Titta

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Om UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Föreläsningar från konferensen Flerspråkighet i fokus. Inspelat 13-14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus: Läs- och lärstrategier för allaDela
  1. Jättekul att vara här.

  2. Det här passet kommer att handla om
    lässtrategier och lärstrategier.

  3. Vi kommer börja teoretiskt och efter
    paus får ni jobba mer praktiskt.

  4. Det kommer att handla om ökade
    möjligheter för flerspråkiga elever-

  5. -men det handlar också
    om alla våra elever.

  6. Det handlar om läsning
    och lässtrategier i dag-

  7. -men det är
    i det stora paketet egentligen-

  8. -språk- och
    kunskapsutvecklande undervisning-

  9. -för att inkludera fler elever
    i det ordinarie skolarbetet.

  10. Vi fokuserar på faktatexter.

  11. Just nu exploderar det på nätet
    och i skolor just med lässtrategier-

  12. -så det finns ju så otroligt mycket
    att hämta inspiration ifrån.

  13. Jag är lärare i svenska,
    svenska som andra språk och engelska.

  14. I år jobbar jag som
    kvalitetsutvecklare i Örebro kommun.

  15. Jag jobbar särskilt med frågor kring
    flerspråkighet men också-

  16. -kring språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt och lässtrategier.

  17. Vi är en grupp som jobbar
    riktat mot olika skolor-

  18. -och håller fortbildningar
    och ger handledning.

  19. På flera skolor i Örebro är det
    på gång arbete kring lässtrategier-

  20. -i skolans alla ämnen.

  21. På min andra halva är jag
    tyvärr inte i klassrummet i år-

  22. -utan jobbar med min masteruppsats
    i svenska som andra språk-

  23. -och ska fokusera på undervisning
    i biologi för nyanlända elever.

  24. Otroligt spännande
    att studera lärarnas arbete där.

  25. Det hänger också ihop med texter
    som vi använder i skolan.

  26. Det här är mina barn.
    Den här bilden är ett par år gammal.

  27. De leker att de hoppar
    över Helvetesgapet.

  28. Nu ser de glada ut,
    det gjorde Ronja och Birk också.

  29. De hoppade och hoppade
    över det här glappet.

  30. Gapet är inte så fasansfullt stort.

  31. Men jag ska prata
    om det här Helvetesgapet-

  32. -som jag och mina elever
    stod i för några år sedan-

  33. -och som faktiskt är anledningen till
    att jag står här i dag.

  34. Men jag ska berätta
    mer om det så småningom.

  35. Det vi tittar på lite extra i dag
    är utmaningar med faktatexter.

  36. Vad är speciellt med de texterna? Hur
    hänger det ihop med aktiv läsning-

  37. -och flerspråkiga elevers
    skolframgång?

  38. Och sambandet mellan språk
    och tänkande och lärande.

  39. Vi kommer också in på synligt
    lärande, som det pratas mycket om.

  40. Vad det betyder för oss och hur vi
    kan göra lärandet synligt-

  41. -för alla elever
    i skolans alla ämnen.

  42. Jag tänkte att vi skulle börja
    i det här citatet från Lgr 11:

  43. "Språket är människans
    främsta redskap för att"-

  44. -"tänka, kommunicera och lära."

  45. Fundera lite kort på vad det betyder
    och innebär för just dig.

  46. Fundera på vad det här betyder
    för dig och din läsning.

  47. Och för dina elever
    och deras läsning.

  48. Det här citatet är viktigt i vår
    läroplan och för vår undervisning.

  49. Där har vi ju Vygotskij
    som ligger och lurar-

  50. -och liksom sprider sig igenom
    hela vår läroplan egentligen.

  51. Det handlar om förhållningssätt
    och om kunskapssyn.

  52. Som pratar om att tanke och språk,
    det är djupt förenat.

  53. Det går liksom inte
    att särskilja det.

  54. Och att det är genom språket
    som våra tankar-

  55. -formas, tydliggörs och synliggörs.

  56. Ibland är det ju först när vi säger
    något som vi hör vad vi tänker.

  57. Och språket gör att de här
    synliggjorda tankarna kan provas-

  58. -och omskapas i samspel med andra.

  59. Precis det som kanske hände nu
    när du pratade med den bredvid dig.

  60. Och det ska vi bära med oss i dag
    under den här förmiddagen.

  61. Anledningen till att jag står här
    i dag... Och för ett år sedan.

  62. Det känns som om en evighet sedan,
    det har hänt så mycket.

  63. Inte bara för mig själv utan i så
    många andra klassrum med fokus på-

  64. -läsning och lässtrategier.

  65. Men anledningen var ju
    att för ett antal år sedan-

  66. -stod jag i mitt klassrum
    och det var så här:

  67. Det var rörigt och det var kaos.

  68. Inte alls den undervisning jag hade
    tänkt att jag skulle hålla på med.

  69. Jag hade elever som inte lyckades,
    de hängde inte med i texterna-

  70. -de förstod inte
    och det blev frustration.

  71. Jag förstod inte heller så vansinnigt
    mycket vad som hände egentligen.

  72. För det var det här glappet.
    Ni som har lyssnat på mig vet-

  73. -hur det hängde ihop. Det var som ett
    glapp mellan undervisning och elever.

  74. Det som tidigare hade fungerat,
    fungerade inte längre.

  75. Det hade ju hänt saker. Vi hade
    tappat elever till andra skolor.

  76. Jag hade också sett den här vägen.
    Jag hade gått från den här-

  77. -lyckade fröken till den stressade
    och lite arga fröken.

  78. Att det hade hänt så otroligt mycket
    och det började hända saker med mig.

  79. Jag började titta på vad det är för
    glapp. Nu vet vi vad det handlar om.

  80. Många skolor skapar tid för läsning-

  81. -men inte har använt tiden för att
    medvetet göra eleverna bättre läsare.

  82. Det vet vi nu, och det är därför
    det händer så mycket.

  83. Vi vet att vi
    traditionellt varit bra på-

  84. -att kontrollera och bekräfta
    elevernas läsförståelse.

  85. Men inte lärt ut hur de ska göra
    för att förbättra den.

  86. De duktiga eleverna har fått
    bekräftelse på att det här kan de.

  87. Men de svaga har samtidigt fått
    bekräftelse på att de inte är så bra.

  88. God läsförståelse
    och tillämpning av lässtrategier-

  89. -kommer inte automatiskt för alla
    elever. Vi måste faktiskt lära dem.

  90. Och att det är skolans uppgift. Det
    är väldigt tydligt i våra läroplaner.

  91. Så jag började läsa på en massa,
    och det är också en viktig del i dag-

  92. -just teorierna bakom de här
    modellerna och metoderna.

  93. För det är mycket metod nu,
    men vi ska inte glömma teorin bakom.

  94. Men jag läste och började lägga
    det här pusslet på olika sätt.

  95. Vad är läsförståelse?
    Vad är lässtrategier?

  96. Vad är det jag behöver förändra
    i min undervisning.

  97. För jag hade märkt någonting,
    som var otroligt avgörande för mig.

  98. För när jag hade haft elever och i
    ett klassrum där det fungerade bra-

  99. -så hade jag 5,6,8 elever som jag
    visste inte hängde med riktigt-

  100. -men de gled liksom med i det här.

  101. Och sedan, på ett par år, så hade
    allting bytts ut i mitt klassrum-

  102. -och i mitt klassrum sitter den här
    gruppen, fast de var ju allihop.

  103. Och då insåg jag: "Men jag har ju
    inte undervisat dem."

  104. De har glidit med.

  105. Och det öppnade mina ögon
    på ett otroligt viktigt sätt-

  106. -så på sätt är jag ju tacksam över
    det där kaoset som var-

  107. -för jag har lärt mig att det är lätt
    att missa de här eleverna.

  108. Man ser det inte
    förrän de blir majoritet.

  109. Det hänger ihop med inkluderande
    arbetssätt-

  110. -och språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt kan inkludera de eleverna.

  111. Så vad är läsförståelse?
    Många kan det här-

  112. -men vi vill vara säkra på att ni är
    med och har denna förförståelse.

  113. Prata med din kamrat bredvid dig.
    Vad är läsförståelse?

  114. Hur ser du på det? Ett par minuter.

  115. Ja... Ni är inte klara nu heller,
    men vi har ju tidsramar här i dag.

  116. Det viktiga är
    att ni är i gång i tankarna.

  117. Ni har pratat om olika saker.
    Självklart.

  118. Det har bara bubblat ur er
    en massa tankar. Många av er har-

  119. -bra erfarenhet och koll på det här.
    Ni som har läst den här säger inget.

  120. Men nu skulle jag vilja att ni läser
    den här texten så pratar vi om den.

  121. Är det glasklart vad det handlar om?
    Lite så där?

  122. Ja... De som har läst den förut
    tycker det här är hur lätt som helst.

  123. Men ni som såg den för första gången,
    ni hoppar väl bara fram och tillbaka?

  124. "Vad är det jag har missat?" Men det
    är väl inte svårt att avkoda?

  125. Ni kan alla ord. Det är bara det
    att ni inte ser vad ni läser.

  126. Ni får en rubrik och en bild.

  127. Då är det ju hur enkelt som helst.

  128. Det här är ju bara ett sätt att visa
    på vad läsförståelse handlar om.

  129. Nu har jag ett projekt med min son
    som är tio år. Han älskar Minecraft.

  130. Det är hans värld. Och vi
    ska skriva en faktatext om Minecraft.

  131. Den kanske hans fröknar vill läsa.

  132. Bara för att se vad det är vi testar
    när vi ska bedöma läsförståelse.

  133. Vad är det som avgör
    vem som förstår vad det står?

  134. Förförståelsen är viktig,
    särskilt för oss-

  135. -som jobbar med flerspråkiga
    och nyanlända elever.

  136. Elever som kanske inte har samma
    erfarenheter som jag tror att de har.

  137. Som kanske inte ser det här
    som jag pratar om just nu.

  138. Och att vi behöver tänka till.
    Vad menar vi när vi säger-

  139. -att en elev behöver öka sin
    läsförståelse, till exempel.

  140. Läsförståelse är en dynamisk process.
    Det är många faktorer som spelar in.

  141. Det är läsaren,
    texten och sammanhanget.

  142. Och det spelar roll om du kan avkoda,
    men det beror också på språket.

  143. Jag kan vara en duktig avkodare
    på svenska, men somaliska-

  144. -har jag lite sämre erfarenhet av,
    det tar lite längre tid för mig.

  145. Men jag kan vara en god avkodare.

  146. Och ordförrådet spelar roll
    och vilken förkunskap jag har-

  147. -och omvärldskunskap.
    Kan jag dra slutsatser?

  148. Hur stor erfarenhet har jag av texter
    och hur mycket håller jag i huvudet?

  149. Är jag motiverad? Har jag fått kaffe?
    Orkar jag koncentrera mig nu?

  150. Vilka strategier använder jag
    när jag tar mig an den här texten?

  151. Svaga läsare som inte fått lära sig
    kan säga: "Jag fattar inte."

  152. Eller så säger de: "Jag fattar."

  153. Och sedan har vi texten,
    som kan vara lätt eller svår-

  154. -att läsa beroende på om den är
    komplex eller vad den handlar om.

  155. Och hur instruktionerna har sett ut.

  156. Vi ska grotta ner oss lite grann
    kring just texterna i dag.

  157. Vad är speciellt med texterna?
    Vad kan vara utmanande?

  158. Vi ska också titta på
    sammanhanget, kontexten.

  159. Hur kan man jobba
    när man jobbar med texter?

  160. Och lässtrategier.
    Vi möter spågumman och detektiven-

  161. -och alla möjliga olika strategier
    och figurer just nu.

  162. Det handlar om strategier
    för att minska avståndet-

  163. -mellan texten och mig.
    Det är ett samspel mellan oss två-

  164. -som beror på oss två tillsammans.

  165. Allt från bygga förförståelse
    till att sammanfatta innehållet-

  166. -och koppla till egna erfarenheter
    eller gissa vad som kommer härnäst-

  167. -och tänka på andra texter
    och faktiskt också vara kritisk.

  168. "Den här texten går inte att läsa,
    den saknar rubrik och är jätterörig."

  169. Och att man förstår
    när man inte förstår.

  170. Man pratar också mycket om
    att göra kopplingar.

  171. Det här med att skapa inre bilder.

  172. Och kunna använda all sin kunskap
    som man har när man läser texten.

  173. Det finns många olika strategier
    som vi använder automatiskt-

  174. -och som vi också
    kan behöva lära oss.

  175. När jag har föreläst har det handlat
    om fyra grundläggande strategier.

  176. Överblicka och förutspå,
    det är det som-

  177. -kallas spågumman
    när man jobbar med yngre barn.

  178. Ställa frågor och undra.
    Reportern, eller Nicke Nyfiken.

  179. Upptäcka och reda ut oklarheter.
    Detektiven eller Fröken detektiv.

  180. Sammanfatta kallar jag
    Nyhetsuppläsaren.

  181. Men de här strategierna
    innebär att man gör kopplingar.

  182. Innebär att man associerar och
    använder de andra strategierna också.

  183. För det de gör är
    att man aktiverar läsaren.

  184. Sätter i gång tankarna
    kring det man redan kan-

  185. -och fokuserar på vad
    som är viktigt i texten.

  186. De här strategierna används ju
    samtidigt och omväxlande-

  187. -utifrån vad hjärnan tycker att jag
    behöver när jag möter den här texten.

  188. I min undervisning
    har jag gjort det på olika sätt-

  189. -för vi behöver få upp det på en
    metanivå när vi lär ut strategier.

  190. Och tittar ni noga så ser ni att det
    egentligen är på tre olika plan.

  191. Eller fyra, kanske. Vi har namnet på
    strategin: Överblicka och se framåt.

  192. Och vi har en roll,
    en upptäcktsresande-

  193. -om man kan associera till det, att
    man upptäcker och scannar av texten.

  194. Jag har en bild där det står en
    uppe på ett berg-

  195. -och spanar ut över den här texten
    och textlandskapet.

  196. För att man kanske har lätt att komma
    ihåg bilder och associera till det.

  197. Det är också en färg. När vi är
    upptäcktsresande i texten-

  198. -så är vi gula.

  199. Det kanske är någon som går i gång på
    färger, jag tänker mycket i färger-

  200. -och därför så har jag med det här.
    Men eleverna tänker olika-

  201. -och jag tänker att vi erbjuder olika
    sätt att förstå de här strategierna-

  202. -och göra dem till sina.
    Detsamma med de övriga strategierna.

  203. Det har visat sig i annan forskning,
    som Barbro Westlund-

  204. -just det här att man har gester.
    Cowboyen.

  205. Så just att få det här i kroppen
    och i hela vårt sätt att kommunicera-

  206. -när vi använder strategierna.

  207. Och hela tiden ska det här stödet
    finnas. Vi ska återkomma till det-

  208. -för att säga att vi jobbar med
    strategier för att vi pratat om det-

  209. -är en helt annan sak
    än att faktiskt göra det på riktigt.

  210. Så stödet som eleverna behöver ha-

  211. -måste ju alltid finnas synligt
    i våra klassrum, på olika sätt.

  212. Lässtrategier har stor betydelse
    för läsförståelsen.

  213. Inte allt. Men våra flerspråkiga
    elever har ett begränsat ordförråd.

  214. Det kan vara så om man har varit
    en kort tid i Sverige-

  215. -vilket gör strategierna viktigare.
    Det kan vara deras räddning.

  216. Och vi behöver inte bara hjälpa dem
    att förstå texten nu-

  217. -utan nästa text som de möter
    i nästa klassrum, nästa lektion.

  218. Hur ska jag gå till väga?

  219. Vi behöver undervisa explicit.
    Och det tror jag också-

  220. -börjar falla in.
    "Det är explicit undervisning"-

  221. -"som vi behöver jobba med
    i alla ämnen."

  222. För när jag stod i kaoset var det
    mycket vad eleverna behövde göra.

  223. "Du behöver utöka ditt ordförråd."

  224. "När du lärt dig svenska bättre, då
    går läsningen bättre. Så läs mycket."

  225. "Du behöver öka din läsförståelse.
    Läs mycket och ha inte bråttom."

  226. Det handlade mycket om eleven.

  227. Och det var ju inte
    så explicit, direkt.

  228. Och ni känner igen den här kakan
    som jag har visat tidigare.

  229. Och ni som inte har sett den:

  230. Det är inte säkert kakan blir bättre
    för att den bakas en gång till.

  231. Om man inte har fått lära sig
    att baka. Och jämför vi med-

  232. -hur explicit man får lära sig att
    baka en sockerkaka redan hemifrån-

  233. -redan i sandlådan och i böcker
    och med mamma och pappa i köket-

  234. -och i hemkunskapssalen med recept-

  235. -och en lärare
    som kontrollerar hela processen.

  236. Och blir det knas, kakan kanske blir
    bränd, så säger inte läraren:

  237. "Du får nog baka en gång till."

  238. "Baka en kvart om dagen så kommer du
    nog att fixa det här så småningom."

  239. Man frågar: "Du kanske hade för varmt
    i ugnen. Var den inne för länge?"

  240. Det är där vi behöver komma åt det
    med läsningen. Vi behöver prata om-

  241. -vad det är som gör skillnad.

  242. För lärarens uppdrag är ju lite...

  243. ..intressant, om vi ska se det så.
    Vi jobbar ju med bedömning-

  244. -av våra elever,
    samtidigt som vi är den här coachen.

  245. Samtidigt som vi är tränaren.

  246. Och på något sätt så är ju...

  247. ...det här att våra elever bedöms...

  248. ...är ju egentligen ett kvitto på
    hur väl min träning har fungerat.

  249. Har de fått träna på hoppen eller
    det som de ska klara på tävlingen?

  250. Har jag lyckats med det?

  251. Det handlar lite om att vända synsätt
    och se på min egen profession-

  252. -med kritiska ögon,
    men också med professionella ögon.

  253. Vi bedömer kunskap, men vi har också
    bedömning för utveckling av kunskap.

  254. Och den har mycket med mig att göra-

  255. -eftersom jag planerar
    de här träningstillfällena.

  256. Så det här behöver vi fundera över.
    Barbro Westlund har skrivit att:

  257. "Utan klar definition av den kunskap
    eller kompetens man vill bedöma"-

  258. -"är risken stor att bedömningen
    fokuserar på fel saker och sker på"-

  259. -"ett sätt som motverkar elevernas
    lärande snarare än främjar det."

  260. Det här gäller läsförståelse, men
    även annat lärande i alla våra ämnen.

  261. Så vad är det för träning som vår
    undervisning behöver erbjuda?

  262. Hur behöver vi forma
    vår undervisning?

  263. För vi ska ju forma den.
    Vi är ganska styrda där.

  264. Inte hur vi ska göra,
    utan att vi ska.

  265. Undervisningen ska ge eleverna
    möjlighet att utveckla förmågor.

  266. Undervisningen ska bidra till det.

  267. Det här gäller ju alla ämnen.

  268. Hur många NO-lärare är här,
    förresten?

  269. Bra. Fantastiskt.

  270. Vi har ju tydligt uttryckt
    i våra kursplaner i språk.

  271. -att vi ska undervisa i lässtrategier
    och läsning av texter och bedöma det.

  272. Det är väldigt tydligt, där kommer vi
    inte undan. Vi behöver inte fundera.

  273. Men man kan fundera över
    övriga ämnen.

  274. Vad då, ska jag lära ut det här,
    eller? Gör man inte det på svenskan?

  275. De kan ju kanske inte
    riktigt det här.

  276. Men eleverna och vi
    använder texter i vår undervisning.

  277. I alla ämnen i olika utsträckning.

  278. Det står också tydligt vad jag som
    lärare i biologi ska ansvara för.

  279. Det är intressant att fundera över-

  280. -när vi pratar fortbildning
    och stöd på skolorna.

  281. Undervisning i biologi.
    Så står det i syftet:

  282. "Undervisningen ska ge eleverna
    förutsättningar att söka svar"-

  283. -"med hjälp av både systematiska
    undersökningar och olika källor."

  284. Det är ett ganska stort område-

  285. -som undervisningen ska ge eleverna
    möjlighet att få lära sig.

  286. "Den ska bidra till att eleverna
    utvecklar förmågan att samtala om"-

  287. -"tolka och framställa texter
    med naturvetenskaplig innehåll."

  288. Det sätter också ett stort språkfokus
    på undervisningen i biologi.

  289. Både när det gäller att läsa
    och förstå texterna i ämnet-

  290. -men också vad som utmärker dem
    och hur de då skrivs.

  291. För det här ska man ju
    sätta betyg på också.

  292. Kan eleven söka information och
    använda källor? Har jag lärt den det?

  293. Kan eleven använda den i diskussioner
    och för att skapa andra texter?

  294. Och det här går ju
    liksom igenom alla år.

  295. Och här tänker jag att det är helt
    klart tydligt att ett samarbete-

  296. -mellan lärare i biologi-

  297. -och lärare i svenska eller svenska
    som andraspråk, det är klockrent.

  298. För vi har ju den här tiden.
    Hur ska man hinna allt i alla ämnen?

  299. Och samarbete kan ju faktiskt vara
    ett sätt att spara tid.

  300. Eller kan... Jag tycker
    att det är ett sätt att spara tid.

  301. För att vi ska kunna bedöma för
    lärande i alla skolans ämnen-

  302. -så behöver vi få syn på hur eleven
    går till väga, hur de tänker-

  303. -ör att kunna stödja dem,
    och det gäller ju skolans alla ämnen.

  304. Och det tycker jag att
    Pisa-resultaten visar ganska tydligt.

  305. Jag har inte bara lärt mig att-

  306. -lässtrategierna minskar avståndet
    mellan läsaren och texten-

  307. -utan det minskar avståndet
    mellan mig och mina elever.

  308. Jag får syn på
    hur mina elever resonerar.

  309. Jag hör hur de tänker
    och jag märker vad de fastnar på-

  310. -och det gör att jag kan
    forma min undervisning.

  311. För arbete med lässtrategier i
    klassrummen är inte ett tyst arbete.

  312. Det är inte någonting som sker bara i
    barnens huvuden utan vi gör det ihop-

  313. -i ett klassrum tillsammans med
    kamrater för att vi ska lära-

  314. -och för att det ska upp på en
    metakognitiv nivå och lära ihop.

  315. Så för mig har det varit ett sätt
    att synliggöra lärandet.

  316. Att lägga det utanpå.

  317. Och jag vill ta upp det här.
    Gör spågumman jobbet?

  318. "Vi jobbar med lässtrategier.
    Vi har spågumman här och detektiven."

  319. Räcker det?

  320. Eller handlar det om
    hur vi jobbar med lässtrategier?

  321. Och att det är viktigt att använda
    teorin bakom. Vi ska titta på det.

  322. Vad ska undervisningen i
    lässtrategier leda till?

  323. Varför är den så viktig och särskilt
    viktig för flerspråkiga elever?

  324. Varför är den absolut viktig
    för nyanlända elever?

  325. Och vad behöver
    undervisningen innehålla?

  326. Ja, strategierna. Men mer?

  327. Vad är det eleverna behöver träna på
    och hur går det till?

  328. Då kommer vi tillbaka till citatet.
    Det har ju med språket att göra-

  329. -och det har med synen på hur kunskap
    utvecklas. Hur vi lär oss.

  330. När jag jobbar med lässtrategier
    är det utifrån-

  331. -en sociokulturell syn på lärande.

  332. Vi lär tillsammans via språket.

  333. Tanke och språk är djupt förenade-

  334. -men vi måste få samtala tillsammans
    med varandra, med stöttning.

  335. Det innebär en tydlighet.
    "Varför jobbar vi med det här?"

  336. "Ni vet varför och vad det leder
    till." Höga förväntningar, så klart.

  337. Men tydliga förebilder, där man
    modellerar, som i många klassrum.

  338. Jag modellerar, eleverna modellerar
    och stöttningen är otroligt viktig.

  339. Vad är mina elever redo för? Vad kan
    de? Och vad kan vi tillsammans?

  340. Stöttning handlar ju inte om att möta
    eleven i just den zon den är-

  341. -utan stöttning kan möjliggöra
    att elever presterar-

  342. -långt över sin nivå. Det är ju det
    som är grejen med stöttningen.

  343. Stöttningen är framåtsyftande.
    Det du gör med det här stödet-

  344. -det ska du klara själv sedan.

  345. Jag har fått lov att använda ett
    citat från en lärare på en skola-

  346. -där vi håller en fortbildning.
    Ska se om jag kommer ihåg rätt.

  347. Då läser vi
    "Lyft språket, lyft tänkandet".

  348. Då skrev han: "Jag ska ju liksom
    inte vara en rullstol åt eleverna."

  349. Jag ger dem kryckor, och så fort de
    kan ska de slänga dem och gå själva.

  350. Det är det förhållningssättet, så vi
    inte kör omkring och sparkar ur dem-

  351. -och så säger vi: "Du ska ju gå,
    vi har kört hur länge som helst."

  352. Så det handlar lite om synen
    på detta och på stöttningen-

  353. -som vi behöver planera
    otroligt noggrant.

  354. Och gärna tillsammans med kollegor.
    Vi tänker bättre när vi tänker fler.

  355. Interaktionen är viktig. För att
    kunna tänka, för att kunna lära-

  356. -och sätta ord på sin kunskap,
    så behöver vi få tid att prata.

  357. Det här gäller även nyanlända elever.
    Kommer de ut för tidigt i klasser-

  358. -där de inte får stödet man behöver
    för att prata, då blir man tyst.

  359. Då får man inte utveckla
    sitt tänkande eller språk-

  360. -och därmed inte sin kunskap.

  361. Det kan gälla flerspråkiga elever som
    har varit i Sverige under längre tid-

  362. -där man behöver lite mer tanketid.
    "Det här tänker jag..."

  363. Men då kanske några har sagt det.

  364. Så mycket taltid till eleverna.
    De pratar.

  365. Vi måste skapa möjligheter för
    samarbete. Då lär vi oss tillsammans.

  366. Det ska kännas meningsfullt, vi
    förstår varför vi gör det här.

  367. Och vi jobbar med: "Varför gör vi
    det här? Hur tänker du nu?"

  368. "Märker ni att när vi
    gör så här så funkar det?"

  369. Vi pratar om vad som sker, precis
    som när vi rör i sockerkakssmeten.

  370. Och hur mycket eller lite man ska
    vispa för att det ska bli bra.

  371. För så småningom ska eleverna bli
    självständiga, men inte på en gång.

  372. Jag måste tänka: "Det är dit de ska."
    Och de ska också veta det.

  373. Du ska klara det här själv sedan.,
    därför gör vi det tillsammans nu.

  374. Den här interaktionen som tvingar oss
    att tänka högt är otroligt viktig-

  375. -för dem som inte har tänkt på
    hur de tänker när de läser.

  376. Så aktiva elever
    som får prata. Massor.

  377. Och det kräver tid under lektionstid.

  378. Jag har varit i klassrum
    där man jobbar med lässtrategier.

  379. "Använd strategierna,
    det är viktigt att förstå texten."

  380. "Så nu använder ni strategierna."

  381. Men det kan hända att allt det här
    ska ske under 40 minuter.

  382. Och texterna var kanske fyra stycken
    och sedan var det instuderingsfrågor.

  383. Och vad gör eleverna?
    De går till frågorna och letar svar.

  384. Och så säger läraren:
    "Bra, du har hunnit."

  385. Viktigt att påminna oss om det här,
    för det är ett annat sätt att jobba.

  386. Aktiva elever kräver att du kan jobba
    kring texten och diskutera texten.

  387. Du diskuterar ett stycke, på
    engelska, men du skippar frågorna.

  388. Du ville att de skulle utveckla
    sitt ordförråd.

  389. De skulle lära sig nya ord och
    samtidigt bli bättre på att hantera-

  390. -engelska texter. Då vill du
    att de ska få prata mycket om texten.

  391. Och engagera sig i den,
    börja se bilder i det som står.

  392. "Ah, nu ser jag det här ordet."

  393. Jag pratade med en tjej
    om ordet "add", de läste recept.

  394. Och så skulle man "add flour".
    "Känner du igen ordet 'add'?" "Nej."

  395. Du har inte Facebook?
    Ah... "Adda". Och så kom det här...

  396. Självklart för oss,
    men för eleverna kan det behövas tid-

  397. -att få diskutera just det här ordet.
    Det stod inte i instuderingsfrågorna-

  398. -men det var ett nytt ord för henne
    och som hon inte kommer att glömma.

  399. Tiden på lektionerna.

  400. Tid för att arbeta strategiskt
    och aktivt behöver vi skapa.

  401. För att läsa är att tänka.

  402. Det kan vara att få uttrycka tankar
    med andra, att det är att lära.

  403. Det kan vara att få ställa frågor
    och undra när man inte förstår-

  404. -och att få engagera sig i textens
    innehåll och den egna förförståelsen.

  405. Vi som jobbar med nyanlända elever
    vet att det här är otroligt viktigt.

  406. Där kommer studiehandledning
    på modersmålet in.

  407. För hur ska jag kunna tänka
    och ställa frågor och undra-

  408. -om jag ska göra det på ett språk
    som jag ännu inte kan?

  409. Otroligt viktigt
    med studiehandledning på modersmål.

  410. Låt elever med samma modersmål
    läsa en text och diskutera-

  411. -och lär ut det på modersmålet.

  412. Vi behöver också påminna oss hela
    tiden om att fokusera på processen.

  413. "Vad gör du nu? Du ställer frågor.
    Bra att du stannar upp i texten."

  414. I stället för att "Jaha, nu hinner
    du inte färdigt. Vad sakta du läser."

  415. "Prata inte med din kamrat"
    eller "Schhh, vi läser här inne."

  416. Utan vad är det som händer när
    en elev stannar upp i läsningen?

  417. Hon förstår inte. Hon kanske behöver
    prata med någon eller läsa om.

  418. Och att vi betonar det för eleverna.
    Det är viktigt ibland att läsa sakta.

  419. Om det är viktigt att vi förstår
    just det här vi läser.

  420. Då tittar jag på hur du gör,
    inte att du läser snabbt.

  421. Vi bygger upp klassrumsklimatet: Är
    det okej att ställa den här frågan-

  422. -som alla andra kanske kan svaret på,
    men inte jag, för jag fattar inte?

  423. Då är det okej, för i morgon undrar
    någon annan om något annat ord.

  424. En del lärare säger: "Vi jobbar
    mycket med att 'reda ut oklarheter'."

  425. De läser en text och stryker under
    alla ord de inte förstår-

  426. -och sedan får de slå upp dem.

  427. Ja...
    Och hur många 15-åringar gör det?

  428. Och dessutom om man inte hinner.
    Då förstår man ju alla ord.

  429. Om det är så det går till när jag
    upptäcker att jag inte förstår.

  430. Ibland förklarar ju jag på en gång.

  431. För det ska gå snabbt.
    Min elev undrar, jag förklarar.

  432. Ibland frågar man en kompis.
    Ibland kan man googla och slå upp.

  433. Så vi behöver fundera på:
    När gör vi vad och varför?

  434. Vad vill vi med den här texten nu och
    vad vill jag att eleven fokuserar på?

  435. Ska den träna på att slå upp i
    ordlistan? Bra. Då tränar vi på det.

  436. Och vi avsätter tid för det. Men ska
    eleven träna på att förstå texten-

  437. -och fundera på hur man gör, då ska
    undervisningen anpassas efter det.

  438. Ibland gör vi så mycket samtidigt.

  439. Nyanlända elever-

  440. -ligger mig varmt om hjärtat just för
    att jag jobbat med dem senaste åren.

  441. Jag ser mer och mer hur viktigt
    det är att en nyanländ elev-

  442. -får tänka på det språk
    som han eller hon tänker bäst på.

  443. Då lär man sig också tänka på
    det här nya språket.

  444. Och samarbete med modersmålslärare
    som har det uppdraget i sin kursplan.

  445. Att lära ut lässtrategier är viktigt,
    men också för studiehandledare.

  446. Hur jobbar jag som studiehandledare
    när jag ska handleda min elev-

  447. -som ska läsa en text i ett ämne.

  448. Och engagemanget, lusten att läsa
    kommer ofta när man får diskutera-

  449. -vad texten handlar om. Då behöver
    man få göra det på sitt språk.

  450. Här har vi lässtrategierna
    på arabiska.

  451. Jag kan inte svära på att det är
    perfekt, för jag kan inte arabiska.

  452. Det här har en lärare
    som heter Rania i Örebro översatt.

  453. Nu jobbar man på Navets skola med
    att översätta till flera olika språk.

  454. Nu ska eleverna hjälpa oss
    med det här-

  455. -så att man kan sprida det
    till andra skolor.

  456. "Vad kallas det på mitt modersmål?"
    "Låter det här okej?"

  457. Och att modersmålslärare tillsammans
    med SVA-lärare och biologilärare-

  458. -kan diskutera. "Okej, nu behöver vi
    överblicka den här texten."

  459. Så glöm inte modersmålet, börja där.

  460. Ett exempel från en annan skola. Det
    är turkiska och alla möjliga språk-

  461. -som strategierna finns på så att
    man: "Ja just det, nu är jag med."

  462. Och det gäller ju även det här
    konkret stödet man har på olika sätt.

  463. Jag har använt mycket stödfrågor.
    "Vad ser jag här? Och överblicka.

  464. Och det kan man också översätta
    till elevernas modersmål.

  465. Börja med de texterna på modersmålet
    innan man går över till svenska.

  466. Så där är ju ett jättestort område.

  467. När vi jobbar med lässtrategier kan
    vi svenska-, SVA-, modersmålslärare-

  468. -engelskalärare, göra det inom vårt
    ämne. Men även vi har faktainnehåll.

  469. Det sätt vi jobbar på kan överföras
    till biologi, SO och hemkunskap-

  470. -där man jobbar med innehåll,
    textstruktur och strategier.

  471. När vi tittade på NO-kursplanen-

  472. -så ingår det ju både
    att läsa och skriva.

  473. Och jag har märkt att om vi jobbar
    ihop de sakerna så vinner vi mycket.

  474. För det är ju ofta så, men vi kan
    ytterligare vässa våra tankar-

  475. -när vi uttrycker oss i skrift.

  476. Och det ämnesspecifika språket som vi
    vill att eleverna ska få med sig-

  477. -är också mer tekniskt
    och mer ihoppackat när man skriver.

  478. Så att gå från tal; läsa, prata
    och sedan gå till skrivandet.

  479. Och ni ska få prova på det sedan.

  480. För att man ska kunna jobba
    för att läsa för att lära-

  481. -och jag vet att ni var på "Reading
    to learn", som har tydliga modeller.

  482. Samtala för att förstå och sedan
    skriva för att visa sin kunskap-

  483. -men där är man ju också i ett sätt
    att formulera sin förståelse.

  484. Då kan man jobba med
    att sammanfatta texter som man läser.

  485. Hur gör man?
    Det finns jättemånga olika sätt.

  486. Här ute kan ju ni säkert ge
    många olika exempel.

  487. "Så här gör jag,
    så här brukar jag göra."

  488. Men vi ska titta på lite grann
    på det här med faktatexter.

  489. Om att packa upp faktatexter
    och packa sina egna textpaket.

  490. Och då handlar det om
    att arbeta med sammanfattningar.

  491. Där är den egna sammanfattningen.

  492. Och där är lådan där man har packat
    upp hela den där texten.

  493. Det upptäckte jag med mina elever
    i nian och ritade den här bilden.

  494. För vi jobbade med lässtrategier
    och skulle läsa litteraturhistoria-

  495. -och några av mina elever som varit
    i Sverige i 5 år, de packade upp.

  496. De pratade två och två och skrev,
    det blev så mycket de packade upp-

  497. -så sammanfattningen blev längre än
    texten, för det var så mycket nytt.

  498. Och då sa jag: "Stopp, nu måste
    vi kolla. Vad är det vi gör här?"

  499. Vi ska skriva sammanfattningar.
    Och många av eleverna tänkte ju-

  500. -att vi skulle gå raka vägen från
    textpaketet och göra ett nytt paket.

  501. Men öppnade vi inte upp det
    så kunde vi inte riktigt veta...

  502. Det är ju svårt
    att stoppa i nya saker då.

  503. Men uppackningsprocessen
    tog väldigt lång tid-

  504. -därför att det var många nya ord.
    Så tiden, som vi pratade om tidigare.

  505. Och för att skriva en sammanfattning
    så måste vi ju...

  506. En sammanfattning innehåller ju
    den mest nödvändiga informationen.

  507. Det absolut viktigaste uttryckt på
    ett effektivt och komprimerat sätt.

  508. Det är det vi vill. Så mycket som
    möjligt på så lite plats som möjligt.

  509. För att kunna återge information på
    ett effektivt och komprimerat sätt-

  510. -så behöver man först kunna återge,
    beskriva eller förklara innehållet.

  511. Det är svårt att berätta om
    en händelse om jag inte var där.

  512. Jag måste ju ha förstått det
    med egna ord.

  513. Kunna berätta jättemycket om det
    för att kunna packa ner det.

  514. Vad var viktigast
    i den här händelsen?

  515. Precis som ni går till era kollegor
    och berättar om det viktigaste-

  516. -men ni plockar inte ut en liten del,
    ni gör en syntes av det hela.

  517. Och för att kunna återge med egna ord
    måste man ha förstått det man läst.

  518. Ni måste ju ha tagit till er
    vad de olika föreläsarna har sagt.

  519. Och för att kunna förstå en text kan
    man behöva packa upp nya begrepp.

  520. Krångliga begrepp. För att förstå och
    se det som står, inte bara se ord.

  521. Vi ska kika på skolspråket.
    Klarar ni er fem minuter till-

  522. -eller svimmar ni av kaffesug?

  523. Fem minuter,
    sedan tar vi en halvtimme.

  524. Vi har ett skolspråk-

  525. -eller ett allmänakademiskt
    och ett ämnesspecifikt.

  526. Det här klurar till det för många av
    våra elever som inte lyckas i skolan.

  527. Det har med mer än läsning att göra.
    Skolspråket är ingens modersmål.

  528. Det kan generellt sett vara
    medelklassens modersmål.

  529. Det spelar ingen roll var du
    kommer ifrån om du har skolspråket.

  530. Det är mer skriftspråksbaserat och då
    har man lärt sig många kluriga ord.

  531. Och det skiljer sig ju åt,
    vi vet ju det.

  532. Det här skolspråket
    utvecklas inte automatiskt.

  533. Man måste få tillgång till det
    och få använda det.

  534. Och skolframgång förutsätter
    att man behärskar skolspråket.

  535. Och vi lärare är inte alltid eller
    har varit tillräckligt tydliga med-

  536. -vad vi förväntar oss att våra elever
    ska klara av språkligt i sina ämnen.

  537. Oj. Vi ska gå dit.

  538. Vi ska ta det här
    innan vi tar en paus.

  539. Språkforskningen
    pratar ju om bas och utbyggnad.

  540. Basen är det språk barn utvecklar-

  541. -implicit, automatiskt,
    hemma av sina föräldrar.

  542. Det är grammatik, uttal, ordförråd
    och samtalsstrukturer. Det har man.

  543. Man gör inte grammatiska fel
    i ordföljd när man går i lekis.

  544. Man har liksom lärt sig det där
    automatiskt på sitt modersmål.

  545. Sedan får vi också en utbyggnad,
    ett specialiserat ordförråd-

  546. -ett mer abstrakt-

  547. -och skriftspråksbaserat ordförråd,
    som mycket kommer genom skolan.

  548. Och förutsätts där. Men... Barn som
    har läst och diskuterat mycket hemma-

  549. -har ju tjuvbörjat på det här
    språket, de har lite förtur.

  550. När man sedan kommer till skolan
    bygger vi vidare på basen.

  551. Och utvecklar den i det nya,
    specialiserade skolspråket.

  552. För elever med ett annat modersmål,
    som kanske pratat på arabiska-

  553. -sina första år, har en bas.

  554. Men inte nödvändigtvis
    så omfattande på svenska.

  555. Det kan bli ett bekymmer när vi
    i skolan bygger vidare på basen-

  556. -hos våra svensktalande elever.

  557. Och då kan det hända att utbyggnaden
    inte riktigt hakar i.

  558. Redan där kan det vara ett bekymmer
    som vi inte märker förrän i fyran.

  559. Då läser de längre text och uttrycker
    sig mer skriftligt självständigt-

  560. -och man har inte alltid märkt det.
    En viktig fundering att tänka på.

  561. Därför är återigen stöd
    på modersmålet viktigt.

  562. Och mycket samtal och diskussioner
    med eleverna. "Vad betyder det här?"

  563. "Hur kan man säga det? Har du något
    annat ord? Känner du igen det här?"

  564. Den här basen hänger ihop med våra
    erfarenheter, vad vi varit med om.

  565. Det märker jag när jag följer lärarna
    och eleverna som lär sig biologi.

  566. När läroboken kopplar
    till erfarenheter-

  567. -som svenska barn kanske har,
    men kanske inte andra.

  568. Ordförrådet har ju byggts upp
    genom det liv vi har levt innan.

  569. Så vi behöver klura på det.

  570. Vi har ett allmänspråk,
    kan vi säga-

  571. -som liksom kommer ifrån vår vardag
    och som vi använder.

  572. Det kan vara att vi tecknar saker,
    eller "jag är sur" eller-

  573. -"Jag ska på min fotbollsförening."
    "Det är skillnad på dig och mig."

  574. "Kraft. Äter man socker får man
    mycket energi. Tryck på dörren."

  575. "Bestäm dig för
    om du ska gå dit eller dit."

  576. Det är vardagsord som de flesta av
    oss slänger oss med lite hit och dit.

  577. Sedan har vi också de här
    som kommer i nästa lilla klump här-

  578. -som vi brukar kalla för
    kulturspecifika. Det kan vara "meta".

  579. Eller "svamp", "kantarell" kanske,
    som man faktiskt inte riktigt-

  580. -kanske känner till om man inte
    har metat. Man kanske fiskar.

  581. Är det skillnad på
    att meta och kasta med kastspö?

  582. Då kan det hända att ordet meta
    inte finns i alla elevers ordförråd.

  583. Garageuppfart kan vara ett sådant
    ord. Man kanske inte har en sådan.

  584. Vi har även ord som "tillryggalägga",
    de lågfrekventa orden.

  585. Men det kan hända att man har hört de
    orden när man lyssnat på sagor hemma.

  586. Det kan hända.

  587. Vi har en massa metaforer i språket
    som vi använder på olika sätt-

  588. -som ingår i vårt vardagsspråk, men
    är kluriga för andraspråkselever.

  589. Och andraspråkstalare överlag,
    det hänger bara ihop med vårt språk-

  590. -och vi själva förstår inte alltid
    vad vid menar med metaforerna heller.

  591. Vi ska kika på dem sedan. Sedan har
    vi det här allmänakademiska språket-

  592. -brukar man kalla
    som en del av utbyggnaden.

  593. Då börjar det dyka upp ord som
    "tämligen" eller "nämligen" eller-

  594. -"bestå" eller någonting "uppstår"
    eller någonting "förekommer".

  595. Eller "jag föredrar att"
    eller "något övergår i något annat".

  596. "Omvandlas" eller "bildas".

  597. Man kan tala om "utbredning" eller
    "utveckling" eller "existens".

  598. Ett ord jag tänkt på är "utveckling",
    som finns i många olika sammanhang.

  599. Jag tänkte mycket på när min son var
    fem, då höll han på med Bakugan.

  600. Det är små bollar som kan utvecklas
    till någonting när man kastar dem.

  601. Då tänkte jag: "Ja, våra femåringar
    vet vad utvecklas betyder."

  602. De har liksom en vardagserfarenhet
    som kopplas till "utvecklas"-

  603. -och då kan vi prata om utveckling
    och hur människan har utvecklats-

  604. -från apan, till exempel.
    Det vet jag att jag tänkte på då.

  605. Men det här kan vara svårtillgängligt
    om man inte har hört alla begreppen.

  606. Det hänger inte bara ihop
    med våra andraspråkselever-

  607. -det kan hänga ihop med de elever som
    inte har hört det här språket hemma.

  608. Där man inte,
    oavsett svenska eller turkiska-

  609. -pratat om "utbredning" eller
    "existens" eller "övergår"-

  610. -eller hur det "bildas". Om det inte
    finns på mitt modersmål heller.

  611. Men det kan finnas på det, men jag
    har inte hört det på svenska.

  612. Så flera personer, med olika
    bakgrund, av olika anledningar-

  613. -kan ha bekymmer
    med de här begreppen.

  614. Sedan har vi skolans olika ämnen.
    Där har vi ämnesspecifika begrepp-

  615. -som är väldigt speciella och har en
    särskild betydelse just i det ämnet.

  616. För i olika ämnen
    kan "teckna" betyda olika saker.

  617. När vi kopplar tillbaka till bas och
    utbyggnad så finns det en koppling-

  618. -mellan allmänspråket
    och det ämnesspecifika språket.

  619. För det finns vardagliga betydelser
    av ord som får en annan betydelse-

  620. -i det ämnesspecifika språket. Då kan
    det vara lättare om man har det-

  621. -i sitt vardagsspråk att koppla över
    till, för då har man hört ordet.

  622. Sur kan ju betyda något helt annat.
    Det kan betyda sur-

  623. -men på hemkunskapen kan det betyda
    en sak, på kemin en annan.

  624. Biologin en tredje. Så att...

  625. ...vi behöver prata om ords olika
    betydelse i olika sammanhang.

  626. Och likadant de här begreppen
    kraft, tryck, energi-

  627. -som har otroligt många olika
    betydelser beroende på sammanhanget.

  628. Skillnad i matten-

  629. -har en annan betydelse än
    hur vi använder ordet i vardagen.

  630. Och sedan blir det mer och mer
    specialiserat. "Barrskogsbälte".

  631. Vi ser vilket område det handlar om.
    När slänger vi oss med de uttrycken?

  632. Demokrati, präster, revolution,
    parlament. Vad hör det till för ämne?

  633. "Yttrandefrihet". Bara bakom det
    ordet ligger det otroligt mycket.

  634. Det hjälper inte att översätta eller
    säga att här har vi yttrandefrihet.

  635. Vad betyder det
    och i relation till vad?

  636. Och så har vi matteorden.

  637. Vad betyder
    "bas" och "rymmer" egentligen?

  638. Och vad betyder "volym"
    i matte och "roten"?

  639. Då är det väldigt mycket
    tekniska ord och uttryck.

  640. Skolspråket utmärks egentligen
    inte av de idiomatiska uttrycken-

  641. -men de finns i våra texter,
    de är där i språket.

  642. Det kan vara att det är skillnad
    på att laga mat och koka gröt.

  643. Vi gör skillnad på det i svenskan.

  644. Att det heter "utvinner olja",
    när man läser den här texten.

  645. Inte att man "gör olja"
    eller "får olja".

  646. Just "utvinner" är ju
    ett ganska abstrakt begrepp.

  647. Sedan har vi ju saker som "ta reda
    på", det använder vi mycket i skolan.

  648. Vad betyder det om man inte
    har hört det förut, om man är ny?

  649. Hur förstår jag det?
    "Lägg märke till". "Fundera över".

  650. Och så har vi de här metaforiska
    uttrycken: "Lägga benen på ryggen".

  651. "Medaljens baksida".

  652. "En annan kaliber". "IT-bubblan".

  653. Den diskuterade jag med mina elever
    när vi läste en artikel om det.

  654. Vad då "bubbla"? Hur gör vi
    en "IT-bubbla" och varför är det-

  655. -inte bra med en bubbla, för vad
    kan hända? Mycket diskussioner-

  656. -kring just det begreppet, och då var
    ju det i rubriken till texten.

  657. Och då blir det intressant
    och viktigt att vi förstår varför-

  658. -författaren har valt rubriken och
    allt som vi tänker kring en bubbla-

  659. Vi har massa andra bubblor
    som vi pratar om.

  660. "Klimatsmällen", samma sak.

  661. Det ligger otroligt mycket
    information bara i det begreppet.

  662. "Den lila människan".

  663. Det var faktiskt många av mina nior
    som inte vara säkra på vem det var.

  664. Var den kort eller var den ung?

  665. Eller var det den här
    som inte hade den politiska makten?

  666. Skolspråket,
    eller det akademiska språket-

  667. -eller det kunskapsrelaterade
    språket, kan man också kalla det-

  668. -utmärks av nominaliseringar
    och passiv form.

  669. Nominaliseringar innebär
    att vi gör substantiv av verb.

  670. Och bara genom att säga "utdelning"
    i stället för "dela ut"-

  671. -så blir det mer abstrakt.

  672. I stället för "han klarade inte", så
    säger man "det var ett misslyckande".

  673. Det handlar om att packa ihop det.

  674. Det var någon som försvann eller så
    rapporterar man om ett försvinnande.

  675. "Framgången", "Industrialiseringen",
    "Nymodigheten".

  676. I SO-texterna och i NO-texterna-

  677. -så vimlar det av nominaliseringar
    och då är de abstrakta.

  678. Även den passiva formen, eftersom-

  679. -när vi lär oss ett ämne ska vi ha
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  680. Vetenskapen silas ner i kursplaner
    och läroböcker och syns där-

  681. -och ofta på, någonstans i
    mellanstadiet, då börjar texterna-

  682. -som vi använder i skolan
    gå från "Har du tänkt på att...?"-

  683. -till den här passiva formen,
    och då blir det lite lurigt ibland.

  684. "Motståndet stärktes". "Oppositionen
    kvävdes". "De röda angreps".

  685. Vi behöver vara medvetna om det och
    visa eleverna att det gör det svårt.

  686. Det är det här vi behöver packa upp.
    Lägga det på bordet och kolla det.

  687. Det här är exempel som jag har tagit
    från vanliga SO-böcker 7-9.

  688. "Industrialisering
    på folkets bekostnad".

  689. Det kan man diskutera
    och lära sig väldigt mycket kring.

  690. Och där kan ju alla elever vara med.
    Det är inte bara de som-

  691. -kanske har bekymmer med svenska
    språket, utan det här ska vi förstå-

  692. -i ämnet om vi läser
    om industrialiseringen.

  693. Och sedan möter vi också ibland
    den passiva formen i frågor-

  694. -som kan göra att frågorna
    blir svåra att förstå.

  695. Så vi behöver verkligen
    titta på våra texter-

  696. -och vi som är lärare i svenska
    och svenska som andraspråk-

  697. -kan behöva stödja våra lärarkollegor
    i SO och NO i början.

  698. Vad är lurigt i dina texter? Kan vi
    samarbeta? Om jag tar in dina texter-

  699. -till mitt klassrum och så läser
    vi dem och tittar på...

  700. Vi tränar båda på lässtrategier
    och att diskutera texter och ämnet.

  701. Även NO-språket är klurigt-

  702. -och det hänger ihop med hur det
    uttrycks i läromedlen.

  703. Det är informationstätt,
    tekniskt och objektivt.

  704. Det vetenskapliga förhållningsättet-

  705. -är ju någonting som ska läras ut
    i NO. Då visas det genom språket.

  706. Det blir väldigt tydligt.
    Så det är en vild blandning mellan-

  707. -nominaliseringar, ämnesspecifika
    begrepp och passiv form.

  708. Det är många begrepp som vi behöver
    se framför oss i varje mening-

  709. -för att det ska betyda någonting.

  710. Och även i matematik. Ibland så
    tänker man att man ska förklara-

  711. -de här ämnesspecifika orden, man går
    igenom vad "subtrahera" betyder-

  712. -och ger olika varianter av det.

  713. Men kanske pratar man inte så mycket
    om beräkna. Vad betyder det?

  714. Det finns andra begrepp, kopplat
    till vardagsspråket, i matten-

  715. -som gör språket otillgängligt.

  716. Eleverna ska kunna föra
    logiska resonemang-

  717. -om lösningar på matematiska problem.
    Vilket språk behöver jag då?

  718. Så en faktatext består av hårt packad
    information som behöver packas upp.

  719. Det kan ju vara flera substantiv
    som är uppradade efter varandra-

  720. -eller så har vi nominaliseringar.

  721. När vi läste litteraturhistoria
    förra våren ägnade vi mycket tid-

  722. -åt citatet här.

  723. Just handel och långväga handel.
    "Vad betyder det?"

  724. Man handlar. Köper, säljer.
    Långt bort.

  725. "Till vilka länder?" När man
    diskuterar det får man en bild av-

  726. -"jaha, var var det de befann sig?
    I norra Afrika? Var handlade de?"

  727. Då kan eleverna skapa bilder,
    det är inte bara i skönlitteratur-

  728. -som vi ska lära oss att se bilder,
    utan även när vi läser om celler.

  729. Ser du cellen
    eller ser du ordet cell?

  730. Det behöver vi fråga våra elever.
    Vi måste låta dem diskutera det här-

  731. -och det behövs om man ska ha A i
    kemi eller om man precis klarar sig.

  732. Det här är ju oftast självklart för
    oss, men inte alltid för eleverna.

  733. Och då kan vi också välja vad vi
    lägger fokus på i undervisningen.

  734. Svara på frågor, göra ett prov eller
    diskutera kring de här texterna-

  735. -utifrån vad vi uppfattar-

  736. -reagerar på, tänker på,
    ser, när vi läser det här.

  737. Så vi ska snart gå från det där
    paketet, packa upp och så packa ner.

  738. Det är inte världens tydligaste bild,
    men när vi höll på med det här-

  739. -så ville jag visa att vi börjar
    i det lilla, och sedan börjar jobbet.

  740. När ni packar upp. Det är det här som
    tar tid och som vi behöver avsätta-

  741. -flera lektioner till när ni läser
    och diskuterar de här texterna.

  742. Sedan drar vi ihop det igen.
    När ni fått kunskapen och har-

  743. -alla grejer som låg
    i paketet framför er på bordet.

  744. Då kan ni kategorisera dem.
    "De där hör ihop."

  745. Och så hittar ni egna samlingsnamn.
    Och då-

  746. -ska man använda
    det ämnesspecifika språket.

  747. För det är inte en sammanfattning
    med egna ord jag vill ha. Eller hur?

  748. Den med egna ord vill jag ha för att
    eleven ska visa att den har förstått.

  749. Egna ord är att man använder
    vardagsspråket och förklarar.

  750. "Handel är liksom
    när man köper och säljer grejer."

  751. "Långväga" är kanske både Spanien och
    Frankrike, kanske båt till Italien.

  752. Det är med egna ord. Men en
    sammanfattning ska vara effektiv-

  753. -komprimerad och vi vill att eleverna
    ska kunna behärska språket i ämnet-

  754. -och då vill vi att de använder
    ämnesspecifika begrepp.

  755. Då kanske det är helt korrekt att
    använda "bedrev långväga handel".

  756. Men då har eleverna plockat upp
    ordet, klurat och tittat på det-

  757. -förklarat och gjort det till sitt.
    Då får man stoppa det i sitt paket.

  758. Det behöver vi tänka på när vi säger:
    "Berätta med egna ord."

  759. Uppackningen är med egna ord.

  760. Oj, här har jag stavat fel.
    Det ska stå "läsförståelsetid".

  761. Det återkommer jag till hela tiden,
    det här med tiden för läsförståelse.

  762. Tydlighet, vad jag vill att eleverna
    ska göra, tanketid, taltid, skrivtid.

  763. De ska ju lära sig saker av texten.
    De ska lära sig om sig själva-

  764. -och sitt sätt att hantera text,
    som de tar med sig till nästa text-

  765. -vid nästa tillfälle
    och det behöver få ta tid.

  766. När jag lär ut lässtrategier, och det
    vet jag att många andra gör också-

  767. -som ni hittar exempel på, så följer
    man en ganska tydlig struktur.

  768. Det är ju skillnad på
    att lära ut strategierna-

  769. -innan eleverna har en aning om dem.
    Sedan använda dem i undervisningen.

  770. Man måste ha lärt ut strategierna.
    Man lär ut dem-

  771. -genom att lära den presentera
    strategin, modellera den, visar.

  772. Tänker högt, så här gör jag.

  773. Och sedan får man prova två och två
    och när man är redo provar man själv.

  774. Det kan gå på en lektion eller
    ta fem veckor, beroende på elev-

  775. -och hur man jobbar som lärare.

  776. Och när vi jobbar med det
    använder vi samma texter.

  777. Vi provar att överblicka texten
    först, och ställer frågor och undrar.

  778. Vi reder ut oklarheter
    när vi går in och läser texten-

  779. -och vi sammanfattar,
    men det är samma text.

  780. För på riktigt i hjärnan
    använder vi de här strategierna.

  781. Allt i ett, på en gång.

  782. Och...

  783. För elever med annat modersmål än
    svenska som läser svenska texter-

  784. -så kan "upptäcka och reda ut
    oklarheter" vara viktigast.

  785. Och kanske den man måste börja med.
    För om du ska överblicka en text-

  786. -då tittar du på bilder,
    du tittar på rubriker och bildtexter.

  787. Om då rubriken
    innehåller ord som du inte förstår-

  788. -hur ska du kunna gissa och tänka
    vad den här texten ska handla om?

  789. Och då kan man behöva börja där.
    Vi bör fundera på hur vi gör det här-

  790. -och vilka texter vi använder med
    våra elever i vilket syfte.

  791. Ska de förstå hur strategierna
    funkar? Vilken text använder vi då?

  792. Kan de strategierna om de ska lära
    sig någonting annat i ämnet?

  793. Vilken text använder vi då?
    Vad har jag gjort med eleverna innan?

  794. Har jag berättat, har vi tittat
    på en film? Vilken förkunskap har de?

  795. Vi ska göra så här att-

  796. -jag ska modellera för er den här
    första strategin. Och sedan så-

  797. -ska vi dela ut en text, en NO-text-

  798. -som ni ska få prova på
    och sedan ska vi jobba med den.

  799. För ni ska packa upp den,
    eller del av den, i dag.

  800. Nu låtsas vi att ni är i ett klassrum
    och ni kan lite om läsförståelse.

  801. Jag har frågat er hur ni gör
    och ni vet att vi jobbar med det.

  802. Men ni har faktiskt inte på riktigt
    fått träna på den här strategin.

  803. Då behöver jag berätta för er
    hur den går till.

  804. Ni vet att vi har fyra strategier
    som hjärnan använder sig av-

  805. -när man är en god läsare.
    I dag ska vi börja med den första.

  806. Vi behöver liksom titta på en i taget
    för att förstå hur de funkar.

  807. Den första strategin vi ska lära oss
    heter "överblicka och se framåt".

  808. Och jag har en symbol
    där det står en person-

  809. -på ett berg
    och tittar ut över ett landskap.

  810. Och jag ska läsa en text
    eller berättelse för er-

  811. -som man kan tänka sig hur man känner
    sig när man överblickar sin text.

  812. Då kan man känna sig som en
    upptäcktsresande, en som ska resa-

  813. -och upptäcka någonting nytt.
    Nu läser jag för er och ni lyssnar.

  814. Hade ni varit mina elever hade ni
    haft det framför er och stödmaterial.

  815. Men ni får låtsas lite.

  816. Överblicka och se framåt.
    Upptäck texten.

  817. "En upptäcktsresande ger sig i väg
    till en plats där han aldrig varit"-

  818. -"för att upptäcka, uppleva och lära
    sig nya saker. Innan resan startar"-

  819. -"har han förväntningar
    om vad som väntar."

  820. "Han kanske kan en del om resmålet,
    vilket påverkar förväntningarna."

  821. "Eller så vet han ingenting om
    den plats han tänker åka till."

  822. "Han kan bara gissa eller fantisera.
    Och han vet inte vad som väntar."

  823. "Han kan bara föreställa sig, och han
    behöver resa för att se hur det är."

  824. "För att se om det stämmer
    eller om saker är annorlunda."

  825. "Oavsett hur resan blir, kommer han
    att återvända från sin resa"-

  826. -"med nya erfarenheter
    och ny kunskap."

  827. "Jag tänker mig en upptäcktsresande
    ståendes högst upp på ett berg."

  828. "Han spanar ut över det område han
    tänker upptäcka och uppifrån berget"-

  829. -"kan han urskilja platser som berg,
    floder, skogar, byar och städer."

  830. "Genom det han redan vet
    och det han ser från sin bergstopp"-

  831. -"så får han en viss uppfattning
    om det land han ska besöka."

  832. "Han kan välja att undersöka landets
    delar i den ordning han når dem."

  833. "Eller så kan han välja att ta sig
    direkt till staden lite längre bort"-

  834. -"eftersom den
    intresserar honom mest."

  835. "Där kan han få reda på svaret på
    någon av hans viktigaste frågor."

  836. "Upptäcktsresanden fortsätter
    att under resans gång stämma av"-

  837. -"sina gissningar
    med det han ser och upplever."

  838. När du är upptäcktsresande i din egen
    text skaffar du dig en överblick-

  839. -över vad texten handlar om och vad
    du tror att den verkar handla om.

  840. Du funderar över rubriker, bilder,
    bildtexter och faktatexter.

  841. Vad känner du redan till
    om det texten verkar handla om-

  842. -och vad det får dig att tänka på.
    Du gör antaganden och gissningar-

  843. -om vad du tror
    att texten kommer att handla om.

  844. Under läsningen stämmer du av dina
    gissningar med vad som står i texten.

  845. Så här gör goda läsare. Det är
    det som gör dem till goda läsare.

  846. Nu ska jag modellera lite. Hur kan
    det gå till? Hur skulle jag göra?

  847. Nu kommer ni att få se
    ett uppslag ur en lärobok.

  848. Hade ni varit elever hade vi haft
    samma bok och vi hade stått så här.

  849. Nu tittar ni där och ni
    behöver inte se allting heller.

  850. Den här texten verkar handla om
    fåglar. Det står "fåglar" där.

  851. Så jag antar
    att vi kommer att läsa om fåglar.

  852. Och vi kommer att lära oss om olika
    sorters fåglar, tänker jag.

  853. Där är ju en örn,
    nej det kanske inte är en örn.

  854. Jag tror alltid att det är örnar,
    men folk säger att de inte syns.

  855. Det är nog en falk. Kan det vara
    en uv? De ser ut som ugglor.

  856. Jag vet inte, men något slags
    rovfågel är det i alla fall.

  857. Så vi kommer att få läsa om rovfåglar
    och sedan... Papegojan.

  858. För det är väl en papegoja?
    Och den finns ju inte i Sverige.

  859. För den där fågeln finns ju
    i Sverige, och sådana finns ju-

  860. -i Amazonas eller i andra länder
    så kapitlet kanske handlar om-

  861. -fåglar i hela världen.

  862. Och vad är det där för bild?

  863. Fågel med... Nu läser jag rubriken:
    "Kropp anpassad för att flyga"

  864. Det verkar som att den handlar om-

  865. -vad som gör att en fågel kan flyga.
    Det har jag undrat en del över.

  866. Hoppas vi får svar på det. Och den
    där fågeln vet jag inte vad det är-

  867. -men den har väldigt stor näbb.
    Alltså väldigt många olika fåglar.

  868. Vad står det där?
    "Flygande dinosaurier". Jaha.

  869. Är det där en flygande dinosaurie?

  870. "Urfågeln Ark..."
    Det där kan jag inte läsa.

  871. "Urfågeln är länken
    mellan kräldjur och fåglar." Jaha.

  872. Det där har jag hört någonting om,
    jag läste en bok om att fåglarna är-

  873. -egentligen dinosaurier. Det verkar
    som om vi får lära oss om det också.

  874. Hur är fåglarna släkt
    med dinosaurier-

  875. -eller hur har fåglarna utvecklats
    till det de är? Eller något sådant.

  876. För det måste ha någonting
    med det att göra.

  877. Ja. Så här kan man göra.
    Nu har inte jag läst den här texten.

  878. När jag tittar på bilderna och på
    rubriken så går min hjärna i gång.

  879. Jag tänker på massor och det spelar
    ingen roll om jag har rätt eller fel.

  880. Det är totalt ointressant.
    För jag ska bara tänka.

  881. Och jag ska bara tycka om det jag
    ser, för det är jag som ser texten-

  882. -och det är
    jag som ser de här bilderna.

  883. Vi pratar om vad som var bra med att
    överblicka och vad som var svårt.

  884. Och det ska ju ni också fundera på.
    Vad var svårt och vad var bra?

  885. Och jag fick höra av en lärare-

  886. -som började arbeta så här i höstas
    och presenterade det på sin skola-

  887. -och jag var där. Då sa hon en sak:

  888. Det var en elev
    som inte var jättestark läsare-

  889. -men som räckte upp handen och sa:
    "Vad bra jag är på att överblicka."

  890. Och det sa otroligt mycket,
    för hon kände: "Ja, det är det här."

  891. Att innan man har gått in och läst
    texten upptäcka att "jag kan massor".

  892. Jag kan massor innan, jag blir
    intresserad och vill lära mig mer.

  893. Och att avsätta den tiden...

  894. ...för jag skulle kunna visa en film
    eller berätta vad texten handlar om.

  895. Men att du får prata med en kamrat om
    vad du tänker på när du ser det här-

  896. -skapar en aktivitet
    hos den enskilda personen-

  897. -som jag måste iscensätta.

  898. Och därför är arbetet med
    lässtrategier så bra.

  899. Men då behöver vi avsätta den tiden.
    Det här kan vi diskutera jättemycket.

  900. Vad lär vi oss av det här och hur kan
    vi använda det i vår undervisning?

  901. Och vi kan använda det
    som inledning av ett arbetsområde.

  902. Eller efter sex veckor, när vi har
    jobbat och varit på studiebesök-

  903. -och vi har hört och gjort saker,
    då ska vi läsa om det.

  904. Att känna igen allt
    man ska läsa om är också häftigt-

  905. -och då kanske den texten
    är ganska avancerad.

  906. "Det där kan jag och det där vet
    jag." Jag känner igen det jag läser-

  907. -fast med specialiserat ordförråd.
    Man använder strategin på olika sätt-

  908. -beroende på vad man har
    för syfte med den.

  909. Eleverna ska kunna det här själv-

  910. -så där behöver vi se när eleverna
    får prova själva. Överblicka själv.

  911. Tänka tankarna högt
    inne i sitt eget huvud.

  912. Och prata med eleverna om: "Hur går
    det nu? Hör du vad du tänker?"

  913. "Använder du pennan? Fick du en idé?
    Stryker du under saker?"

  914. Någon säger: "Det är mycket lättare
    när jag pratar med någon."

  915. Hur gör vi då? Vi vill att eleverna
    ska klara det här själva till slut.

  916. Men de behöver få in att man får
    gissa, tänka, spruta ut idéer.

  917. Vi behöver ge stöttning och
    återkoppling på processen vad du gör.

  918. Berätta hur du gör
    för jag är intresserad av-

  919. -hur du tänker och vad du tycker
    funkar och inte funkar.

  920. Och vi behöver lyssna på varandra.
    "Jag gör så här, då funkar det."

  921. "Ah, bra."

  922. Vi delar med oss och bygger upp
    medvetenhet om hur läsning går till.

  923. Och någon som har känt sig som
    en svag läsare säger plötsligt:

  924. "Du, den här texten vi läser nu...
    Jag kan ju allt om den."

  925. Och faktiskt kan säga:
    "Den här var lätt att läsa."

  926. För att ni nu ska få prova på
    det här med sammanfattning-

  927. -men som ett svar på din fråga:
    Det här kan komma långt, långt bort.

  928. Därför modellerar jag inte
    "ställa frågor och undra"-

  929. -men de fungerar på samma sätt,
    man undrar. Varför heter det fåglar?

  930. Vem kom på det? Vi reder ut
    oklarheter, och ord man inte förstår.

  931. Nya ord, som det latinska ordet.
    Det kan vara andra ord som bildas.

  932. Och så sammanfattar man. Det gör man
    ju efter ett ord som man har rett ut.

  933. "Så det betyder att..."
    Det är en sammanfattning.

  934. Det kan vara efter en mening, efter
    ett stycke, och efter en hel text.

  935. Det är dags att avsluta och jag vill
    bara sammanfatta det här.

  936. Och jag har velat få fram det här att
    man behöver få verktyg-

  937. -och särskilt när man har
    ett annat modersmål än svenska-

  938. -för att hantera texter
    som kan vara svårtillgängliga.

  939. Och vi lärare och elever
    behöver ha begrepp att prata kring.

  940. Och undervisningen i alla ämnen
    skulle behöva möjliggöra det här.

  941. Jag fick en kommentar här nyss:
    "Det förutsätter att elever"-

  942. -"som talar samma modersmål får tala
    det i mitt klassrum." Ja, självklart.

  943. Vi ska använda det språk vi tänker
    bäst på när vi ska lära något nytt.

  944. För oss lärare handlar det om att
    få syn på det och göra det möjligt-

  945. -att sedan formulera
    det här på svenska.

  946. Ni har fått lite axplock.
    Ni får del av den här presentationen.

  947. Där finns en massa länkar
    och litteraturlistor också-

  948. -om ni vill läsa vidare kring
    det. Tack för att jag fick vara här.

  949. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läs- och lärstrategier för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande. Inspelat 14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Flerspråkighet, Läsprocessen, Läsundervisning, Läsutveckling, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Svensken om svenskan

Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska och tidigare medverkande i radioprogrammet Språket i P1, berättar om några av de 80 000 brev som redaktionen har tagit emot under 16 års tid. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Vårt gränslösa språkuppdrag

Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Språkutvecklande arbete

Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Läs- och lärstrategier för alla

Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande. Inspelat 14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Någonstans i Sverige

Vad tycker unga människor om sin hembygd, och vad är en hembygd? Syftet med projektet Någonstans i Sverige är att låta unga människors röster bli hörda och att de unga ska känna sig delaktiga i samhället. Från konferensen Flerspråkighet i fokus den 13-14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss