Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

En konferens med några av Sveriges främsta hjärnforskare som berättar om nya rön och framtida behandlingar av sjukdomar i hjärnan. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014: Behandling och rehab efter strokeDela
  1. I Sverige drabbas nån av stroke
    var sjuttonde minut.

  2. Stroke eller slaganfall är en blod-
    propp eller en blödning i hjärnan.

  3. På området görs
    stora forskningsgenombrott.

  4. Bland annat med hjälp av
    korkskruvsmetoden.

  5. En person som får stroke
    kan i dag få akut behandling-

  6. -med en revolutionerande metod:

  7. Att avlägsna proppen
    med hjälp av en vajer.

  8. Stroke betyder slaganfall och femton
    procent av fallen är hjärnblödning.

  9. Det kan bero på en propp som gör
    att cirkulationen inte fungerar.

  10. Det är den vanligaste orsaken.

  11. För varje minut
    som kärlet är avstängt-

  12. -dör två miljoner nervceller-

  13. -och den förväntade livslängden
    förkortas med tre veckor.

  14. Vi kan göra väldigt mycket, vilket
    blivit uppenbart de senaste åren.

  15. Vi ligger i täten internationellt
    vad gäller forskning på stroke.

  16. Man går in i blodkärlet
    med en slang upp till blodproppen-

  17. -och fångar upp den mekaniskt
    och drar ut blodproppen.

  18. Det är som ett nät man vecklar ut.

  19. Man låter det sitta så att proppen
    får gosa in sig i nätet.

  20. Sen väntar man fem minuter,
    och sen drar man ut alltihop.

  21. Den tunna vajern
    förs med röntgen genom artärerna-

  22. -fram till den plats
    där proppen sitter.

  23. När proppen försiktigt dras tillbaka
    kan blodet strömma fritt igen.

  24. Vi hade nyss
    ett fall med en 38-årig man-

  25. -som insjuknade
    med förlamning och talsvårigheter.

  26. Han kom in snabbt, och vi
    gav dropp och drog ut proppen-

  27. -och omedelbart efter
    blev han helt återställd.

  28. Droger som alkohol och narkotika
    skadar hjärnan mer sofistikerat:

  29. Genom att bygga om kopplingar
    i belöningssystemet.

  30. Under de senaste trettio åren
    har kunskapen om beroende ökat-

  31. -och det gäller alla hjärnsjukdomar,
    men kanske mest för beroende-

  32. -på så sätt att vi i dag kan se
    var i hjärnan problemet sitter.

  33. Vi har ett belöningssystem
    mitt i hjärnan-

  34. -och det ska upplysa oss om
    vad som är viktigt i livet.

  35. Vi njuter av det som är bra för oss,
    enkelt uttryckt.

  36. Det är sex och mat, och såna saker.
    Och det är också tyvärr droger.

  37. Vi kan tjuvkoppla systemet
    med alkohol-

  38. -eller narkotika.
    Det går på samma system.

  39. Belöningssystemet blir kidnappat.

  40. Signaler från hjärnstammen får
    dopaminet att skapa ett lyckorus.

  41. Hjärnan blir manipulerad att belöna
    oss för sånt som är dåligt.

  42. Narkotika, alkohol, men även annat,
    som spel eller nätsurfande.

  43. Det var lite för långt.
    Vi skulle ha brutit tidigare.

  44. Välkomna in. Vi skulle ha stannat
    på övergången till stroke.

  45. Var sjuttonde minut drabbas
    alltså nån i Sverige av stroke.

  46. Det jag ville visa var korkskruvs-
    metoden, inför nästa samtal.

  47. Korkskruvsmetoden och trombolys
    är några exempel på framsteg-

  48. -som hjälper människor till
    ett bättre liv när man får stroke.

  49. Fortfarande kan bara
    en tredjedel av alla strokedrabbade-

  50. -leva vidare helt oberoende av hjälp.

  51. Nu ska vi få veta mer om forskningen
    och framtida behandlingar-

  52. -och det är
    med varm hand och varm röst-

  53. -som jag välkomnar Tadeusz Wieloch
    och Katharina Sunnerhagen.

  54. Vi ger dem en applåd.

  55. Katharina, du är professor
    och överläkare i Göteborg.

  56. Varför är du här i dag?
    Vad har du för ingång i detta?

  57. Jag sysslar med rehabiliterings-
    medicin, alltså de personer-

  58. -som har överlevt sin stroke
    eller traumatiska hjärnskada-

  59. -och hjälper dem att komma tillbaka
    och få livet att fungera.

  60. -Och Tadeusz?
    -Jag är experimentell strokeforskare.

  61. Det innebär att jag har djurmodeller-

  62. -för att kunna studera stroke-

  63. -och för
    att hitta läkemedel och metoder-

  64. -för att stimulera
    och understödja rehabiliteringen.

  65. Så vi söker efter
    nya läkemedel och behandlingar.

  66. -Det gör du vid Lunds universitet.
    -Ja. Det vill jag poängtera.

  67. Du är även ordförande i
    Hjärnfondens vetenskapliga nämnd-

  68. -som utser vilka forskningsprojekt
    som får pengar.

  69. Om jag får inleda med det:
    Ser du nån trend i ansökningarna?

  70. Är det nåt område inom hjärn-
    forskningen som gör fler ansökningar?

  71. I år har vi fått in 260 projekt-
    ansökningar. Det är fantastiskt.

  72. Det kommer i princip
    från alla områden-

  73. -som Lars Olson visade i början.
    Alla de tjugo punkterna-

  74. -finns representerade
    i projekten som forskarna söker.

  75. Det är
    alzheimer, parkinson, stroke...

  76. ...epilepsi, autism,
    olika barnsjukdomar, beroende...

  77. Så det är väldigt brett.
    Och toppen är väldigt bred.

  78. Så nästan alla de här områdena
    får anslag.

  79. Av de 250 sökande
    kan vi ge 50 anslag-

  80. -och vi skulle enkelt
    kunna ge 50 till.

  81. För de är så pass bra?

  82. Jag vill inte skryta, men svensk
    neuroforskning är väldigt bra.

  83. För storleken på vårt land
    är den verkligen framstående.

  84. Så pengarna behövs. Är det nåt område
    du saknar ansökningar ifrån?

  85. Nej, det gör jag inte,
    utan det är välbeforskat.

  86. Det är bara att nämna nånting
    så finns det en ansökan.

  87. Innan vi går vidare tänkte jag nämna
    att det finns en Internetsida-

  88. -som heter strokekampanjen.se.

  89. Där finns det ett par enkla steg
    som man kan lära sig-

  90. -för att diagnosticera
    en möjlig stroke.

  91. Eller hur? Och den är prisbelönt.

  92. Den får pris i höst.

  93. I världsstrokeorganisationen
    utser man vartannat år-

  94. -den bästa strokekampanjen i världen.

  95. Och den svenska kampanjen
    har fått pris som bästa projekt-

  96. -för att öka medvetenheten
    och förståelsen av stroke.

  97. De får pris i oktober i Istanbul.

  98. Och vi tänkte
    att ni skulle få göra det.

  99. -Testet.
    -Jaha. Okej.

  100. Och då ska ni resa er upp.

  101. Det är för att inte Jonathans sömn-
    föreläsning skulle verka för mycket.

  102. Om man misstänker att nån har råkat
    ut för en stroke gör man det här.

  103. Då gör man AKUT-testet.

  104. A står för ansikte.

  105. Man kan skratta. Är det symmetriskt?

  106. K står för kropp. Kan jag lyfta upp
    händerna? Bra. Det är jättefint.

  107. U står för uttal. Kan jag säga
    "Det är vackert väder i dag"?

  108. -Det är vackert väder i dag.
    -Och T står för tid.

  109. Om man misslyckas på nåt av testen
    ska man ringa 112.

  110. Bra. Nu kan ni det här.

  111. Ni kan göra det på nationella stroke-
    kampanjen så vi får fler träffar.

  112. Tack.
    Det var några ganska enkla steg.

  113. Leende. Ser leendet rakt ut?
    Kan man lyfta båda armarna?

  114. Och kan man också säga en mening?
    Vad bra. Fint.

  115. Det ska man väl komma ihåg.
    Sen pratade du om tid-

  116. -att det är väsentligt
    att man snabbt får hjälp.

  117. Skulle du kunna berätta mer om
    stroke, för oss som inte har koll.

  118. "Stroke" betyder "slag", och förr
    pratade man om "slaganfall".

  119. Det är plötsligt påkomna symptom
    på en hjärnskada.

  120. Det kommer som en blixt
    från klar himmel.

  121. Då får man olika symptom, beroende på
    var i hjärnan man drabbas.

  122. Det blir ett stopp på energin
    till hjärncellerna.

  123. Det vanligaste är en infarkt,
    att det är stopp i blodkärlen.

  124. Det kan man lösa upp med trombolys,
    eller så drar man ut proppen.

  125. Hjärnblödning är
    att kärl har spruckit.

  126. Sen finns subarachnoidalblödningar-

  127. -alltså blödningar
    i hinnorna utanför hjärnan.

  128. Förr sa man alltid
    att folk dog i hjärnblödning-

  129. -och det gjorde de nog inte,
    men vi saknade bra diagnostik.

  130. Det här är de tre sorternas stroke
    som vi tittar på.

  131. Sen beror det på symptomen.

  132. Det vanligaste är en förlamning.

  133. Det beror på att stora områden
    i hjärnan sköter motoriken.

  134. Förlamning är vanligt,
    liksom språkstörningar eller afasi.

  135. Man kan få synpåverkan.
    Det såg vi att mössen hade fått-

  136. -eller kattungarna som hade
    övertäckningar av hjärnbarken.

  137. Man har synbark här bak som kan
    bli skadad så att man inte kan se.

  138. Man kan få problem med kognitionen.
    Det här att tänka, minnet.

  139. Alla saker som Hjärnfonden beskriver
    kan man få problem inom.

  140. Sen kan man få följdeffekter också.
    Depression, till exempel.

  141. Är det nån av de här som gör det
    svårare att komma tillbaka-

  142. -propp eller blödning
    eller blödningarna längre ut?

  143. Man brukar säga att hjärnblödning är
    bättre, men det vet vi inte säkert.

  144. För vi har inte följt
    på ett strukturerat sätt.

  145. Men vi vet att det är svårare
    att komma tillbaka till vardagen-

  146. -när man har svårt att tänka.
    Om man är förlamad-

  147. -kan man kompensera mycket med teknik
    om man inte kan träna sig.

  148. Men om man inte kan planera och
    tänka strategiskt är mycket svårare.

  149. Så de dolda funktionshindren
    sätter hinder.

  150. Strategier?

  151. Det finns olika strategier
    för att begränsa stroke.

  152. En är mycket effektiv-

  153. -och har gjort så
    att stroker har minskat-

  154. -och det är att förhindra stroke
    genom att minska riskfaktorerna.

  155. Ålder och gener
    kan man inte göra så mycket åt.

  156. Men kan förbereda sig för att
    inte få stroke på ålderdomens höst.

  157. Eller inte ålderdomen-

  158. -för vi kanske kommer att jobba
    långt in i det område-

  159. -där vi faktiskt kan få stroke
    på arbetsplatsen.

  160. Högt blodtryck och höga blodfetter
    måste behandlas.

  161. Man måste sköta sina hjärtmediciner.

  162. Inte röka, och motionera.
    Motionera är nästan det viktigaste.

  163. Och det är inte
    att springa Lidingöloppet-

  164. -utan att resa sig och gå runt
    i lägenheten om man inte kan gå ut.

  165. Det är tillräckligt för
    att minska risken för stroke.

  166. Och där förekommer utveckling
    och en informationskampanj.

  167. Sen är det som du nämnde
    och som vi såg på film-

  168. -rekanalisering, att blodflödet
    ska återflöda i hjärnan-

  169. -med trombolys och korkskruvsmetoden.

  170. Där försöker man hitta andra,
    mer effektiva, upplösningsmedel.

  171. Dock går tiden, och den
    är det absolut viktigaste.

  172. Allting händer i princip
    de två första timmarna.

  173. Det är inte sån stor effekt av
    att komma in mycket senare.

  174. Det handlar mycket
    om infrastruktur på sjukhusen.

  175. Det måste gå snabbt
    att få en patient till lasarettet-

  176. -och där komma till rätt diagnos.

  177. Det finns de här
    hjärnskyddande strategierna-

  178. -som vi hörde om.

  179. Som att man kylde de små barnen
    efter syrgasbrist.

  180. Detta har man utvecklat, och särskilt
    hjärtstoppspatienter kyls i dag.

  181. Och det är nästan...

  182. Det är nästan en standardmetod
    att kyla hjärtstoppspatienter.

  183. I dag deltar vi
    i en stor europeisk studie-

  184. -där målet är att kyla
    den vakna strokepatienten.

  185. Då talar vi inte
    om 33 grader eller lägre-

  186. -utan det kanske räcker
    med 34-35 grader.

  187. Det här är alltså en pågående studie.

  188. Men säkert 80 procent av patienterna-

  189. -och internationellt kanske
    95 procent av patienterna-

  190. -kommer aldrig att hinna i tid
    för trombolysrekanalisering-

  191. -eller protektiva behandlingar,
    utan de är...

  192. Där finns inget mer då
    än rehabiliteringsträning.

  193. Och där pågår
    väldigt mycket forskning i dag.

  194. Det är där trenden är
    i strokeforskningen:

  195. Att kunna reparera och stimulera
    hjärnan att återfå funktioner.

  196. Där går experimentell och klinisk
    forskning mycket hand i hand-

  197. -och validerar
    fynden mellan varandra.

  198. Kan du förklara
    vad experimentell forskning innebär?

  199. I den experimentella forskning
    som jag sysslar med-

  200. -har vi en modell
    där råttan får en stroke-

  201. -och så väntar vi två dagar,
    så att skadan utvecklas.

  202. Det liknar väldigt mycket
    den kliniska stroken.

  203. Efter de två dagarna ser vi...

  204. ...att funktionsförlusten
    hos det här försöksdjuret...

  205. ...försöker hitta metoder
    att stimulera återhämtningen...

  206. ...för att snabbt kunna ta den
    till en klinisk prövning.

  207. Då finns det olika sätt att göra det.

  208. Det första är att hitta ett sätt
    att inkapsla det skadade området.

  209. Det är inflammatoriska processer. Det
    finns god och tråkig inflammation-

  210. -och det gäller
    att stimulera den goda.

  211. Det andra är
    att stimulera hjärnans plasticitet-

  212. -det vill säga förmåga att återskapa
    kontakter i den intakta hjärnan.

  213. Det är den delen av hjärnan
    som har överlevt en stroke.

  214. Kan vi omforma den,
    så att funktion återhämtas?

  215. Och plasticitet
    vill jag gärna demonstrera-

  216. -med två stycken smörpaket
    som jag har köpt i Skåne.

  217. Plasticitet, okej...

  218. Hjärnan består
    till 70 procent av fett.

  219. Efter fettväven är det här
    det mest fettrika organet.

  220. Det är ungefär
    två paket smör i huvudet.

  221. Inte undra på
    att det går trögt ibland...

  222. Olika individer har olika mängd smör.
    Men vi pratar inte om det nu.

  223. Nu har det stått ute
    och är väldigt mjukt.

  224. Varje gång jag trycker
    antar paketet en ny form-

  225. -och jag får aldrig tillbaka
    originalet.

  226. När ni har lyssnat
    på alla dessa föreläsare-

  227. -har era hjärnor
    förändrats för all framtid.

  228. Ni kommer aldrig kunna glömma
    det här. Det är fettet.

  229. Men menar du att man faktiskt
    kan se att hjärnan har förändrats?

  230. Ja. Använder man metoder
    där man kan titta in i hjärnan...

  231. ...kan man faktiskt, om man
    tittar på en sån här kontakt...

  232. ...se hur den rör sig...

  233. ...och återbildas. Och den återbildas
    och stimuleras av våra sinnen.

  234. Om man stimulerar
    den här lilla musen-

  235. -genom att röra vid tassen
    eller blinka i ögonen-

  236. -så ser man
    hur de här synapserna förändras.

  237. Efter en stroke är vår målsättning
    att det ska bildas nya kontakter.

  238. -Vänta, jag måste skälla ut nån.
    -Under tiden pratar jag.

  239. Vad är det här?

  240. Det låter som en pump.

  241. Det ska åtgärdas.
    Nån tog fram bössan med saltskott nu.

  242. Så det gäller att stimulera våra
    sinnen för att dessa ska återbildas.

  243. Man kan till exempel placera
    de små djuren i en berikad miljö.

  244. För en råtta
    är det avloppsrör, kedjor...

  245. ...alltså nya avloppsrör...

  246. -Såna här springhjul, kanske?
    -Springhjul.

  247. Man kan köpa det här i en zoo-affär.

  248. Kedjor och åtta kompisar, så att de
    får ha lite social interaktion.

  249. De råttorna återhämtar sig
    dramatiskt bättre-

  250. -än de som är två stycken
    i en vanlig bur.

  251. Och från dessa experiment-

  252. -kan vi då identifiera mekanismerna-

  253. -som leder till
    den förbättrade funktionen.

  254. I dag finns två läkemedel
    i klinisk prövning-

  255. -för att stimulera plasticitet.

  256. Det är L-Dopa,
    en känd parkinsonmedicin...

  257. Från Lund och Göteborg.

  258. ...och fluoxetin, ett antidepressivt
    medel som också stimulerar...

  259. -Prozac.
    -Ja, det är Prozac.

  260. Vad dessa tycks göra är-

  261. -att man för tillbaka hjärnan
    till ett yngre tillstånd.

  262. Man öppnar upp de kritiska perioderna
    som finns för inlärning.

  263. Fönsterna.

  264. Detta är då målsättningen. Kan vi
    öppna ett fönster för en patient-

  265. -efter dag två till fyra veckor?

  266. För den tidiga återhämtningsperioden
    visar sig vara viktig.

  267. Om jag säger att rehab är eftersatt,
    vad säger du då, Katharina?

  268. Det stämmer tyvärr. Det är
    inte eftersatt forskningsmässigt-

  269. -men det är eftersatt i vardagen.

  270. Det är alltså svårt
    att få tillgång till rehabilitering-

  271. -framför allt om man är i
    genomsnittlig strokepopulationsålder.

  272. Den genomsnittliga patienten
    i Sverige är 74 år.

  273. Då är det mycket som ska göras inom
    geriatriken, som har nedmonterats.

  274. Det finns väldigt lite resurser.

  275. Även om man är i arbetsför ålder
    är resurserna bristfälliga.

  276. När jag går som konsult
    måste jag hela tiden prioritera.

  277. Vi kan inte ta emot alla.

  278. Det är tråkigt när vi vet att vi
    skulle kunna ge folk chansen.

  279. När forskningen visar tydliga
    resultat borde man applicera det.

  280. Ni pratade om
    "number needed to treat" i morse-

  281. -alltså hur många man ska behandla
    för att rädda livet på en.

  282. När det gäller rehabilitering
    första året efter stroke-

  283. -är siffran fjorton.
    Det är alltså väldigt effektivt.

  284. Kommunerna borde göra nånting,
    vilket man inte gör.

  285. Det är extremt effektivt
    att träna folk.

  286. Det gör bäst nytta i början,
    men hela första året gör nytta.

  287. Säkert sen också,
    men där saknas forskning.

  288. -Hur ser du på framtiden?
    -Jag tror att den blir bra.

  289. Folk ger sig inte. Det är mer och mer
    krav på att få tillgång.

  290. Man är missnöjd och väcker frågor
    om att man vill ha hjälp tillbaka.

  291. Om vi räddar ett liv måste vi också
    fylla det med kvalité.

  292. I Kanada lever man i snitt
    i åtta år efter sin stroke.

  293. Ska man bara prata
    om de första 48 timmarna?

  294. Eller ska vi se till
    att de som överlever...

  295. Om vi nu har investerat så mycket
    måste vi se till att livet-

  296. -faktiskt blir tillvarataget.
    Det gör man inte riktigt i dag.

  297. Nu får du lite applåder.

  298. Är strokeforskningen
    homogen världen över?

  299. Är den homogen, eller har man olika
    åsikter om vad som bör göras?

  300. I Kanada täcker man kedjan. De är
    väldigt bra. De är exceptionella.

  301. De har stora centra-

  302. -med terapeuter,
    sköterskor och läkare-

  303. -och experimentella forskare.

  304. De är ett mönsterland
    när det gäller rehabilitering.

  305. Det är en stor förskjutning
    i forskning man ser.

  306. I USA talar man mycket mer-

  307. -om att reparera hjärnan och
    rehabilitera än för fem år sen.

  308. Men det är en droppe i havet.
    När det gäller rehabforskning-

  309. -både experimentell och klinisk,
    så håller vi fanan högt.

  310. Även om Kanada flaggar högre
    så håller vi den högt.

  311. Ibland måste man ju
    gå utanför det förväntade.

  312. Forskningen kan ge positivt resultat
    i en annan del av forskningen.

  313. Görs det även på stroke, eller letar
    man lösningar i invanda spår?

  314. Vi jobbar mycket nytt.
    Det här som ni klippte av-

  315. -och ny teknik och belöningssystem-

  316. -vi använder det i vardagsvården
    och forskningsmässigt.

  317. Ska man bli bra på nånting måste man
    träna det man inte är bra på.

  318. Träna det som man redan kan
    är inte problemet-

  319. -utan det är att träna det som man
    har förlorat, och det är inte kul.

  320. Kan man då jobba med belönings-
    systemet är det mycket bättre.

  321. Då jobbar vi till exempel
    med olika typer av datorspel.

  322. Vi använder virtual reality
    och tränar på klinikerna.

  323. Vi har också haft datorspel
    som man spelar hemma.

  324. Jag tänker på vad Hugo sa...
    Vi sätter in tidlås-

  325. -så att man måste ta en paus.
    Man kan fastna.

  326. Man måste hitta nånting.
    Den ene gillar datorspel...

  327. Som kronprinsessan såg på
    Treklöverhemmet jobbar vi med hästar.

  328. Vi har ridterapi.
    En del gillar ridterapi.

  329. Vi har trädgårdsterapi.
    Man är ute och får sinnesstimulans.

  330. Men du och jag och Tadeusz
    gillar säkert inte samma saker.

  331. Man måste hitta nåt roligt för att
    träna det som man inte längre kan.

  332. Vilka delar är väsentliga
    oavsett vad man väljer?

  333. Jag antar att det är rörelse,
    men vad är det mer?

  334. Om man har svårt att tänka
    är det inte rörelsen i sig-

  335. -utan då är det att lära sig tänka.

  336. Man har ju sett de här nätverken,
    som vi såg bilder på-

  337. -att hjärnan har nätverk
    som är kopplade till varandra.

  338. Så att ett sånt nätverk som gränsar
    till rörelsenätverket-

  339. -skulle då kunna ta över
    och bli ett rörelsenätverk.

  340. Och där är forskning på gång, för
    vi vet inte hur nätverken regleras.

  341. Men man ser detta klart och tydligt-

  342. -såna effekter av träning
    och sinnesstimuleringar.

  343. Vi vet till exempel med avbildning,
    med FMRI-

  344. -där man kan se
    hur hjärnan förändras...

  345. Om man lär sig jonglera...

  346. Om man inte kan jonglera har man ett
    visst område för handen i hjärnan.

  347. Om man håller på att lära sig
    jonglera ökar området i storlek.

  348. Men när man lärt sig
    krymper det ihop-

  349. -och då
    använder man delen till nåt annat.

  350. Det ser vi även hos strokepatienter.
    Om man övar på nåt växer det området-

  351. -om man t.ex. lär sig att gå igen,
    och sen krymper det ned.

  352. -så hjärnan är
    precis som Tadeusz sa omformbar.

  353. Och även upp i åldrarna. Det är
    inte så att plasticiteten stelnar-

  354. -utan man träna även som äldre?

  355. Jadå. Det går lättare
    att lära sig nytt som liten-

  356. -men det är inga problem
    att lära sig saker när man är gammal.

  357. Därav vikten att ägna sig åt korsord
    och lära sig nya grejer.

  358. Därav vikten att prioritera
    utifrån behov och inte ålder.

  359. Bra.

  360. Prioritera utifrån behov och inte
    ålder. - Du ville säga nåt.

  361. Jag tror det att...
    Den vuxna hjärnan är mer begränsad-

  362. -för där är bromsar som har
    stabiliserat nätverk och kontakter.

  363. Men kan vi hitta
    ett medel som löser upp det här...

  364. Det beforskas mycket
    och finns saker på gång.

  365. Detta i kombination med rehabträning,
    för den är viktig.

  366. Det räcker inte
    att man löser upp kontakterna-

  367. -och sen kopplar fibrerna fritt,
    utan de måste vara funktionella-

  368. -och det blir de i rehabterapin.

  369. Så en kombination
    med läkemedel och rehabilitering-

  370. -eller magnetisk,
    elektrisk stimulering-

  371. -som man också forskar på,
    är nog framtiden.

  372. Och dos, att man får möjlighet
    att träna mycket.

  373. Träningsdoser.

  374. Vissa studier säger
    att råttor kan träna för mycket-

  375. -men på sjukhus och sjukhem får
    nog ingen människa göra för mycket.

  376. Jag tror det är långtifrån
    risk för överträning.

  377. Sätter man en råtta i ett springhjul
    kan de springa en mil, oavbrutet.

  378. Sen dör de...

  379. Nej, de kommer ut.

  380. Tiden springer i väg. Vill ni
    säga nåt kort innan vi släpper er?

  381. Det är viktigt att inse att
    en av sex drabbas av stroke i livet-

  382. -och vi kan göra nåt åt det-

  383. -och se till att man ändå
    kan få ett bra och värdigt liv.

  384. Mer forskning,
    mer forskning, mer forskning.

  385. Även om den äldre hjärnan
    är lite slöare, lite bromsad-

  386. -så finns det
    uppenbarligen möjligheter.

  387. Tack så mycket!

  388. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Behandling och rehab efter stroke

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Var sjuttonde minut drabbas någon i Sverige av stroke. Professorerna Tadeusz Wieloch och Katarina Sunnerhagen berättar om hur behandlingen av strokepatienter ser ut idag och om hur vården av dessa patienter måste förbättras. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Hjärnsjukdomar, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Stroke, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Livsviktiga genombrott

Professor Lars Olson redogör för de viktigaste milstolparna inom hjärnforskningen under de senaste 20 åren. Vad har den senaste tekniken inneburit för förståelsen av hjärnan och behandling av dess sjukdomar och vilka nya utmaningar har forskarna att vänta? Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Den uppkopplade barnhjärnan

Hugo Lagercrantz, professor vid Karolinska institutet, berättar att för mycket information ger en fragmenterad bild av tillvaron i ett barns hjärna, men säger också att hjärnan måste användas för att inte förtvina. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Banbrytande forskning räddar liv

Professor Mats Blennow berättar att barn som utsätts för syrebrist i hjärnan vid förlossningen kan räddas genom att deras hjärnor kyls ner. Går det att bli helt återställd med hjälp av behandlingen? Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Den livsviktiga sömnen

Jonathan Cedernaes är sömnforskare och vet vad som händer i hjärnan när vi sover för lite. Sömnbrist påverkar vårt minne, vårt beteende och vad vi äter. Men är det sant att vi också förlorar hjärnceller? Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Från placebo till psykos

Hur kan vi lura vår hjärna? Predrag Petrovic, forskare vid Karolinska institutet, berättar att ingen människa upplever verkligheten exakt som den är, vi skapar den själva i våra hjärnor. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Behandling och rehab efter stroke

Var sjuttonde minut drabbas någon i Sverige av stroke. Professorerna Tadeusz Wieloch och Katarina Sunnerhagen berättar om hur behandlingen av strokepatienter ser ut idag och om hur vården av dessa patienter måste förbättras. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Det senaste om Alzheimers sjukdom

Maria Eriksdotter, professor vid Karolinska institutet, berättar om vad man kan göra för att minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss