Titta

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

Vi får en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution och våra grundlagar. I en historisk tillbakablick får vi veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken och hur används skatterna i Sverige? Vi stiftar bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken i Sverige. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras.

Till första programmet

Dröm om demokrati : Hundra år i SverigeMaterialDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ner.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt.

  5. Och ni, mina kära undersåtar,
    ni älskar mig.

  6. Jag tackar er för er kärlek.

  7. Sverige hade demokrati
    i drygt 100 år.

  8. Men förlorade den.

  9. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  10. Det är en svår tid för medborgarna
    i Sverige.

  11. Men fortfarande finns det de som
    kommer ihåg hur det var innan.

  12. Som drömmer om nånting annat.

  13. Jag förbjuder er
    att tänka på demokrati.

  14. Den som gör det får dödsstraff.

  15. Tänk i stället på vad jag har offrat
    för att ni ska få det bra.

  16. Jag är så tacksam för er kärlek
    och beundran.

  17. Tack. Tack.

  18. -Han ljuger.
    -Vad är det som inte är sant?

  19. Diktatorer har alltid försökt forma
    historien så det passar de själva.

  20. Men den sanna historien
    om demokratin är en helt annan.

  21. Jag tror att det har blivit dags
    för oss att göra en liten kupp.

  22. -Vad då?
    -Du ska få se.

  23. Jag borde inte ha dragit in dig
    i det här. Men nu kör vi.

  24. Lyssna.

  25. UR:s serie om demokrati ska nu handla
    om demokratins blodiga historia.

  26. Den började i Grekland
    500 år före Kristus.

  27. Det var många år av revolutioner.
    Framsteg och bakslag följde.

  28. Men vårt program börjar
    i Sverige 1917.

  29. För 100 år sen saknade många i
    Sverige mat, kläder och rättigheter.

  30. Nästan bara män med bra ekonomi
    fick rösta, t.ex.

  31. Våren 1917 var det dessutom
    ont om bröd och potatis.

  32. Tusentals familjer var hungriga.

  33. Då uppstod det på flera håll
    kravaller.

  34. Där framför allt kvinnor
    försökte komma över potatis-

  35. -för sina svältande barn.

  36. Det ägde också rum plundringar.
    Ofta av kvinnor, och kanske barn.

  37. Vi kräver bröd och potatis
    för att äta oss mätta!

  38. Fram med maten, våra barn går
    hungriga! Upp till kamp, systrar!

  39. Hungerupproret
    sprider sig över hela Sverige.

  40. Hundratusentals kräver billigare mat,
    åtta timmars arbetsdag-

  41. -och dessutom rösträtt. Många
    soldater stödjer arbetarnas krav.

  42. Revolution hotar,
    men det stannar vid demonstrationer.

  43. Samtidigt kan man säga
    att det skedde en revolution.

  44. Den ägde bara inte rum på sättet
    när det säger "pang, bom"-

  45. -och så störtas en kung.

  46. Men utvecklingen med
    de stora, folkliga rörelserna-

  47. -bidrog till att bryta de gamla
    eliternas politiska makt.

  48. Vi fick det demokratiska genombrottet
    ett par år senare.

  49. 1921 hålls det första demokratiska
    valet i Sverige.

  50. Då har män och kvinnor fått rösträtt.
    Fem kvinnor blir invalda i Riksdagen.

  51. Här är två av dem.

  52. Under hela 1900-talet fortsätter
    människor att demonstrera och rösta-

  53. -om det de tycker är rätt eller fel.

  54. Om alla medborgare tillerkänns
    en person, en röst-

  55. -ligger det en stark tanke här
    om allas lika värde.

  56. Har man lika värde när man ska rösta-

  57. -vill man också ha inflytande
    på andra sätt. Det kan vara-

  58. -att arbetare vill ha samma
    rättigheter som tjänstemän.

  59. Det är den utveckling vi ser i
    Sverige och i övriga Europa-

  60. -efter den allmänna rösträttens
    införande.

  61. Jävlar! Vi är utsatta
    för en attack av terrorister!

  62. Dessa onda krafter ska krossas!

  63. Hör ni det? Era luspudlar!

  64. 1931 strejkar arbetare i Ådalen
    för att få högre lön.

  65. Soldater skickas dit
    som skjuter mot demonstranterna.

  66. Skotten i Ådalen i maj 1931-

  67. -skakade om det svenska samhället
    i grunden.

  68. Fem arbetare dödas
    och ett tiotal skadas.

  69. Det här väcker en storm av protester
    i hela Sverige.

  70. Arbetarna får fängelse. Militären
    får bara några dagars husarrest.

  71. -Vad modiga de var.
    -Ja, folk har kämpat för demokrati.

  72. Arbetare fortsätter att demonstrera
    för större rättvisa och demokrati.

  73. Den som ser till
    att de här terroristerna grips-

  74. -kommer att bli belönade.

  75. Dessa människor hatar vårt land.

  76. Vårt system. Lyssna inte på dem.

  77. Jag förbjuder er att lyssna på dem.
    Håll för öronen...

  78. Under 40- och 50-talet
    byggs det moderna Sverige upp.

  79. Goda hem i goda och sunda bostäder-

  80. -är ett villkor för att förverkliga
    de mål vi eftersträvar.

  81. Det som Per Albin Hansson gett namnet
    "Det svenska folkhemmet".

  82. I slutet av 60-talet sveper en ny våg
    av demonstrationer över Sverige.

  83. När man t.o.m.
    kunde placera folk på månen-

  84. -skulle man också kunna lösa-

  85. -många av de svårigheter människor
    fortfarande stod inför.

  86. Varför skulle kvinnor vara
    lägre avlönade än män-

  87. -och underordnade på alla områden
    i samhället?

  88. Varför skulle arbetare acceptera
    sämre pensionsvillkor än tjänstemän?

  89. Det handlar om växande förväntningar.

  90. Jag ska demonstrera för rätten till
    heltidsarbete och studier.

  91. Vem ska ta hand om ungarna
    om du jobbar heltid?

  92. Vi måste få dagis till ungarna
    och samma lön som er killar!

  93. Det skulle vara mycket bättre
    om du tog hand om hemmet.

  94. Lämna svåra saker som studier och
    pengar åt oss män.

  95. Äh, snacka skit, va!

  96. Feminister och fredsvänner
    hör till dem som demonstrerar.

  97. T.ex. kvinnogruppen Grupp 8 på
    internationella kvinnodagen 1972.

  98. ...höja våra röster för att höras

  99. Många viktiga politiska förslag
    kom på den här tiden-

  100. -som hjälpte kvinnor
    att kunna engagera sig politiskt.

  101. Man byggde ut barnomsorgen
    så mammorna kunde jobba också.

  102. Det gav mammorna mer tid
    att gå med i ett parti-

  103. -att protestera och höja sin röst.

  104. Det var en bra tid för kvinnokampen.
    Flera kvinnor fick makt-

  105. -och papporna blev mer engagerade
    i sina barn.

  106. Det gör att vi får en mer modern tid.

  107. Också barnens rättigheter
    respekteras mycket mer.

  108. 1979 blir Sverige första land
    i världen-

  109. -där det blir förbjudet
    att slå sina barn.

  110. Så här sa man i Riksdagen innan man
    röstade ja till lagen mot barnaga.

  111. Vi lever i en fri demokrati.

  112. I en fri demokrati talar man med
    människorna och man slår dem inte.

  113. 1994 folkomröstar svenskarna om vi
    ska gå med i EU. Ja-sidan vinner.

  114. EU hade bildats efter
    andra världskriget-

  115. -när länder som krigat mot varandra
    bestämde sig för att samarbeta.

  116. EU ska arbeta för fred och demokrati.
    Många länder i Europa-

  117. -har blivit mer demokratiska
    för att få bli medlemmar.

  118. Också demokratin i Sverige
    förändras när vi går med i EU.

  119. Sverige har fått en annan demokrati
    av att gå med i EU.

  120. Det är svårt att säga att Sverige
    blir mer eller mindre demokratiskt.

  121. Sverige har fått ge upp
    en hel del makt-

  122. -och låter EU bestämma över oss.

  123. Men å andra sidan har vi möjlighet
    att vara med och påverka-

  124. -inom områden som ligger utanför
    den svenska Riksdagens räckvidd.

  125. Det finns fortfarande många länder
    där människor drömmer om demokrati.

  126. I Tunisien 2010 tänder en ung man
    eld på sig själv-

  127. -i protest mot att han inte kan
    försörja sin familj.

  128. Många demonstrationer där man kräver
    bröd och demokrati utbryter-

  129. -i bl.a. Egypten, Libyen, Jemen
    och Syrien.

  130. Flera diktatorer störtas av folket.

  131. Som i Sverige för knappt 100 år sen-

  132. -vill människor vara med och bestämma
    över sina liv och sin framtid.

  133. Demokratin är inte färdig.

  134. Det är ingen färdig ordning.
    Den förändras hela tiden.

  135. Det är som en torktumlare.

  136. Ibland är människor mer engagerade,
    ibland pressas det tillbaka.

  137. Jag beordrar er alla att gå in. Er
    underbara diktatur är under attack.

  138. Lyssna inte till
    den upproriska propaganda-

  139. -som sprids av
    demokratiterroristerna.

  140. Jag lovar och försäkrar
    att de kommer att krossas!

  141. Spring, mormor! Spring!

  142. Stanna! Jag skjuter skarpt!

  143. Kampen för demokrati fortsätter.

  144. Vad är du beredd att offra för
    demokratin som andra kämpat för?

  145. Demokratin kräver ditt engagemang.

  146. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) berättar om allt från hungerkravaller via skotten i Ådalen 1931 genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp till i dag när kampen för demokratin fortsätter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
1900-talet, Historia, Politik, Rösträtt, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Hur går ett val i Sverige till och i vilka val kan medborgarna rösta? Vi går igenom vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och vi åskådliggör hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, Jenny Madestam, statsvetare och journalisten Martin Schibbye medverkar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur partierna vill fördela den.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Historikern Håkan Blomqvist och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) berättar om allt från hungerkravaller via skotten i Ådalen 1931 genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp till i dag när kampen för demokratin fortsätter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hala Mohammed driver projekt inom Röda korsets verksamhet för att hjälpa flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad och varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Många av de stora framtidsfrågorna kräver global samverkan. Vid ett rundabordssamtal utformar en grupp sjätteklassare förslag på ett demokratiskt sätt att lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Förslagen utvärderas av Lisen Schultz och Anders Wijkman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Dröm om demokrati - teckenspråkstolkat

Hundra år i Sverige

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Historikern Håkan Blomqvist och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) berättar om allt från hungerkravaller via skotten i Ådalen 1931 genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp till i dag när kampen för demokratin fortsätter. Programmet är teckenspråkstolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Stora ord

Om solidaritet med Elias

Elias Arvidsson samlar saker och pengar han ger bort till nyanlända och hemlösa. Vi följer med när Elias åker till flyktingförläggningen och spelar pingis. Vad är egentligen solidaritet? Hör också en dramatisering med skådespelarna David Hofvander, Agnes Sjölund, Jörgen Thorsson och Jan Ärfström.

Fråga oss