Titta

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Om UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Föreläsningar från konferensen Flerspråkighet i fokus. Inspelat 13-14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus : Språkutvecklande arbeteDela
  1. Jag heter Hanna Stehagen
    och är lärare i svenska-

  2. Jag har kompetens för
    högstadiet och gymnasiet.

  3. Jag är nu på ett gymnasium, men jag
    har jobbat åtta år i grundskolan.

  4. Jag ska tala om språkutvecklande
    arbetssätt med digitala verktyg-

  5. -och tänker lägga mest tid
    på det förra-

  6. -för att verktygen
    ska komma till sin rätt-

  7. -och kunna utnyttjas fullt ut.

  8. Det handlar inte om att bara lägga in
    digitala verktyg i undervisningen-

  9. -och tro att det ska förändra allt.
    Det är ju ingen "quick fix".

  10. Jag har jobbat som språkutvecklare
    i mina arbetslag.

  11. Det gäller två arbetslag
    på de skolor där jag har arbetat.

  12. Jag har haft förmånen
    att handleda SO- och NO-lärare-

  13. -i språkutvecklande arbetssätt.
    En del exempel-

  14. -kommer från min tid där.

  15. Jag har också fått lov att auskultera
    och handleda mycket.

  16. Det har varit givande.

  17. Okej...

  18. I dag vill jag berätta varför vi
    måste jobba språkutvecklande-

  19. -vilket återknyter till
    det föregående föredraget-

  20. -och varför det måste ske i alla
    ämnen, inklusive idrott och hälsa.

  21. Jag har många exempel på
    klassrumsaktiviteter-

  22. -som är språkutvecklande-

  23. -och på hur digitala verktyg
    kan stötta-

  24. -elevernas språk-
    och kunskapsutveckling.

  25. Okej.

  26. Nu bråkar mamma.

  27. Varför måste då alla lärare undervisa
    språkutvecklande?

  28. Jag är hemskt ledsen,
    men jag måste ta upp PISA.

  29. Det är lite jobbigt och smärtsamt.

  30. Hur man än tolkar PISA,
    man kan kritisera utformningen-

  31. -så är det ändå
    en indikation på någonting-

  32. -i ett samhälle
    som kräver hög kompetens-

  33. -när det gäller
    läs- och skrivförmåga.

  34. Samhällslivet är onekligen komplext.

  35. I dag präglas hela samhället av
    en snabb förändringstakt-

  36. -mångkulturalitet
    och ett massivt informationsflöde.

  37. Det kräver en hög nivå
    av läs- och skrivförmåga.

  38. Att kunna tänka kritiskt
    kring allt det som ramlar över mig.

  39. Det blir
    en demokratifråga av det hela.

  40. Att utveckla elevers läs-
    och skrivförmåga-

  41. -är en demokratisk uppgift.

  42. För en bristande förmåga
    blir ett handikapp.

  43. Det leder till
    att man blir utesluten ur samhället.

  44. Skolan måste ta ansvar
    och utveckla alla elevers språk.

  45. Därmed blir det
    alla lärares ansvar.

  46. NO- och SO-lärare vittnar om-

  47. -att eleverna har svårt att läsa
    och skriva ämnesspecifika texter.

  48. I skolan möter ju eleverna
    vitt skilda språk.

  49. Ämnesspråk med sin terminologi och
    sina språkliga och strukturella drag.

  50. De ska lära sig att laborera
    och ställa hypoteser-

  51. -och att dra slutsatser
    utifrån experiment.

  52. Därför menar jag och många andra-

  53. -att språkutvecklingen
    inte enbart gäller svenskalärare.

  54. Det är en större
    och mer komplex uppgift än så.

  55. Den vill inte ändra.

  56. Nu kommer det.
    Nej...nu gick jag för långt.

  57. Vari ligger då
    vårt uppdrag i skolan?

  58. Nu svarar den.
    Effekterna i samhället-

  59. -ska inte skiljas
    från skeenden i skolan.

  60. Det vi ser i skolan är en negativ
    spiral som består i att eleverna-

  61. -utan ett välfungerande språk - har
    svårt att inhämta, resonera kring-

  62. -och bearbeta kunskap, samt
    att använda den i nya sammanhang-

  63. -eller kommunicera
    vad de har lärt sig.

  64. Vi bedömer eleverna
    utifrån språklig förmåga-

  65. -och utifrån förmågan att kommunicera
    sina kunskaper i respektive ämne.

  66. Så det är kanske inte så konstigt
    att det ser ut som det gör.

  67. Innan jag går vidare ska jag beröra
    litteracitetsbegreppet.

  68. Det är ett begrepp
    som varje lärare bör ta till sig.

  69. Det är vårt uppdrag
    att utveckla litteraciteten.

  70. Det står för förmågan
    att använda språket i tal och skrift-

  71. -i så många situationer som möjligt-

  72. -för att lära,
    samarbeta och utvecklas-

  73. -samt kommunicera,
    fatta beslut, lösa problem-

  74. -navigera och delta i samhällslivet-

  75. -och kritiskt granska information.

  76. I vårt multimodala samhälle,
    där ljud och bild-

  77. -samverkar direkt
    eller indirekt med skriften-

  78. -betyder det att vi
    måste kunna tolka bilder och grafik-

  79. -och använda symboler, ljud och film.

  80. Det ska ske i en traditionell
    kontext, och digitalt på nätet.

  81. Eleverna ska med digitala verktyg
    söka efter information-

  82. -kommunicera, interagera och lära.

  83. Så...

  84. Därför är Lgr 11 skriven
    med ett språkligt fokus.

  85. Språkets betydelse för lärandet
    genomsyrar läroplanen.

  86. Det kommer tydligt fram
    i kunskapskraven.

  87. Det står så här i en text
    som kommer från Skolverket:

  88. "Skolformernas läroplaner
    är skriva med utgångspunkt i"-

  89. -"att språket är centralt i arbetet"-

  90. -"med att ge alla elever
    förutsättningar att utvecklas."

  91. Jag rekommenderar er att läsa
    denna skrift på Skolverkets hemsida-

  92. -för en bakgrund till tänket
    kring språket i alla ämnen.

  93. Läroplanen säger alltså
    att vi ska ansvara för att eleverna-

  94. -efter grundskolan ska använda
    svenskan i tal och skrift-

  95. -på ett rikt och nyanserat sätt.

  96. Om varje lärare tar sitt
    språkutvecklingsansvar-

  97. -och lär eleverna att resonera
    på ämnets specifika sätt-

  98. -så blir deras totala läs-
    och skrivförmåga rik och nyanserad.

  99. Där har man tänkt till.

  100. Jag nämnde kursplaneförmågor
    och kunskapskrav.

  101. Hur framkommer språket
    i kunskapskraven?

  102. Det syns tydligt
    om man har språkglasögonen på sig.

  103. Jag har strukit under de språkliga
    handlingarna i kunskapskraven.

  104. Då visar det sig att eleven
    på en historikers vis ska förklara-

  105. -hur människans villkor och
    värderingar påverkas av samtiden-

  106. -samt undersöka utvecklingslinjer-

  107. -och beskriva komplexa samband.

  108. I matte, då? Jo, eleven kan redogöra
    och samtala om tillvägagångssätt-

  109. -ändamålsenligt och effektivt-

  110. -med symboler, algebraiska uttryck,
    formler och grafer-

  111. -och funktioner, etc.

  112. Här är ju språket väldigt tydligt.

  113. Varje ämne har sina typiska
    terminologier, texter och strukturer.

  114. Detta ska varje lärare ta ansvar för.

  115. Mötet med ett nytt ämne
    är också ett möte med ett nytt språk-

  116. -och ett språkbruk
    som kanske är främmande.

  117. Det här citatet
    från Pauline Gibbons ena bok-

  118. -tycker jag är typiskt. Här ser vi
    också det biologiska språket-

  119. -som kan dyka upp i en lärobokstext
    som våra ungdomar läser.

  120. "Skogsröjning och bebyggelse
    resulterar ofta i ödeläggelse"-

  121. -"av de naturliga miljöerna
    för lokalt förekommande arter."

  122. Jag får läsa flera gånger
    för att förstå-

  123. -men det är det språk
    som ska läras in-

  124. -och som man ska använda
    och kommunicera via.

  125. Nu har jag argumenterat för att vi
    alla är språklärare, känner jag.

  126. Skolans språk är inget modersmål.
    Det har Monica Axelsson myntat.

  127. Våra elever
    har skilda förutsättningar.

  128. En del har tiotusen ord
    i sin vokabulär, andra inte.

  129. En del har läst mycket
    med föräldrarna, andra inte.

  130. Somliga har ett utbyggt ordförråd,
    andra har inget alls.

  131. Ju längre upp i åren
    eleverna kommer-

  132. -desto större
    blir de språkliga kraven.

  133. Därför stöter många på patrull
    när de hamnar i högstadiet.

  134. Agnes Edling undersökte NO-
    och SO-texter i årskurs 5 och 8-

  135. -och i ettan på gymnasiet,
    och hon såg en ökad progression-

  136. -i texternas abstraktionsnivåer.

  137. Det hade också sin grund i
    att texterna i de högre åren-

  138. -kommer att fjärma sig
    mer från här och nu.

  139. De beskrev saker som hände
    bortom elevernas närområde.

  140. Det präglar ju också språket,
    så klart.

  141. Utan språklig medvetenhet från vår
    sida blir skolan en sorteringsmaskin-

  142. -där möjligtvis barn med högutbildade
    föräldrar gör bra ifrån sig.

  143. Därför ska högstadie- och gymnasie-
    lärare arbeta språkutvecklande.

  144. Det ska fortlöpa under hela
    skolgången, även på universitetet-

  145. -och bygga broar
    mellan där eleverna befinner sig-

  146. -till det de ska lära sig.

  147. Man talar om "fourth"
    och "seven grade slump"-

  148. -och skillnaden är också markant
    mellan nian och gymnasiet.

  149. Det gäller
    att hela tiden bygga broar.

  150. Men vad är då
    språkutvecklande undervisning?

  151. Vad innebär det? Vad definierar det?

  152. Enligt Meltzer och Hamann
    bör lärare initiera diskussioner-

  153. -och låta eleverna interagera kring
    texter, samtala om texter.

  154. Samtala om det man läser.

  155. Tillåt en hög elevaktivitet
    och elevinflytande på lektionerna.

  156. Inte det klassiska arbetssättet
    med kontrollfrågor-

  157. -som föregående föreläsare
    var inne på.

  158. Eleverna ska inte bara läsa igenom
    och svara på frågor.

  159. Man ska bygga broar
    från det eleverna redan vet-

  160. -till det som de ska lära sig.

  161. Ge rikligt med exempel,
    mallar och strategier för att skriva-

  162. -men också genom att läsa.

  163. Integrera tala, lyssna,
    skriva och läsa i alla ämnen.

  164. De här förmågorna hör ihop, men de
    kräver vitt skilda saker av eleven.

  165. Skapa förståelse för texter och
    språk, och uppmärksamma ordförrådet.

  166. Så...

  167. Hur kan då detta se ut i klassrummet?
    Vad är det en lärare gör-

  168. -som undervisar språkutvecklande?
    Vilka aktiviteter förekommer?

  169. Jag försöker anlägga ett
    metaperspektiv i min undervisning-

  170. -och har gjort en modell.
    Mitt mål, enligt läroplanen-

  171. -är att utveckla elevernas kunskaper
    och litteracitet i mitt ämne.

  172. Jag behöver då jobba...

  173. ...väldigt.
    Det är många faktorer som samverkar.

  174. Jag behöver utgå från förförståelse.

  175. Var befinner sig mina elever i dag?

  176. Jag måste stötta dem
    så att de kan utvecklas.

  177. Jag måste modellera språket
    i mina ämnen-

  178. -och jag måste ha höga förväntningar
    på att de kan, för det kan de-

  179. -om jag ger det stöd som de behöver.

  180. Jag har redan pratat om
    att "lyssna, tala, läsa, skriva"-

  181. -ska integreras.

  182. Det kan vara kortskrivningar-

  183. -men skriften
    ska användas för tänkandet.

  184. Man ska "läsa med pennan i hand",
    "skriva för att lära."

  185. Bedömning, genrepedagogik,
    lässtrategier och SIOP-

  186. -är inget som jag går igenom i dag.
    En del av er har redan den kunskapen-

  187. -och i morgon ska ni gå på
    en föreläsning om lässtrategier.

  188. Men jag ska specifikt visa
    aktiviteter inom de här bubblorna.

  189. Konkret.

  190. Jag tänker börja med
    den viktiga förförståelsen.

  191. Man blir lätt stressad när eleverna
    inte kan det som står i kursplanen.

  192. Då blir man jättestressad.
    Det är otroligt kontraproduktivt.

  193. Alla kan känna sig stressade.
    Det är ju mänskligt.

  194. Men jag ska utgå från elevernas
    förförståelse och skapa aktiviteter-

  195. -så att jag kan hitta den. Många
    elever är duktiga på att gömma den.

  196. Men ställer jag rätt frågor
    kan jag dra det ur dem.

  197. Jag hade en pojke som...
    Ja, han hade nog F-

  198. -i vartenda ämne.

  199. Och han var så briljant
    på min aktivitet.

  200. Det gav honom en sådan styrka.

  201. Han blev så uppmuntrad av att känna
    att "Jag kan svara på en fråga".

  202. "Jag kan tänka kring det här ämnet."

  203. Det var härligt att se.
    Det vände honom.

  204. Vad vet mina elever? Det behövs
    ingen diagnos för att ta reda på det.

  205. Eleverna blir inte tryggare
    av att skriva en diagnos.

  206. Då känner de på förhand
    att de redan har misslyckats.

  207. Nej, jag röstar för
    informella aktiviteter.

  208. Kortskrivningar, brainstormingar och
    samtal kring bilder kan ge mycket.

  209. Varför är förförståelse viktigt?
    Enligt Vygotsky kan lärande bara ske-

  210. -när elevernas förförståelse-

  211. -sammanstrålar med den vetenskapliga
    kunskapen och dess begrepp.

  212. Det går inte att plantera
    naturvetenskapliga teorier-

  213. -i elever och kräva
    att de ska göra laborationer-

  214. -enligt de hypoteser eller
    den kunskap som står i böckerna.

  215. Hur detta kan ske rent pedagogiskt,
    pratar Jim Cummins om.

  216. -i sin fyrfältsmodell.

  217. Han utgår från fyra zoner.

  218. Uttråkningszonen med låg stöttning
    och en låg kognitiv nivå.

  219. Det har fallit ifrån.
    På linjen ovanför-

  220. -ska det stå "hög kognitiv nivå".

  221. Låg stöttning och låg kognitiv nivå
    är en uttråkningszon.

  222. Det händer inte mycket.
    Eleverna är i bekvämlighetszonen.

  223. De fyller i förenklade uppgifter
    av olika slag.

  224. Trygghetszonen:
    hög stöttning, låg kognitiv nivå.

  225. Där kan man börja.
    Där finns förförståelsen.

  226. Men man ska vidare upp
    till den höga stöttningen-

  227. -och den höga kognitiva nivån,
    för där sker lärandet.

  228. Det är den närmaste utvecklingszonen.

  229. Så det handlar om
    att möta eleven där den är.

  230. Att överbrygga och bygga broar
    till den teoretiska kunskapen.

  231. Ja, och hur
    kan det se ut rent praktiskt?

  232. Shakila är en NO-lärare
    som jobbade på min förra skola.

  233. I den här övningen
    praktiserade hon lite lässtrategi-

  234. -och i synnerhet
    reciprok undervisning.

  235. Hon hade problem med att få eleverna
    att förstå lärobokstexter.

  236. Hon vände upp och ned på det.

  237. Hon tog bilden i boken
    och kopierade upp den-

  238. -i färg, eller hur hon nu gjorde.
    Men texten var inte med.

  239. Sen lät hon eleverna studera bilden
    och samtala kring vad de såg...

  240. ...med sina vardagsbegrepp.
    De trevade sig fram-

  241. -och satte ord på tingen.
    Sen började de prata om pilarna.

  242. Många elever saknade ord
    för de konkreta sakerna-

  243. -och då fick de lära sig det
    i det senare samtalet.

  244. För att förstå vad
    som illustreras med pilarna-

  245. -krävdes den konkreta kunskapen.

  246. Allt gjordes på ett vardagsspråk...

  247. ...när man diskuterade bilden.

  248. Sedan skulle de med stöd av henne
    redogöra för bilden.

  249. "Vad ser jag? Vad betyder det?"
    Då gav hon dem vetenskapliga begrepp-

  250. -samtidigt som hon stöttade dem.

  251. Sen började de läsa texten
    och det gick väldigt mycket bättre.

  252. Förståelsen för texten höjdes.
    Så kan man jobba med förförståelse-

  253. -när man angriper en lärobokstext.

  254. Hon hade även jobbat utifrån
    konkreta mål för den här lektionen:

  255. "Ni ska förstå
    betydelsen av solenergi"-

  256. -"och förstå
    hur dess kretslopp ser ut"-

  257. -"genom att beskriva,
    förklara och redogöra för språket."

  258. Ett bra sätt
    är också att ge struktur-

  259. -och att ha förutsägbara lektioner.

  260. Många elever blir tryggare
    om de vet vad som ska hända-

  261. -och vad som väntar.

  262. Speciellt barn
    med neuropsykiska funktionshinder-

  263. -som kan inkluderas i klasser
    där det är strukturerat.

  264. Eleverna ska inte behöva gissa sig
    till vad som ska göras-

  265. -och vad som förväntas av dem.

  266. Jag upplever det som
    att trygga elever blir kreativa.

  267. De vågar mycket mer. De tar plats-

  268. -räcker upp handen
    och samtalar i klassen.

  269. Så här gjorde en kollega i samhälls-
    vetenskap när jag hade auskulterat-

  270. -och vi hade samtalat kring
    vad det var som inte riktigt funkade.

  271. Det var just strukturen, så vi gjorde
    tillsammans upp lektionsmål.

  272. "Vad är syftet med lektionen?"
    "Vad ska du förstå?"

  273. "Vilka förmågor ska vi använda?"
    "Hur ska du visa detta?"

  274. "Genom vilka språkliga texttyper
    ska du visa detta?"

  275. "Vad bedömer jag?"
    Och sen lektionsmoment.

  276. Den avslutande reflektionen
    kunde ske i form av-

  277. -att de lämnade in
    korta anteckningar-

  278. -om vad de hade lärt sig
    och om hur det hade gått.

  279. Om det var nåt de inte greppade
    eller ville veta mer om.

  280. Han jobbade också
    mycket med bilder och film-

  281. -för att förstärka.

  282. Texterna var hela tiden med
    i bakgrunden-

  283. -men bilder och film
    gav en ingång till texten.

  284. Han blev även hjälpt av det själv.

  285. Han kunde enklare strukturera
    lektionerna-

  286. -så alla blev nöjda.

  287. Interaktion och flerstämmighet.
    Vi lär genom att samspela.

  288. Ju fler sammanhang man
    är språkligt aktiv i-

  289. -desto fler språkliga register,
    alltså olika stilnivåer och genrer-

  290. -kan jag få, och då lär man sig mer.

  291. Jag kan tala med ett biologiskt
    eller historiskt språk.

  292. Jag kan tala i svenskan.
    Vi har alla de här ämnesspråken.

  293. Lärarens roll här
    är att följa upp eleverna.

  294. Har man fått igång
    en flerstämmig interaktion-

  295. -måste man följa upp elevernas tankar
    och bygga vidare på dem.

  296. Då blir det elevdrivet.
    Elevinflytande handlar inte bara om-

  297. -att de ska få bestämma,
    utan det kan även uttryckas så-

  298. -att de får diskutera
    det de tycker är intressant-

  299. -och att läraren
    spinner vidare på det.

  300. Det kan vara lite mer dolt.

  301. Dysthe pratar om detta
    i "Det flerstämmiga klassrummet"-

  302. -som är väldigt läsvärd.

  303. Ni ska få ett nytt exempel på vad en
    kollega gjorde - en historielärare.

  304. Han gjorde en övning-

  305. -som avslutning i ett ämnesområde
    kring den franska revolutionen.

  306. Han använde ett digitalt verktyg
    som heter Popplet

  307. Med det kan man bygga
    digitala tankekartor.

  308. De delas mellan eleverna, som kan
    jobba samtidigt med verktyget.

  309. Det förenklar
    logistiken kring tankekartor

  310. Man kan spara dem
    så att de finns på nätet.

  311. Sen kan man dela dem med läraren.

  312. Vad han gjorde
    var att dela in eleverna i par.

  313. Sen fick de utifrån filmer,
    texter, bilder-

  314. -och genomgångar
    sammanfatta den franska revolutionen-

  315. -utifrån bakgrund, förlopp
    och konsekvenser för framtiden.

  316. När de hade gjort detta,
    parade de ihop sig med två andra.

  317. Då hade de plötsligt
    två "poppletsar".

  318. Då skulle de enas om
    en gemensam popplet.

  319. "Det missade vi." Hur menade du här?"
    En språklig förhandling var igång.

  320. De samtalade kring den franska
    revolutionen på ett helt nytt sätt.

  321. Fler röster kom med.
    De kunde stötta varandra.

  322. Interaktion och flerstämmighet.

  323. Kontrollfrågor behövs ibland,
    men när man vill ha interaktion-

  324. -så ska man ställa öppna,
    autentiska frågor.

  325. Den här lektionen
    hade jag själv i svenska.

  326. Det handlar om språklig variation...

  327. ...som också finns i kursplanen
    för svenska och Sva i grundskolan.

  328. De fick ett antal frågor: "Varför
    tala man olika inom samma språk?"

  329. Då hade vi pratat kring dialekter-

  330. -och att jag inte pratade som de.

  331. Vad kunde det bero på?

  332. "Varför talar just du som du gör?"

  333. Det kunde bero på etniskt ursprung
    eller en dialekt.

  334. "Vilka har påverkat hur du talar?"
    Det var kompisar och föräldrar.

  335. "Hur tänker andra om hur du pratar?"

  336. Det ledde in på
    attityder kring språk.

  337. "Har du blivit negativt
    eller positivt bemött"-

  338. -"på grund av ditt sätt att tala?"
    Då kom personliga berättelser fram.

  339. Detta gjorde jag inledningsvis
    i det här temaområdet.

  340. Det var en uppgift
    som jag lade ut på vår blogg.

  341. När de sen skulle reflektera-

  342. -var de väldigt aktiva på bloggen.
    De fick lägga in kommentarer.

  343. Jag fick över 50 kommentarer.
    Det var skitfräckt.

  344. Det är också ett sätt att hitta
    förförståelsen - det personliga.

  345. Det här med stöttning
    var ju en bubbla.

  346. Tydliga mål och instruktioner
    ger den känsla av kontroll-

  347. -som eleverna behöver
    för att läroprocessen ska fungera.

  348. Jag brukar köra med
    det här med lektionsmål-

  349. -och språkmål som jag var inne på.

  350. Man benar upp
    vad eleverna ska förstå-

  351. -och hur de ska visa att de förstår.

  352. Då måste jag skapa
    rätt förutsättningar-

  353. -men det ger mig också
    en bra bild av-

  354. -vilka aktiviteter som behövs.

  355. Jag måste ha en aktivitet där de
    resonerar, diskuterar och redogör.

  356. Här kommer ett annat digitalt verktyg
    som visualiserar nyckelbegrepp.

  357. Det kallas för Wordle.

  358. Det kan göras på texter
    eller på diskussioner-

  359. -om man har en kollega
    eller en elev som kan anteckna.

  360. Det är ju svårt att moderera en
    diskussion och anteckna samtidigt.

  361. Detta är just en sammanfattning eller
    visualisering av nyckelbegrepp-

  362. -i diskussionen
    om språklig variation.

  363. De största är "språk",
    "påverka", "talar"-

  364. -och sen kom "makt".

  365. Diskussionen
    handlade mycket om maktspråk-

  366. -och om att deras språk
    inte alltid räcker till-

  367. -och att de har känt sig kränkta.

  368. Någon har känt sig dåligt behandlad
    på grund av sitt språk.

  369. Då kom nästa lektion
    att handla om det.

  370. För det här är ju också
    ett slags elevinflytande.

  371. Modellering var en bubbla.
    Jag måste på nåt sätt visa-

  372. -hur språket ser ut i texter
    i just mitt ämne-

  373. -och vilken språklig nivå de ska nå.

  374. Jag och mina kollegor
    har jobbat med skrivmallar.

  375. Jag tycker
    att det stöttar skrivprocessen-

  376. -hos de elever
    som har svårt att skriva.

  377. Just på gymnasiet,
    där man har mycket mindre tid...

  378. Man har en kurs
    som ska göras på ett år-

  379. -med jättemycket centralt innehåll.

  380. Då kan skrivmallar
    vara bra initialt-

  381. -när de ska skriva, för att
    visa på texttypernas struktur.

  382. Här är en till uppgift
    rörande franska revolutionen.

  383. Det är ett prov
    som min kollega gjorde.

  384. Jag hjälpte till med skrivmallarna-

  385. -som jag ursprungligen har hämtat
    från Maaike Hajer och Meestringa-

  386. -och anpassat till
    en svårare uppgift.

  387. De skulle beskriva
    hur revolutionen gick till.

  388. De skulle nämna två personer var
    viktiga och varför de var viktiga.

  389. Jag spaltar upp det.
    "Jag vill beskriva hur"-

  390. -"revolutionen gick till,
    samt nämna två..."

  391. Det blir en liten metainledning.

  392. "Först händer detta...
    därefter...sedan...slutligen."

  393. "Dessutom anser jag
    att följande personer..."

  394. "...har störst betydelse för...
    eftersom." Beskriva, förklara.

  395. Jag ger dem inte svaren,
    utan stöttar deras skrivprocess-

  396. -så att de kan spalta upp
    och strukturera sina tankar.

  397. Det är ett sätt.

  398. Nu är vi inne på
    momentet med digitala verktyg.

  399. Och det här är...

  400. Detta är de givna digitala verktygen
    som jag använder.

  401. Dem som jag inte kan vara utan.
    Jag jobbar med bloggar.

  402. Dels för
    att jag kan bygga en kunskapsbank.

  403. Jag lägger upp mina lektioner där
    i förväg, med språk- och lektionsmål-

  404. -och en plan för lektionen:
    "Detta ska hända..."

  405. Jag kan infoga länkar,
    bilder och klipp från Youtube.

  406. Jag kan även bädda in
    Powerpoint-presentationer

  407. Jag kan förstärka texter
    med bilder och filmer.

  408. Just nu håller vi på med
    ett projekt om dystopier.

  409. Då ska de läsa "Brave New World"
    och andra extremt svåra texter.

  410. De får också se filmen,
    som finns på Youtube-

  411. -och en animerad sammanfattning,
    också den på Youtube.

  412. Och, ja... Allt finns på Youtube.

  413. Det är deras värld,
    så de tycker att det är fräckt.

  414. Man kan även lägga in tankekartor.

  415. De har fått brainstorma
    kring sin syn på framtiden.

  416. I en inledande uppgift
    skulle de diskutera-

  417. -hur samhället ser ut om 200 år.

  418. De tyckte
    att det var en hisnande uppgift-

  419. -men det gick bra.

  420. Sen fick de ta del av
    författarnas framtidsvisioner.

  421. Och så vidare.
    Och framför allt...

  422. I Johans lektionsplanering
    såg ni många avslutande reflektioner.

  423. Dem kör jag på min blogg. De skriver
    sina reflektioner som kommentarer-

  424. -som jag läser och kommenterar.

  425. Det behövs inte så mycket text. De
    får även läsa varandras kommentarer.

  426. När de har skrivit texter
    på kanske en sida-

  427. -får de själva lägga ut dem.
    Här använder jag t.ex. Google Docs.

  428. Det är som ett Word-dokument,
    fast det finns på nätet.

  429. Där kan jag gå in och läsa texterna-

  430. -under processens gång,
    eftersom de delar texten med mig.

  431. Efter min feedback
    känner de sig trygga.

  432. "Det här stycket
    tyckte Hanna var jättebra"-

  433. -"och hon berättade varför,
    så det vågar jag lägga på bloggen."

  434. Man kan jobba på olika sätt
    för att göra eleverna trygga.

  435. I en del grupper
    funkar det inte alls inledningsvis.

  436. Jag har en elevgrupp
    som inte alls har kommit dit än.

  437. Men man kan börja med
    att ge dem en mening-

  438. -som de har fått feedback på och låta
    dem lägga upp den. Sen växer det.

  439. En del elever har inget emot
    att kommentera på bloggen.

  440. Alla är olika.

  441. Jag visade er Popplet,
    den digitala tankekartan-

  442. -som eleverna kan samarbeta kring
    och dela med varandra.

  443. Det bästa är att Popplet
    är multimodalt.

  444. Man kan lägga in bilder,
    filmklipp och ljudfiler.

  445. Det är också väldigt bra
    som förstärkningsmedel.

  446. Man kan även sammanfatta texter-

  447. -eller brainstorma
    för att fånga förförståelsen.

  448. Wordle, verktyget för ordmoln-

  449. -applicerar jag ofta
    på texter och elevdiskussioner.

  450. Dels får man se vad som framträdde,
    för när man håller i diskussioner-

  451. -och samtidigt försöker lyssna,
    går hälften en förbi.

  452. Då är det bra att ha nån
    som antecknar, eller att spela in-

  453. -och sen låta ett ordmoln visualisera
    vad eleverna pratade mest om.

  454. Podcaster är
    ett inspelningsverktyg på nätet.

  455. Jag jobbar med Soundcloud.
    Jag tänkte försöka visa er det.

  456. Alla flikar låg uppe, men
    det gick inte att koppla in datorn-

  457. -så jag måste tyvärr stänga ned
    och logga in på nätet-

  458. -och hämta upp för att kunna visa.

  459. Jag hoppas att det går som det ska.

  460. Soundcloud.

  461. Man kan logga in med Facebook, men
    jag tar Google där jag redan är inne.

  462. Då ska vi se om det vill sig.

  463. Så ser det ut.

  464. Nu vet jag inte... "Godkänn."

  465. Nu ska vi se.

  466. Vet ni vad - jag får visa er efteråt.

  467. Det bästa med det här verktyget-

  468. -är att jag kan kommentera i filen.

  469. -Hur gör jag nu?
    -Gå upp till höger.

  470. -Längst upp till höger.
    -Ja.

  471. Jag är ingen PC-människa.

  472. -Tack.
    -Det är lugnt.

  473. -Den försvann.
    -Jag vill ju ha den stora. Så.

  474. Man kan kommentera-

  475. -i ljudfilen som skapas
    när eleverna spelar in.

  476. Man kan också låta dem spela in
    sina diskussioner.

  477. Sen kan du kommentera det,
    varefter de utifrån din feedback-

  478. -själva lyssnar igenom och ändrar.

  479. Det är också ett fantastiskt verktyg
    för själv- och kamratbedömning.

  480. Jag jobbar mycket med Google Docs.

  481. Då delar man en text-

  482. -med mig direkt, så jag
    följer skrivprocessen i realtid.

  483. Vi kan vara
    inne i dokumentet samtidigt.

  484. Det är schyst. Då behöver man inte
    nödvändigtvis sitta i klassrummet.

  485. Med skärminspelningsverktyget Jing
    ger jag respons på elevers texter.

  486. Ibland kan man behöva läsa
    elevernas texter högt-

  487. -för att de ska förstå
    att nåt låter konstigt-

  488. -och att jag inte förstår.

  489. Då brukar jag spela in
    en liten filmsnutt i texten-

  490. -eller en röstsnutt,
    där jag läser högt-

  491. -och berättar vad eleven
    behöver jobba med.

  492. Det är också ett trevligt verktyg.

  493. Bloggen kan ju användas...

  494. Jag gick igenom
    språkutvecklande arbetssätt först-

  495. -eftersom verktygen
    kan användas monologiskt-

  496. -men de har även
    en oerhört stor dialogisk potential.

  497. På bloggen kan man exempelvis
    bara skriva upp sina...

  498. ...lektionsplaneringar,
    och sen händer inget mer.

  499. Men utan kommentarsfunktionen ut-
    nyttjar man inte bloggen till fullo.

  500. Man ska kunna läsa
    varandras kommentarer.

  501. Många elever
    får stöttning av varandra.

  502. Kanske ska inte alltid jag stötta.

  503. Att successivt jobba med bloggar
    vänjer dem vid att dela med sig.

  504. De gör sitt lärande synligt
    för sig själva och andra.

  505. Vi lär också eleverna
    att hantera verktygen.

  506. De får ett lärande syfte-

  507. -utöver det sociala utbytet
    mellan kompisar.

  508. Just när det gäller bloggar, Popplet
    och Wordle är det ju en oerhörd...

  509. ...möjlighet att jobba multimodalt-

  510. -med bild, film och ljud
    för att förstärka.

  511. Så...

  512. Jag har skrivit en bok-

  513. -där jag har samlat fler exempel-

  514. -på språkutvecklande aktiviteter-

  515. -och på digitala verktyg.

  516. De som jag har nämnt här finns med-

  517. -men jag förklarar dem
    mer djupgående i boken.

  518. Är man twittrare heter jag @stehagen
    och min blogg heter hannalar-

  519. -alltså "Hanna lär"...

  520. ...för jag är en lärande person.

  521. Blogspot.se. Bloggen i sig heter
    "Mitt språkutvecklande klassrum".

  522. Tack för mig.

  523. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkutvecklande arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanna Stehagen visar olika klassrumsaktiviteter som är språkutvecklande och varför det är viktigt och måste ske i skolans alla ämnen. Avslutningsvis demonstrerar hon hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Grundskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Svensken om svenskan

Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska och tidigare medverkande i radioprogrammet Språket i P1, berättar om några av de 80 000 brev som redaktionen har tagit emot under 16 års tid. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Vårt gränslösa språkuppdrag

Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Språkutvecklande arbete

Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Läs- och lärstrategier för alla

Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande. Inspelat 14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Någonstans i Sverige

Vad tycker unga människor om sin hembygd, och vad är en hembygd? Syftet med projektet Någonstans i Sverige är att låta unga människors röster bli hörda och att de unga ska känna sig delaktiga i samhället. Från konferensen Flerspråkighet i fokus den 13-14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss