Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Föreläsningar på temat Sanningar från Humanist- och teologdagarna 2014. Inspelat vid Lunds universitet 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014 : Att mäta religionDela
  1. Magdalena Nordin heter jag-

  2. -och är verksam på Centrum
    för teologi och religionsvetenskap.

  3. Jag håller i religionssociologin-

  4. -så egentligen är jag
    kanske inte riktigt inom humaniora-

  5. -men frågeställningen passar ändå in.

  6. Jag är nog den enda samhällsvetaren
    inom humfakulteten-

  7. -men det kanske inte stämmer.

  8. Jag har ställt upp frågan här:

  9. Hur mäter man människors
    religiösa tro? Vad är sant för vem?

  10. Då kan man undra
    varför vi ska mäta tro.

  11. Det handlar ju om just tro.

  12. Det handlar inte om
    nåt som är sant eller inte.

  13. Det här kanske inte ens är mätbart.
    Vi ska kanske inte mäta det-

  14. -utan nåt som egentligen
    inte går att mäta.

  15. Men vi vill ändå göra det-

  16. -för vi vill veta nåt
    om var religionen finns.

  17. Här, inom religionssociologin-

  18. -tar vi reda på vilken funktion
    religionen har i dagens samhälle.

  19. Då behöver vi mäta det på nåt sätt.

  20. Vi måste göra mätningar
    för att få en uppfattning om det-

  21. -och vi är intresserade av
    förändringen av det.

  22. Blir det mer eller mindre?
    Vart tar det vägen?

  23. Har det blivit mer på en plats
    eller fått en annan funktion?

  24. Vi kommer inte undan,
    utan vi behöver mäta religion.

  25. Hur mäter man då religion?
    Det gör man på massor av olika sätt.

  26. Religion kan vara så mycket,
    så det är inte lätt att komma åt-

  27. -men om vi ska mäta religiös tro
    som en aspekt av religion-

  28. -måste man ha med
    att det är en liten del-

  29. -men vi vill mäta den just nu.

  30. Då är det individens religiositet
    vi är ute efter.

  31. Vill vi veta var religionen finns
    och vilken funktion den har-

  32. -kan vi mäta det på individens nivå.

  33. Vilka människor är religiösa
    på vilket sätt? Förändras det?

  34. Blir folk mer eller mindre religiösa,
    och blir de religiösa på annat sätt?

  35. Vi vill veta vad religiös tro är,
    och det är ett sätt att komma åt det.

  36. Det är inte det enda
    och det är ett svårt sätt-

  37. -men vi är
    på individens religiositet.

  38. En av de bitar som man kan mäta
    är tro, men man kan titta på olika...

  39. Ett sätt att mäta religiositet-

  40. -är att se på tillhörighet till
    och medlemskap i religiösa samfund.

  41. Då kan vi säga "Så många medlemmar
    har Sverige i religiösa samfund"-

  42. -och så får vi en siffra på 70 %.

  43. Mäter man på det sättet
    är Sverige religiöst.

  44. Det är ovanligt mycket människor
    som tillhör samfund-

  45. -men det är en grov mätmetod-

  46. -så vi kan inte hålla oss till det.

  47. Vi kan mäta religiös praktik.

  48. Hur ofta utövar man
    nån form av religiös praktik-

  49. -tillsammans med andra eller enskilt?
    Det är ett sätt att komma åt det.

  50. Samtidigt vet vi inte allt då heller-

  51. -för religiös praktik
    kanske inte har med tro att göra.

  52. Det kan vara tradition eller att man
    måste delta i barnbarnets dop-

  53. -fast man egentligen
    vill vara nån annanstans.

  54. Är det då ett religiöst utövande
    man håller på med?

  55. Det är inte säkert, men det kan vara
    oerhört stark religiös praktik.

  56. Det går att mäta
    men täcker inte allt.

  57. En annan aspekt
    av människors religiositet-

  58. -handlar om
    kunskap om den religion man tillhör.

  59. Mycket kunskap skulle kunna visa på
    att det finns mycket religion.

  60. Det är en mätstock
    som vi har lämnat lite-

  61. -för man kan ha mycket kunskap-

  62. -utan att vara praktiserande
    eller tillhörig.

  63. Den är en av de sämre mätmetoderna.

  64. Sen kan man titta på människors
    erfarenheter och upplevelser-

  65. -för att mäta religiositet,
    om man upplevt nåt extraordinärt-

  66. -som man tolkar som en religiös
    erfarenhet eller upplevelse.

  67. Det är
    ett komplext och svårt sätt att mäta.

  68. Ofta är det nåt man inte har tänkt på
    eller oerhört starka känslor.

  69. Det är svårt att ställa frågor om-

  70. -för det är
    ett brett erfarenhetsspektrum.

  71. Ska det ha hänt
    en gång, många gånger eller dagligen-

  72. -för att vi ska räkna det
    som en måttstock på det religiösa?

  73. Konsekvens brukar vi prata om.

  74. Vad får det religiösa för följder
    för hur man lever?

  75. Är det nåt som speglas
    i ens handlingar, i det man gör-

  76. -och hur man beter sig?

  77. Är det nåt man själv håller sig till,
    eller speglar det hela livet?

  78. Allt man gör och handlar utifrån,
    sker det utifrån religion?

  79. Det är ett sätt att mäta konsekvenser
    av det religiösa som man kan se på.

  80. Gör jag det för att det bygger på-

  81. -den religiösa tro eller tillhörighet
    jag har?

  82. Sen finns det en till faktor:
    Är det betydelsefullt?

  83. Är religiositeten viktig
    och central i mitt liv?

  84. Är den bara nåt som finns vilande
    men som inte är aktivt-

  85. -och alltid finns i mitt liv-

  86. -eller är den det viktigaste,
    det jag utgår från och lever efter?

  87. Det är också en måttstock
    för att mäta det religiösa.

  88. Den som vi ska titta på i dag
    handlar om den religiösa tron.

  89. Det är inte en slump
    att jag valde det som en bild av-

  90. -vad som är sant eller inte
    när det gäller religiositet.

  91. Det är den faktor
    som är central för de andra.

  92. Nästan alltid krävs en religiös tro
    för att de andra bitarna ska finnas.

  93. Ska man ha tillhörighet
    finns det oftast tro.

  94. Finns det religiös praktik
    finns det tro bakom-

  95. -så den faller tydligast inom
    när man mäter religiositet.

  96. Den är spännande på så sätt,
    och vi ska gå vidare med den.

  97. Då måste vi funder på-

  98. -vad man ska tro på när vi mäter.
    Man kan tro på olika saker-

  99. -men när det gäller religiositet
    brukar en fråga vara-

  100. -att man tror på en gud, gudar,
    en överempirisk makt-

  101. -en överjordisk makt
    eller nåt bortomvärldsligt.

  102. Det är det som vi tror och inte vet-

  103. -som finns bortanför det empiriskt
    mätbara i den här världen.

  104. Det är en faktor
    som vi brukar mäta och titta på.

  105. Vi är också förtjusta i frågan
    "Vad händer efter döden?".

  106. Börjar man svara att man tror
    att det finns nåt efter döden-

  107. -brukar det gå inom religiositeten.
    De som säger "Döden är slutet"-

  108. -hamnar utanför.
    Det är de som inte tror.

  109. Det är nåt man ofta söker
    om man mäter individers religiositet-

  110. -utifrån en trosfråga.

  111. Sen finns det
    nån typ av teologiskt innehåll-

  112. -som man ska tro på,
    t.ex. "Jag tror på Kristus som..."-

  113. -och så får man välja ett alternativ.
    Var det Guds son eller ingen alls?

  114. Sen mäter man tro därifrån.

  115. De ser vi inte så ofta,
    utan det är främst den första frågan.

  116. Den ska jag visa mer ifrån.

  117. Då är nästa fråga:
    Hur mäter vi det här?

  118. Hur kan man mäta
    människors religiösa tro?

  119. Ett sätt är att observera.
    Det är en sociologisk metod.

  120. Vi ser vad människor gör.

  121. Det är inte jättebra
    för att komma åt vad människor tror-

  122. -men man kan se praktik och ritualer
    som är kopplade till tron.

  123. Man kan vara ute i fältarbete, då man
    lever bland människor som är troende-

  124. -lyssnar, ser och lever med dem
    för att få reda på vad som händer.

  125. Enkäter är en vanlig form,
    och jag ska visa exempel.

  126. Det är enkelt och svårt samtidigt,
    och jag ska visa varför.

  127. Man frågar människor i en enkät
    och kryssar i olika alternativ.

  128. Intervjuer är också en lämplig metod
    för att få reda på det här.

  129. Vi frågar människor vad de tror på.

  130. En svårighet med det är
    att vi ofta får stort material-

  131. -och ska vi få nån generaliserbarhet-

  132. -och nån representativitet,
    och säga "Så här tror människor"-

  133. -måste vi göra många intervjuer,
    och det tar tid, ska kodas, o.s.v.-

  134. -och det blir, vilket jag ska visa-

  135. -väldigt mycket och brett.

  136. Det är inte
    en enkel fråga att besvara.

  137. Statistiskt material kan man använda
    när man som sociolog mäter saker-

  138. -men det kan vi inte göra
    när det gäller religiös tro.

  139. Vi får inte registrera
    religionstillhörighet-

  140. -än mindre vad människor tror på.

  141. Det materialet kommer vi inte åt
    att hämta i nån databas-

  142. -utan religion
    är inget som går att få uppgifter om.

  143. Vi kan se medlemskap i samfundet.
    De siffrorna är oftast officiella-

  144. -men det registreras inget annat-

  145. -vad gäller religiös tro
    eller tillhörighet.

  146. Sen kan man läsa
    vad människor skriver om religion-

  147. -på bloggar
    där människor skriver om sin tro-

  148. -och man kan läsa dagböcker,
    tidningsartiklar och urkunder.

  149. Vad står det om tro i olika urkunder
    i de religiösa traditionerna?

  150. Det är ett sätt att komma åt det.

  151. Med ny teknik har vi möjlighet
    att filma, göra ljudinspelningar-

  152. -och använda oss av bilder,
    men det är svårt att se religiös tro-

  153. -så det är kanske inte den form
    vi använder oss av.

  154. Man kan göra experiment och tester,
    då man ställer frågor-

  155. -och ser hur människor reagerar
    eller hantera olika situationer-

  156. -och man har en kontrollgrupp. Det är
    inte vanligt när det gäller tro-

  157. -men det kanske skulle gå.

  158. Jag ska visa hur det ser ut
    när vi använder de här formerna:

  159. Enkäter och intervjuer.

  160. Hur kan vi mäta på de sätten?

  161. Vi börjar med enkätundersökningar.

  162. Man skickar ut frågeformulär
    med frågor om religiös tro-

  163. -och oftast inkluderas
    ett batteri av frågor om religion-

  164. -men en del handlar om religiös tro.

  165. Jag ska göra en historisk återblick.

  166. 1985, när man skulle göra
    en nyöversättning av Nya Testamentet-

  167. -ville man veta vad människor
    i Sverige hade för religiös tro-

  168. -och hur man förhöll sig
    till bibelläsning.

  169. En fråga som fanns med där
    handlade om religiös tro-

  170. -och tron på
    Gud, makter eller nåt överempiriskt.

  171. Jag tar inte upp frågorna om döden.

  172. Att ta det på en fredag
    är kanske inte det roligaste.

  173. Vi tar det här.

  174. I den enkäten bestämde man sig för
    att ställa den här frågan:

  175. "Tror du att det finns en gud,
    överjordisk makt eller kraft?"

  176. Här reagerar alla direkt och säger:
    "Vad är det vi mäter?"

  177. "Svarar folk på gud, makt
    eller överjordisk kraft?"

  178. Redan här ser ni
    att det inte är riktigt bra.

  179. Får vi nåt svar? Vad får vi svar på?

  180. Man får tre alternativ:

  181. "Jag tror det", "Jag vet inte"
    eller "Jag tror inte det".

  182. Vad är då skillnaden
    mellan "tror" och "vet inte"?

  183. Var sätter man sin gräns?

  184. Hur svarar man på den frågan?

  185. Att formulera frågor
    om människors religiösa tro-

  186. -som är ett komplext fenomen
    som inte handlar om kunskap-

  187. -blir lite krångligt.

  188. Jag tänker inte visa nåt svar.

  189. Jo, det gör jag, för alla undrar nog
    vad vi får för siffror på det här.

  190. Lite nyfiken blir man
    fast frågorna är så konstigt ställda.

  191. Ni får siffrorna. Så här svarade man:

  192. "Jag tror det" sa 42 %-

  193. -och sen har vi dem som inte vet
    var de befinner sig, som utgör 38 %-

  194. -och dem som säger
    "Jag tror inte det".

  195. Det är negativt.

  196. En liten bild av hur det såg ut 85
    får vi kanske.

  197. Det är nån typ av sanning om
    vad människor trodde 1985 i Sverige.

  198. Vi hoppar några år-

  199. -men vi har inte
    några uppföljande enkäter.

  200. Nu ställer vi
    andra frågor om religiös tro.

  201. Varför tar vi då inte samma frågor
    så att vi kan se förändringar?

  202. Frågorna var ju inte så bra, för
    människor har ett annat sätt att tro.

  203. Vi måste anpassa det efter
    hur människor tror tio år senare.

  204. Då ställer vi andra frågor.
    Jag gjorde undersökningen-

  205. -så var inte
    alltför kritiska till den.

  206. "Vilket av följande påståenden
    beskriver bäst din egen tro?"

  207. Det är en annan sväng på det hela,
    och man får välja på-

  208. -"Jag tror på en gud som man
    kan ha en personlig relation till".

  209. Den guden är utanför.

  210. Sen får vi "en opersonlig makt
    eller kraft". Det är vagare-

  211. -och kanske nåt den senmoderna
    människan kan ställa upp på.

  212. Eller är det nåt
    som är inom varje människa-

  213. -alltså nåt som man bär med sig?

  214. Sen har vi "Jag tror inte på nån gud,
    överturlig makt eller kraft".

  215. Man får bestämma vad som stämmer in.

  216. Här har vi dessutom en gradering:

  217. "Stämmer, instämmer inte, instämmer
    ganska mycket, instämmer inte alls."

  218. Det gör att vi inte kan jämföra
    och se förändringar-

  219. -men ni ska få siffror även på
    de här förenklade mätningarna av tro.

  220. 33 % tror på en gud som man har
    en personlig relation till.

  221. Det stämmer helt eller ganska bra.

  222. Man får lägre siffror
    om man tar "stämmer helt"-

  223. -men nu tar vi dem som är
    på den positiva, instämmande sidan.

  224. 27 % har en kraft eller makt
    som är opersonlig-

  225. -och nästan hälften tänker att det är
    nåt som man bär med sig inom sig.

  226. 26 % har en icke-tro.

  227. Sen hoppar vi till nästan nutid-

  228. -till SOM-undersökningarna som görs
    varje år från Göteborgs universitet-

  229. -där man gör
    en global värderingsundersökning-

  230. -där det finns religionsfrågor med.

  231. Den har man använt sig av
    i den svenska undersökningen-

  232. -och där frågar man koncist och kort
    utan nyanser:

  233. "Tror du på Gud?"

  234. På det får man svara
    "Ja" eller "Nej".

  235. Det går fort att koda
    och snabbt att svara på-

  236. -men det är lite tufft
    mot den som ska svara.

  237. Jag måste ju sätta mig nånstans.

  238. Om jag tror lite grann, på en makt
    eller nåt inombords...

  239. Man får liksom bestämma sig.

  240. Då får vi faktiskt en majoritet
    som säger nej-

  241. -men också dem som inte klarar av
    eller vill ta ställning i frågan.

  242. Nästan hälften 2011 i Sverige svarar
    att de tror på gud-

  243. -men vi vet inte vad det innebär.

  244. Det finns en till aspekt som gör
    att vi envisas med att mäta det här-

  245. -och det är
    skillnader mellan kön i det här.

  246. Det skiljer sig åt,
    och det är spännande.

  247. Är det skillnad mellan könen
    när vi mäter tron på gud?

  248. Det är det, och vilka tror mest?

  249. Kvinnor, ja.

  250. Så ser det ut.

  251. Det är rätt stor skillnad.

  252. Vi får en idé om att vi kan bevisa-

  253. -att det finns en skillnad
    i tro på gud mellan män och kvinnor.

  254. Flera anade eller kände till
    den mätmöjligheten.

  255. Vi lämnar enkäterna. Nu har vi
    en idé om vad som gäller och är sant.

  256. Vi tittar på intervjuer-

  257. -och det är lite dumt, för det visar
    hur dumt det är att göra enkäter.

  258. I intervjuer som jag har gjort
    får vi svar som "Jag tror på Herren"-

  259. -"Han som finns där uppe", "För mig
    är Gud ett namn".

  260. Tror man på gud då? Det finns nåt.

  261. De är inte svåra,
    men får man såna här...

  262. "Jag tror inte på nåt speciellt.
    Jag är lite rädd för sånt."

  263. "Men jag tror inte att det finns nån
    som har skapat ljuset eller mörkret."

  264. Skulle ni sätta den
    på "Ja" eller "Nej"?

  265. Var sätter vi in en sån formulering?

  266. "Nej", säger nån. Det är lite svårt.

  267. "Jag tror, tror jag, att det finns
    ett väsen över oss... Eller..."

  268. "Jag kan inte definiera
    i vilken form."

  269. Är det ja eller nej?

  270. Ja... Hon tror att hon tror
    att det finns nåt.

  271. Sen har vi: "Jag är väldigt kluven.
    Jag tror på två saker samtidigt."

  272. Sen kommer "rätt och fel"
    och "Jag kan ju inte påverka det".

  273. "Vad det än är
    kan jag inte göra nåt."

  274. Ja eller nej?

  275. Det är bara några exempel, och det är
    inplock från längre intervjuer-

  276. -där man har fått försöka
    formulera det hela.

  277. Ni ser att det är sant för personen-

  278. -men hur ska vi mäta det
    som sant för oss?

  279. Då är vi tillbaka till frågorna:
    Hur mäter man religiös tro?

  280. Vad är sant för vem?

  281. Vi forskare måste ju hålla oss
    till det vi frågar-

  282. -men förstå att det vi frågar kanske
    inte är sant för den vi frågar.

  283. Vi måste förenkla
    och göra grovhuggna mätningar-

  284. -men man kan kanske säga att det
    finns nåt som är vetenskapligt sant-

  285. -när vi mäter det här, om vi följer
    de vetenskapliga krav som ställs.

  286. Vi kanske kan hitta en sanning
    utifrån vetenskapligt perspektiv.

  287. Det är sant att 50 % svarar nej-

  288. -på frågan om de tror på gud
    i en enkät som följer formerna-

  289. -och är representativ för Sverige.

  290. Vad som är sant för individen
    i frågan kan vi aldrig veta-

  291. -för det är en trosfråga, och det är
    upp till var och en med sanningen.

  292. Det kan vi inte mäta,
    utan den sanningsfrågan lämnar vi.

  293. Jag tackar för mig.

  294. Är det nån som har en fråga

  295. Är din uppfattning att svenskarna
    blir mindre religiösa?

  296. Det beror på
    vilken av variablerna vi mäter.

  297. Medlemskap går ner.
    Det minskar hela tiden.

  298. Trosfrågorna ligger
    rätt så avstannande.

  299. Det är svårt att mäta,
    eftersom vi använder olika variabler.

  300. Praktiken minskar,
    enligt statistiken-

  301. -men det är grovhuggen mätning
    som "Deltar du i gudstjänster?".

  302. Vi har några på bön
    som är lite nedvikande-

  303. -men den gemensamma delen
    av den religiösa praktiken minskar.

  304. Tro: Nja... Bön är sakta nedåtgående.

  305. Det är mycket om tro.

  306. Du har inte med
    en fråga om personlig relation.

  307. Vi hade med
    en fråga om personlig gudsrelation-

  308. -och då måste vi ha
    nyanserade frågor.

  309. Det är intressant, men att få utrymme
    för det i en enkät...

  310. Det kanske går i intervjuer,
    men vi hade en fråga om det.

  311. Det sista exemplet jag visade
    är från en stor undersökning.

  312. Där får man bara med en liten fråga-

  313. -för det handlar om värderingar,
    politik och en massa saker.

  314. Nej.

  315. Ni mäter gudstjänstdeltagare-

  316. -och det är ju rätt så lågt,
    runt 10 %-

  317. -men min uppfattning är
    att långt fler än 10 %-

  318. -firar gudstjänst hemma.
    Radio och tv tar...

  319. Jag har ingen siffra,
    men det är en erfarenhet jag har.

  320. Har du några siffror på det?

  321. Nej. Det stämmer.

  322. Jag känner igen att antalet
    som lyssnar på gudstjänster-

  323. -är högre än dem
    som besöker gudstjänster-

  324. -men vi har inte mycket siffror
    att mäta på.

  325. Det görs inte så många undersökningar
    och vi får inte mycket pengar.

  326. Det hade varit intressant att ta
    fler variabler och fördjupa det-

  327. -men vi har inga nya siffror
    där vi kan se de aspekterna.

  328. Har ni skilt på olika religioner,
    som muslimer och kristna?

  329. Ja, får jag säga.

  330. Det finns studier som är riktade.

  331. Man väljer ut så att man får med
    olika religionstillhörigheter-

  332. -men det är så få i Sverige
    som har en muslimsk tillhörighet-

  333. -så gör vi en generell studie
    blir den populationen så liten-

  334. -på 2 %-

  335. -men det finns några
    där man kan plocka ut det.

  336. För andra religionstillhörigheter
    är det ännu lägre-

  337. -så då måste man rikta det, och vi
    vet inte vart vi ska skicka det då-

  338. -eftersom vi inte vet vilka som är
    muslimer, då det inte registreras.

  339. De som har gjort sånt har valt
    att gå genom muslimska församlingar-

  340. -och skicka enkäter dit, men då
    får man dem som tillhör församlingen-

  341. -inte generellt
    vad en muslim eller kristen är.

  342. Det är små populationer
    och svårt att se, men man vet-

  343. -att muslimsk tillhörighet
    har en högre grad av praktik-

  344. -än om man har
    en svenskkyrklig tillhörighet.

  345. Det är väl olika
    i olika geografiska områden?

  346. I enkäterna fyller man i var man bor,
    så det kan man bryta ner.

  347. Jag har inte det aktuellt för mig,
    men vi har ju bibelbälten-

  348. -med en högre praktik
    i centrala Småland-

  349. -och i nordöstra Sverige.

  350. Man brukar säga
    att det har funnits skillnader.

  351. Storstäder har lägre praktik
    och tillhörighet.

  352. Konfirmationer, dop och liknande
    är det mindre av i storstäder.

  353. Tack så mycket!

  354. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att mäta religion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Medlemskap i religiösa organisationer kan mätas och i viss mån även utövningen. Men i första hand är forskarna intresserade av religiositet, individens religion. Vilka människor är religiösa och på vilket sätt? Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Religion, Religionshistoria, Religiöst liv, Tro
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser, eller var det någon annan? Eric Pudney, forskare i litteraturvetenskap, reder ut frågan. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Hjärnan växer av språk

Hjärnan förändras när vi lär oss språk. Nervtrådar växer och blir både längre och tjockare, nya blodkärl bildas. Merle Horne är professor i lingvistik. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningar inom skolan

Skolan ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det? Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi, och Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap, resonerar. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Demokratisering av sanningen

Vid Lunds universitet utvecklas och förbättras behandlingar av Huntingtons sjukdom och parkinson. När forskningen ska komma patienter till gagn ska forskarna interagera med samhället. I denna ”demokratisering av sanningen” har forskaren fått en ny roll. Kristofer Hansson, forskare i etnologi, berättar. Inspelat vid Lunds universitet den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Ger syntolkning en sann bild

Kan blinda också skapa mentala bilder? Hur förmedlas och syntolkas en teaterföreställning eller ett tv-program? Jana Halsanova, forskare i kognitionsvetenskap, berättar hur syntolkning går till och utvärderas. Inspelat 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Tala med utomjordingar

Finns det intelligenta varelser på andra planeter? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, är en av dem som intresserar sig för astrobiologi - ett mångvetenskapligt forskningsområde där man söker efter förutsättningar för liv i rymden. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen är inte vad den varit

Björn Larsson, professor i franska och litteratur, säger att föreställningen om att det egentligen inte finns några sanningar bygger på ett ideologiskt missförstånd. Skiljelinjen mellan sanning och lögn eller mellan verklighet och fiktion är livsviktig. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i april 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar efter Charlie Hebdo

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Fåraherde?

Hur ska en andlig ledare förhålla sig till tydlighet och måluppfyllnad? Vi träffar tidigare ärkebiskopen K.G. Hammar och Daniel Norburg, huvudpastor i Immanuelskyrkan i Malmö.

Fråga oss