Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Föreläsningar på temat Sanningar från Humanist- och teologdagarna 2014. Inspelat vid Lunds universitet 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014: Hjärnan växer av språkDela
  1. Jag heter Merle Horne och är
    professor i allmän språkvetenskap.

  2. Jag skulle vilja berätta för er om-

  3. -ett mycket spännande
    tvärvetenskapligt forskningsprogram-

  4. -som vi har vid Lunds universitet.

  5. Det har att göra med
    att vi vill studera-

  6. -förändringar som sker i hjärnans
    cellstruktur under språkinlärning.

  7. Det är hjärnans celler, neuroner,
    som vi vill studera-

  8. -i det här forskningsprogrammet.
    Och få reda på vad de gör-

  9. -när man lär sig ett nytt språk.

  10. Det här forskningsprogrammet
    har växt ut ur-

  11. -ett projekt inom HT-fakulteternas-

  12. -humaniora- och medicininitiativ
    som började för några år sen.

  13. Det här projektet har blivit
    väldigt framgångsrikt.

  14. Nu har det utvidgats
    till att innefatta-

  15. -även forskare från naturvetenskap
    och samhällsvetenskap.

  16. Vi kallar oss "HuMeNS". Vi gillar det
    för det är humanioramänniskor-

  17. -som det handlar om.
    Vi har det här läsåret-

  18. -en så kallad
    "advanced study group"-period-

  19. -på Pufendorf-institutet.

  20. Nu har vi möjlighet att planera
    vårt stora forskningsprogram.

  21. I den här gruppen på Pufendorf-

  22. -finns förutom jag själv
    som koordinerar arbetet-

  23. -Magnus Lindgren, Johan Mårtensson-

  24. -Markus Nilsson, Mikael Roll,
    Jurij Styrov-

  25. -Freddy Stålberg och Daniel Topgaard.
    De kommer från olika ämnen-

  26. -och olika fakulteter
    och även andra universitet.

  27. Det här är ett spännande projekt
    som vi planerar nu-

  28. -som har målet att få reda på
    vad det är som händer-

  29. -på hjärncellnivå
    när vi lär oss ett nytt språk.

  30. Eller lär oss ett språk
    över huvud taget.

  31. Ni har kanske sett
    det här inslaget-

  32. -på svensk tv för ett par år sen.

  33. När Johan Mårtensson lade fram
    sin avhandling.

  34. Han är med i den här
    "advanced study group".

  35. I den avhandlingen finns det
    en mycket spännande studie-

  36. -där de har följt tolkstudenter.

  37. Studenter på försvarets tolkskola
    under ett år.

  38. Under ett år har dessa begåvade
    och motiverade studenter-

  39. -lärt sig ett nytt språk.
    Ryska eller dari.

  40. Genom att intensivt studera
    det här språket.

  41. Dag in och dag ut
    under ett helt år.

  42. Efter ett år
    kan de ett språk flytande.

  43. I den studien, där de...

  44. ...undersökte vad som hände i hjärnan
    under språkinlärningen-

  45. -kunde de visa
    att efter redan tre månader-

  46. -kunde man se att vissa områden
    i hjärnan hade blivit tjockare.

  47. Alltså hjärnbarken.

  48. Det här är jättespännande resultat.

  49. Nyfikna som vi är som forskare-

  50. -ställde vi frågan: "Vad är det
    som händer här egentligen?"

  51. Man kan se att nåt händer.

  52. Men med dagens
    hjärnavbildningsmetoder-

  53. -kan man inte se vad som händer...

  54. ...på områden som är mindre
    än en kvadratmillimeter.

  55. Så man kan inte se det. Vi vet inte.

  56. Vi vet att det växer, men vad som
    händer på dessa områden-

  57. -vet vi inte
    med de metoder som finns nu.

  58. Så med hjälp av-

  59. -våra kollegor på naturvetenskapliga
    och medicinska fakulteten-

  60. -planerar vi att utveckla nya metoder
    med dem för att få kunna reda på-

  61. -vad som händer på dessa områden
    som är mindre än en millimeter.

  62. Och vi ska göra det på
    ett icke-invasivt sätt.

  63. D.v.s. man kan inte
    när vi har testpersoner-

  64. -som är studenter
    som kommer hit och deltar-

  65. -använda invasiva metoder.

  66. Man kan inte gå in och lyfta på
    skallbenet och se vad som händer.

  67. Vi måste använda metoder
    som inte är invasiva.

  68. Inga kemikalier, inga elektroder.

  69. Bara vanliga
    magnetkameraundersökningar-

  70. -som man använder på sjukhus.

  71. Det är
    den typen av icke-invasiva metoder-

  72. -som vi kommer att utveckla.

  73. Okej.

  74. Det vi vill veta är då
    vad som händer i hjärnan-

  75. -på dessa områden...

  76. ...som man ser växer
    under språkinlärning.

  77. I den tidigare bilden jag visade-

  78. -där man såg att det fanns
    ett område som var rött-

  79. -som ligger nånstans här-

  80. -är ett område som vi vet används
    när man bearbetar språk.

  81. Den ökning i...

  82. Tillväxten har man iakttagit
    i den så kallade grå substansen.

  83. Skiktet längst ut i hjärnan.

  84. Den är ungefär 2,5 millimeter tjock.

  85. Men varje kubikmillimeter-

  86. -innehåller upp till
    100 000 hjärnceller.

  87. Nervceller.

  88. Dessutom ungefär tio gånger så många
    gliaceller, stödjeceller.

  89. Så det finns mycket som händer
    i en kubikmeter...

  90. Kubikmillimeter hjärnbark.
    Grå substans.

  91. Förutom den grå substansen-

  92. -finns det...

  93. Var är pekaren? Det händer också
    mycket i den vita substansen.

  94. Det är nåt som vi inte har undersökt
    särskilt mycket.

  95. Där finns väldigt mycket vatten
    och väldigt många nervtrådar-

  96. -som är täckta med vitt myelin.
    En fettsubstans.

  97. Och de här nervtrådarna-

  98. -kopplar ihop
    olika områden i hjärnan.

  99. P.g.a. att de är myeliniserade-

  100. -kan information passera
    väldigt snabbt mellan områdena.

  101. Vi skulle vilja veta vad som händer
    där också, i den vita substansen.

  102. Med de metoder som används
    och som kommer att utvecklas-

  103. -inom det här projektet-

  104. -kommer de att vara baserade
    väldigt mycket på att studera...

  105. Eftersom det är
    icke-invasiva metoder.

  106. ...vad som händer när vatten-

  107. -i i synnerhet
    den här vita substansen-

  108. -rör sig i olika kontexter.

  109. Kemister är väldigt kunniga-

  110. -när det gäller att veta hur vatten
    rör sig i olika omgivningar.

  111. De vet att vatten
    rör sig snabbare t.ex.-

  112. -längs de här
    myeliniserade hjärntrådarna-

  113. -än längs de grå trådar-

  114. -som finns i den grå substansen.

  115. Här är en bild som försöker visa-

  116. -hur komplext det här nätverket är.

  117. I den vita substansen-

  118. -finns nervtrådar som är täckta med
    det här vita fettet, myelin.

  119. Det kopplar ihop olika hjärnområden.

  120. Man vet-

  121. -hur vatten rör sig till exempel...

  122. ...längs de här banorna.

  123. Med hjälp av information om
    hur vatten rör sig i hjärnan-

  124. -kan man få reda på vad som händer
    när de här nervtrådarna ändrar sig.

  125. T.ex. under språkinlärning.

  126. När de växer t.ex.

  127. Det är det vi vill få reda på.

  128. Vad som händer
    när man lär sig ett nytt språk.

  129. Vad som händer i den grå substansen
    och i den vita substansen.

  130. Med hjälp av dessa nya metoder
    kan man dra slutsatser-

  131. -om vad det skulle kunna vara.

  132. Vi kommer att kunna utesluta
    vissa hypoteser.

  133. Möjliga saker som kan hända-

  134. -när man lär sig ett nytt språk-

  135. -är att de här nervtrådarna kan växa.

  136. De kan bli längre och tjockare.

  137. De kan bli myeliniserade
    och täckta med vitt fett.

  138. Mycket myelinisering sker
    när barn lär sig tala.

  139. Det är det som händer när hjärnan
    växer. Nervtrådarna blir längre-

  140. -men de blir också myeliniserade
    så information kan passera-

  141. -mellan olika områden väldigt snabbt.

  142. Det kan också bli tal om angiogenes.

  143. D.v.s. att nya blodkärl bildas.

  144. Det kan man tänka sig
    eftersom hjärnceller behöver näring.

  145. Som de får från blodet.

  146. Så nya blodkärl bildas hela tiden-

  147. -när hjärnan växer.

  148. Även i den vita substansen
    finns det pyttesmå blodkärl.

  149. Så den vita substansen är
    lite rosafärgad-

  150. -p.g.a. att det finns blodkärl
    som ger näring till nervtrådarna.

  151. En annan sak som kan hända är
    att nervtrådarna ändrar riktning.

  152. Och pekar... Från att vara...

  153. ...hipp som happ kan de rikta sig
    mot ett visst område.

  154. Så man kan tänka sig
    att om man lär sig nya ljud-

  155. -behöver man rekrytera-

  156. -nya hjärnceller
    som inte är upptagna med annat-

  157. -för att träna upp dem
    för att bearbeta nya ljud.

  158. Det finns många hjärnceller
    som inte gör mycket.

  159. Därför kan vi rekrytera dem
    för att lära oss nya saker.

  160. Och då kanske de ändrar riktning.
    Vi tror inte att det finns möjlighet-

  161. -att bilda nya hjärnceller
    när man är vuxen.

  162. Utan de flesta hjärnceller
    finns när vi är födda.

  163. Det är många
    som kanske inte gör så mycket.

  164. Så de kan användas för att lära sig-

  165. -när man lär sig nya språk.
    Det är bra att träna upp dem-

  166. -genom att lära sig ett nytt språk
    eller ett instrument eller fotboll.

  167. För hjärnan är som muskler.
    Den behöver tränas.

  168. Och den har stor potential.

  169. Vad vet vi lingvister om
    språkbearbetning i hjärnan?

  170. Vi kan väldigt mycket om det.

  171. Vi vet t.ex.
    att det finns två områden-

  172. -som är väldigt viktiga
    för språkbearbetning.

  173. Det är ett område
    längst bak i tinningloben-

  174. -som används mycket
    när vi sätter ihop ljud i ord.

  175. Det är som ett lexikon där ljud...

  176. ...bildar ord.

  177. Mycket lexikon. Ordrepresentationer.

  178. Ljud som är...

  179. Som representerar ord finns här.

  180. Och här längst fram i pannloben-

  181. -finns ett område
    som används för att...

  182. ...sätta ihop ord i meningar.

  183. Den håller ordning på ord i meningar,
    kan man säga.

  184. Men det är inte så att dessa områden
    fungerar för sig själva.

  185. Utan kontakt med varandra.
    Utan det finns nervtrådar-

  186. -som förenar dessa områden.

  187. Information passerar längs
    de här nervtrådarna hela tiden.

  188. Så att vi kan producera
    och förstå språk väldigt snabbt.

  189. Vi producerar ungefär
    sju stavelser per sekund.

  190. För att kunna göra det måste
    bearbetningen ske väldigt snabbt.

  191. Information kan...

  192. ...åka i mer än 125 m/sekund
    längs de här vita trådarna.

  193. Så det går fort. Det måste gå fort.
    Annars skulle vi inte kunna...

  194. ...prata som vi gör nu.

  195. Bara för att visa-

  196. -hur pass komplex själva
    språkbearbetningen är i hjärnan-

  197. -kan jag visa upp
    bara det här området-

  198. -som har att göra med ljud-
    bearbetning. Det finns två områden.

  199. Den primära hörselbarken-

  200. -som bearbetar ljud.

  201. Och den sekundära hörselbarken-

  202. -där vi lagrar de ljud
    som finns i vårt modersmål.

  203. Representation kan man säga.

  204. Men här görs grovarbetet-

  205. -att bearbeta ljud.

  206. Det här området har...

  207. ...100 miljoner neuroner ungefär.

  208. Det finns olika neuroner
    längs det här området-

  209. -som är specialiserade för att
    bearbeta olika frekvenser.

  210. Så ljud byggs upp av
    olika frekvenser.

  211. Okej.

  212. T.ex. tror jag
    att jag har lärt mig producera-

  213. -den svenska vokalen u.

  214. Jag tror det.

  215. Det är en vokal som inte finns
    i engelska, som är mitt modersmål.

  216. Men om jag har lärt mig vokalen u-

  217. -så har jag lyckats rekrytera
    tillräckligt många neuroner-

  218. -som inte gör nåt annat-

  219. -och tränat upp dem för att kunna
    känna igen ljudet.

  220. Och för att kunna
    producera det också.

  221. När jag har gjort det
    har jag klarat av det.

  222. Så ni förstår att det är väldigt...

  223. Och sen kan jag lagra det ljudet
    i den svenska...

  224. Om jag bygger på
    den sekundära hörselbarken-

  225. -kan jag lagra
    den representationen för u.

  226. Då känner jag mig jätteglad.

  227. Men jag har mycket kvar att göra
    som ni kan höra.

  228. Jag har inte rekryterat tillräckligt
    många neuroner än.

  229. Men det går
    med tillräckligt mycket motivation.

  230. För jag har massor med neuroner
    som bara ligger där och slappar.

  231. Okej.

  232. Lite mer om vad som händer i hjärnan
    när man lär sig ett nytt språk.

  233. Med nya ljud och ordföljdsmönster.

  234. Vi behöver rekrytera massor med
    neuroner för att kunna göra det.

  235. Det kan ta tid. Det tar tolkstudenter
    ett år att lära sig ett nytt språk.

  236. Jag har hållit på i mer än ett år
    med att försöka lära mig svenska.

  237. Men jag har gjort andra saker
    vid sidan om.

  238. Det är mycket vi måste göra för att
    kunna lära oss ett nytt språk.

  239. Om vi bara jämför
    den här svenska meningen:

  240. "Johan vet att Susanne inte kommer"
    med den motsvarande franska meningen:

  241. "Jean sait que Susanne ne vient pas."

  242. Då ser man att det finns rätt många
    stora skillnader-

  243. -mellan svenska och franska.

  244. Vi vet att t.ex. franskan
    har ljud som svenskan inte har-

  245. -som de här nasalvokalerna.

  246. Hur många neuroner tror ni behövs-

  247. -för att lära sig en nasalvokal?
    Rätt många.

  248. Men det finns gott om dem som vi kan
    rekrytera för att göra jobbet-

  249. -att lära sig den.

  250. Svenskan t.ex. har ordtoner.

  251. Som franskan inte har.

  252. Det finns olika toner
    på "inte" och "kommer". Eller hur?

  253. Det är nånting som kräver väldigt
    många neuroner för att lära sig.

  254. Eftersom toner måste kopplas ihop
    med ljud och ord.

  255. De bearbetas inte bara
    på vänstra sidan-

  256. -utan också i högra hjärnhalvan
    där vi bearbetar musik.

  257. Så det måste finnas en interaktion
    mellan hjärnhalvorna-

  258. -när man lär sig tonerna
    och kopplar dem till ord.

  259. Där finns ytterligare behov av
    några hundra tusen-

  260. -eller miljoner, kanske, neuroner.

  261. Nya ljud måste tränas-

  262. -och lagras i hjärnan.

  263. Sen ser ni att det också finns
    en skillnad i grammatiken.

  264. På svenska säger vi "inte kommer".

  265. Negation och verb.

  266. I franskan "ne vient pas".

  267. Det är en annan ordföljd
    för att representera negation.

  268. Vi har "ne" och "pas"
    och det motsvarar "inte" på svenska.

  269. Det finns en annan ordning.
    Man måste träna upp hjärnan-

  270. -i synnerhet det här-

  271. -där det står... Det lilla området
    ordföljdsområdet.

  272. För att...

  273. ...representera
    den här skillnaden i ordföljd.

  274. Så det är också...

  275. ...många neuroner som krävs för att
    kunna lära sig den nya ordföljden.

  276. Okej, så...ja.

  277. Det är dessa olika möjligheter
    vi vill få reda på.

  278. Vilka av dessa processer...

  279. ...förekommer när man lär sig
    de här nya ljuden-

  280. -och de nya ordföljderna?

  281. Är det en eller flera eller andra?
    Man kan tänka sig-

  282. -att inte bara de här processerna
    förekommer.

  283. Utan det kan finnas andra också.

  284. Så genom att genomföra-

  285. -välkontrollerade...
    språkinlärningsexperiment.

  286. Som vi är bra på
    på språk- och litteraturcentrum.

  287. Vi vet hur man designar-

  288. -välkontrollerade experiment
    som kan ge oss information-

  289. -om vad som händer i hjärnan
    när man lär sig ett nytt språk.

  290. Och naturvetarna är väldigt
    intresserade av våra fina data.

  291. P.g.a. att de kan använda den datan
    för att testa sina nya metoder.

  292. Så vi behöver varandra.

  293. Därför håller vi på
    med tvärvetenskap.

  294. För vi kan inte allt om
    hur man avbildar hjärnan.

  295. Och naturvetarna är inte experter
    på språkbearbetning.

  296. Så vi kan samarbeta på det sättet.

  297. Det är väldigt trevligt.

  298. Vilken betydelse
    har den här typen av forskning?

  299. Den har betydelse...delvis för...

  300. När det gäller grundforskning
    gör den ett viktigt bidrag till-

  301. -forskning som har som mål att få ett
    svar på århundradets stora utmaning.

  302. Det är enligt American National
    Academy of Sciences:

  303. Hur fungerar den mänskliga hjärnan?

  304. Och hur producerar den mental
    aktivitet och nya kunskaper?

  305. Hur går det till på hjärncellsnivå
    när vi talar?

  306. När vi läser och när vi lyssnar?

  307. Hur går det till
    när vi tillägnar oss nya språkljud?

  308. Hur går det till när vi tillägnar oss
    nya ord och nya satstyper?

  309. Vi vet inte riktigt vad som händer
    på cellnivån.

  310. Det vill vi gärna veta.

  311. Varför det? Jo, om vi vet det-

  312. -kan vi göra stora bidrag.

  313. Vi kan med dessa kunskaper-

  314. -göra stora bidrag till
    forskningsinsatser som har som mål-

  315. -att utveckla bättre metoder
    för t.ex.-

  316. -att diagnostisera och rehabilitera
    personer som har hjärnskador-

  317. -till följd av stroke, cancer
    eller andra sjukdomar.

  318. Det kunde också bidra till forskning-

  319. -som har som mål att hjälpa
    personer med språkförsämring-

  320. -p.g.a. demenssjukdomar.
    T.ex. Alzheimers.

  321. Den kan också bidra till forskning
    som har som mål-

  322. -att diagnostisera och behandla olika
    typer av språkinlärningssvårigheter.

  323. Så. Jag tackar för mig.

  324. Vad händer med små barn,
    förskolebarn-

  325. -som växer upp
    med tre, fyra språk samtidigt?

  326. Vad händer med små barn som växer upp
    med tre, fyra språk samtidigt?

  327. Ja. Utmärkt fråga.

  328. Det som vi vet är-

  329. -att hjärnan har miljontals neuroner-

  330. -som kan användas till
    väldigt mycket.

  331. Tre, fyra språk kan man nästan säga
    är ingenting.

  332. -Inte ens för ett litet barn?
    -Nej. Barn föds...

  333. ...med nästan alla neuroner som det
    barnet nånsin kommer att ha.

  334. Vi tror att det är väldigt få...

  335. Det kan hända att nya hjärnceller
    bildas när vi är vuxna.

  336. Men ett barn är fött
    med huvuddelen av de hjärnceller-

  337. -som det kommer att ha.
    Så det är bara att köra på.

  338. Det är klart.

  339. Du är kanske inte hjärnforskare...

  340. Du sa att man är född med ett visst
    antal hjärnceller, eller neuroner.

  341. Hur mycket tror du att man kan lära
    sig utan att det blir fullt?

  342. Eller att man börjar tappa det
    i nån annan ände?

  343. Det är en mycket bra fråga.

  344. Vi har en sån enorm potential-

  345. -att det är svårt att veta
    hur pass mycket vi klarar.

  346. Men liksom...ja. Det vet jag inte.

  347. Men vi har en otrolig potential
    att lära oss jättemycket.

  348. Det är ett livslångt lärande.

  349. Om vi har den motivation som krävs...

  350. För det gäller att träna upp
    neuronerna. De ligger där-

  351. -och väntar på
    att få bli stimulerade.

  352. "Kom och ge oss nånting."

  353. Och när man tränar på det
    bildas det nya kopplingar.

  354. De orienterar sig och vandrar.

  355. Det är det som händer när barn växer
    de första två, tre åren.

  356. Det är myelinisering
    och nervtrådarna växer.

  357. Olika delar av hjärnan kopplas ihop-

  358. -så att de lär sig sina...

  359. ...ljud.

  360. Så hur mycket vi kan lära oss
    vet jag inte.

  361. Men det är klart,
    vissa är kanske födda med mer...

  362. De säger att Einstein hade
    en väldigt tjock hjärnbark.

  363. Han hade kanske mer än de flesta,
    men vi har allihop-

  364. -så många miljoner neuroner
    som vi kan använda-

  365. -för att lära oss nya saker.

  366. -Det låter bra.
    -Du är välkommen till vår utbildning.

  367. Vi har flera...

  368. Jag litar på det du säger och kör på.

  369. Kör på!

  370. De studier som du har pratat om-

  371. -är gjorda på elever vid tolkskolan.

  372. De är väldigt språkbegåvade
    och dessutom unga personer.

  373. Jag är pensionerad läkare-

  374. -men har börjat studera latin
    och grekiska på gamla dagar.

  375. När man sitter med verbteman
    känner man nästan fysiskt-

  376. -hur det ploppar upp nya synapser.
    Men tror du att även-

  377. -min snart 70-åriga hjärnbark kommer
    att bli tjockare av de här studierna?

  378. -Det är jag säker på.
    -Det känns trösterikt.

  379. Det är som att träna upp muskler.

  380. Man måste hålla på hela tiden.

  381. Slutar man att träna
    blir man försvagad.

  382. Det är som en muskel.
    Det är samma typ av träning.

  383. Det är inte bara att gå till gymmet.
    Det är också viktigt att hålla på-

  384. -att lära sig nya språk. Det är bra.

  385. För vår kondition.

  386. Tack så mycket.

  387. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärnan växer av språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hjärnan förändras när vi lär oss språk. Nervtrådar växer och blir både längre och tjockare, nya blodkärl bildas. Merle Horne deltar som professor i lingvistik i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där humanister, samhällsvetare, medicinare och naturvetare tillsammans försöker kartlägga exakt vad som händer i hjärnan vid inlärning av ett nytt språk. Det finns mycket som pekar på att nybildningen i hjärnan vid inlärning av ett nytt språk kan förebygga eller till och med motverka alzheimer. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Språkinlärning, Språkpsykologi, Språkutveckling, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Ger syntolkning en sann bild

Kan blinda också skapa mentala bilder? Hur förmedlas och syntolkas en teaterföreställning eller ett tv-program? Jana Halsanova, forskare i kognitionsvetenskap, berättar hur syntolkning går till och utvärderas. Inspelat 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Demokratisering av sanningen

Vid Lunds universitet utvecklas och förbättras behandlingar av Huntingtons sjukdom och parkinson. När forskningen ska komma patienter till gagn ska forskarna interagera med samhället. I denna ”demokratisering av sanningen” har forskaren fått en ny roll. Kristofer Hansson, forskare i etnologi, berättar. Inspelat vid Lunds universitet den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, säger att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i april 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Tala med utomjordingar

Finns det intelligenta varelser på andra planeter? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, är en av dem som intresserar sig för astrobiologi - ett mångvetenskapligt forskningsområde där man söker efter förutsättningar för liv i rymden. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser, eller var det någon annan? Eric Pudney, forskare i litteraturvetenskap, reder ut frågan. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningar inom skolan

Skolan ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det? Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi, och Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap, resonerar. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Hjärnan växer av språk

Hjärnan förändras när vi lär oss språk. Nervtrådar växer och blir både längre och tjockare, nya blodkärl bildas. Merle Horne är professor i lingvistik. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss