Titta

Justitia - svenska som andraspråk

Justitia - svenska som andraspråk

Om Justitia - svenska som andraspråk

Vi följer autentiska rättsfall från brott till rättegång och dom. Jurister förklarar hur rätten resonerar medan programledarna Dona Hariri och Leo Razzak träffar vanliga ungdomar, offer och förövare och lotsar oss genom paragraferna.

Till första programmet

Justitia - svenska som andraspråk : Brott i gruppMaterialDela
  1. Okej, grabbar. Då kör vi.

  2. Är det allt?

  3. Det här är kläder för 100 000 kronor.

  4. -Hur ska vi sälja skiten?
    -Jag ska ringa en snubbe i Stockholm.

  5. Kör.

  6. Det där kändes både planerat
    och oplanerat.

  7. Gruppen har en skön sammanhållning,
    men de borde göra andra saker.

  8. Det vi såg var en berättelse
    om ett verkligt rättsfall.

  9. Är det roligt att begå brott i grupp,
    eftersom det är så vanligt?

  10. Eller tror man att gruppen delar på
    straffet, så att man döms lindrigare?

  11. -Funkar det så?
    -Nej.

  12. Man prövas alltid individuellt
    i rätten, alltså inte som grupp.

  13. -Även fast gruppen begår brottet?
    -Ja.

  14. Man kanske begår fler brott för att
    man är en grupp. Eller grövre brott.

  15. Man kan gå från misshandel,
    där en person slår en annan-

  16. -till grov misshandel,
    där flera personer slår någon.

  17. Straffet avgörs av
    hur grovt brottet är.

  18. I svensk straffrätt
    spelar åldern roll.

  19. 1864 började lagen i Sverige
    skilja på vuxna och barn.

  20. Tidigare dömdes barn och vuxna
    till samma straffarbete.

  21. Med den nya lagen kunde barn under
    15 år dömas till tvångsuppfostran.

  22. I början av 1900-talet
    sattes åldersgräns-

  23. -för hur unga barn som kunde straffas
    för ett brott. Straffmyndighetsålder.

  24. Den sattes till 15 år, och det är en
    högre ålder än i många andra länder.

  25. I Sverige får man också ett mildare
    straff om man är under 21 år.

  26. Åldern ger en straffrabatt.

  27. Det brott som ger fängelse i två år
    för en 22-åring-

  28. -ger ett års fängelse
    för en 18-åring.

  29. -Han hade snackat om det.
    -Snorungen?

  30. -Han har snackat om stölderna.
    -Hur kan han veta något?

  31. Har ni tråkigt där bak? Håll i er.

  32. -Lägg av.
    -Jag skojar bara.

  33. -Men vi måste kolla efter en grej.
    -Sluta sno saker.

  34. -Jag har ju sagt...
    -Stanna här.

  35. Men vad fan...

  36. Är han seriös?

  37. Kom igen, följ med nu.

  38. Han är ju en jävla idiot.

  39. Grabbarna lever snabbt.
    Vilka brott har de begått?

  40. Stöld, kanske grov stöld.
    Skadegörelse.

  41. Och brandbilen blir
    tillgrepp av fortskaffningsmedel.

  42. De brotten ger höga straff.

  43. Hur vet man vem som ska straffas?

  44. Den personen som tog brandbilen
    bär ansvaret själv-

  45. -även om de andra hjälpte till.

  46. Kan det bli knasigt i en rättegång?

  47. När en grupp begår brott blir fler
    personer inblandade.

  48. Det är fler förhör,
    fler ombud i rätten, mer kostsamt.

  49. Brott i grupp är speciellt.

  50. Jag ska prata med en jurist om det.

  51. Vad händer om de skyller på varandra?

  52. Man får vara försiktig med att utgå
    från vad en person i gruppen säger.

  53. Personen kan berätta saker för att
    skydda sig själv eller någon annan.

  54. Den som är tilltalad har alltid rätt
    att sitta helt tyst-

  55. -eller att ljuga.

  56. Då måste man titta på andra bevis.

  57. Vittnen kan ha sett vad som har hänt.

  58. Det kan finnas teknisk bevisning.

  59. Kan man gömma sig bakom gruppen
    och slippa att dömas som individ?

  60. -Vad säger rätten?
    -Det är fel.

  61. Man tittar på varje persons ansvar.

  62. Man försöker ta reda på
    vad varje person har gjort.

  63. Hur delaktig varje person har varit.

  64. Det går även att döma en person som
    kanske inte har varit så delaktig-

  65. -men som har vetat att gruppen
    ska begå ett brott.

  66. Straffas man annorlunda
    för brott i grupp?

  67. Var och en döms efter vad man
    har gjort och vad man har velat göra.

  68. Man döms på samma sätt om man
    begår brottet ensam eller i grupp.

  69. Om en person i gruppen tjallar på de
    andra, får han en fördel av det då?

  70. Man kan få en fördel
    om man hjälper till.

  71. Hela gruppen kanske tiger, men så
    berättar en av dem en historia-

  72. -som kanske sätter dit allihop.

  73. Bara berättelsen räcker inte,
    men om annan bevisning stödjer den-

  74. -och det leder till att alla döms-

  75. -kan man få en liten rabatt
    när straffet bestäms.

  76. Man blir dömd, men kanske lindrigare.

  77. Man kan begå olika sorters
    brott i grupp.

  78. Vilka brott tar ni hårdare på
    än andra?

  79. Brott som riktar sig mot hela
    rättssystemet och gör det svårare-

  80. -för polis, åklagare och domstolar
    att reda ut brott.

  81. Som att ljuga när man vittnar-

  82. -eller att hota någon
    som man tror ska tjalla till polisen.

  83. De brotten kallas
    mened och övergrepp i rättssak-

  84. -och ger långa fängelsestraff.

  85. Där är den där jävla snorungen.

  86. Radko. In i bilen! Fattar du inte
    vad som händer om du snackar?

  87. Har du tjallat?

  88. Du är helt död. Förstår du det?
    Jävla idiot.

  89. Du är död!
    Är du rädd nu?

  90. Vi är inga smågangsters.

  91. -Jag har inte sagt något.
    -Då skulle du inte sitta här.

  92. Kör.

  93. Kom, din fitta.

  94. -Har du golat?
    -Vad händer när man golar?

  95. Jag har inte sagt något.

  96. Hugg den här golaren.

  97. Du kommer att dö här. Förstår du det?

  98. Om du har golat så att vi åker in
    kommer några andra att döda dig.

  99. -Förstår du det?
    -Ja.

  100. -Vi drar nu.
    -Jävla råtta.

  101. -Bilen, då?
    -Den är pappas.

  102. Du får följa med till stationen.

  103. Sju personer åtalades i verkligheten-

  104. -för mellan ett och sex brott.

  105. Två killar åtalades för stöld, olaga
    hot och övergrepp i rättssak-

  106. -och båda dömdes
    till ett års fängelse och skadestånd.

  107. Domen överklagades till hovrätten,
    som fastställde domen.

  108. Hovrätten ändrade alltså inte domen.

  109. Den yngre killen som höll i kniven
    var bara 18 år när brottet begicks-

  110. -så han fick lägre straff.

  111. Vilka var de avgörande bevisen?

  112. Killarna erkände de flesta
    av stölderna själva.

  113. Utredningen visade att erkännandena
    var riktiga.

  114. Man hittade stöldgods i någons bil.

  115. De förnekade brotten om
    olaga hot och övergrepp i rättssak.

  116. Den ena killen förnekade också att
    han var med på att stjäla brandbilen.

  117. Där avgjorde annan bevisning,
    som brottsoffrets berättelse.

  118. Och så fanns det vittnen.

  119. De berättade även saker om varandra,
    och det var också viktigt.

  120. Vad såg domstolen allvarligast på?

  121. De tog med offret mot hans vilja,
    vilket är olaga frihetsberövande.

  122. Hotet var grovt, för man hade vapen.

  123. Sedan försöker man hindra honom
    från att anmäla.

  124. De brotten är allvarligast. De gjorde
    att straffet blev två års fängelse.

  125. Vad hade hänt om killarna hade begått
    brotten ensamma?

  126. De hade dömts likadant.

  127. Var och en döms efter
    vad de har gjort själva.

  128. Sedan kan man ju ansvara även
    för vad någon annan har gjort.

  129. Men de hade dömts på samma sätt,
    även utan gruppen.

  130. De sökte verkligen bekräftelse.

  131. De hade inte valt att bli kriminella.

  132. De kanske har haft en tuff uppväxt.

  133. Man vill vara en del av en grupp,
    och det ena leder till det andra.

  134. Det börjar med småbrott
    och slutar med en skenande brandbil.

  135. De säger att de inte skulle ha
    begått brotten ensamma.

  136. I rätten försvarar de sig själva. De
    anser att de begick brotten i grupp.

  137. Men de är bara individer.

  138. Textning: Maya Danielsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Är alla lika skyldiga eller får man dela på straffet? Vi får följa ett autentiskt fall där ett gäng gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot och misshandel. Programledarna Dona och Leo reder ut de juridiska begreppen och paragraferna och rådmannen Fanny Gleiss Wilborg förklarar hur rätten resonerar. Vi träffar även förövarna varav en fortfarande sitter på ungdomsanstalt. Vad fick de för straff och hur blev livet sen?

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Brott, Gäng, Juridik, Kriminologi, Lagar, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Justitia - svenska som andraspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Vi följer ett autentiskt fall där ett gäng ungdomar gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot, misshandel. Hur fördelas straffen och hur resonerar rätten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Internettrakasserier

Avsnitt 2 av 4

Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad både i skolan och på internet. Till slut gör hon en polisanmälan. Gör juridiken skillnad på om hoten sker på internet eller i verkliga livet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Sexualbrott

Avsnitt 3 av 4

Vi följer ett autentiskt rättsfall där en spännande flirt slutar i rättegång. Hur definieras våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Advokaten Elisabeth Massi Fritz reder ut vad lagen säger om olika sexualbrott.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Misshandel

Avsnitt 4 av 4

Vi följer ett fall om misshandel och träffar även offret och förövaren. De berättar om hur livet har blivit efter den där olycksaliga utekvällen. Advokaten Jonas von Heidenstam reder ut de juridiska begreppen kring denna typ av brott.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bland höghus och paraboler

Om framtiden

För att lyckas krävs hårt arbete, en stark vilja och målmedvetenhet. Men hur mycket påverkar egentligen ens bakgrund möjligheterna att nå sina drömmar?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Flickorna i slummen

I Nairobi lever miljontals människor i slumområden under svåra förhållanden. Ingen har egen toalett, rinnande vatten och en del har inte ens el. De flesta lever på mindre än en dollar om dagen. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa. När hon är 14 år lämnar hennes pappa familjen och kort därefter lämnar även hennes mamma hemmet. Vanessa blir kvar med sina småsyskon. Hon lånar pengar av grannar för att köpa mat och tigger på gatorna, men det räcker inte. I tre år ser Vanessa ingen annan utväg än att prostituera sig för att försörja sig och sina småsyskon. Programmet är en del av Musikhjälpen 2017.

Fråga oss