TV

Dropouts

Dropouts

Om Dropouts

Under en termin följer vi Åre kommuns och Vetlanda kommuns arbete med gymnasieelever som riskerar att hoppa av, eller redan har hoppat av gymnasieskolan. I Åre leds projektet Plug In av läraren Johanna Bogfors. Hon ger elever som ligger efter den studiehjälp de behöver. Under terminen följer vi elevernas utveckling och får inblick i Johannas arbete och de diskussioner som förs om metoder för att eleverna ska klara skolan. I Vetlanda följer vi ett annat projekt, KomBack, som leds av coacherna Emma Ståhl och Camilla Persson-Kareliusson. De arbetar med ungdomar mellan 16 och 29 år, som redan hoppat av gymnasiet. Ungdomarna får möjlighet att läsa upp sina betyg, ta körkort eller skaffa praktik, för att i förlängningen få arbete. I både Åre och Vetlanda gäller det att hela tiden hitta nya sätt att motivera ungdomarna och ge dem den bästa hjälpen. I varje avsnitt fördjupas en specifik fråga som handlar om gymnasieavhopp och dess konsekvenser.

Till första programmet

Dropouts: Samhällsansvar
  1. Hej, allihop, och välkomna till
    julavslutning på Åre gymnasieskola.

  2. "Det var julafton.
    Snön låg vit och tyst över gården."

  3. "Det närmade sig kväll och det lyste
    varmt från fönstren i köket."

  4. "Där inne dukade man fram julbordet.
    Snart skulle alla vara samlade."

  5. Hej. Det är Johanna på skolan.

  6. Jag hade räknat med
    att du skulle vara här i dag.

  7. Då blir jag ju lite orolig
    när du inte är här.

  8. Jag ville kolla hur det var med dig.
    Jag skulle vilja att vi stämde av.

  9. Vi hade ju lite grejer
    som skulle vara klara till jul.

  10. Jag känner alltid en form av oro
    för de elever som har hög frånvaro.

  11. Det är ett tecken på att nånting inte
    är bra. Jag funderar mycket på dem.

  12. Varje år
    börjar runt 100 000 elever gymnasiet.

  13. Vid studenten har 15 % av eleverna
    blivit underkända i minst ett ämne-

  14. -och 10 % har hoppat av.

  15. Det är alltså 25 % som lämnar skolan
    utan fullständigt slutbetyg.

  16. I "Dropouts"
    följer vi två kommuners arbete-

  17. -med ungdomar som har eller riskerar
    att hoppa av gymnasiet.

  18. -Halloj, halloj!
    -Välkommen.

  19. Det är terminens sista elevhälsomöte.
    Målen var högt ställda-

  20. -och på agendan står
    att stämma av hur hösten gått.

  21. Johanna har även några tankar
    som hon vill bolla med sina kolleger.

  22. Hur ska jag jobba mot skolk?

  23. Det har varit mycket skolk
    hos mina "strulputtar".

  24. En nyckel till framgång är att aldrig
    visa att jag är riktigt besviken.

  25. Det är bättre att liksom:
    "Kanonbra att du kommer!"

  26. De säger ju att när de har skolkat
    en vecka vågar de knappt gå tillbaka-

  27. -för då kan man få höra:
    "Kors i taket, är du här!"

  28. Det vet de. De känner så mycket skuld
    ändå. De vet att vi är besvikna.

  29. Förhållningssättet är jätteviktigt.

  30. Ska vi gå in på "juvelerna"?
    Anton...

  31. Utgångsläget var tretton IG
    i augusti när vi började.

  32. Fyra av dem är helt klara.
    Fem är det pyttelite kvar på.

  33. Vi har haft många heta diskussioner
    om detta. Vi jobbar fram en lösning.

  34. Jag tror
    att vi ror hem fem stycken i januari.

  35. Bilden ska han göra här, men de andra
    ämnena ska vi ta nån annanstans.

  36. Jag har höga förväntningar
    på eleverna. Det ska man ju ha.

  37. Forskningen visar
    att eleverna presterar bättre då.

  38. Det är viktigt för mig att ha det.

  39. Björn. Han blev klar. Nu är han
    i gång med att söka lite jobb.

  40. Han lämnar cv överallt och så där.

  41. Bea. Målet för Bea är att gymnasiet
    ska vara klart inom 3,5 år.

  42. Elias. Han har varit borta mycket
    den här terminen.

  43. Han har inte följt det vi kom överens
    om. Vi ska ha ett möte i eftermiddag.

  44. Man kan väl ändå konstatera att det
    är många roliga saker som har hänt.

  45. Det här sättet att arbeta
    är framgångsrikt - och vi fortsätter.

  46. Det är jätteviktigt att ha en studio.
    Alla gymnasieskolor borde ha det.

  47. En studio, så är vi i hamn.
    Nej, men det är jättebra.

  48. God jul, allihop.

  49. Jag är nöjd med terminen på ett sätt
    och på ett sätt inte.

  50. Man måste vara nöjd med de relativt
    få framgångar som sker med eleverna.

  51. Om man ska vara missnöjd för att
    inte alla når målen orkar man inte.

  52. Men det är kluvet.
    Man vill ju alltid bli bättre.

  53. För Emma och Camilla
    fortsätter arbetet på Komback.

  54. Närvaron har blivit bättre
    efter höstens svacka.

  55. Flera har kommit ut
    i praktik eller arbete-

  56. -och inne i huset
    fylls det på med nya ungdomar.

  57. Träna lite,
    sen kommer du att fixa det.

  58. Det är alltid så i arbetet
    med människor att saker förändras.

  59. Man kan försöka läsa av det utifrån
    vilka förutsättningar som finns-

  60. -men det finns aldrig
    några garantier.

  61. För Viktors del
    blir det varken praktik eller arbete.

  62. Han har väntat i två år,
    och nu har han fått sin dom.

  63. Domen blev ett år.

  64. Det känns jobbigt att det blev
    så långt, men vad ska man göra?

  65. Lägenheten har jag sagt upp.

  66. Sen jag fick domen har jag blivit
    utskriven från Arbetsförmedlingen-

  67. -så jag får inga pengar. Jag flyttar
    hem tills jag ska inställa mig.

  68. När jag väl sitter kommer jag att ta
    utbildning, tills jag kommer ut.

  69. Att vänta har varit det jobbigaste.
    Att inte få veta nåt.

  70. Man bara gick och väntade i två år.

  71. Min plan efter att jag har suttit
    inne är att skaffa jobb och flytta.

  72. Att ha ett bra liv,
    eller vad man ska säga.

  73. Jag ska börja en utbildning
    som är på 32 veckor.

  74. Jag blir gjutare.

  75. Målet är väl att komma ut i jobb.

  76. Bengt, vilken vecka är vi inne på?

  77. Det är väl fjärde veckan, tror jag.

  78. 33 veckor ska jag gå.
    Sen är jag fullt utbildad gjutare.

  79. Eller, ja... Det beror på
    om jag får godkänt i alla ämnen.

  80. Allt hänger på läraren.

  81. Det är inget som hänger på läraren,
    allting hänger på dig.

  82. Det är sant.

  83. När du gjuter ska du alltid ha
    en hand här uppe och den andra här.

  84. Inte så här. Och så
    gjuter du alltid framåt, inte bakåt.

  85. Jag har gjutit förut.

  86. Det finns de som har gjutit
    i hundra år och inte kan gjuta ändå.

  87. Få se om det blev lika bra inuti.

  88. Det blev hur bra som helst.

  89. Det syns att det är jag
    som har gjort den. Den är perfekt.

  90. Jag ska garanterat bli klar
    med detta.

  91. Det här är nånting jag
    tycker är roligt att göra.

  92. Det är hur kul som helst
    att hålla på med det här.

  93. Jag drömmer om att ha ett eget hus,
    egen familj, tjäna mina egna pengar-

  94. -kunna försörja... I stort sett
    det som alla människor vill.

  95. Framtiden ser rätt ljus ut.
    Det går precis som jag vill.

  96. Visst, det har varit lite dalar,
    men hittills ser den rätt ljus ut.

  97. Klara, färdiga, kör!

  98. Alex, försiktigt.

  99. Jag har praktiserat som gympalärare
    och extrahjälp i klassen.

  100. Jag trivs faktiskt jättebra.

  101. Muhammeds praktik är uppskattad.

  102. Nu har han erbjudits arbete
    som vaktmästare på skolan.

  103. Det går inte att beskriva
    känslan över att jag har fått jobb.

  104. Det är hur skönt som helst.

  105. Runt 1/4 av dem som går i gymnasiet
    skulle hellre vilja göra nåt annat.

  106. Desto viktigare att skolan är ett bra
    alternativ som får elever att trivas-

  107. -och vilja gå klart sin utbildning.

  108. Alice Bah Kuhnke är generaldirektör-

  109. -för Myndigheten för ungdoms- och
    civilsamhällesfrågor.

  110. En anledning till att unga inte vill
    fullfölja sin gymnasieutbildning-

  111. -är att de inte känner
    att de passar in.

  112. Därför gäller det att bygga skolan
    utifrån det som intresserar unga-

  113. -och anpassa skolgången
    till vad som väcker deras lust-

  114. -och sen kombinera lusten
    med lärande.

  115. Utan gymnasieutbildning är risken att
    man aldrig kommer in i arbetslivet.

  116. Risken är också stor för ohälsa.
    Därför måste vi hitta dessa ungdomar-

  117. -få in dem i skolan och inspirera
    och motivera dem till att vara kvar.

  118. Det är tusentals ungdomar
    som varken studerar eller arbetar.

  119. Kommunerna har i uppgift att hitta
    och få in dem i skola eller arbete.

  120. Men man når inte alla.

  121. Arbetsförmedlingen
    driver projektet Unga in-

  122. -för de ungdomar
    som varken studerar eller jobbar.

  123. På Unga in i Göteborg
    arbetar Danijela och Magdalena.

  124. De ska hitta de ungdomar som
    inte kommer till Arbetsförmedlingen.

  125. Vi jobbar som marknadsförare.

  126. Vi försöker nå ut till de ungdomar
    som är utanför samhället.

  127. Målet är att skriva in dem
    på Arbetsförmedlingen-

  128. -och få ut dem
    i arbete eller studier.

  129. Vi är ute på fritidsgårdar,
    skapar kontakt med ungdomarna-

  130. -och försöker ändra
    deras syn på Arbetsförmedlingen.

  131. Ungdomarna tycker ju
    att det heter "Arbetsförnedringen".

  132. De har inte blivit bemötta så bra.

  133. Vi har en annan kommunikation, andra
    ord än när man pratar med en vuxen.

  134. Jag kan inte prata likadant med en
    arbetsförmedlare som med ungdomarna.

  135. Det är därför vi finns. Vi är bron
    mellan unga och Arbetsförmedlingen.

  136. När vi är ute och marknadsför och väl
    har "nappat upp" några ungdomar-

  137. -är tryggheten det viktigaste.
    De måste lita på oss.

  138. Att se nån gå från gatan till ett
    jobb, vakna kl. 7 och inte kl. 16...

  139. Då känns det som att vi har lyckats.

  140. De säger att de är så glada
    att vi inte ger upp.

  141. Det är viktigt med personer som vi,
    med våra erfarenheter av myndigheten.

  142. Det handlar nog mycket om tryggheten,
    att de litar på oss.

  143. De har gått hela vägen med oss hit.

  144. Det finns många bra exempel på hur
    man får unga in i studier eller jobb-

  145. -men de är ofta lokala, och vi
    behöver jobba över hela landet.

  146. Därför är det viktigt att stat,
    kommuner, företag och organisationer-

  147. -samverkar kring det här.

  148. Det blir bara värre
    ju längre tid man står utanför.

  149. Det blir kostnader
    både för individen och samhället.

  150. Därför måste vi kraftsamla nu.
    Det lönar sig i längden.

  151. Antons mål var att bli klar till jul.

  152. Han lyckades inte riktigt,
    så hans studietid förlängs en månad.

  153. Sen är det äntligen dags för flytt.

  154. Jag tänker att det ändå har gått bra
    den här terminen.

  155. Nu satte ju vi ett kopiöst högt mål,
    att du skulle ta igen elva IG.

  156. Du har ju nått över hälften
    av det målet. Det är väl inte dåligt?

  157. Fast det är inte bra heller.

  158. Vet du, det blir tomt när du slutar.

  159. Jag kommer faktiskt att sakna dig.

  160. Menar du allvar med "hat"?

  161. Ja, det här
    är det värsta stället jag går till.

  162. Vilken fantastisk prestation av dig
    att gå hit i fem år.

  163. Men du...

  164. Jag är en positiv och glad människa
    när det gäller allt förutom skolan.

  165. Skolan är bara ett rent helvete.

  166. Du, studion och det här,
    jobbet här...

  167. Vad kan jag ta med mig?
    Vad är din bild av det?

  168. Hade det inte varit för studion och
    dig skulle jag inte sitta här i dag.

  169. Då skulle jag nog hoppat av i tvåan.

  170. -Hur kan studion bli bättre?
    -Den kan inte bli så mycket bättre.

  171. Du bryr dig, du lyssnar, du förstår-

  172. -och det är inte bara skolan som är
    i centrum, annat spelar också roll.

  173. Det blir en personligare relation än
    med andra lärare, som gått i skolan-

  174. -gått på universitetet, blivit lärare
    och börjat jobba i skolan igen.

  175. Du är inte en lärare,
    du är en människa.

  176. Hello! Har du tid några minuter?

  177. Jag har inte koll på läget riktigt.
    Jag behöver stämma av lite.

  178. Nu har hela terminen gått, och sen
    är det sista terminen, i januari.

  179. -Hur känner du för det?
    -Jättekul! Nej.

  180. Vi satte ju lite mål för ett tag sen,
    och nu är jag lite dåligt uppdaterad.

  181. -Engelska 5, uppsatsen, hur gick det?
    -Det...

  182. -Den är påbörjad?
    -Ja, alltså den...

  183. Du är så himla bra på att påbörja
    saker, men inte på att avsluta dem.

  184. Det är ju en förbättringsåtgärd.
    Eller hur?

  185. Då är ju du i mål,
    om du lär dig att slutföra saker.

  186. När avslutar vi, då?

  187. Ja, jag...
    Det är ju bara en dag kvar.

  188. -Vi får ju tänka in i nästa termin.
    -Första veckan, typ.

  189. -Alltså de där fyra sakerna.
    -Vad kan jag hota med?

  190. Du har jättelätt för dig,
    du kan, du har påbörjat massor...

  191. -Jag vill ju vara en hjälp för dig.
    -Du är det.

  192. Men jag vill veta vilken knapp jag
    ska trycka på för att du ska avsluta.

  193. -Och hur är läget med dig?
    -Jag har typ slut på krafter nu.

  194. Jag tänkte satsa på nästa termin.

  195. Det är bra.
    Då har vi ett bra ingångsläge.

  196. Jag är väl ganska envis.
    Jag litar på min magkänsla.

  197. Jag har bestämt mig för
    att jag ska klara det här-

  198. -och om jag har bestämt mig
    för nånting blir det oftast så.

  199. Jag är inte oroad över henne. Det
    kommer att gå bra i livet för henne.

  200. -Då önskar jag dig en jättegod jul.
    -God jul.

  201. -Ha det fint.
    -Du med.

  202. Jag är väldigt nöjd med några elever.
    Där har jag nått dit jag ville.

  203. För några elever är jag inte nöjd
    med studieresultatet-

  204. -men jag känner mig nöjd
    med deras personliga utveckling.

  205. Svenska skolan har ju varit väldigt
    fyrkantig. Den är inte det längre-

  206. -men jag tycker att ger man lite mer
    flexibilitet får man mer tillbaka.

  207. Det blir så roligt att jobba då.

  208. I Vetlanda är det julavslutning.

  209. De ska laga ett klassiskt julbord.

  210. Med på avslutningen
    är också Kombacks projektledare Sven.

  211. -Är det bra?
    -Ja, det är jättebra.

  212. Prinskorv blir det här, va?

  213. Tanken med matlagningen är dels
    att man ska lära sig att laga mat-

  214. -dels den sociala samvaron,
    att man umgås.

  215. Att sitta och äta tillsammans,
    det är inte självklart för alla.

  216. Vi tror att de sociala bitarna
    skapar väldigt mycket mervärde.

  217. Vad kul, Muhammed, att det går så bra
    för dig på praktiken.

  218. Tack så mycket. Det gör det.

  219. Det märks på dig att du mår bättre.
    Du är mycket gladare.

  220. Jag kan bli euforisk när det sker en
    positiv utveckling för en deltagare.

  221. Det är ju bränslet i det här arbetet,
    när de lyckas med nånting.

  222. Att få vara med igenom en förändring
    i en annan persons liv.

  223. Det är ju skithäftigt.

  224. Jag tror att alla är hungriga.
    Nu är maten serverad.

  225. -Visst luktar det gott?
    -Verkligen.

  226. När ni tänker tillbaka på 2013,
    tiden i Komback, vad tänker ni då?

  227. Att det är ett rent helvete. Nej!

  228. Lite motgångar får man räkna med.

  229. Vi som jobbar med er ser i alla fall
    att det händer en hel del saker.

  230. Både positiva och negativa.
    Men vi fokuserar på de positiva.

  231. Skål, hör ni, och tack
    för det här året. In med det nya.

  232. Det känns som att hösten började
    riktigt bra med det nya upplägget.

  233. Sen blev det en svacka med ganska hög
    frånvaro. Då växte frustrationen.

  234. Men nu på slutet känns det som
    att det ändå har löst sig-

  235. -och är på väg att bli nåt riktigt
    bra för flera av våra deltagare.

  236. Jag litar mer på Emma och Camilla
    än på min egen familj.

  237. De har funnits där,
    de har peppat mig och allt sånt.

  238. Jag har en grej att säga.

  239. Jag får tacka för min tid här.
    Det har varit väldigt lärorikt.

  240. Jag är glad för att ni har funnits
    där. Det har lett till en utbildning.

  241. -Så jag får tacka för mig.
    -Vad du är gullig! Tack själv.

  242. Textning: Elin Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samhällsansvar

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Del 6 av 6. Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, berättar om vikten av att skolan gör något för alla elever, även för dem som hellre vill göra något annat, eftersom arbetslösheten bland ungdomar som hoppat av är högre än bland övriga. Vi träffar Magdalena Mackiewicz och Danijela Radovanovic på projektet Unga in vid arbetsförmedlingen i Göteborg. De berättar om sitt arbete med att hitta de ungdomar som inte går i gymnasiet och om deras jobb med att få dem att komma tillbaka till skolan och att lita på myndigheter. I Åre gymnasium närmar sig jullovet och pedagogen Johanna pratar med eleverna om hur hösten har gått. Hos coacherna Emma och Camilla i Vetlanda har närvaron ökat och elevernas flit gett utdelning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Gymnasieskolan, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Dropouts

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Bristande pedagogiskt stöd

Avsnitt 1 av 6

Del 1 av 6. Ungdomar som hoppar av gymnasieskolan gör det ofta för att de inte fått tillräckligt pedagogiskt stöd i skolan. Vi träffar läraren Johanna som jobbar med elever som behöver extra stöd för att klara gymnasieskolan med godkända betyg, och Emma och Camilla som vägleder ungdomar som redan har hoppat av gymnasiet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Mobbning

Avsnitt 2 av 6

Del 2 av 6. Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman berättar om att mobbning påverkar mängden skolavhopp. Hon pratar om hur skolorna kan arbeta mot mobbning och vems ansvar det är om en elev känner sig kränkt eller mobbad på en gymnasieskola.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Kostnader och konsekvenser

Avsnitt 3 av 6

Del 3 av 6. Gymnasieavhopp kostar mycket för samhället och individen som hoppar av, berättar nationalekonomen Ingvar Nilsson, och jämför det med vad en tidig insats i skolan hade kostat. Vi besöker Navigatorcentrum i Trelleborgs kommun, där man arbetar mot målet att ha lägst ungdomsarbetslöshet i Sverige år 2020.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Diagnoser

Avsnitt 4 av 6

Del 4 av 6. I Åre är Björn snart färdig med sina studier och han och Johanna pratar framtid. Hos Emma och Camilla i Vetlanda är ungdomarna ute och söker jobb. För många är vägen till arbete lång, då de saknar gymnasiebetyg och har stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Arbete och praktik

Avsnitt 5 av 6

Del 5 av 6. Vad händer med ungdomar som inte vill fortsätta att studera i gymnasiet efter grundskolan? Anders Lovén, universitetslektor i pedagogik, resonerar om ifall skolan verkligen är till för alla och pratar om vilka andra alternativ som kan finnas för elever som inte vill gå i gymnasiet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDropouts

Samhällsansvar

Avsnitt 6 av 6

Del 6 av 6. Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, berättar om vikten av att skolan gör något även för elever som hellre vill göra något annat än att studera. Vi träffar arbetsförmedlarna Magdalena Mackiewicz och Danijela Radovanovic, som jobbar inom ett projekt som syftar till att få ungdomar som hoppat av gymnasiet att komma tillbaka.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Gränslöst lärande

Lärares IT-användning i högre utbildning

På de flesta högskolor idag finns det en idé om att använda IT för att bland annat öka tillgängligheten och utbildningskvaliteten. Det säger Johan Lundin, forskare i tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Han föreläser tillsammans med Lars Svensson, forskare i informatik vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet, om studier de gjort om högskolelärares användning av IT.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioLärarrummet

Sara och Ola på Kunskapsakademin

Sedan fyra år tillbaka driver Sara Albecker och Ola Westman Kunskapsakademin, en friskola på Alnön utanför Sundsvall. Här bedrivs mycket av undervisningen i projektform i samarbete med näringsliv och organisationer.