Titta

UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Om UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Föreläsningar från konferensen Dataspel gör patienter friska, som var en del av e-hälsomötet Vitalis som hölls 8-10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Spelifiering är ett av de snabbast växande områdena inom vården. Här hör vi hur det praktiskt kan gå till att använda dataspel i behandlingen för en rad sjukdomstillstånd som diabetes, depression, fetma och parkinson. Arrangör: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska : Träning på datoriserade dockorDela
  1. Hej, jag heter
    Torben Nordahl Amoröe.

  2. Jag är chef på Simulatorcentrum
    i Väst i Göteborg.

  3. Jag är även anestesiläkare.

  4. Ni hör kanske att jag har en svag
    brytning. Jag kommer från Danmark.

  5. När jag läste till läkare på 80-talet
    gick jag inte alltid på föreläsningarna.

  6. De var inte obligatoriska...

  7. ...och hölls ofta i salar
    med hundratals studenter-

  8. -och en läkare som talade
    om sitt forskningsprojekt-

  9. -som jag inte tyckte
    att jag hade nån nytta av.

  10. I stället gick jag hem
    till min Commodore PC-1-

  11. -och gjorde små animeringar över
    hur hormoner färdas genom kroppen.

  12. Nu undrar ni: "Har det gått så bra?
    Nu leker han med dockor i Sverige."

  13. Men jag ska berätta
    varför jag är så intresserad av det.

  14. Det grundar sig
    i mina erfarenheter som student.

  15. Då ska vi se... Där.

  16. Jag ska prata om medicinsk
    simulering ur vårt perspektiv-

  17. -och om teamträning med dockor.
    Om jag hinner-

  18. -och kan få ihop det
    med dagens program.

  19. Simulering i Sverige.
    Det finns 56 kliniska träningscentrum-

  20. -eller simulatorcentrum,
    på olika sjukhus och universitet.

  21. De har mellan 400 och 18 000
    studenter och vårdpersonal per år.

  22. Det är en ny verksamhet, som växer.

  23. Därför är det så olika antal deltagande
    på de olika platserna i Sverige.

  24. Vad är simulering i mitt perspektiv?

  25. Simulering är datorspel...

  26. ...där man kan diagnosticera
    och försöka behandla sånt-

  27. -som många här är bekanta med.

  28. Men det är inte det vi gör mest.
    Vi gör det, men inte primärt.

  29. Vi gör mer simuleringar...i real life.

  30. Här har vi ett mellanting-

  31. -där en kirurg, med hjälp
    av virtuell verklighet, lär sig-

  32. -att sy
    i ett titthålskirurgiskt ingrepp.

  33. Här har vi nåt många känner igen
    från hjärt- och lungräddning.

  34. Då lär man sig ett bestämt sätt att
    göra saker på, i en bestämd ordning.

  35. Man övar om och om igen. Och det
    ska vårdpersonal göra en gång per år.

  36. En annan sorts simulering-

  37. -är simulering
    med...standardiserade patienter

  38. Det kan vara en studerande
    eller en patient som spelar en roll.

  39. Vi har ett rollspel.
    Just här är det en studerande-

  40. -som är en mamma under förlossning.
    Andra studerande hjälper henne-

  41. -med instruktioner i en öronsnäcka
    som hon har.

  42. När det gäller hela team...

  43. ...är det ofta komplexa situationer
    då mycket sker samtidigt.

  44. De kan vara bra att öva på.
    Det gör vi här.

  45. Under skynket finns det
    en väldigt avancerad simulatordocka-

  46. -som kan göra en massa saker-

  47. -som får teamet att reagera
    och lösa problem.

  48. Varför vill vi öva...med simulering?

  49. Vi tror att vi har
    en effektiv pedagogik.

  50. Vi tror att när man gör saker
    så lär man sig bättre-

  51. -än när man lyssnar, som jag
    inte gjorde när jag var student.

  52. Vi tror att vi räddar liv genom att låta
    vårdpersonal öva tillsammans.

  53. Kan man undvika att öva på patienter,
    vill patienter helst slippa just det.

  54. Det är inte kul att som ung få frågan:

  55. "Är det första gången du gör det?"
    Nån gång måste vara den första.

  56. Men det kommer
    allt fler modeller och simulatorer-

  57. -som gör att vi kan öva
    innan vi träffar patienterna.

  58. Vi kan också använda simulering
    till att testa nya rutiner-

  59. -ny medicinsk utrustning,
    och nya lokaler eller ett nytt sjukhus.

  60. Och det gör vi också.

  61. Jag vill prata om effektiv pedagogik.
    I en översiktsartikel från 2005-

  62. -tittade Issenberg på-

  63. -vad det är som gör
    att man lär sig av simulering.

  64. Det man var enig om
    var att feedback är det viktigaste.

  65. Visst övar vi, och visst gör vi saker.

  66. Vi tränar när vi är tillsammans
    och samtalar-

  67. -men det som sker efteråt
    gör att vi lär oss nåt.

  68. Att vi kan upprepa samma sak
    om och om igen.

  69. Att vi kan anpassa svårighetsnivån
    när vi övar, att vi har en utveckling.

  70. Eller att de som gör övningen
    anpassar den till utbildningsnivån.

  71. Att det finns klinisk variation, så inte
    samma fall övas om och om igen.

  72. Det är också viktigt, och det gör det
    till en effektiv pedagogik.

  73. En viktig punkt är trygg inlärnings-
    miljö. Det vill alla ha.

  74. Då man inte är nervös över
    om läraren blir arg-

  75. -eller för att ställa dumma frågor.

  76. När vi vågar begå misstag och lära av
    dem och diskutera dem prestigelöst.

  77. Då lär vi oss. Och det gagnar även
    alla runt omkring oss.

  78. Tydliga mål är viktigt. Och simulatorns
    realism är också viktig, i viss mån.

  79. Men den måste också vara orealistisk.

  80. För då kan vi modifiera under tiden-

  81. -så att deltagarna lär sig mest möjligt.

  82. Det finns en balans
    mellan realism och icke-realism.

  83. Ännu en viktig beståndsdel är
    att kontexten ska väcka känslor.

  84. De som deltar blir engagerade
    och tycker att det är intressant-

  85. -relevant
    och faktiskt också lite nervöst.

  86. Om det är så att patienten dör
    om man inte gör rätt.

  87. Vi tror att det främjar inlärning
    och att det stannar kvar i minnet.

  88. Det hörde vi Krister prata om tidigare.

  89. Varför träna i team? Räcker det inte
    om de i teamet kan det de ska kunna?

  90. Kan de det, så räcker det väl?

  91. Det gör det inte.

  92. Vårdpersonal hamnar ibland
    i komplexa situationer-

  93. -eller i situationer de inte är så vana
    vid, och ska jobba under tidspress.

  94. Under tidspress förlorar vi ibland
    vissa förmågor och ser inte allt.

  95. Vi har olika uppfattningar
    och bedömer saker olika.

  96. Det finns krav på ledarskap,
    kommunikation och snabba beslut.

  97. Såna problemställningar är helt
    normala att prata om inom flyget.

  98. Men inte i vården.

  99. Där pratar vi inte om sånt.
    Vi har inte lärt oss det i utbildningen.

  100. Vi lär oss det heller inte
    rent formellt i yrket.

  101. Det antas att vi ändå fixar det.

  102. Enligt patientsäkerhetsundersökningar
    gör vi tyvärr inte alltid det.

  103. Därför gillar vi att öva i team.

  104. Dels för att se hur bra
    ett professionellt team verkligen är.

  105. "Kan ni det som ni tror att ni kan?"

  106. Men också för att se vad som är bra
    och fortsätta med det.

  107. Sen övar man igen, så man kan
    bli bättre på det som inte var så bra.

  108. Hur går det till
    när vårdpersonal vill simulera?

  109. På de flesta centrum i Sverige
    görs det nog som hos oss.

  110. I en verksamhet har nån fått för sig-

  111. -att det kunde vara roligt
    att öva med varann-

  112. -nåt med kommunikation,
    som man kan behöva.

  113. Det kan finnas avvikelserapporter
    eller händelseanalyser-

  114. -om när patienter har råkat illa ut,
    varför övning rekommenderas.

  115. I stället för att som vanligt
    gå en kurs...

  116. ...hjälper vi dem
    att analysera deras verksamhet-

  117. -för att se problemställningen.
    Sen gör vi en kurs.

  118. Den kursen innehåller
    ett antal scenarioövningar.

  119. För varje övning finns ett mål.
    Vi skriver detaljerade manus-

  120. -nästan som till en film,
    för varje enskilt scenario.

  121. När de kommer till oss,
    får de en lektion i lagarbete.

  122. Sen får de en introduktion
    till själva simulatorn.

  123. Och patienten som ligger där
    är alltså...en docka-

  124. -som är väldigt avancerad.
    De kostar 0,5-2 miljoner kronor.

  125. Det finns billigare, men den här
    kan andas, blinka och prata.

  126. Man kan ta blodtryck och annat
    som gör att det känns äkta.

  127. En väldigt vanlig attityd när man inte
    har gjort det här förut, är skepsis:

  128. "Jag gillar inte att ta i och prata med
    dockor. Det gjorde jag som barn."

  129. Men efteråt säger de: "Jag glömde
    bort tiden och att det var en docka."

  130. Det blir en inlärningsstund
    vi kan prata om efteråt.

  131. Under själva scenariot har vi alltid
    minst två instruktörer som styr.

  132. De flesta simulatorer styrs under tiden,
    beroende på vad teamet gör.

  133. Det finns även modeller där de
    fysiologiska parametrarna reagerar-

  134. -på det som teamet gör,
    men det är i sin linda.

  135. Men där finns det utvecklingspotential.

  136. Efteråt är det feedback
    eller reflektion-

  137. -och det är då
    det verkligen händer nåt.

  138. Då upprepar man vad som gjordes:
    "Vad var bra, vad kan bli bättre"-

  139. -"och vad ska ändras till nästa gång?
    Och hur ska vi göra i verkligheten?"

  140. En viktig sak för många är
    att det ska vara en positiv upplevelse.

  141. Att man går stärkt därifrån.

  142. Det är ett bra och starkt instrument
    och det är lätt att göra nån ledsen.

  143. Det får vi inte bättre vård av.

  144. Det får vi av personal
    som kan mer och tror på sig själv.

  145. Vad säger man om simulering?
    "Det kunde jag bara ha lärt mig..."

  146. "Det går inte att lära sig
    på annat sätt."

  147. "Det går inte att läsa sig till
    eller genom att gå bredvid nån annan."

  148. "Det är bara genom simulering."

  149. När det gäller forskning finns det...

  150. Det är relativt nytt
    och har behov av forskning.

  151. Jämför med annan undervisning.

  152. Ingen forskar på om en lektion eller
    en textbok gav förändrat beteende.

  153. Det vill vi veta.
    Hur ofta och hur mycket ska vi göra?

  154. Blir det bättre i verkligheten?
    Hur gör vi kurser bäst?

  155. Hur debriefar vi bäst?
    Hur ger vi feedback bäst?

  156. I Göteborg forskar vi på
    hur vi använder video bäst.

  157. Hur jobbar teamet ihop?
    Hur lär vi studenter att jobba ihop-

  158. -genom interprofessionellt lärande?
    Också aktuellt i Göteborg.

  159. Framtiden...

  160. Det blir mer.
    Många ser möjligheten i det här.

  161. Flygets tro på simulering legitimerar
    även användningen inom sjukvården.

  162. Det är stort fokus på teamträning
    och system, i stället för på individer.

  163. Hela avdelningar vill gärna komma
    och behovet är stort för att få in fler.

  164. Just nu byggs det
    till exempel på Sahlgrenska-

  165. -ett nytt operationshus, med nya typer
    av avancerade operationssalar.

  166. Vi simulerar i dem, innan de används.

  167. I en sån här verksamhetsutveckling
    testar vi rutiner.

  168. Och vi behöver mer automatisering,
    så fler kan dra nytta av det här.

  169. Ja, det var det sista.

  170. Det är nära gamification på många
    sätt, men ofta mer resurskrävande.

  171. Det är väl kontentan. Ja...

  172. Jag undrar lite, nu när flygindustrin
    har jobbat med simulering-

  173. -varför inte hälsovården har gjort det.

  174. Man började ju med simulering för
    400 år sen, med förlossningsdockor.

  175. Varför har flygindustrin kommit längre
    än hälsovården?

  176. Det finns flera förklaringar. En är att
    det anses att vi kan träna på patienter.

  177. En annan är att piloten själv faller ner
    om de störtar.

  178. Ja, det var ett bra svar.

  179. Översättning: Dan Brundin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Träning på datoriserade dockor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läkaren Torben Nordahl Amoröe berättar om en ny verksamhet där studenter i sin träning uppmanas att leka med digitala dockor. Idag finns 56 olika träningscentra på sjukhus och universitet runt om i Sverige där man genomför olika typer av simuleringar. Den här typen av träning med simuleringsverktyg har visat sig vara pedagogiskt effektiv och den ger också tillfälle att träna på nya rutiner och ny medicinsk utrustning. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskoleundervisningens pedagogik, Högskolor, Medicinsk utbildning, Pedagogisk metodik, Simulering, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Virtuella spel vid rehab

På sjukhuset Sunnaas i Norge använder man idag spelteknologin som en del av rehabiliteringen. Arbetsterapeuten Truls Johansen berättar om det paradigmskifte som skett inom vården. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spel för strokepatienter

Arbetsterapeuten Jurgen Broeren har varit med att ta fram ett datasystem för strokepatienter. Spelet, som manövreras med en styrpinne, ska kombinera en virtuell värld med känselintryck. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Speldesign för äldre

Hur konstruerar man spel för äldre människor som inte är vana vid dataspel? Ismet Bachtiar, spelkreatör från Norge, berättar här om sina erfarenheter. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Skräddarsydda spel för äldre

Spelutvecklaren Lars-Åke Johansson berättar här om en enkel och billig dataspelsteknik som är tänkt för användning av strokepatienter i hemmet. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Dataspel för autistiska barn

Dataspelsforskaren Peter Ljungstrand jobbar med att utveckla lekfulla saker för barn med speciella behov. Han berättar om ett projekt som går ut på att utveckla tal hos autistiska barn. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Träning med labyrintspel

Chalmersstudentera Kristin Edvardsen, Fredrik Ehrndal och Joel Hammar har tillsammans utvecklat ett spel som bygger på återkoppling via känsel, så kallad haptisk feedback. Labyrintspelet fungerar utmärkt för träning av olika rörelser. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Simuleringsträning för vårdpersonal

Dataspel i sjukvården är även till nytta för de anställda. Spelutvecklaren Krister Kristiansen visar hur det kan gå till när sjuksköterskor och läkare tränar virtuellt inför flytten till det nya storsjukhuset i Östfold i Norge. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Finska spelföretag styr mot hälsa

Programutvecklaren Jan Storgårds berättar om den finländska utvecklingen av dataspel avsedda att användas i sjukvården. Utvecklingen tog fart för ett år sedan och sedan dess har flera företag gett sig in på marknaden. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Träning på datoriserade dockor

Läkaren Torben Nordahl Amoröe berättar om en ny verksamhet där studenter i sin träning uppmanas att leka med digitala dockor. Idag finns 56 olika träningscentra på sjukhus och universitet runt om i Sverige. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Träning inom akutvården

Kan man träna sitt handlande i akuta situationer, t.ex. inom sjukvården, med hjälp av spel? Professor Per Backlund pratar om att låta sig inspireras av spelvärlden. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spel i förebyggande vård

Läkaren Ruslan Savitskij menar att så enkla saker som att träna avslappning en halvtimme varje dag kan leda till ett friskt liv. Spel kan vara ett sätt att följa upp sin träning. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Undersökning av parkinsonpatienter

Professor Martin Rydmark berättar om en metod där parkinsonpatienter med hjälp av dataapplikationer i hemmet själva ska kunna undersöka dagsform och medicinera efter resultaten. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spel för barn med diabetes

Kan datasimuleringar hjälpa barn som drabbats av typ 1-diabetes? Speldramaturgen Joakim Eklund berättar här om ett nytt sätt att lära barn att hantera sin sjukdom. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spelifiering som utmaning

Fördelen med spel om hälsa är att man interagerar istället för att hela tiden bli tillsagd vad som är rätt och fel. Spelkonstruktören och professorn Simon Mc Callum berättar. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.

Fråga oss