Titta

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

Vi får en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution och våra grundlagar. I en historisk tillbakablick får vi veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken och hur används skatterna i Sverige? Vi stiftar bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken i Sverige. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras.

Till första programmet

Dröm om demokrati : GrundlagarnaMaterialDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ned.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt.

  5. Och ni, mina kära undersåtar,
    ni älskar mig.

  6. Jag tackar er för er kärlek.

  7. Sverige hade demokrati i drygt
    100 år, men förlorade den.

  8. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  9. Det är en svår tid
    för medborgarna i Sverige.

  10. Men det finns de som kommer i håg
    hur det var innan.

  11. Som drömmer om nånting annat.

  12. God afton, mina underbara undersåtar
    i detta vackra land.

  13. Jag vill ge er
    lite nyttig samhällsinformation.

  14. Jag har infört en ny lag. Jag-lagen.

  15. Den som inte tycker som jag
    hamnar i omprogrammeringsfängelse.

  16. Jag träffade Amerikas president,
    Miley Cyrus-

  17. -som tyckte att jag skötte vårt
    fantastiska land på ett utmärkt sätt.

  18. Vi spelade golf, och jag gjorde arton
    hole-in-one. En mycket givande dag.

  19. Mycket givande.

  20. -Hade du en mardröm?
    -Ja.

  21. Jag drömde att jag inte tyckte som
    diktatorn och kastades i fängelse.

  22. När vi hade demokrati fanns det lagar
    som alla måste följa.

  23. Medborgarna och de som regerade.

  24. -Vadå för lagar?
    -Du ska få se.

  25. Här, ser du.

  26. Åsiktspolisen har förbjudit böcker
    och program de tycker är olämpliga.

  27. Men den här hittade de inte. Titta.

  28. Nu fortsätter UR:s programserie
    om demokrati.

  29. I vårt land
    bestämmer alla tillsammans.

  30. Alla har samma värde,
    oavsett var man kommer ifrån-

  31. -vad man tror på eller tycker.

  32. Oavsett om man är kille eller tjej
    eller vem man blir kär i.

  33. Det står i våra grundlagar
    att det ska vara så.

  34. Grundlagarna är allra viktigast-

  35. -och själva grunden för vår demokrati
    och allas våra mänskliga rättigheter.

  36. Jag anser att det inte går
    att ha ett demokratiskt samhälle-

  37. -utan att ha fastställt de mänskliga
    rättigheterna i ett dokument.

  38. Det är en garanti för
    att det blir demokrati i landet.

  39. Sverige har fyra grundlagar:

  40. Regeringsformen,
    successionsordningen-

  41. -tryckfrihetsförordningen
    och yttrandefrihetsgrundlagen.

  42. Regeringsformen är
    en viktig grundlag-

  43. -för att den reglerar, den anger-

  44. -hur den svenska demokratin och
    det politiska systemet ska fungera.

  45. I inledningen av den står det att
    all offentlig makt utgår från folket.

  46. Det säger nästan allting.
    I Sverige är det folkets vilja-

  47. -som ska avgöra
    hur samhället ska se ut-

  48. -och var makten ska ligga nånstans,
    alltså hos folket.

  49. I successionsordningen står vem som
    ska vara kung eller drottning här.

  50. I nästa avsnitt tar vi upp
    de andra viktiga grundlagarna...

  51. Det här måste folket få veta.
    Vi måste sprida budskapet.

  52. Det har du rätt i.

  53. Nu är han i gång igen.

  54. Lystring, undersåtar! Snart börjar
    min fantastiska programserie-

  55. -om mig själv i min egen kanal.

  56. Och alla måste titta.

  57. Nu handlar demokratiserien om grund-
    lagarna om tryck- och yttrandefrihet.

  58. De garanterar att medborgare får
    protestera mot det man tycker är fel-

  59. -och att journalister
    får kritisera makten.

  60. Utan tryck- och yttrandefrihet,
    ingen demokrati.

  61. Det är väldigt viktigt att en
    grundlag garanterar yttrandefrihet-

  62. -både för varje individ-

  63. -men kanske viktigast för massmedia.
    För tidningar, radio och tv.

  64. Utan att vara rädd för straff-

  65. -ska man våga säga vad man tycker.

  66. I en demokrati finns alltså
    fria journalister-

  67. -men så är det inte i en diktatur.

  68. Journalisten Martin Schibbye
    vet hur det är att jobba i Etiopien.

  69. Martin.

  70. För några år sen fick han
    och fotografen Johan Persson-

  71. -höra talas om att utländska
    oljebolag drev bort människor där.

  72. Det sa flyktingarna,
    medan oljebolagen sa tvärtom.

  73. Vi ville ta reda på vad som var sant.

  74. Då bestämde vi oss för
    att åka in i det området i Etiopien.

  75. Problemet är att makthavarna i
    Etiopien har stängt området för alla.

  76. Därför tog vi oss med en smugglare
    in illegalt i Ogadenregionen.

  77. Två svenska journalister
    har skadats och gripits-

  78. -av militären i Etiopien
    under en reportageresa.

  79. De ska ställas inför rätta i morgon
    men anklagelsen är oklar.

  80. Det som händer är att efter
    tre dagars vandring i öknen-

  81. -blir vi anfallna av etiopiska armén.

  82. Det är ungefär 200 soldater
    som öppnar eld mot oss.

  83. Vi blir båda skjutna. Jag skjuts
    genom axeln, och Johan i armen.

  84. De hittar på en film om hur gripandet
    gick till för att kunna döma oss.

  85. De hittar på och förfalskar
    alltså bevis.

  86. När vi inte vill samarbeta arrangerar
    de en skenavrättning av oss.

  87. De leder oss åt var sitt håll-

  88. -och säger att de ska skjuta oss.

  89. De höjer ett vapen och skjuter,
    fast i busken bredvid.

  90. I filmen som soldaterna spelar in
    skjuter de på låtsas-

  91. -mot några som klätt ut sig
    till deras fiender.

  92. De vill använda den som bevis för att
    Martin och Johan krigar med fienden.

  93. När de som bestämmer i ett land
    ljuger så kallas det propaganda.

  94. I Etiopien har ett parti
    99 procent av rösterna.

  95. Det kontrollerar inte bara
    all den politiska makten-

  96. -utan även alla medier. Det finns
    inga oberoende tv-stationer där.

  97. Journalisterna Johan Persson
    och Martin Schibbye-

  98. -döms som skyldiga för terrorbrott
    och illegal inresa i Etiopien.

  99. När de har dömts
    med hjälp av propagandan-

  100. -förs de till Kalityfängelset
    i Etiopiens huvudstad.

  101. Här finns flera tusen fångar.
    Många är sjuka och alla hungriga.

  102. Det är smutsigt
    och många får sova rakt på golvet.

  103. Det värsta är nog inte förhållandena
    utan vilka som sitter där.

  104. Där sitter inte vanliga kriminella,
    utan journalister, författare-

  105. -och etiopiska politiker som har
    kritiserat regeringen på olika sätt.

  106. En journalist heter Reeyot Alemu
    och fyller 33 år den 21 januari.

  107. Hennes brott är
    att hon sagt sanningen om-

  108. -vad som händer i Etiopien.

  109. Hon är nog den modigaste människa
    jag nånsin har träffat-

  110. -och den modigaste som jag känner.
    Hon sitter kvar i Kalityfängelset.

  111. I dag kom beskedet:

  112. Etiopien benådar de fängslade
    journalisterna Johan och Martin.

  113. De har suttit fängslade i över ett år
    men friges nu.

  114. Efter 14 månader
    i etiopiskt fängelse-

  115. -landade Johan Persson
    och Martin Schibbye på Arlanda.

  116. Efter 438 dagar i fängelse
    i Etiopien-

  117. -får de komma hem till sina familjer
    och fortsätta jobba som journalister.

  118. Det är otroligt skönt med friheten
    och ett land man kan prata fritt i.

  119. Våra tankar går
    till dem som är kvar i fängelset.

  120. De svenska tryck- och yttrande-
    frihetslagarna är jätteviktiga-

  121. -och grundlagar som verkligen
    är värda att försvara-

  122. -och inte bara se
    som nånting fint vi har i en lagbok.

  123. Efter att ha levt i ett fängelse
    utan yttrandefrihet-

  124. -utan att kunna tala
    eller tänka fritt-

  125. -har man verkligen förstått
    vad det gör med en som människa.

  126. Den upplevelsen var värre än
    att bli skjuten eller oskyldigt dömd-

  127. -att vara berövad sin yttrandefrihet.

  128. -Varför är ni uppe mitt i natten?
    -Mitt barnbarn har svårt att sova.

  129. Vi har snappat upp en signal om
    att förbjudna ord har använts här.

  130. Vi har inte sagt nåt. Era åsikts-
    bevakare måste vara felkalibrerade.

  131. Så ni har inte använt
    ordet...demokrati?

  132. Absolut inte. All makt åt vår
    diktator. Vår upplyste ledare.

  133. Jag håller ögat på dig,
    gamla trollpacka.

  134. Ögon här och öron där.

  135. Vi måste fortsätta i morgon också.
    Så här kan vi inte ha det.

  136. Jag har ett litet tackmeddelande
    att läsa upp.

  137. En undersökning som jag gjort visar
    att 100 procent av svenska folket-

  138. -är mycket, mycket nöjda
    med den nya jag-lagen.

  139. Det visar också att ni tycker att jag
    är ödmjuk, generös och omtänksam.

  140. Kommer medborgarna i Sverige
    att resa sig mot diktatorn?

  141. Finns det medborgare
    som är beredda att kämpa?

  142. Kommer Sverige att bli
    en demokrati igen?

  143. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Grundlagar, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Statsrätt, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Hur går ett val i Sverige till och i vilka val kan medborgarna rösta? Vi går igenom vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och vi åskådliggör hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, Jenny Madestam, statsvetare och journalisten Martin Schibbye medverkar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur partierna vill fördela den.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Historikern Håkan Blomqvist och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) berättar om allt från hungerkravaller via skotten i Ådalen 1931 genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp till i dag när kampen för demokratin fortsätter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hala Mohammed driver projekt inom Röda korsets verksamhet för att hjälpa flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad och varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Många av de stora framtidsfrågorna kräver global samverkan. Vid ett rundabordssamtal utformar en grupp sjätteklassare förslag på ett demokratiskt sätt att lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Förslagen utvärderas av Lisen Schultz och Anders Wijkman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min skola mitt i kriget

Flickors rätt till skola

När talibanerna styrde stora delar av Afghanistan fick flickor inte gå i skolan. Här får vi möta Saleha som är 12 år och har kunnat gå i skolan i ett år. Hennes familj förstår hur viktigt det är för både flickor och pojkar att utbilda sig. Saleha uppmuntrar andra flickor att komma till skolan och drömmer om att själv bli lärare när hon blir stor. Allt tal i programmet är på svenska. Programmet är en del av Musikhjälpen 2016.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bomber, flykt och skolböcker

Skolan som inte finns

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma. Programmet är en del av Musikhjälpen 2016.

Fråga oss