Titta

UR Samtiden - Future friday

UR Samtiden - Future friday

Om UR Samtiden - Future friday

Föreläsningar från Future Friday 2014, om ny och framtida teknik. Föreläsningar om bland annat big data, den mobila utvecklingen, sociala medier, miljövänliga kommunikationssystem och elektronikforskning på Venus. Inspelat den 7 mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista, Stockholm. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Future friday: Vad är nanomagnetism?Dela
  1. Tack för att ni kommer hit.

  2. Jättekul att se
    så många intresserade av-

  3. -såna obskyra ämnen
    som kvantmekanik och fysik.

  4. Det är väldigt uppmuntrande,
    tycker jag.

  5. Jag ska prata om framtiden
    via backspegeln.

  6. Vi ska titta på hur datorerna såg ut
    för några decennier sen-

  7. -för att få en föraning om hur det
    kanske ser ut om några decennier.

  8. Jag kommer också att prata om
    vad det här har att göra med-

  9. -kvantmekanik och magnetism.

  10. Och slutligen
    vad jag menar med kvantslöjd.

  11. Det här är en superdator
    från 70-talet. En Cray.

  12. Oops.

  13. Man kunde använda den som soffa.
    Här kan man sitta.

  14. Men det var inget som folk hade
    hemma. Trots bekvämligheten.

  15. Utan USA:s militär ägde kanske den.
    Nåt stort labb eller NASA.

  16. Den typen av ställen.

  17. Så här gick tongångarna
    på tidigt 80-tal.

  18. "Mer än 640 kilobyte
    behöver man absolut inte."

  19. Och ni vet att en bild tar
    mycket mer minne än det.

  20. Så världen har verkligen gått framåt.

  21. Citatet är berömt,
    men Bill Gates har inte sagt det.

  22. Ingen vet vem som har sagt det.
    Det kanske är uppfunnet.

  23. Numera ser det snarare ut så här:
    Vi har nån slags telefon.

  24. I nästan varje ficka
    finns en sån här.

  25. Vi använder den till allt annat
    utom att telefonera.

  26. Telefonen du har i fickan motsvarar
    elva såna där Cray.

  27. Du sitter med elva state of the art
    militärlabbsdatorer-

  28. -och klickar ut bilder till Instagram
    med den.

  29. Då kan man börja förana
    hur det ser ut när ni är medelålders-

  30. -och föreläser för
    den unga generationen.

  31. Hur ser dagens superdatorer ut?

  32. De motsvarar ungefär
    1 miljon smartphones-

  33. -i minneskapacitet
    och arbetskapacitet.

  34. Den största just nu finns i Kina.
    Tianhe-2 tror jag att den heter.

  35. Den näst största finns i USA
    och heter Titan.

  36. Hur har den här utvecklingen
    varit möjlig?

  37. Inget område har gått framåt
    så mycket som datorområdet-

  38. -med internet och allting.
    Utan modern fysik och kvantmekanik-

  39. -hade vi inte haft
    den här utvecklingen alls.

  40. Vilket kanske motsäger den bild folk
    har av fysik och kvantmekanik.

  41. Att det är obskyrt och få är
    intresserade av att läsa det.

  42. Men det är en grundläggande
    vetenskaplig utveckling-

  43. -för det samhälle vi har i dag.

  44. Framtiden, då? Den uppenbara
    riktningen är rakt på, linjärt.

  45. Vi utnyttjar kvantmekaniken ännu mer.
    Oops.

  46. Där har vi den.
    Om ett par decennier-

  47. -har vi kanske en Titan eller
    Tianhe-2 i varje ficka.

  48. Vad kan man göra då?

  49. Man kan köra en egen simulering
    av jordens väder i realtid.

  50. Lite onödigt kanske, men det finns
    många onödiga appar redan nu.

  51. Eller så kan man spela
    skyrmion-fotboll.

  52. Jag ska visa vad jag menar med det...

  53. ...strax.
    Jag satt på ett forskarmöte-

  54. -och nån visade en film
    som ni kommer att få se.

  55. "Det där skulle man kunna göra
    ett spel av", sa jag.

  56. "Och man skulle kunna få in forsk-
    ningsmedel genom att sälja appen."

  57. För det är alltid svårt
    att få in pengar till forskningen.

  58. Då sa de: "Det är redan gjort."

  59. Så det finns en app för skyrmion-
    fotboll. Ni får gärna leta efter den.

  60. Väldigt spännande.

  61. Och hur ska vi göra det här?

  62. Hur ska vi utnyttja kvantmekaniken
    ännu mer?

  63. Då kommer man in på mitt
    forskningsområde: magnetism.

  64. Man vill använda magnetismen...

  65. Jag illustrerar det med en hästsko-
    magnet. Det vet ni alla vad det är.

  66. I nanoskala.

  67. Här har vi ett mineral: järnoxid,
    som man gör naturliga magneter med.

  68. Men det finns andra material
    man kan göra magneter med.

  69. Här har vi en modernare typ av magnet
    som är ett datorminne.

  70. De här gulblåa kuberna-

  71. -består av tre magneter.

  72. Och beroende på hur... Om man...
    Beroende på hur de switchar...

  73. De har två lägen, då kan de stänga av
    eller sätta på strömmen.

  74. På det sättet kan man bygga
    ett minne med hjälp av magnetism.

  75. Slutligen har vi skyrmion,
    som jag nämnde förut.

  76. Det är
    en roterande magnetisk struktur-

  77. -som far runt på magnetiska ytor.

  78. Man tänker ofta att magnetism är nåt
    statiskt, en kylskåpsmagnet t.ex.

  79. Men ofta är det fenomen.
    Att man kan ändra strömmar-

  80. -man switchar magneterna hela tiden.

  81. Och framför allt kan det vara
    strukturer som rör sig på ytor.

  82. Var kommer magnetismen ifrån?

  83. Dels har vi elektronens spinn,
    så du har elektronerna som...

  84. Det är det som strömmar i
    alla elektroniska kretsar.

  85. De har inte bara en laddning,
    utan även ett spinn.

  86. Nån slags magnetisk laddning.

  87. Det är när de samverkar och man har
    många elektroner tillsammans...

  88. ...som man får...

  89. ...en effekt. Här hoppar en elektron
    runt en atomkärna.

  90. Här har vi många atomer tillsammans
    och många elektroner som hoppar-

  91. -och samverkar.
    Exakt hur elektronerna samverkar-

  92. -bestämmer ett materials
    alla egenskaper.

  93. Det är allt vi behöver veta
    om materialet.

  94. Det är därifrån magnetismen kommer.

  95. Allting är magnetiskt.

  96. Den här filmen...

  97. Får jag i gång den? Ja.
    ...är en magnetisk groda.

  98. Det är en helt vanlig groda.
    Ni skulle kunna göra samma grej.

  99. Om man hade ett tillräckligt stort
    och starkt magnetfält-

  100. -skulle även en människa kunna bada
    i ett magnetfält på det här sättet.

  101. Inget djur kom till skada
    när filmen gjordes.

  102. För övrigt är filmen skapad av
    Andre Geim.

  103. Nobelpristagare för
    materialet grafen.

  104. Han fick också Ig Nobelpriset.
    Bl.a. för det här, tror jag.

  105. Kanske den enda människan i världen
    som har fått båda.

  106. Väldigt rolig person.

  107. Ja. Här...

  108. ...får ni se fysikerns vardag.

  109. En liten simulering.

  110. Jag får gå hit
    för att trycka i gång den, ja.

  111. Nu.

  112. Här har vi en nanopartikel.

  113. Och varje blå och röd pil
    är ett spinn på en atom.

  114. Man har tagit alla elektroner runt
    atomen och slagit ihop spinnen-

  115. -och ritat ut det i tiden, så här.

  116. Man börjar från ett oordnat tillstånd
    och så ordnar den upp sig lite grann.

  117. Vad har kvantslöjd med det här att
    göra? Det är att man vill använda-

  118. -den här typen av simuleringar
    som vi kan göra på dagens datorer.

  119. För de är en förutsättning
    för den här typen av simuleringar.

  120. De kommer också att möjliggöra
    framtidens utveckling-

  121. -som kanske är snabbare
    än den vi haft hittills.

  122. Kvantslöjd är att man gör
    simuleringar med hjälp av datorer.

  123. Med hjälp av det kan man uppfinna
    nya typer av elektronik.

  124. Baserat på magnetism, tror jag.
    Och också helt nya material.

  125. För man kan räkna igenom miljontals
    hypotetiska material-

  126. -och se vad man får.

  127. Slutligen den utlovade
    skyrmion-fotbollen.

  128. Vi får se om det dyker upp
    som en app nåt tillfälle.

  129. Här kommer de.

  130. De skapas i ena kanten
    och dras i väg mot den andra.

  131. Tanken är att man vill styra
    de här strömmarna.

  132. Just nu är det mer kaotiskt. Som en
    nybörjare på golf som övar svingen.

  133. Man tänker sig att det ska bli
    mer precision på de här strömmarna-

  134. -och att man kan överföra information
    med skyrmionerna.

  135. Det skulle vara energisnålt.

  136. Det kostar väldigt lite att få dem
    att åka på det här sättet-

  137. -jämfört med elektroner.

  138. Det var ett smakprov på vad
    kvantmekanik kan handla om i dag.

  139. Och vad vi har den till, framför allt
    i framtiden. Tack för mig.

  140. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är nanomagnetism?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Delin, professor i teoretisk nanomagnetism, berättar om hur datorberäkningar används vid design av nya typer av elektronik. Med hjälp av kvantmekanik kan man beräkna egenskaperna för små komponenter som kanske består av en enda molekyl. Inspelat i mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista, Stockholm. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Ämnen:
Teknik > Elektronik
Ämnesord:
Elektrisk industri, Elektronik, Elektroteknik, Industri, Kommunikationer, Nanoteknik, Teknik, Teknisk forskning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Future friday

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad hoppas vi på att hitta på Venus?

Carl-Mikael Zetterling, professor i fasta tillståndets elektronik vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om forskning kring elektronik på planeten Venus. Inspelat i mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Kommunikation inom vården

Björn Pehrson, professor i telekommunikationssystem, berättar om behovet av billigare hemvård och vilka system man utvecklar för att mycket sjuka patienter som vill vårdas hemma ska kunna göra det. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Hur kommer det att bli med 5G?

Jens Zander, professor i radiokommunikation, berättar om de krav som ställs på framtidens mobiltelefoner och om utvecklingen av 5G. Inspelat i mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista, Stockholm. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Den mobila utvecklingen

Konrad Tollmar, universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan, berättar om hur mobiltelefonerna utvecklas när vi vill så mycket mer än att bara prata i våra telefoner. Vad innebär det för den mobila utvecklingen? Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Miljövänligt kommunikationssystem

Markus Hidell, docent vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om varför det är viktigt med energibesparingar när man bygger nätverk och att det behövs ett miljövänligt nätverk. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Analys av människans arvsmassa

Jim Dowling, docent vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om teknologin big data, som innebär att information om vad vi gör på sociala nätverk samlas in och analyseras av olika företag, som sedan skickar ut anpassad reklam och liknande. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Algoritmer och sociala nätverk

Nima Dokoohaki, forskare i informations- och kommunikationsteknik, berättar om vad man kan se genom att studera sociala nätverk. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vilka krav ställer avancerad teknik?

Ingo Sander, universitetslektor vid Kungliga tekniska högskolan, pratar om att inbyggda datorsystem tar hand om allt fler centrala funktioner i samhället och menar att det finns risker med för avancerade system. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad krävs av framtidens ingenjörer?

Jan Markendahl, universitetslektor vid Kungliga tekniska högskolan, pratar om vad som kommer att krävas av framtidens ingenjörer när tekniken blir smartare och smartare. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Nätverkssamhället

Marija Furdek, forskare inom telekommunikation, berättar om utvecklingen av optiska nätverk, som anses vara det bästa alternativet för överföring av datatrafik eftersom det har hög kapacitet. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad är nanomagnetism?

Anna Delin, professor i teoretisk nanomagnetism, berättar om hur datorberäkningar används vid design av nya typer av elektronik. Med hjälp av kvantmekanik kan man beräkna egenskaperna för små komponenter som kan bestå av en enda molekyl. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad hoppas vi på att hitta på Venus?

Carl-Mikael Zetterling, professor i fasta tillståndets elektronik vid Kungliga tekniska högskolan, berättar om forskning kring elektronik på planeten Venus. Inspelat i mars 2014 vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Den mobila utvecklingen

Konrad Tollmar, universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan, berättar om hur mobiltelefonerna utvecklas när vi vill så mycket mer än att bara prata i våra telefoner. Vad innebär det för den mobila utvecklingen? Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Fråga oss