TV

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

Vi får en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution och våra grundlagar. I en historisk tillbakablick får vi veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken och hur används skatterna i Sverige? Vi stiftar bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken i Sverige. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras.

Till första programmet

Dröm om demokrati: Att rösta
Textning
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ned.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt. Och ni,
    mina kära undersåtar, älskar mig.

  5. Jag tackar er för er kärlek.

  6. Sverige hade demokrati
    i drygt 100 år, men förlorade den.

  7. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  8. Det är en svår tid för medborgarna-

  9. -men fortfarande finns de
    som kommer ihåg hur det var innan.

  10. Som drömmer om någonting annat.

  11. Snart är det val och ni har,
    som medborgare i Sverige-

  12. -möjlighet att rösta på mig.
    Bara på mig.

  13. Ni ska veta att det är bra för er
    att bara ha mig att rösta på.

  14. Så slipper ni en massa onödiga val.

  15. Förr hade vi fler att välja på.
    Folk som engagerade sig politiskt.

  16. -Vadå, hur gick det till?
    -Genom demokratiska, fria val.

  17. Ge mig plattan, så ska du få se.
    Berätta inte för någon om programmet.

  18. Vi skulle hamna i polisens fängelser.

  19. Kunskap är vad de är livrädda för.
    Titta här.

  20. Så, du får den.

  21. Nu börjar UR:s serie om demokrati.

  22. Sverige har 9,5 miljoner invånare
    som ska försöka komma överens.

  23. Att jaga är en livsstil!

  24. Men alla kan ju inte
    bestämma allting samtidigt.

  25. Vi väljer representanter
    från politiska partier-

  26. -som ska genomföra
    det vi vill och det de lovat.

  27. Vart fjärde år är det val.
    Det går till såhär.

  28. Är du över 18 får du rösta
    i en vallokal på valdagen.

  29. Du lägger valsedlarna från partiet
    du vill rösta på i ett kuvert.

  30. Vilket parti du väljer
    behöver du inte berätta för någon.

  31. Sedan räknas rösterna ihop-

  32. -och de 349 riksdagsplatserna
    fördelas efter valresultatet.

  33. De som får flest röster
    får flest platser i riksdagen.

  34. Det näst största partiet
    får näst flest och så vidare.

  35. Systemet kallas
    representativ demokrati.

  36. "Representativ demokrati",
    så vackert det låter.

  37. Alla bestämmer
    utan att det blir rörigt.

  38. Så alla i riksdagen
    skulle representera folket?

  39. Precis. Vänta, så ska du få se.

  40. -Det här är valsedlar jag har sparat.
    -Är de riktiga?

  41. -Vi röstade med sådana. Ser du här?
    -Ja.

  42. Det är namnen på politiker
    som ville representera medborgarna.

  43. I riksdagen kommer Sveriges
    representanter överens om lagarna-

  44. -och hur skattepengar ska användas
    och kontrollerar hur landet styrs.

  45. Det är riksdagens
    tre viktigaste uppgifter.

  46. Vi träffar några i riksdagen
    och hör hur de började med politik.

  47. Jag diskuterade politik med mina
    föräldrar som barn och ung-

  48. -men tyckte tvärt emot dem.

  49. Jag satt i elevrådet i många år,
    från att jag gick i sjuan.

  50. Apropå elevrådet,
    jag satt i det varje år från ettan.

  51. Jag hade också mycket diskussioner
    om samhällsfrågor hemma.

  52. Mina föräldrar var inte svenskar
    och såg ned på svensk politik lite.

  53. Det var inte på riktigt,
    på liv och död.

  54. Det gillade jag med svensk politik,
    att det inte var på liv och död-

  55. -utan civiliserat. Man diskuterade
    utan att hata varandra.

  56. Jag kandiderade till riksdagen
    för att jag ville förändra samhället.

  57. Jag har arbetat mot
    främlingfientlighet på alla nivåer.

  58. Jag gjorde en namninsamling i
    Vellinge för att ta emot flyktingar.

  59. Men de stora dragen handlar om
    det vi bestämmer i riksdagen.

  60. Man ville påverka det här med
    sandlådor, lekparker och bra skolor-

  61. -men för att få det krävs en budget.
    Den utgår från riksdagen.

  62. Vi fördelar pengar till skolan,
    vägar och så vidare.

  63. Det kändes lockande
    att få vara med och på riktigt-

  64. -bestämma vad man ska prioritera.

  65. Jag blev positivt överraskad
    över att det går att förändra.

  66. Det var lättare än jag trodde.

  67. Det går definitivt om man jobbar
    intensivt för det och är envis.

  68. Det tar antagligen
    längre tid än man trodde-

  69. -och man får inte som man vill,
    man måste kompromissa, men det går.

  70. Man ska rösta
    för att möjligheten finns.

  71. Det är en rättighet
    att säga sin åsikt.

  72. Röstar man inte så överlåter man
    makten åt någon annan.

  73. De som röstar formar framtiden.

  74. De som inte får rösta
    är redo att dö för att göra det.

  75. Man ser inte värdet av det
    när man själv har det.

  76. Är andra redo att dö för den
    rättigheten så bör man utnyttja den.

  77. Det finns ett starkt värde i den.

  78. Så jobbar Roza, Hanif och Maria
    i riksdagen.

  79. Tänk, att det har funkat såhär.

  80. Visst är representativ demokrati
    en bra idé?

  81. Nu tar vi upp vad regeringen gör.

  82. Ja, nu kommer något om skillnaden
    mellan riksdagen och regeringen.

  83. Partierna med flest riksdagsplatser,
    ensamma eller ihop med andra-

  84. -sätter ihop ett lag som styr Sverige
    som kallas regering.

  85. Lagkaptenen, regeringens chef,
    kallas statsminister.

  86. Statsministern ska se till
    att Sverige har en regering-

  87. -som styr Sverige
    och är ansvarig inför riksdagen.

  88. Att de kan följa upp
    att vi gör det vi har sagt.

  89. Statsministerns lagkompisar
    kallas ministrar eller statsråd.

  90. En tar hand om ekonomin, en om
    skolan, en om polisen och så vidare.

  91. 24 statsråd sitter i regeringen.

  92. Regeringen styr riket
    och lägger förslagen-

  93. -som måste kontrolleras av riksdagen.

  94. Jag får svara på frågor
    om hur jag och statsråden tänker.

  95. Riksdag och regering har
    en viktig relation. De är separata-

  96. -och har olika, viktiga uppgifter.

  97. Fler jobb och arbetsmarknadens
    förändring är en stor utmaning.

  98. Jobben är valets huvudfråga.

  99. Det var regeringen och riksdagen-

  100. -men fler representanter för folket
    är med och bestämmer i Sverige.

  101. Varför har valsedlarna olika färger?

  102. Man röstade i riksdags-, kommun-
    och landstingsvalen. Tre olika val.

  103. -Sen kom också EU-valen.
    -Jaha, då förstår jag.

  104. Så var det.

  105. Regering och riksdag kan inte
    bestämma över hela landet hela tiden.

  106. Det skulle de inte hinna. Därför har
    Sverige kommuner och landsting.

  107. Här sitter också politiker
    som planerar och har omröstningar.

  108. Kommunpolitiker tar hand om skola,
    fritid, barnomsorg och äldrevård.

  109. Landstingspolitiker tar hand om
    sjukvård och kollektivtrafik.

  110. Många av politikernas beslut
    påverkas av EU.

  111. Vart femte år väljs representanter
    till Europaparlamentet-

  112. -som godkänner de nya lagar
    som Sverige sedan måste följa.

  113. EU påverkar väldigt mycket
    svensk politik.

  114. Både det lilla, som i den lilla ort
    där du eller jag bor-

  115. -och det stora, som avgör vår framtid
    i Europa och hela världen.

  116. Många unga har badat i Östersjön,
    ett hav vid Sveriges gränser.

  117. Det havet är väldigt förstört.
    20 procent av havsbottnen är död.

  118. Det är inte säkert att de som
    hör programmet kan bada där.

  119. Vi måste lösa klimatutmaningarna för
    att hjälpa Östersjön och det gör man.

  120. Många stora frågor kopplas till
    Europa, men länderna beslutar ihop.

  121. EU har 28 medlemsländer och de kommer
    att bli många fler de närmaste åren.

  122. Det betyder att ensam inte är stark.

  123. Många stora frågor kan vi inte lösa
    utan samarbete i Europa.

  124. I EU-valet röstar
    ungefär hälften av de som får.

  125. I de andra valen
    är valdeltagandet högt.

  126. De flesta vuxna, men inte alla,
    utnyttjar sin rätt att rösta.

  127. Högutbildade röstar mer
    än lågutbildade låginkomsttagare.

  128. Det finns olika orsaker
    till att inte rösta.

  129. Det vanligaste är
    att man inte ser sin betydelse.

  130. Min lilla röst av alla nio miljoner
    som bor i Sverige-

  131. -har ingen betydelse. Jag kan väl
    stanna hemma och inte rösta?

  132. Röstar man inte så tycker man
    att det blev ett dåligt samhälle.

  133. Men man har inte påverkat hur
    samhället blev. Det är problematiskt.

  134. Det kan bli så i det långa loppet-

  135. -finns risken
    att en persons önskningar får styra.

  136. Då har vi något
    som närmar sig en diktatur.

  137. God afton. Jag kan meddela-

  138. -att min fantastiska polis
    har gripit ett par gamla politiker.

  139. Dessa kryp-

  140. -har spridit propaganda
    om fria val och demokrati.

  141. De hamnar därför i fängelse.
    I Sverige röstar man på mig.

  142. -Vilka hjältar.
    -Visst är de?

  143. Fler borde engagera sig i demokratin.

  144. Istället härskar ondska och mörker.

  145. Hur ska det gå med demokratin?

  146. I Sverige röstar man på mig.

  147. Kommer medborgarna
    att kämpa för fria val och demokrati-

  148. -eller ska diktaturen få fortsätta?

  149. Textning: Emil Holmgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur går ett val till i Sverige och i vilka val kan medborgarna rösta? Vi går igenom vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och vi åskådliggör hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) berättar om hur en regering bildas och vad den ansvarar för och statsvetaren Jenny Madestam berättar om hur viktigt det är att rösta. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) pratar om vikten av att samarbeta i Europa och Hanif Bali (M), Roza Güclu Hedin (S), Maria Ferm (MP) som alla sitter i riksdagen berättar om hur deras arbete går till och varför de valt att engagera sig politiskt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Politik, Regeringsbildning, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik, Val (statsvetenskap)
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Hur går ett val i Sverige till och i vilka val kan medborgarna rösta? Vi går igenom vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och vi åskådliggör hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, Jenny Madestam, statsvetare och journalisten Martin Schibbye medverkar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur partierna vill fördela den.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Historikern Håkan Blomqvist och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) berättar om allt från hungerkravaller via skotten i Ådalen 1931 genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp till i dag när kampen för demokratin fortsätter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hala Mohammed driver projekt inom Röda korsets verksamhet för att hjälpa flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad och varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Många av de stora framtidsfrågorna kräver global samverkan. Vid ett rundabordssamtal utformar en grupp sjätteklassare förslag på ett demokratiskt sätt att lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Förslagen utvärderas av Lisen Schultz och Anders Wijkman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVÄr det sant?

Källkritik

Är allt som sägs och skrivs sant? Och hur vet man om man kan lita på en källa? Reportern Jenny går på en nit när hon missar källkritiken och Andreas Widholm förklarar skillnaden mellan en primärkälla och en sekundärkälla. Och så får vi lära oss frågarna man ska ställa för att få fram sanningen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioRasismens historia

De ville ha bort oss

Den 1 juli 1948 gick en grupp Jönköpingsbor till attack mot människor ur resandefolket. De trängde sig in i deras hem, hotade och misshandlade dem. Under ett bord hemma i stadsdelen Öster låg Birgitta och Barbro. De glömmer aldrig den dagen.