Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Föreläsningar på temat Sanningar från Humanist- och teologdagarna 2014. Inspelat vid Lunds universitet 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014: Sanningar inom skolanDela
  1. Bröderna Persson kan ni kalla oss
    om ni vill.

  2. Vi ska prata om ett ämne som vi
    upplever som väldigt aktuellt.

  3. Det handlar om vilken grund
    universitetsutbildningen ska ha.

  4. Och vilken grund skolan ska ha.

  5. I skolan är det aktuellt
    eftersom man fick en ny skollag-

  6. -där det sägs att skolan ska vila på-

  7. -vetenskaplig grund
    och beprövad erfarenhet.

  8. Frågan om mål och grund för
    universitetsutbildningen har-

  9. -varit aktuell i stort sett sen man
    började prata om massutbildning.

  10. Kring mitten av 60-talet
    när vi fick-

  11. -en femdubbling av
    den högre utbildningen.

  12. Det är det vi ska profitera på.

  13. Denna aktualitet.

  14. Jag är professor i sociologi och
    utbildningsvetenskap. Brorsan är...

  15. Vi är inte släkt. Jag ville bara
    säga det. Jag är filosof...

  16. Men vi arbetar tillsammans
    och tycker bra om varandra.

  17. -Som bröder.
    -Som bröder...

  18. Vetenskap och beprövad erfarenhet
    är intressant p.g.a.-

  19. -dess aktualitet och för att det styr
    allt fler av våra verksamheter.

  20. Men också historiskt intressant
    för en humanist-

  21. -därför att det är en i grund
    och botten svensk konstruktion.

  22. Såvitt jag vet formulerades det
    för första gången på 1890-talet-

  23. -i nåt som brukar kallas för
    Oscar II:s läkarinstruktion.

  24. I den här läkarinstruktionen
    står det: "Varje läkare"-

  25. -"antingen han är i tjänst anställd
    eller enskilt meddelar läkarvård"-

  26. -"åligger att åt sjuk
    som av honom vårdas"-

  27. -"meddela de råd
    och såvitt möjligt är"-

  28. -"ägna den behandling
    som den sjukes tillstånd fordrar"-

  29. -"och som med vetenskap och
    beprövad erfarenhet överensstämmer."

  30. Det är fantastiskt på nåt sätt.

  31. Det betyder inte att det inte finns
    liknande begrepp och försök-

  32. -att sammanväga de här två sakerna.

  33. Men svenskar
    har länge försökt göra det.

  34. Det har haft en central roll
    i vår lagstiftning.

  35. Det är i lagtexter som i första hand
    det här görs.

  36. Och i högskolelagen 1977-

  37. -som ni ser på bilden här-

  38. -kom vetenskaplig grund in-

  39. -och började få en mer formell
    betydelse för den högre utbildningen.

  40. Man kodifierade
    den vetenskapliga grund-

  41. -som man mer eller mindre
    tog för given-

  42. -innan den här lagen kom.

  43. Den lagen hade sin grund
    i en stor utredning-

  44. -som brukar kallas för 1968 års
    utbildningsutredning. U68.

  45. Det blev en plats
    i slutet av 60-talet-

  46. -där den högre utbildningens mål
    diskuterades-

  47. -kritiserades och problematiserades
    på olika sätt.

  48. Många figurer som vi sen fått följa
    i svensk utbildningspolitik-

  49. -fanns i eller kring U68.

  50. 1977 kom detta i lagen.

  51. Paragrafen om grunden
    för den högre utbildningen ändrades-

  52. -i högskolelagen 1993.

  53. Då var det förutom vetenskaplig grund
    också konstnärlig grund-

  54. -och beprövad erfarenhet.

  55. Vi ska komma lite mer till sen
    vad de olika sakerna betyder.

  56. Sist ut är skollagen.

  57. Inte förrän för ett par år sen, 2010-

  58. -dyker den här konstruktionen upp
    i skollagen också.

  59. Där är det dessutom så-

  60. -att orden "vetenskap" och "beprövad
    erfarenhet" bara förekommer en gång-

  61. -i den femte paragrafen.
    Lite lösryckta jämfört med det andra.

  62. Om man inte vet mer om bakgrunden-

  63. -kan man inte sluta sig till
    vad de står för i skollagen.

  64. Det är det som vi håller på
    och studerar.

  65. Vi har startat ett forskningsprojekt
    kring de här frågorna.

  66. Vi ska avsluta med några ord om
    projektet. Men vi ska fortsätta-

  67. -att problematisera de olika sakerna-

  68. -som har att göra med
    de här grunderna.

  69. En fråga är
    vad man egentligen grundar-

  70. -i de här verksamheterna
    högre utbildning och skola.

  71. När det gäller högre utbildning-

  72. -kan man säga att det är utbildningen
    som ska grundas.

  73. Det är säkerligen fler aktiviteter.

  74. Men det är framför allt den
    som man tänker på och talar om-

  75. -när det gäller vetenskaplig grund.

  76. Man kan se det i de utvärderingar
    av högre utbildning som görs.

  77. T.ex. de som nämns här.

  78. Och där blir det intressant när
    universitetskanslersämbetet fastslår-

  79. -att en utbildning
    har bristande kvalitet-

  80. -vad det är som gör att nåt har
    bristande kvalitet. Är det t.ex.-

  81. -att vi arrangerar...undervisnings-
    tillfällen på detta sätt?

  82. Där ett fåtal talar
    och många lyssnar?

  83. Det är besvärligt att ställa frågor
    för dem som inte har mickarna.

  84. Eller är det nåt annat
    som vi menar med kvalitet?

  85. Då kan man säga att
    frånvaro av vetenskaplig grund-

  86. -i utbildningen är
    en väldigt central faktor-

  87. -när man ska bedöma en utbildning.

  88. I sjuksköterskeutbildningarna
    var en bristande kvalitet-

  89. -att de examensarbeten som
    studenterna skriver-

  90. -saknade vetenskaplig grund.
    Så det är...

  91. ...vad det är som grundas inom
    den högre utbildningen.

  92. När det gäller skolan
    är det annorlunda.

  93. Där är det utbildning, men kanske
    framför allt undervisning-

  94. -och lärarpraxis. Vi har inget krav
    i den högre utbildningen på-

  95. -att lärarpraxis
    ska ha vetenskaplig grund.

  96. Och det är därför vi är så bra!
    Nej...

  97. -Men vi borde ha.
    -Men vi borde ha.

  98. Kan man kanske säga.

  99. Men undervisningen i
    den vanliga skolan-

  100. -är föremål för en styrning.

  101. Där lärarpraxis ska ändras
    med hänvisning till forskning.

  102. Framför allt.
    Men även beprövad erfarenhet.

  103. Vi har lagt in bilder också.

  104. -Det är från en annan ur din släkt.
    -Ja, min fru.

  105. Innan jag började det här
    läste jag sällan...lagstiftning.

  106. Jag tänkte: "Det måste vara bland
    det tråkigaste man kan företa sig."

  107. Som filosof
    är jag van vid spänstiga resonemang.

  108. Jag måste nog fortfarande tillstå-

  109. -att lagtexter finner jag inget
    större nöje i att läsa.

  110. Däremot slog det mig-

  111. -när jag läste igenom
    regeringspropositionen 1992/93:1-

  112. -att den var väldigt spännande.
    Nåt utav det mest spännande jag läst-

  113. -kring både vetenskaplig grund
    och hur man tänkte-

  114. -att det skulle kunna kompletteras
    av konstnärlig grund-

  115. -och beprövad erfarenhet.
    Variationen är stor i dokumenten.

  116. Så är ni benägna att prova på
    det här, börja med den här.

  117. Här lär man sig nämligen från början-

  118. -att det inte var tanken-

  119. -att högskolelagen som kom
    skulle ha den här formuleringen.

  120. Att det skulle grundas på
    vetenskaplig grund-

  121. -konstnärlig grund och beprövad
    erfarenhet. I stället hade-

  122. -regeringen tänkt sig att man skulle
    ha en snävare skrivning.

  123. Den skulle bara ta upp
    vetenskaplig grund och forskning.

  124. Men i remiss-svaren
    påtalade många att de ville-

  125. -att beprövad erfarenhet och
    konstnärlig grund skulle in.

  126. Då gjorde man det.

  127. Efter det fick man förklara
    hur de här skulle hänga ihop.

  128. Tanken är då att...

  129. Förslaget ser ut så här
    att all högre utbildning-

  130. -all högskoleutbildning har
    beprövad erfarenhet i sig.

  131. Men också antingen
    vetenskaplig grund-

  132. -eller konstnärlig grund.
    Men proportionen mellan dem varierar.

  133. Ett traditionellt akademiskt ämne
    har mycket vetenskaplig grund-

  134. -och kanske mindre
    beprövad erfarenhet.

  135. Medan i en yrkesutbildning
    är det mycket beprövad erfarenhet-

  136. -och förhållandevis lite
    vetenskaplig grund.

  137. Det finns också en motivering
    varför det bör vara så-

  138. -och det är kanske mest intressant.

  139. Som jag tolkar det säger man:

  140. Akademiska utbildningar ska baseras
    på vetenskaplig grund, för det gör-

  141. -att utbildningen kommer i närkontakt
    med forskningen och kärnan i ämnet.

  142. Man kan inte ha utbildning
    i filosofi-

  143. -om man inte också kommer i kontakt
    med filosofisk forskning.

  144. För det är vad filosofi är.
    Likadant med konstnärlig utbildning.

  145. Den måste ha en tydlig förankring-

  146. -i det man här kallar för
    det konstnärliga synsättet.

  147. I essensen i det som är
    det här ämnet.

  148. I en praktisk yrkesutbildning-

  149. -är naturligtvis
    den här kunskapen viktig.

  150. Men lika mycket den praktiska
    kunskapen. Hur gör man-

  151. -hur går en behandling till?
    Vad har vi för samlade erfarenheter-

  152. -som vi vill föra vidare
    till våra studenter?

  153. Regeringens proposition säger
    att vi har de här tre sakerna.

  154. De finns med i alla ämnen,
    men proportionerna varierar.

  155. Motiveringen till det
    är att försäkra sig om-

  156. -att kopplingen till kärnan i de här
    ämnena blir så stark som möjligt.

  157. Det här handlar om sanningar.

  158. Vårt tema här på Ht-dagarna.

  159. Och ur det här med vetenskaplig och
    konstnärlig grund och erfarenhet-

  160. -kommer olika konsekvenser för
    vad sanning har med saken att göra.

  161. För den vetenskapliga grunden-

  162. -är det nog ganska tydligt att
    akademisk forskning söker sanningen.

  163. Nästan alla vetenskapsidkare
    skulle hålla med om det.

  164. Men alla typer utav sanningar
    är inte möjliga att ta reda på.

  165. Vi måste begränsa oss till dem
    som vi med nån chans till framgång-

  166. -kan avgöra om de t.ex.
    är felaktiga.

  167. Så den vetenskapliga grunden
    i det här sammanhanget-

  168. -verkar peka mot att sannings-
    anspråken som görs-

  169. -ska vara prövbara.

  170. Det behöver inte vara så
    att vi hittar sanningen i sig.

  171. Men det vi kommer fram till
    ska åtminstone vara testbart.

  172. Det är viktigt och garanterar
    den vetenskapliga grunden.

  173. Men den konstnärliga grunden
    behöver inte vara prövbar.

  174. Utan där...

  175. Det är en stor diskussion om detta.

  176. Men en idé som vi har är-

  177. -att den konstnärliga grunden
    skapar ett utrymme.

  178. Inom vilket man kan ägna sig åt-

  179. -att försöka peka ut
    möjliga sanningar.

  180. Snarare än prövbara sanningar.
    Det här är i sig-

  181. -tycker jag, utan att vara konstnär
    och alls kunnig på det området...

  182. Det är ett kreativt område.

  183. Man skulle kunna tänka sig
    att genom att iscensätta-

  184. -en...psykos på en bro i Stockholm.

  185. Och så rycker det ut
    olika representanter-

  186. -för samhällets tvångsapparater
    och hanterar denna person-

  187. -som till synes har en psykos.

  188. Det visar sig att detta är
    ett konstnärligt projekt-

  189. -för att säga nånting
    om den vård vi har-

  190. -utav psykotiska människor.

  191. Det har lett till
    en väldig diskussion.

  192. Så det är
    ett intressant kreativt utrymme-

  193. -i den högre utbildningsverksamheten.

  194. Sen har vi
    den beprövade erfarenheten.

  195. Och beprövad erfarenhet
    har också ofta med sanning att göra.

  196. Den beprövade erfarenheten-

  197. -har säkerligen
    en ganska stor grad utav sanning.

  198. Annars skulle den inte ha överlevt.

  199. Men kopplingen är ändå svagare.

  200. För man kan tänka sig att många saker
    fungerar alldeles utmärkt-

  201. -och man vill använda dem, utan att
    de i nån striktare mening är sanna.

  202. Om man går till Lth i dag, t.ex.-

  203. -ser man att alla studenter,
    och fysikstudenter också-

  204. -fortfarande läser och lär sig
    att hantera Newtons fysik.

  205. Alldeles utmärkt för de flesta
    applikationer man kan använda sig av.

  206. Men är den sann?

  207. Har vi inte visat
    att den inte är riktigt sann?

  208. Den är fortfarande lika användbar.
    Men de absoluta sanningsanspråken-

  209. -när det gäller många utav de här
    ekvationerna har getts upp.

  210. Den är kvar som en del utav
    den beprövade erfarenheten-

  211. -och den är i praktiken fungerande.
    Frågan om den är sann eller falsk-

  212. -är inte lika central.
    Den är tillräckligt sann.

  213. -Halvsann.
    -Halvsann.

  214. -Här kommer ytterligare släktingar.
    -Nu ska vi väl inte...

  215. Johannes har tagit den här bilden
    på sina inlåsta släktingar.

  216. -Det är du.
    -Just det.

  217. När det gäller vetenskap
    vet vi som ägnar oss åt det-

  218. -att det inte handlar om en sanning.
    Utan det är många olika sanningar.

  219. De...kan leva jämsides.

  220. Utan att det utbryter världskrig
    i alla fall.

  221. Men akademiska krig utbryter
    till följd av detta.

  222. Men idén med
    dagens vetenskapliga verksamhet är-

  223. -att det kan finnas många sanningar
    som är prövbara och fungerar.

  224. Därför blir det viktigt-

  225. -att...den vetenskapliga grunden
    handlar om-

  226. -att kritiskt granska och pröva-

  227. -och sätta enskilda faktakunskaper
    i ett sammanhang.

  228. Vi tycker att det är viktigt
    i dagens högre utbildning-

  229. -att det finns många vetenskapliga
    riktningar och perspektiv-

  230. -som kan betonas och diskuteras.

  231. Som vi kan bedöma vilken betydelse de
    har för insamling utav data, t.ex.

  232. Så idén med den högre utbildningens
    vetenskapliga grund-

  233. -är att det kan finnas och rentav
    bör finnas olika sanningar.

  234. Som kan tävla med varandra.

  235. Som kan ge upphov till-

  236. -en kreativ och fruktbar diskussion.

  237. -När vi...
    -Förlåt.

  238. Jag återkommer i morgon
    med en annan kollega.

  239. Vi kommer delvis att angripa
    den här ståndpunkten.

  240. För sanningar är
    ett komplicerat begrepp.

  241. Men det återkommer vi till i morgon.

  242. Vi håller inte våra konflikter
    inom familjen...

  243. Utan vi...

  244. Jag är sociolog och vi lever utav
    våra spänningar-

  245. -och våra krig.
    Har man som jag varit doktorand-

  246. -på sociologiska institutionen i Lund
    med Joachim Israel som professor-

  247. -vet man
    vad ett vetenskapligt krig är.

  248. Jag vill bara klarlägga att på
    ett sätt menar vi nog samma sak.

  249. Det är viktigt
    att det finns många hypoteser.

  250. Många uppfattningar
    om vad som är sant.

  251. Men när det kommer till kritan-

  252. -tror jag att vetenskapens roll-

  253. -är att eliminera dem som verkade
    vara sanna, men faktiskt inte är det.

  254. Sanningar används i dubbel betydelse.
    Dels som nåt man håller för sant.

  255. Då pratar man som Anders.

  256. Eller också säger man sanning
    som nåt som verkligen är sant.

  257. Då är
    sanningarna kanske inte lika många.

  258. Jag kan sträcka mig så långt att säga
    att de flesta av oss som forskar-

  259. -strävar efter att göra nån form av
    sanna utsagor som kan prövas.

  260. Men vi får fortsätta med
    den diskussionen i vårt projekt.

  261. Här finns i alla fall en skillnad
    när det gäller skolan.

  262. Det är egentligen den
    som motiverar det här projektet.

  263. För den är rätt intressant.

  264. När nu skolan ska ha
    en vetenskaplig grund-

  265. -kan man säga
    att man ser på vetenskap-

  266. -i alla fall från politikerhållet-

  267. -på ett helt annat sätt
    än vi försökt redogöra för nu.

  268. Man ser vetenskapen
    mer som en domare som ska tala om-

  269. -vilka som är de bästa vetenskapligt
    grundade metoderna för skolan.

  270. Skolan har varit i kris
    ända sen 50-talet.

  271. Denna kris leder till att man
    genererar ständigt nya idéer-

  272. -om vad som ska ske i skolan
    och hur den ska styras.

  273. Nu vill man ha vetenskapen
    som ett redskap-

  274. -för att säga: "Just den metoden
    ska vi syssla med."

  275. "Ska vi satsa mer på skolan
    måste det göras på det sättet"-

  276. -"för att det ska få effekt."
    Så det blir två olika världar-

  277. -som den här vetenskapliga grunden
    kommer att tillämpas på.

  278. Nu har vi en bild till.

  279. Den beprövade erfarenheten.

  280. Begreppet vetenskaplig grund
    är inte alldeles enkelt.

  281. Det krävs
    nån sorts begreppsprecisering.

  282. Men den är ändå relativt hanterlig
    för de flesta akademiker.

  283. Frågan kring beprövad erfarenhet
    är mer komplicerad.

  284. Det saknas inte definitioner av
    vad beprövad erfarenhet är.

  285. Men de pekar ofta i olika riktningar.

  286. Vi ska ge två såna illustrationer.

  287. Den första är från Ingela Josefson.

  288. Som säger ungefär så här:

  289. Att en sjuksköterska t.ex.-

  290. -har med sig
    en stor, empirisk kunskap-

  291. -och är förtrogen med
    många olika fenomen.

  292. När sjuksköterskan kommer in i
    en högskoleutbildning-

  293. -lär han eller hon sig
    att reflektera-

  294. -med hjälp utav teorier
    över det här.

  295. Den här kritiska granskningen av
    den tidigare praktiska kunskapen-

  296. -ger upphov till
    en beprövad erfarenhet.

  297. Det är Ingela Josefsons idé.
    Beprövad erfarenhet växer-

  298. -när individen reflekterar över
    den erfarenhet-

  299. -som han eller hon har skaffat sig.

  300. Och jag ska säga att Josefson pratar
    om högre utbildning.

  301. Skolverket har preciserat beprövad
    erfarenhet och då bara för skolan.

  302. De har en riktig drive för tillfället
    där de säljer in följande definition:

  303. "Beprövad erfarenhet är en erfarenhet
    som är dokumenterad och prövad"-

  304. -"i ett kollegialt sammanhang."
    Skolan vill säga-

  305. -att vi ska grunda vår
    t.ex. lärargärning-

  306. -på...utbildning,
    undervisningsmetoder-

  307. -som vi inte bara kommit på
    som enskilda lärare.

  308. Utan som vi har diskuterat med våra
    kritiska vänner och som vi testat.

  309. Gärna samlat in systematiskt
    under många års tid.

  310. Två väldigt olika begrepp
    om vad beprövad erfarenhet är.

  311. Bilden kommer snart fram igen.

  312. Tittar man på tillämpningen
    i de två områdena-

  313. -kan man säga
    att inom högre utbildning-

  314. -försöker man avgränsa
    beprövad erfarenhet-

  315. -till utbildningar
    med praktiska inslag.

  316. Det är lite svårt att säga
    att det är yrkesutbildningar.

  317. Utbildningar med praktiska inslag
    är många och har ökat-

  318. -under de sista 20 åren.

  319. Högskolor och universitet som ville
    ha många sökande för tio år sen-

  320. -skulle gärna kalla
    utbildningarna för program.

  321. För program trodde studenter
    och föräldrar gav ett jobb.

  322. Att det var
    en yrkesinriktad utbildning.

  323. En av mina doktorander studerar det.
    Han betecknar det som lurendrejeri.

  324. Man försöker säga
    att man har yrkesutbildningar-

  325. -men egentligen finns det inget
    fastställt yrkesområde.

  326. Tillämpning inom skolan
    när det gäller beprövad erfarenhet.

  327. Där kan man säga att tillämpningen
    än så länge är oklar.

  328. Det...kan avse lärarpraxis.

  329. Som ska vila på beprövad erfarenhet.

  330. Men det här är ganska färskt.

  331. Så vi vet inte så mycket om det.

  332. Är den på gång?

  333. Tio sekunder till.
    - Vi glömde en bild.

  334. Vi hoppar över en bild
    om konstnärlig grund.

  335. Vi kan ta det i frågestunden.

  336. Den var i och för sig
    väldigt viktig... Nej.

  337. Vi tänkte avsluta med att säga nåt
    om vårt forskningsprojekt.

  338. Man kan säga att vi har formulerat
    två stycken hypoteser.

  339. Lösa hypoteser än så länge.

  340. Som har att göra med
    autonomi och styrning.

  341. Den första berör högre utbildning.

  342. Vetenskaplig grund
    förefaller att säkra en autonomi-

  343. -för forskning och för den
    forskningsbaserade utbildningen.

  344. Vetenskaplig grund
    i 1977 års högskolelag kommer fram-

  345. -när den enbart vetenskapliga
    utbildningen blir utmanad-

  346. -av idéer om att man ska grunda
    utbildningen på praktisk verksamhet.

  347. Att det ska vara yrkesinriktad
    högre utbildning.

  348. Det försökte man genomföra
    på 80-talet.

  349. Men det försvann på 90-talet.
    I går tillsattes en ny utredning-

  350. -utav universitetskanslersämbetet
    som vi kan koppla till detta.

  351. Där Lars Haikola från denna fakultet-

  352. -men universitetskansler
    fram till i går ungefär-

  353. -ska utreda den högre utbildningens
    målfrågor. Igen.

  354. Och dess utbildningslandskap.

  355. Vad är det för utbildningar som finns
    i detta stora system?

  356. Där blir frågan om vetenskaplig
    grund, beprövad erfarenhet-

  357. -och förmodligen också
    konstnärlig grund väldigt viktig.

  358. Men som vi ser det, hypotetiskt-

  359. -handlar det här om att säkra
    en viss autonomi.

  360. För forskare, lärare och studenter.

  361. För att bedriva
    vetenskaplig verksamhet.

  362. När det gäller skolan, som vi sagt,
    förefaller vetenskaplig grund-

  363. -mer handla om
    att styra skolan och lärarna.

  364. Att styra in verksamheten,
    för att uttrycka det väldigt enkelt.

  365. Styra in den så den blir godkänd
    i Pisa-undersökningarna-

  366. -om man vill vara lite elak.

  367. Pisa-undersökningarna styr skolan
    väldigt mycket i dag.

  368. Vi ska förhoppningsvis genomföra
    ett forskningsprojekt-

  369. -där det också är en statsvetare
    som är med-

  370. -som kommer att handla om
    hur skolförvaltningschefer-

  371. -hanterar det spänningsfält
    som finns i skolan-

  372. -mellan vetenskaplig grund
    och politisk styrning.

  373. Där ska vi arbeta med
    de här frågorna.

  374. Jag kan säga att de två defini-
    tionerna utav beprövad erfarenhet-

  375. -pekar i den här riktningen.
    Varför är det viktigt-

  376. -med systematiskt dokumenterande
    i skolvärlden?

  377. Medan på universitetet är det-

  378. -att man ska ha reflekterat över
    erfarenheten man har med sig in.

  379. Det är olika syn på
    vad de här ska göra.

  380. Och kanske är det också så att
    motiveringen i propositionen 92/93-

  381. -att vetenskaplig och konstnärlig
    grund och beprövad erfarenhet-

  382. -skulle garantera
    en kontakt med ämnenas essens-

  383. -inte är ett motiv som är gångbart
    i skolan.

  384. Inte heller för konstnärlig grund.

  385. Vår utbildningsminister svarade på om
    vi ska ha konstnärlig grund i skolan-

  386. -att det finns tillräckligt med det
    i ämnena som sysslar med det.

  387. -Då får vi sluta.
    -Vi har lite tid för frågor.

  388. Vi kan lägga på
    bilden om konstnärlig grund-

  389. -som vi ändå har jobbat
    väldigt mycket med.

  390. Frågor?

  391. Det sitter många gymnasieelever
    här inne.

  392. Kan ni förtydliga det här med
    utbildningsprogram och lurendrejeri?

  393. Det får du ta, Anders.

  394. Under en viss period startade många
    högskolor och universitet-

  395. -utbildningsprogram som...

  396. Där man...

  397. ...hade idén att det skulle anknyta
    till ett område på arbetsmarknaden.

  398. Men det fanns inga garantier
    eller legitimationer.

  399. Det var mer en inriktning
    och så samlade man ihop ämnen-

  400. -som kunde belysa detta.

  401. Och...det går inte att säga-

  402. -att det här är som
    ett ingenjörsprogram-

  403. -där det finns ett område på arbets-
    marknaden som det inriktar sig mot.

  404. Det kan vara kreativt att göra så.

  405. Man kan skapa nya yrken
    och nya yrkesområden.

  406. Men jag tror det mer handlar om
    marknadsföring än kreativitet.

  407. Åsa var först, tror jag.

  408. Jag har en fråga. På hypoteserna-

  409. -såg det skönt ut
    för högre utbildning.

  410. Där kan man säga
    att vetenskaplig grund-

  411. -säkrar autonomi för
    den forskningsbaserade utbildningen.

  412. Men sen -77 inkluderas sjuksköterske-
    utbildning och många program.

  413. Där är inte uppdelningen så enkel-

  414. -mellan vetenskap
    och beprövad erfarenhet.

  415. T.ex. inom sjuksköterskeutbildningen
    har det pågått en tydlig styrning-

  416. -via vad är den vetenskapliga grunden
    på en praxis?

  417. Man kan inte frikalla
    högre utbildning från-

  418. -att ta sig an
    frågan om den beprövade erfarenheten.

  419. Jag ska till Vårdalinstitutet
    om tio minuter-

  420. -och ha vetenskapsteori
    för doktorander åt det hållet.

  421. Det är väldigt spännande.
    Men du har helt rätt.

  422. Det är därför det här begreppet
    är så spännande.

  423. Man säger
    att det ska vara både och, va?

  424. Men hur integrerar man dem? Där finns
    mycket arbete kvar att göra.

  425. Lyckas man, och det kommer att vara
    olika lösningar för olika sammanhang-

  426. -då är det bra.
    Men det är inte...

  427. -Högre utbildning är lika...
    -Absolut. Det var inte vår avsikt.

  428. Vi ville snarare visa på
    två politiska användningar-

  429. -av ett och samma uttryck.
    Men du har helt rätt.

  430. Man kan mycket väl studera det
    inom detta projekt också.

  431. Fast där sätter man ändå vetenskapen
    på piedestal.

  432. Plötsligt blir vetenskapen
    ännu viktigare.

  433. I alla fall gör man det
    inom lärarutbildningen.

  434. Jag tror att det var Hans bakom dig.
    Jaså.

  435. Den konstnärliga grunden
    är intressant.

  436. Kan man inte se er historieskrivning-

  437. -som en illustration av
    hur dikotomiseringen...

  438. Att man ställer upp ett motsatspar-

  439. -mellan den konstnärliga kunskapen
    och vetenskaplighet-

  440. -som en möjlighet att plocka bort det
    ur skolans värld?

  441. För det är det som har hänt-

  442. -när Björklund säger
    att konstnärlig grund inte behövs.

  443. Det intressanta är
    att Sverige är en del av Unesco.

  444. Vi har som
    ett av de 182 medlemsländerna-

  445. -skrivit under på Seoul-agendan 2010.

  446. Vad står det där?
    Jo, det står så här...

  447. Det vill inte Jan Björklund veta.
    Det står så här-

  448. -som punkt ett:

  449. "Målen för utbildning är att säker-
    ställa att konstnärlig utbildning"-

  450. -"är tillgänglig som
    en grundläggande komponent"-

  451. -"i en högkvalitativ förnyelse
    av utbildningssystem."

  452. Det finns många andra
    intressanta punkter. Men...

  453. Den här formuleringen från -93...

  454. ...var kanske lite olycklig.

  455. När man sorterade ut det-

  456. -som nåt väsensskilt från vetenskap.

  457. Det är det här med tanke och kropp.

  458. Det börjar komma en del
    intressanta funderingar-

  459. -kring vad konstnärlig forskning är.

  460. Och hur det ska komplettera
    men också skilja sig-

  461. -från vanlig forskning.

  462. Den är inte framme än,
    den diskussionen-

  463. -på ett sånt sätt att man kan hitta
    nåt som man blir riktigt nöjd med.

  464. Än så länge säger man sånt som-

  465. -att: "Forskningen behöver
    förutom ämnesspecialister"-

  466. -"också forskare som är
    föreställningsspecialister."

  467. "Eller specialister på
    utvecklandet av scenarier."

  468. Då har den konstnärliga forskningen
    en speciell roll att fylla-

  469. -när det gäller
    att bidra med möjliga tolkningar-

  470. -både på fenomenet
    som man skulle vilja förklara-

  471. -men också när det gäller
    att precisera möjliga hypoteser-

  472. -som skulle förklara
    det här fenomenet.

  473. Det är ett sätt
    att enkelt få in det här.

  474. Frågan är om det är det rätta sättet.

  475. Det är som områdesöversikten
    som man gjorde 2010 utmynnade i.

  476. Samtidigt är det så att när det
    gäller konstnärlig grund, så...

  477. De senaste veckorna
    har jag tittat på-

  478. -utlysningar av lektorat
    och professurer-

  479. -i konstnärliga ämnen.

  480. De liknar utlysningar i de delar av
    den högre utbildningen-

  481. -där vetenskaplig grund
    ska vara grunden.

  482. Egentligen har man bara bytt ut
    i annonserna vetenskaplig grund-

  483. -mot konstnärlig grund.

  484. Det är minst sagt problematiskt.

  485. Man måste försöka klargöra mer
    vad den här grunden är.

  486. Vi hittade
    några fantastiska formuleringar-

  487. -som man dessutom skulle kunna...

  488. Även om Johannes är skeptisk
    till sånt.

  489. Man skulle kunna låta detta
    prägla forskningen också.

  490. T.ex. "utveckla specialistkompetens
    inriktat mot oavslutat tänkande".

  491. Det tycker jag låter jättespännande,
    faktiskt.

  492. Tack så mycket.

  493. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sanningar inom skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolan ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det? Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi, och Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap, resonerar. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk forskning, Skolan, Undervisning, Utbildningsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Ger syntolkning en sann bild

Kan blinda också skapa mentala bilder? Hur förmedlas och syntolkas en teaterföreställning eller ett tv-program? Jana Halsanova, forskare i kognitionsvetenskap, berättar hur syntolkning går till och utvärderas. Inspelat 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Demokratisering av sanningen

Vid Lunds universitet utvecklas och förbättras behandlingar av Huntingtons sjukdom och parkinson. När forskningen ska komma patienter till gagn ska forskarna interagera med samhället. I denna ”demokratisering av sanningen” har forskaren fått en ny roll. Kristofer Hansson, forskare i etnologi, berättar. Inspelat vid Lunds universitet den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, säger att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i april 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Tala med utomjordingar

Finns det intelligenta varelser på andra planeter? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, är en av dem som intresserar sig för astrobiologi - ett mångvetenskapligt forskningsområde där man söker efter förutsättningar för liv i rymden. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser, eller var det någon annan? Eric Pudney, forskare i litteraturvetenskap, reder ut frågan. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningar inom skolan

Skolan ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det? Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi, och Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap, resonerar. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Hjärnan växer av språk

Hjärnan förändras när vi lär oss språk. Nervtrådar växer och blir både längre och tjockare, nya blodkärl bildas. Merle Horne är professor i lingvistik. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss