan
    kan samverka på ett effektivt-

  125. -och integrerande sätt
    för att göra olika beteenden möjliga.

  126. Det betyder å andra sidan inte
    att hjärnans olika delar-

  127. -inte gör olika uppgifter, tvärtom
    är det så att varje del av hjärnan-

  128. -varje liten del av hjärnan har
    sin bestämda uppgift som den utför-

  129. -men ingen del av hjärnan kan utföra
    sina uppgifter på egen hand-

  130. -utan den behöver alltid
    interagera med andra delar.

  131. Och då kan vi se
    att i de mest basala delarna-

  132. -i hjärnstammen, i lillhjärnan
    och i basala kärnor i hjärnans inre-

  133. -har vi kritiska regioner
    för såna grundläggande saker-

  134. -som just affekter och emotioner
    men också för att kunna vara vakna-

  135. -och uppmärksamma
    och att kunna hålla uppmärksamheten-

  136. -på en adekvat nivå över tid.

  137. Uppmärksamhetssystemet
    är i väldigt hög grad automatiserat.

  138. Det är inget vi bestämmer, i stort
    sett, utan det inträffar nånting-

  139. -och då dras uppmärksamheten dit
    automatiskt och blixtsnabbt.

  140. Sen kan man bestämma sig för
    att hålla uppmärksamheten på det-

  141. -och då kommer andra funktioner in,
    men den omedelbara responsen-

  142. -den omedelbara, ögonblickliga
    uppmärksamheten är automatiserad-

  143. -precis som de grundläggande,
    omedelbara emotionella reaktionerna:

  144. Att bli rädd, förvånad eller glad.

  145. Det är också automatiska reaktioner-

  146. -som vi normalt sett
    inte bestämmer över med vilja.

  147. I själva hjärnbalkens bakre del
    har vi de kritiska regionerna-

  148. -för funktionerna
    som vi kallar för kognition-

  149. -det vill säga att bearbeta
    information på olika sätt.

  150. För det första har vi de regioner
    dit sinnesintrycken kommer-

  151. -dit synintrycken, hörselintrycken
    och känselintrycken kommer-

  152. -och där de också bearbetas
    på olika sätt.

  153. Där finns också de kritiska
    regionerna för att kunna lagra-

  154. -information om händelser
    som vi har varit med om-

  155. -det vill säga vanlig inlärning-

  156. -och för att kunna plocka fram minnen
    när vi behöver dem-

  157. -plocka fram den lagrade
    informationen när vi behöver den.

  158. Så informationsbearbetning för att
    förstå vad vi ser, hör och känner-

  159. -att kunna lagra information
    om händelser-

  160. -så att vi kan känna igen
    när vi råkar ut för samma sak igen-

  161. -och att vi undan för undan kan bygga
    på vår repertoar av kunskap-

  162. -så att säga, av information.

  163. Den tredje delen är hjärnans
    främre delar, frontalloberna-

  164. -där vi har kritiska regioner
    för de exekutiva funktionerna-

  165. -som jag nämnde nyss, som avgör om
    det blir några beteenden eller inte-

  166. -det här med att initiera en process-

  167. -en tankeprocess
    eller ett yttre beteende.

  168. Att ha kontroll över beteendet,
    att kunna stoppa och starta-

  169. -att kunna anpassa beteendet,
    att kunna vara flexibel-

  170. -så att man anpassar sig
    efter skiftande omständigheter.

  171. Det är det vi menar
    med exekutiva funktioner.

  172. Så ska det vara. Det innebär
    att eftersom hela hjärnan-

  173. -behöver vara involverad
    när vi gör saker-

  174. -vi behöver både ha tillgång
    till uppmärksamhet-

  175. -och de affektiva,
    emotionella reaktionerna.

  176. Vi behöver tillgång till
    informationsbearbetningssystemen-

  177. -till inlärningssystemen och minnet-

  178. -och vi behöver ha de här styrande,
    kontrollerande funktionerna-

  179. -som frontalloberna
    är särskilt viktiga för.

  180. Men det innebär också att nedsatta
    eller avvikande funktioner-

  181. -eller nedsatt förmåga eller symtom
    kan bero på störningar-

  182. -på olika ställen
    i det här komplexa systemet.

  183. Om nån som bevisligen
    var med om en händelse i går-

  184. -i dag inte kan påminna sig det-

  185. -så tror vi kanske först att det
    handlar om ett minnesproblem-

  186. -men det kan också vara så att när
    händelsen inträffade som andra minns-

  187. -då var den här personen inte
    uppmärksam nog.

  188. Inlärnings- och minnesfunktionerna
    kan vara helt intakta.

  189. Det kan vara uppmärksamhetsbrister
    som gör att personen inte lär sig-

  190. -och inte kommer ihåg saker
    som andra lägger märke till.

  191. Sen kan det naturligtvis
    vara en inlärningsproblematik.

  192. Det är inte ovanligt.

  193. Eller också kan det vara problem
    med de exekutiva funktionerna-

  194. -att personen inte drog korrekta
    slutsatser av händelserna i går-

  195. -som alla andra gjorde, utan
    placerade dem i nån obemärkt del-

  196. -av minnet, så att det inte lades
    tillräcklig vikt vid det hela.

  197. Hur hjärnan fungerar
    beror till stora stycken på-

  198. -å ena sidan
    den genetiska bakgrunden.

  199. Våra gener kommer att bestämma ganska
    mycket av hur hjärnan kan utvecklas-

  200. -och där är vi i många fall
    väldigt lika varann.

  201. Vi har en generell design av centrala
    nervsystemet, hur det ser ut-

  202. -som evolutionen har programmerat,
    så att säga.

  203. Men sen kommer den genetiska
    variationen att vara väldigt stor-

  204. -vilket är en stor fördel för vår
    överlevnad, att vi inte är lika-

  205. -att vi har olika förutsättningar.
    Vi föds med olika förutsättningar.

  206. En del är lugna och stabila
    av naturen. Andra är mer oroliga.

  207. En del är nyfikna och på allting
    medan andra är mer lugna-

  208. -och, vad vi nu ska säga,
    tillbakadragna eller trygga.

  209. Vi kan räkna upp massor
    av sådana variationer som finns.

  210. De flesta av oss, och var och en
    av oss, har en unik kombination-

  211. -av genetiskt bestämda varianter-

  212. -av förmågor och egenskaper.

  213. Vad det blir av varianterna
    eller olikheterna som vi föds med-

  214. -det bestäms av omgivningsfaktorer-

  215. -både den fysiska miljön-

  216. -hur pass variationsrik
    vår uppväxtmiljö har varit-

  217. -hur pass god tillgång till
    ändamålsenlig föda vi har haft-

  218. -hur vi har haft det
    med våra närmaste omvårdnadspersoner-

  219. -vanligtvis mamma och pappa,
    men människor har fått klara sig-

  220. -med alla möjliga släktingar,
    storasyskon eller farbror och faster-

  221. -och mormor och morfar
    och så, och det går jättebra.

  222. Om man har en något så när hyfsad
    anknytning och känner sig trygg-

  223. -så går det bra att växa upp under
    såna omständigheter och att bli-

  224. -en fungerande person, så att säga.
    Sen ska man ha lite tur-

  225. -så att man inte råkar ut för
    alltför stora och omfattande trauman.

  226. Man ska ha tur och växa upp i en
    omgivning där man inte blir slagen-

  227. -förödmjukad, misshandlad,
    sexuellt utnyttjad och så vidare-

  228. -utan att man är något så när skyddad
    mot den typen av händelser.

  229. Vissa andra händelser
    kan man inte skydda sig mot.

  230. Att en nära anhörig blir sjuk och dör
    är ett slags kris eller trauman-

  231. -och kan upplevas som en katastrof,
    absolut.

  232. Den sortens händelser
    är väldigt svåra att skydda sig mot.

  233. I alla fall då,
    kombinationen av genetiska faktorer-

  234. -och omgivningsfaktorer,
    omständigheter under ens liv-

  235. -kommer att forma
    individens unika hjärna-

  236. -som är källan till
    alla olika typer av beteenden-

  237. -och också alla olika typer
    av psykologiska funktioner-

  238. -som man har tillgång till.

  239. Då kommer det att vara en stor
    variation. Vissa kommer att vara-

  240. -väldigt sårbara och känsliga.
    Andra kommer att vara mindre så-

  241. -och kunna fungera bra även
    under ganska kaosartade förhållanden.

  242. Så hur ska man då göra
    för att urskilja...

  243. Nähä...

  244. Den här är också lite känslig.

  245. Hur ska man då göra
    för att urskilja sårbara personer?

  246. När det gäller kriser,
    katastrofer och trauman så har vi-

  247. -på grundval av observationer som man
    har gjort av drabbade människor-

  248. -har vi några förväntade faser.
    Först tänker vi...

  249. Först blir man chockad
    och överväldigad.

  250. Det är det som är katastrof eller
    kris, att de normala funktionerna-

  251. -de normala resurserna, inte riktigt
    räcker till för att handskas med nåt-

  252. -och då blir det en första chockfas.

  253. Sen förväntar vi oss
    att personen ska reagera-

  254. -och ge uttryck
    för nåt slags reaktioner-

  255. -och i den tredje fasen
    sätts bearbetningen i gång.

  256. Då tar man alla sina resurser
    i anspråk och bearbetar-

  257. -och försöker få ordning
    på upplevelserna och händelserna-

  258. -förstå vad som har hänt
    och hur man ska kunna gå vidare.

  259. Sen har vi nyorienteringen,
    när man har fått saker på plats-

  260. -och börjar kunna tänka: "Okej,
    det här kanske går att leva med."

  261. Personer som är i riskzonen
    tenderar att fastna-

  262. -i nån av de här faserna-

  263. -eller att hoppa över
    nån av de tidigare faserna.

  264. Om man alltför fort verkar komma in
    i en bearbetningsfas och är logisk-

  265. -och rationell och inte ledsen
    eller överväldigad-

  266. -så kanske man
    ska vara lite frågande.

  267. Kan det gå så lätt egentligen?

  268. Eller att man fastnar. Det är
    i och för sig, skulle jag säga-

  269. -på grundval av erfarenhet
    av att arbeta med drabbade människor-

  270. -vanligare att man fastnar,
    till exempel i reaktionsfasen.

  271. Man fortsätter att vara ledsen. Man
    gråter och skriker och är liksom...

  272. Man reagerar, reagerar,
    reagerar och kommer inte vidare-

  273. -och där kan det behövas hjälp
    för att komma till nästa fas.

  274. Att fastna eller hoppa över
    kan vara ett tecken-

  275. -men också det som vi
    skulle tycka var en alltför stark-

  276. -eller alltför svag reaktion,
    men där får man vara försiktig.

  277. Det är naturligtvis så
    att människor är olika.

  278. Även i normalområdet, så att säga,
    kommer det att vara stora skillnader.

  279. En del människor reagerar starkare
    utan att för den skull fastna-

  280. -i den där reaktionsfasen.

  281. En annan typ av sätt
    att urskilja sårbara personer-

  282. -är om vi vet
    att personen redan har en diagnos.

  283. Om vi då ser att symtom
    på grundsjukdomen ökar-

  284. -eller kommer tillbaka
    så är det en riskfaktor.

  285. En annan typ av sårbara personer,
    det handlar mer om personlighetsdrag-

  286. -och då visar litteraturen att
    personer med en extrovert läggning-

  287. -som är utåtriktade,
    tycker om att umgås med andra-

  288. -och har stort utbyte av det,
    de är mer sårbara-

  289. -än de som är lite mer tillbakadragna
    och återhållsamma.

  290. Det låter lite motsägelsefullt
    kanske, men det är bra att veta om.

  291. Likaså verkar det som att personer
    som har antisociala drag-

  292. -alltså som kan ha dragning mot att
    ta lite genvägar, inte bry sig om-

  293. -regler och konventioner så mycket,
    kanske till och med har ägnat sig-

  294. -åt kriminalitet eller lagbrott,
    de är också mer känsliga-

  295. -för att reagera patologiskt
    på kriser och katastrofer.

  296. Sen finns personer
    med psykisk sårbarhet på andra sätt-

  297. -som har en hög ångestbenägenhet,
    ett labilt stämningsläge-

  298. -eller rent av psykosbenägenhet
    som man redan vet om innan.

  299. De kommer också att vara i riskzonen.

  300. Men också personer
    med utvecklingsrelaterade-

  301. -neuropsykologiska
    sårbarhetsfaktorer.

  302. Vi har uppmärksamhetsproblemen
    till exempel.

  303. Personer som har ADHD-liknande symtom
    med svårigheter med uppmärksamheten-

  304. -svårighet att hålla uppmärksamheten
    på en adekvat nivå-

  305. -de lider inte bara i vanliga,
    vardagliga situationer-

  306. -utan särskilt i kris-
    och katastrofsituationer-

  307. -av att de
    inte kan ta in all information.

  308. De kommer att fluktuera i upp-
    märksamhet och missa viktiga saker-

  309. -och få mycket svårare än andra
    att få ihop en helhetsbild-

  310. -en helhetsförståelse
    för det som händer.

  311. Likaså med låg begåvning. Även
    om begåvningsnivån inte är så låg-

  312. -att det är en psykisk utvecklings-
    störning är det ändå så att låg-

  313. -eller begränsad begåvningsnivå och
    funktionsnivå utgör en riskfaktor-

  314. -av samma skäl. Det blir svårare
    att bearbeta information-

  315. -att ha en abstrakt inställning,
    att förstå abstrakta resonemang-

  316. -och följaktligen blir det svårt
    att få ihop en fungerande världsbild.

  317. De som av olika skäl har svårt
    med perceptionen, alltså att ta emot-

  318. -och bearbeta information, och
    med inlärning och minnesfunktioner-

  319. -om det nu är
    en utvecklingsrelaterad begränsning-

  320. -eller varför inte en förvärvad skada
    som gör att man har de här problemen-

  321. -så påverkar det också
    ens förmåga att handskas med-

  322. -påfrestande situationer eftersom man
    får svårigheter med detaljerna-

  323. -svårigheter att se helheten,
    så att säga.

  324. De som redan har psykotiska drag-

  325. -alltså svårigheter
    med att tolka sinnesintryck korrekt-

  326. -kommer också att löpa ökad risk att
    vantolka både de egna upplevelserna-

  327. -och den information
    som andra ger en-

  328. -i en sån här kris-
    eller katastrofsituation.

  329. Och de som har problem med kontrollen
    av beteendet, styrning och kontroll-

  330. -av de exekutiva funktionerna
    som jag nämnde förut-

  331. -de kommer också att kunna drabbas
    av olika typer av svårigheter-

  332. -att bli överdrivet apatiska,
    till exempel.

  333. De kan då ännu mindre ta några egna
    initiativ, inte själva sätta igång-

  334. -nåt slags process eller beteende.

  335. Eller så tappar de kontrollen och
    blir helt och hållet impulsstyrda.

  336. De kan inte stoppa impulser av nåt
    slag. Det blir också svårt för dem-

  337. -att överblicka situationer och
    ta ställning till olika alternativ.

  338. De kommer att tappa koncentrationen,
    kan inte bedöma sin egen kapacitet.

  339. De kan övervärdera den-

  340. -eller helt och hållet tro
    att de inte klarar nånting.

  341. Oj!

  342. Och de kan ha
    en bristande flexibilitet.

  343. Om man har en sån sårbarhet
    och drabbas av trauma är en risk-

  344. -att man får det som vi kallar
    posttraumatiska stressyndrom-

  345. -det vill säga att man fastnar
    i reaktionsfasen, och minsta stimuli-

  346. -som påminner om traumat,
    krisen eller katastrofen-

  347. -sätter i gång
    de här reaktionerna igen-

  348. -och det blir ett väldigt plågsamt
    tillstånd, så att säga.

  349. Man kan även se andra följder som
    förstämningssyndrom och depression.

  350. De som får ångest, nedstämdhet
    och plågsamma återupprepningar-

  351. -av upplevelserna
    i samband med traumat...

  352. Det är väldigt lätt att man frestas
    att självmedicinera med alkohol-

  353. -eller med lugnande medel och annat.

  354. Ibland är läkare också lite
    för frikostiga med att skriva ut-

  355. -sömnmedel och ångestdämpande medel
    så att personer...

  356. Man blir ganska snabbt beroende.
    Man tror inte att man ska kunna sova-

  357. -utan tabletterna. Vid minsta oro man
    känner så ska man medicinera det-

  358. -och det skapar väldigt fort
    nya problem.

  359. Alkohol är jätteeffektivt mot ångest.

  360. Det vet vi. Det är bara det
    att det är problem med doseringen.

  361. Det blir väldigt lätt feldoseringar.

  362. Så olika typer av ångest,
    generaliserat ångestsyndrom-

  363. -paniksyndrom,
    fobier och också somatisering:

  364. Att man förlägger oron och ångesten
    till olika delar av kroppen.

  365. Det kan vara konversionssyndrom
    där man upplever sig kraftlös-

  366. -i nån del av kroppen
    eller andra typer av svårigheter-

  367. -som inte har en fysiologisk bakgrund
    utan kommer från ångestfenomen-

  368. -i hjärnan, så att säga.

  369. Så var det det här
    med att åstadkomma goda möten.

  370. Då har vi urskilt personer.
    Vi har redan hittat personerna-

  371. -som vi bedömer är sårbara,
    som har en förhöjd risk-

  372. -att utveckla
    olika symtom och problem-

  373. -i efterdyningarna av en kris-

  374. -ett trauma eller en katastrof.

  375. De behöver också
    ett bra omhändertagande.

  376. Men...

  377. Och då gäller det att utforma
    informationen så tydligt som möjligt.

  378. Det är extra viktigt för de här
    grupperna att budskapen är enkla-

  379. -att man försäkrar sig om att
    personen har tagit emot information-

  380. -och att när man utformar information
    och förmedlar den att man tar hänsyn-

  381. -till funktionshinder. Om en person
    har begränsad uppmärksamhetsförmåga-

  382. -så kan man inte säga fem saker på en
    gång. Normalt är det inget problem-

  383. -att säga fem olika saker-

  384. -men om man har en begränsad förmåga
    till uppmärksamhet-

  385. -så måste man kanske dela upp det
    i fem tydliga delar-

  386. -så att personen
    kan uppfatta var och en för sig.

  387. Man ska också aktivera personens
    nätverk, alltså personer-

  388. -som den här patienten, eller den här
    riskpersonen som vi har identifierat-

  389. -normalt sett förlitar sig på,
    som normalt sett finns runtomkring.

  390. Man bör hjälpa personen tillbaka till
    kända rutiner, så som det fungerade-

  391. -innan krisen,
    traumat eller katastrofen inträffade-

  392. -så gott det nu går.

  393. Tydlig information
    är viktigt för alla-

  394. -men sårbara personer
    behöver mer tydlighet.

  395. Man kan behöva dela upp den
    i flera delar, som sagt-

  396. -och se till att hjälpa personen att
    sammanfoga informationen efterhand.

  397. Enkla budskap:
    Renodla, konkretisera-

  398. -ge exempel,
    men se upp med förenklingar.

  399. Om man förenklar på ett för naivt
    eller barnsligt sätt-

  400. -så reagerar en del personer
    väldigt negativt på det-

  401. -och känner att vi undervärderar
    deras förståndsvågor, så att säga.

  402. Det behöver hela tiden naturligtvis
    vara med hänsyn-

  403. -och med respekt
    för personens integritet.

  404. När det gäller att försäkra sig
    om mottagande så kontrollerar man-

  405. -med uppföljningsfrågor att personen
    har förstått på avsett sätt.

  406. Gamla beprövade, enkla metoder
    är att be personen att återberätta-

  407. -med sina egna ord
    det som jag har sagt.

  408. Även upprepning är väldigt bra
    för att information ska landa-

  409. -och att upprepa på olika sätt.

  410. Uppmuntra till anteckningar
    och andra kompensatoriska strategier.

  411. Nu för tiden är vi många
    som använder telefonen-

  412. -till att ta en bild av sånt
    som vi vill komma ihåg.

  413. Det är ju jättesmart. Jättefiffigt.

  414. Eller man kan spela in.
    Det kan man också göra i sin telefon.

  415. Man kan hjälpa personer
    med nedsatta funktioner-

  416. -att använda den sortens enkla,
    kompensatoriska strategier.

  417. Är det en person med större problem,
    som behöver mer återkommande stöd-

  418. -så kan man hjälpa till och skapa
    kontaktvägar till personer-

  419. -som den drabbade personen
    kan ta kontakt med, för att...

  420. Personen kanske behöver stöd
    varenda dag.

  421. "Nu hamnade jag här. Jag måste ringa
    och fråga hur jag gör nu."

  422. Det är helt okej.
    Det är absolut en hjälpsam...

  423. ...ett hjälpsamt sätt att ta hänsyn
    till personens nedsatta funktioner.

  424. Att ta hänsyn till funktionshinder
    är ju...

  425. Om det är uppmärksamhetsproblem,
    vilket många har-

  426. -svårt att koncentrera sig och hålla
    uppmärksamheten på det viktiga-

  427. -så får den som håller i
    att lämna information-

  428. -se till att personen är uppmärksam
    och påminna om att:

  429. "Nu pratar du med mig. Titta på mig.
    Lyssna på vad jag säger."

  430. Sök blickkontakt, och anpassa infon
    efter personens förmåga att förstå-

  431. -men som sagt, underskatta inte
    onödan. Det kan bli tråkigt.

  432. Vänta ut reaktioner och frågor.

  433. När man ska hjälpa personer som
    har råkat ut för kriser och trauman-

  434. -så kan man som hjälpare
    bli väldigt överväldigad själv.

  435. "Oj, det står arton personer i kö
    som jag ska prata med"-

  436. -"och fråga om deras anhöriga."

  437. Då kanske man inte riktigt
    tar sig tid med den man pratar med.

  438. Det måste man se upp med så att var
    och en får den tid och uppmärksamhet-

  439. -som de behöver.

  440. Och svara på alla frågor.

  441. Se till att svara på alla frågor
    som personen har.

  442. Personer med nedsatta
    och begränsade funktioner-

  443. -kan fästa sig vid detaljer
    som vi andra tycker är oväsentliga-

  444. -som inte har med saken att göra, men
    för dem kan det vara väldigt viktigt-

  445. -och då måste vi
    försöka besvara de frågorna också.

  446. Sammanfattningsvis är det så
    att personer med psykisk ohälsa-

  447. -och utvecklingsrelaterade funktions-
    hinder utgör en extra sårbar grupp-

  448. -vid traumatiska händelser,
    och när vi arbetar med personer-

  449. -som har drabbats av det här
    är det viktigt att vi identifierar-

  450. -de som är extra sårbara så att vi
    kan sätta in adekvata åtgärder-

  451. -och då är det viktigt att vi
    åstadkommer de här goda mötena-

  452. -som skapar förutsättningar
    för bearbetning och återhämtning.

  453. Tack ska ni ha för att ni lyssnade.

  454. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bemötande i kris och traumasituationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Vi reagerar alla olika, och psykologen Håkan Nyman berättar här om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Krisstöd, Personer med psykisk funktionsnedsättning, Psykiatri, Psykisk hälsa, Psykiska trauman
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Inledning - jag tänker på dig

Susanne Rolfner Suvanto från föreningen Hjärnkoll håller ett inledningsanförande. Psykisk ohälsa är vanligt - en av fyra är drabbad, och tre av fyra är berörda; som vän, arbetskamrat eller som anhörig. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Det goda mötet

Psykoterapeuten Daniel Frydman ger praktiska råd om hur man kan öka sin personliga styrka i mötet med psykiskt sjuka personer. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Vad är normalt när allt mer psykiatriseras?

I dag får fler och fler hjälp för sina psykiska problem. Psykiatern David Eberhard frågar sig om vi blir sämre på att hantera motgångar. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Upptäckt och bemötande av borderline

Överläkaren och psykiatrikern Martin Nilsson definierar begreppet borderline. Vilka drabbas och hur yttrar sig symptomen? Hur kan vi på bästa sätt bemöta och behandla personer med diagnosen? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

I huvudet på Sveriges farligaste människor

Beteendevetaren Maria Bauer frågar sig vad det är som motiverar och driver farligheten hos den enskilda gärningsmannen. Hon beskriver olika typer av gärningsmän och tittar på deras konfliktmönster. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

När egen vinning blir ett problem

Författaren och beteendevetaren Maria Bauer berättar att det finns människor som enbart drivs av egen vinning. Dessa psykopatiska drag gör att personen har svårt att ta hänsyn till andra människor. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Bemötande i kris och traumasituationer

Hur skiljer man pågående psykiatriska symptom från normala reaktioner i en krissituation? Psykologen Håkan Nyman berättar om vad som är viktigt att tänka på i mötet med personer som har exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga. Konferensen hölls 13-14 mars 2014. på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världen blir bättre

Bill Gates, hedersdoktor i medicin, berättar om vad vi kan göra för att avhjälpa fattigdomen i världen. Fördomar och fakta om bistånd med Hans Rosling, professor i internationell hälsa. Inspelat på Karolinska institutet 31 mars 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Fråga oss